6-8 december kommer ett antal världsstjärnor inom forskarvärlden till Lund. Då arrangerar forskningscentrumet
CIRCLE workshopen Exploring the knowledge base of the knowledge economy (EXPLORE). Den handlar om att utforska kunskapsbasen i kunskapsekonomin. Professor
Jan Fagerberg, CIRCLE och Universitetet i Oslo, är en av upphovsmännen. I denna bloggintervju berättar han bland annat om sin forskningmetod, workshopen och kopplingen mellan tre heta forskningsfält: innovation, entreprenörskap och forskningspolitik.
Vad är bakgrunden till Explore?
Som innovationsforskare har jag engagerat mig i att sammanfatta vad vi vet om innovation. Detta resulterade bland annat i Oxford Handbook of Innovation (2004) som jag var redaktör för tillsammans med David Mowery och Richard Nelson, och till vilken Bjørn Asheim och Charles Edquist också bidrog. I arbetet med boken stod det klart för mig att det inte är så lätt att avgränsa innovationsfältet, och bestämma vilka som är de centrala bidragen. Som en direkt följd av detta genomförde Bart Verspagen och jag en webbaserad undersökning av tusen forskare som själva uppgav att de jobbade med innovationsstudier (publicerad i Research Policy 2009). De fick säga vad de tyckte om bland annat fältets avgränsning.
2007-2008 ledde jag en forskargrupp vid Center for Advanced Studies vid Norska vetenskapsakademin i Oslo. Koson Sapprasert och jag fick en idé om att studera ett vetenskapligt fält genom att titta på översiktsartiklar. En naturlig start var så kallade ”handbooks”. 2008 började Koson och jag identifiera möjliga källor inom forskningsfältet innovation. Jag presenterade vårt arbete vid ett seminarium på CIRCLE, och Hans Landström såg att vår analysmetod skulle vara intressant att använda även inom entreprenörskapsforskningen. Hans har själv varit en av redaktörerna till en ”handbook” inom detta fält.
CIRCLE och
Senter for Teknologi, Innovasjon og Kultur var båda medlemmar i EU-nätverket DIME. När möjligheten uppenbarade sig att lansera nya projekt inom ramen för DIME var Hans och jag eniga om att skicka in en ansökan. Vi fick med oss Önder Nomaler och Bart Verspagen (Maastricht/ECIS), samt Ben Martin och Paul Nightingale (SPRU, University of Sussex).
Vad var syftet?
Syftet med EXPLORE-projektet var helt enkelt att använda den metod vi utvecklat på tre olika fält: innovation, entreprenörskap och STS. Det senare står för Science, Technology and Society och handlar om förhållandet mellan vetenskap, teknologi och samhälle. Vi ville karaktärisera de tre fälten, jämföra dem och undersöka i vilken grad kunskapsförutsättningarna sammanföll eller skiljde sig åt.
Vilka är dina förväntningar inför workshopen?
Jag tror att vi redan nu kan slå fast att vi kommer att få höra bra presentationer av de tre fälten, baserade på den nya metod som vi har tagit fram. Metoden kan antagligen också användas på andra områden och bli ett användbart verktyg för forskare som vill analysera nya, problemorienterade forskningsfält. Utöver detta tror jag att vi kommer att få intressant kunskap och bra diskussioner om hur innovation, entreprenörskap och STS förhåller sig till mer etablerade discipliner och specialiseringar. Vår metod lämpar sig väl för att analysera även detta. Dessutom hoppas jag att vi ska komma en bit på vägen i analysen av vad som förenar och skiljer dessa forskningsfält ifrån varandra. Alla tre behandlar på olika sätt den roll som forskning, innovation och nya initiativ spelar i kunskapsekonomin.
Vilka av de internationella gästerna är du extra glad över att ha fått hit?
Jag är särskilt glad över att några forskare som har hållit på med detta i många år, och som tillhör de mest kända inom sina respektive fält, tycker att det är mödan värt att komma till Lund och vara med som kommentatorer. Jag tänker till exempel på Howard Aldrich, Maryann Feldman, Bengt-Åke Lundvall och Jim Utterback.
Varför är det så viktigt att sammanföra forskning om innovation, entreprenörskap och STS?
För teoretikern Joseph Schumpeter var entreprenörskap och innovation två sidor av samma fenomen. Så enkelt är det kanske inte, men i mångt och mycket hänger de ihop och bör därför studeras tillsammans. Detta ska vi inte förneka. Forskning är viktigt för innovation, och politiken kring detta är därför också relevant. Detta gör att vi måste bringa klarhet i hur de tre fenomenen hänger samman – och om forskningslitteraturen tar hänsyn till detta. Sociala mekanismer, nätverksstrukturer och organisatoriska förhållanden kan medföra att sambanden inte blir tillräckligt uppmärksammade. Jag ser en fara i detta. Det kan få negativa konsekvenser för möjligheten att utveckla politik inom dessa fält. Vårt initiativ – och Circles forskningsteman – är ett försök att motverka en sådan splittring och fragmentering av kunskapen. För att få en helhetsförståelse av kunskapssamhället krävs att vi kombinerar insikter från olika fält.
/Åse
