Nytt&Nyttigt – juryns arbete tar vid

I onsdags var det sista anmälningsdagen för att delta i vår uppsatstävling Nytt&Nyttigt. 72 stycken (!) bidrag kom in, varav 34 direktkvalificerar till steg två, juryns påsikt.

Även årets tävlingsomgång fick en god spridning och vi kan stolt meddela att hela 17 svenska lärosäten finns representerade bland de inkomna bidragen.

I veckan som följer påbörjar juryn sitt arbete. Ordförande är Charlotte Brogren, VINNOVAs generaldirektör. I övrigt hälsar vi professor Anders Malmberg, Uppsala universitet och Elisabeth Thand Ringqvist, vd på Företagarna, välkomna som nya jurydeltagare. Vi passar också på att avtacka Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, samt professor Dominic Power, Uppsala universitet, för deras tid och engagemang i juryarbetet. För information om alla jurydeltagare och årets tävling, besök www.innovationsuppsats.se.

12 oktober tillkännages resultatet av uppsatstävlingen. Prisutdelningen sker samma dag, i samband med VINNOVAs årskonferens. Därefter drar vi igång tredje tävlingsomgången av Nytt&Nyttigt. Då vill vi åter få in Sveriges bästa uppsatser om innovation och nyttiggörande!

/Christina

Kameramannens rapport från ICSB

På ICSB-konferensen i Stockholm kunde man träffa kompisar från förr, till exempel Allan Gibb och en björn.

Slutet av förra veckan tillbringade jag, tillsammans med flera av mina kollegor, till stor del på ICSB-konferensen. Att försöka sammanfatta tre dagar med hundratals seminarier och workshops är en omöjlighet. I stället kommer här några korta reflektioner från personen bakom kameran (jag fotade en hel del under konferensen, se tidigare inlägg här på esbribloggen).

Som vanligt var det trevligt att träffa vänner från hela världen. I början av 2000-talet var jag aktiv i ICSB, bland annat i styrelsen under några år, och många av dem jag lärde känna då kommer fortfarande på konferenserna. I år lyssnade jag främst på plenumsessionerna. Däremellan handlar konferensdeltagande mycket just om att träffas och ”buskdiskutera” i korridorerna.

Eftersom jag även suttit med i konferensens styrgrupp som representant för ESBRI, så var det härligt när det hela satte igång. I torsdags delade Prins Daniel ut ”The Global Award for Entrepreneurship Research” och näringsminister Maud Olofsson öppningstalade. Hela hennes tal finns på regeringens webbplats. Så här i efterhand tycker jag nog att hon såg extra avslappnad och glad ut. Kanske inte så konstigt då hon dagen efter meddelade att hon inte ställer upp för omval som partiordförande för Centerpartiet.

ICSB-dagarna avslutades med att professor Steven Klepper presenterade den forskning han fick pris för när konferensen startade på torsdagen. Han har studerat olika kluster och deras utveckling över tid, bland annat bilindustrin i Detroit. Klepper kallar sin forskning nanoekonomi eftersom den handlar om att gå in på riktigt detaljerad nivå. Ett resultat som jag reflekterade över var att det i början av 1900-talet fanns över 200 biltillverkare i bilklustret i Detroit. I dag finns det 3. Alltså klart färre tillverkare, men ändå fler modeller än tidigare då jag tror att varje tillverkare i början av 1900-talet hade en modell vardera.

Till sist vill jag ge en eloge till Maria Evertsson, Lena Stenberg och Anna Ullsten på Tillväxtverket som har utgjort kärnan i kansliet för ICSB 2011. Det är inte lätt att ro i land ett sådant här stort arrangemang. Bra jobbat!

/Magnus

Kreativa miljöer på ICSB

Karin Nilsdotter, Spaceport Sweden

Förra veckans internationella forskarkonferens, ICSB, hade flera olika teman. Ett av dessa var kreativa näringar och miljöer, något jag tycker är speciellt spännande.

Bland annat fick vi lyssna till Karin Nilsdotter som presenterade Sverige som en nation som satsar på rymdforskning! Hon jobbar på Spaceport Sweden, ett företag i Kiruna som håller på att utveckla en helt ny industri, och en kommersiell plattform för utflykter till rymden. Rymdforskning i Sverige har funnits lika länge som NASA men är inte lika välkänt. Inom ett par år kommer de att ha möjlighet att skicka människor ut i rymden – på semester! För den som har pengar över går det att boka en plats redan nu…

Spaceport Sweden fanns också med på utställningen Creative Sweden som ställts upp för ICSB-besökarna på Stockholm Waterfront. Där kunde man mingla runt i pauserna och snappa upp fakta om de representerade företagen och organisationerna, bland andra LKAB, Swedish Lappland och Ishotellet i Jukkasjärvi.

I World Trade Center, mitt emot Waterfront, kunde man lyssna till mindre seminarier om olika artiklar, bland annat på temat kreativa näringar. Som skribent tyckte jag att Sabine Müllers, ”Entreprenurship and Regional Development: A Litterature Review” var extra spännande. Hon har gjort ett omfattande jobb och jämfört hur man skriver om entreprenörskap i olika publikationer, vilka termer som används och hur entreprenörskap presenteras – kanske något att titta närmare på för den som forskar i eller skriver om ämnet.

/Hanna

Avknoppningarna gör regionen

Efter att professor Steven Klepper hade hållit sitt tal, fick vi en pratstund. Han passade på att kika igenom Entré, med sig själv på omslaget. Foto: Magnus Aronsson.

 Årets mottagare av ”Global Award for Entrepreneurship Research” är Steven Klepper. Det har vi uppmärksammat här på bloggen förut, och han porträtteras i senaste numret av Entré. I dag på ICSB-konferensen höll han ett keynote-tal. Han fokuserade främst på sin forskning kring kluster och varför företag som verkar i kluster är så framgångsrika. Den dominerande synen är att framgången beror på att här finns resurser, som personal, nära och lättillgängligt. Klepper syn är lite annorlunda.

Han berättade om fyra extremt lyckade kluster: Silicon Valley (förstås), Detroits bilindustrikluster, bildäcksklustret i Ohio och klädklustret i Bangladesh. De fyra må vara olika på många sätt, men har också en hel del gemensamt. Bland annat att de har uppstått på ganska osannolika platser. Inget talade egentligen för att Fairchild skulle välja Silicon Valley som etableringsplats, eller för att Oldsmobile skulle välja Detroitområdet.

Ingen av regionerna var då speciellt attraktiva. Däremot växte de extremt snabbt när väl det första företaget hade etablerat sig. Regionen där Oldsmobile startade växte från 300 000 människor till 1,9 miljoner på 30 år, och producerade 80 procent av bilarna. Silicon Valley såg ungefär samma utveckling.

Hur går det här till? Kleppers svar är avknoppning. Och skälet till att företag knoppas av är att personer som jobbar på en branschledare som till exempel Fairchild lär sig hur det går till att driva den typen av företag. De etablerade företagen fungerar som ovilliga utbildningsplatser för nya entreprenörer. Ovilliga eftersom de ju inte vill bli av med kvalificerad personal, och för att de därigenom skapar sin egen konkurrens. Avknoppningarna flyttar sällan speciellt långt från källan. Och efter att tillräckligt många har gjort denna resa har vi ett kluster.

- Avknoppningarna är nyckelspelare i kluster. Speciellt avknoppningar från företag med en bra stamtavla. Det är avknoppningarna som gör regionen, inte tvärtom.

- De viktigaste lärandeinstitutionerna i ett land är inte skolorna, det är företagen. Det är de som lär upp nästa generation entreprenörer.

För att få fram sina resultat har Klepper spårat och följt grundarna till massor av avknoppningar i de olika klustren. Vad är deras bakgrund? Vad gjorde de innan de startade eget? Han kallar det för nanoekonomi.

- Det var ett otroligt arbete att hitta alla grundarna. Det är den smärtsamma sidan av mitt arbete.

Nästan alla företag i Silicon Valley är avknoppningar. Kleppers budskap till oss, och till världens policymakare, var att underlätta för avknoppningar.

- Rörlighet, rörlighet, rörlighet. Det är det viktigaste. Folk ska inte bara vara villiga att lämna sitt jobb och starta nytt. De ska uppmuntras till det.

För att nå dit menade han att politikerna kan hjälpa till genom att se till att lagar, regler och skattesystem inte försvårar för rörligheten.

Efter Steven Kleppers tal delades ett antal priser för bästa artiklar ut, innan det var dags att stänga ICSB-konferensen för i år. Tack till alla arrangörer, för ett mycket bra arrangemang!

Nästa år är det Wellington, Nya Zeeland som står som värd för konferensen.

/Jonas

Succén är sällan spikrak

Akademiska entreprenören Cecilia Bergh berättade om Mandometern, en svensk innovation som hittills hjälpt över 500 patienter med ätstörningar. Foto: Magnus Aronsson

ICSB-konferensens sista dag inleddes med parallella sessioner, workshops och Baltic Business Arena. Därefter möttes vi för ett sista plenumpass som introducerades av konferensens ordförande Anders Lundström. Han verkade glatt överraskad över deltagarnas fräscha utseende, fredagskvällens festligheter till trots.

Temat var ”The success of entrepreneurship” och vi fick först höra två entreprenörer berätta om vad framgång innebär för dem. Cecilia Bergh har forskat om ätstörningar och driver nu AB Mando. Hennes entreprenörskap startade för 17 år sedan då en ung kvinna som vägde 29 kilo togs in akut på ett stockholmssjukhus. Hon blev Berghs första patient.

Cecilia Bergh har utvecklat Mandometern, en produkt som mäter patientens matintag, äthastighet och mättnadskänsla. Patienten lär sig successivt att äta ”normalt”. Trots att resultaten är succéartade har introduktionen av den nya metoden gått långsamt, berättade Bergh. Traditioner och trögrörlighet inom vården gör att innovativa idéer inte mottas med öppna armar – ens när de är både billigare och mer framgångsrika än dagens behandling av till exempel anorexi.

- Patientens tillfrisknande är den enkla delen i det här. Byråkrati, storföretagens dominans och motstånd mot nyheter är några av de hinder vi möter, sa Bergh.

En vanlig entreprenöriell drivkraft är helt klart att tjäna pengar, en annan att göra gott i samhället. Cecilia Bergh konstaterade att hon var ute efter en kombination. Tidningen Entreprenör skrev om henne och Mando-metoden i höstas.

Även nästa talare, Caterina Berbenni-Rehm, berättade om att hon har mötts av skepsis. Ändå fortsatte hon jobba för att förverkliga sin företagardröm i PROMIS@Service. PROMIS är en tjänst som hjälper mindre organisationer att strukturera, skydda och dela kunskap.

- Pengar är ett medel för att nå målet. Jag tackade nej till brittiska investerare för att de inte övertygade mig, och med facit i hand var det rätt beslut, sa Berbenni-Rehm.

Hon redovisade sin syn på framgång ur fyra olika synvinklar. För företaget är framgång att vara världsledande när det gäller att leverera högkvalitativa tjänster till låg kostnad, och därmed öka effektiviteten hos kunderna. För de små och medelstora företag som utgör målgruppen, handlar framgången om att PROMIS besvarar frågor och förenklar deras komplexa vardag. För samhället är det en framgång om skattepengar utnyttjas på ett hållbart sätt. Och för Caterina Berbenni-Rehm själv, som entreprenör och mamma, handlar framgång om att göra världen till en bättre plats för framtida generationer.

- Bakom mig har jag ett suveränt team. Det är människor som uträttar mirakel, sa Berbenni-Rehm.

Efter entreprenörernas berättelser var det dags för två forskarperspektiv på framgång. Allan Gibb, professor emeritus vid Durham University, Storbritannien, pratade bland annat om att det är svårt att mäta immateriella tillgångar. Bankmän och –kvinnor har bara balansräkningen att titta på, men borde bli bättre på att uppskatta andra värden som ryms i entreprenöriella företag.

Professor Howard Aldrich, University of North Carolina, USA, fick slutordet. Han menade att mänsklighetens överlevnad hänger på vår förmåga till kreativa, innovativa och entreprenöriella handlingar. Hela tiden inträffar saker som vi inte kunnat förutse, och det måste vi anpassa oss till.

Och Aldrich verkar veta vad han talar om. Han har besökt ESBRI vid ett antal tillfällen genom åren, våren 1998 höll han till exempel en Estradföreläsning på temat ”Commercialization of the World Wide Web”. Nästa gång han gästade Estrad kunde han kaxigt konstatera att:

”Jag har föreläst fyra gånger tidigare i den här serien. De som deltog i min ESBRI-föreläsning om e-handel för fyra år sedan och tog fasta på den prognos jag presenterade då, är nog inte här i dag. De är förmodligen ombord på en yacht någonstans i Karibien.”

/Åse

Entreprenörer blomstrar TROTS politiker, inte tack vare

I dag på eftermiddagen hölls en workshop på temat ” How do you REALLY grow an entrepreneurial ecosystem?” Jag är osäker på om vi kom fram till något svar – det var nog inte ens tanken. Det hela orkestrerades i alla fall av den karismatiska Norris Krueger (@entrep_thinking på twitter), bara det gjorde deltagandet mödan värt.

Och ett par intressanta reflektioner fick jag med mig:

• Ett entreprenöriellt ekosystem behöver inte längre vara knutet till en plats. Tack vare kommunikationsteknik spänner ekosystemen nu över hela världen.
• Entreprenörer blomstrar TROTS politiker, inte tack vare
• Bra humankapital är det viktigaste för ett hälsosamt entreprenöriellt ekosystem.

/Jonas

Entreprenörskapsutbildning – Ja, tack!

I dag var jag på ett seminarium på ICSB-konferensen med det som kunde ha blivit den kortaste artikelpresentationen någonsin. Det var TorBjörn Nilsson från Luleå tekniska universitet som inledde med frågan ”Gör entreprenörskapsutbildning någon skillnad?” Han svarade med ett ”JA! Ok, tack för mig”

Han skämtade såklart, och fortsatte att presentera sin artikel som visade att entreprenörskapsutbildning faktiskt leder till start av nya företag. De som hade gått utbildningen var mer aktiva, omsatte mer och anställde fler jämfört med de som inte hade gått kursen.

Ett skäl till det, menade Nilsson, är att de hade ”entrepeneurial thinking”, en motor och önskan att starta eget. De tänkte att de kan skapa sitt eget öde. De i kontrollgruppen, som inte hade gått utbildningen menade snarare att man föds till entreprenör eller inte. Mer fatalister, alltså.

/Jonas

Homo ludens ifrågasatt

Den lekande människan – homo ludens – och barns medfödda entreprenörskap förs allt oftare in i entreprenörskapsforskningen, bland annat av Daniel Hjorth och Bengt Johannisson. Malin Tillmar och Karin Berglund ifrågasätter den diskussionen. Under fredagseftermiddagen presenterade de ett papper som sätter genusperspektiv på lekbegreppet.

De utgår från två case: en kvinnlig barnmorska och en manlig konstnär. Tillmar menade att om hon hade sagt ”du är en lekande entreprenör” till barnmorskan, hade den senare blivit mycket upprörd. Hon jobbade hårt för att vara en seriös företagare. Berglund såg däremot mycket lek kring konstnären, där såväl industrimän som högt uppsatta politiker gärna drogs med.

Malin Tillmar och Karin Berglund konstaterade att leken har fler dimensioner än ”roligt”. Och entreprenörskap är inte bara lek, det är ett (könat) spel, menade de.

/Åse

Bygg osjälviska företag

Professor Muhammad Yunus har nyligen släppt en ny bok på svenska. Under sin signeringsturné gjorde han ett stopp på ICSB. Foto: Magnus Aronsson.

De flesta känner i dag till nobelpristagaren Muhammad Yunus och hans mikrokrediter. I dag på förmiddagen besökte han ICSB-konferensen och berättade lite om hur allt började, och om sin senaste bok. Jag har hört hans historia förut, och även intervjuat honom, men den var lika fångande den här gången.

Det började med ett lån på 27 dollar för att skydda 42 fattiga kvinnor mot lånehajar. Yunus hade ingen erfarenhet av bankverksamhet, han arbetade som lärare på ett universitet i Bangladesh.

- Jag drogs in i det här. Det kändes mer rimligt att de lånade pengar av mig i stället för att fastna i lånehajarnas klor.

Alla bankmänniskor menade att det inte skulle funka att låna ut pengar till fattiga, de skulle inte kunna betala tillbaka och banken skulle snart gå omkull. I dag är Grameen Bank med sina 8,3 miljoner lånetagare Bangladesh största bank. 97 procent av låntagarna, som också äger banken, är fattiga kvinnor.

Grameen Banks mikrokrediter har bland annat lett till att kvinnorna har råd att skicka sina barn till skolan. En del fortsätter sedan till högre utbildning. Men trots utbildningen oroar sig många för hur de ska kunna få jobb, något som är ganska svårt i Bangladesh.

- Vi försöker få dem att tänka som skapare av jobb i stället för som arbetstagare: ”Din mamma äger en bank, tänk på hur de ska använda pengarna och skapa jobb för andra! Om du tycker det är svårt att bli entreprenör, tänk på vad din mamma gjorde. Hon hade ingen möjlighet att få jobb. Hon tog ett lån och startade en liten affärsverksamhet som sedan växte så att hon kunde skicka dig till skolan. Om du inte kan klara dig bättre än din mamma som var analfabet, vilken nytta gör din utbildning? Ta din inspiration att bli entreprenör hemifrån, inte utifrån!”

I ett annat projekt har Grameen Bank inriktat sig mot tiggare. I dag har man fler än 100 000 tiggare som kunder. Många av dem har helt slutat tigga och blivit framgångsrika dörrförsäljare i stället.

Det handlar om att bygga sociala företag, menade Yunus, som har fler dimensioner än bara de strikta ekonomiska.

- Varför inte bygga företag utifrån osjälviskhet i stället för utifrån själviskhet? Människor är inte pengamaskiner.

- De här kvinnorna är numera en del av ekonomin i Bangladesh, de bidrar till BNP-utvecklingen och skapar tillväxt. Men det ska inte ses enbart i ekonomiska termer, utan även i sociala termer. Det viktigaste är inte alltid att göra vinst.

/Jonas

”Tillväxt i utvecklingsländer ger värde åt världen”

Dr Linley Chiwona Karltun, Sveriges lantbruksuniversitet

Andra panelen för dagen på ICSB-konferensen, med titeln ”The mystery of Growth”, inleddes av moderator Rohana Ramly, SME Corp i Malaysia. Panelen som följde talade om att tillvarata resurser och se möjligheter i utvecklingsländer, och gav avslutningsvis ett konkret exempel på ett tillväxtföretag i Japan.

Först ut att dyka djupare ner i temat var Dr Elizabeth Garnsey, University of Cambridge.

- Möjligheterna och resurserna för ett företags tillväxt är beroende av ett antal faktorer. Tillväxt i företag är en kreativ och dynamisk interaktion mellan marknad och produktivitet. Ett företags tillväxt är beroende av dess struktur, och dess relation till marknaden.

Dr Linley Chiwona Karltun, Sveriges lantbruksuniversitet, talade om förvaltning av naturresurser med landsbygdsutveckling i Afrika som exempel. Hon menade att det fanns många exempel på socialt entreprenörskap som kan användas i Afrika och andra utvecklingsområden.

- Tillväxt i utvecklingsländer ger värde åt världen. Det finns ingenting som säger att människor i dessa länder inte har idéer eller är kreativa. Problemet är många gånger att de inte har effektiva transportmedel eller ett bra sätt att tillvarata energikällor på.

Avslutningsvis berättade Kazuhiro Iwata, ägare av Koiwa Bond Manufacturing i Japan, om sin företagsresa från ett litet urbant textilföretag till ett internationellt företag med inriktning på fordonsdelar.

- Det är jätteviktigt att ha bra partners som både kan hjälpa företaget att utveckla sina produkter, men som också kan hjälpa till att skapa kontakter utomlands.

/Christina

Policy kostar pengar

Paul Reynolds, Elizabeth Gatewood och David Storey inledde ICSB-konferensens tredje dag. Foto: Magnus Aronsson

Dagens första plenum på ICSB-konferensen modererades av Åsa Lindholm Dahlstrand, Högskolan i Halmstad. Hon välkomnade tre tunga entreprenörskapsprofessorer upp på scen: Elizabeth Gatewood, Paul Reynolds och David Storey. Alla tre har belönats med Global Award for Entrepreneurship Research. Temat var kopplingen mellan forskning och policyutveckling inom entreprenörskap och småföretagande.

- En första fråga man kan ställa sig är ju om det ens är någon som bryr sig om den forskning som pågår. Om inte, är det rätt onödigt att bedriva den. Här i Sverige har jag deltagit i flera seminarier, arrangerade av organisationer som ESBRI och Entreprenörskapsforum, där policymakare faktiskt kommit och lyssnat. Den typen av aktiviteter är inte så vanliga i USA, sa Elizabeth Gatewood, Wake Forest University.

- Sedan kan man ju också undra vad det är vi mäter? Ställer vi rätt frågor, till rätt folk? Min erfarenhet är att entreprenörer alltid skattar sina egna företag högre än konkurrenternas, fortsatte hon.

David Storey, University of Sussex i Storbritannien, bidrog med ett europeiskt perspektiv. Han poängterade att det är stora skillnader mellan olika länder: ”One size does not fit all”.

- Det här policyområdet är extremt dyrt för skattebetalarna. I Storbritannien kostar det 8 miljarder pund per år – det är mer än vad vi betalar för poliskåren, eller för universiteten. Och den sorgliga sanningen är att de flesta länder saknar uppgifter om vad entreprenörskapspolicyn kostar, sa han.

Paul Reynolds, George Washington University, USA, slog fast att nya företag är fantastiska jobbskapare, medan existerande företag inte bidrar med lika många nya arbetstillfällen.

- Nya och etablerade företag har också behov av olika typer av policy, konstaterade han.

Elizabeth Gatewood uppehöll sig kring attityder, och påpekade att entreprenörskap inte är rumsrent i alla kretsar ens i USA.

- Förekomsten av venture capital driver inte på de entreprenöriella aktiviteterna, det är tvärtom. Det här är också en fråga om attityder, menade hon.

David Storey lyfte fram makroekonomiska komponenter som politisk stabilitet, ränteläget och inflationstakten.

- Skattepolitik är också ett viktigt element och jag är glad över att ni har börjat diskutera detta i de nordiska länderna, sa han.

Paul Reynolds hävdade att de faktorer som har störst betydelse för individers vilja att vara företagare, tyvärr är de som är svårast att förändra.

- Det handlar om fundamentala faktorer i relationen mellan människor och deras hemland, till exempel om säkerhet, sa Reynolds.

/Åse

Om hon kan, kan jag också!

Gunilla Thorstensson och Helene Ahl diskuterade vikten av förebilder under en ICSB-workshop. Foto: Åse Karlén

På torsdagseftermiddagen hamnade jag på en intressant workshop om förebilder för kvinnors företagande. Titeln var "If she can – so can I".

Tillväxtverkets Gunilla Thorstensson inledde genom att konstatera att entreprenörskap är ”könstaggat”. Över hela världen dominerar män som entreprenörer, och att driva och äga företag förknippas med män.

- Den stereotypa bilden – som ofta reproduceras i medierna – är att entreprenörskap innebär att ta risker, fatta snabba och korrekta beslut, samt att jobba 80 timmar per vecka, sa Thorstensson.

Detta är en bild som många, och kanske särskilt kvinnor, har svårt att identifiera sig med. Därför behövs nya förebilder. Tillväxtverket arbetar för att på olika sätt synliggöra kvinnors entreprenörskap, exempelvis genom att bygga upp ett nätverk av entreprenörer som fungerar som ambassadörer.

- Färre kvinnor än män är entreprenörer, och de som finns behöver bli mer synliga. Vi måste utmana myterna och visa på förebilder som föder tanken: ”Om hon kan, kan jag också!”. Män och kvinnor ska ha lika möjligheter att vara entreprenörer, sa Gunilla Thorstensson.

Professor Helene Ahl, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, har länge forskat om genus och företagande (vi porträtterade henne i Entré nr 1-2011). Hon höll med om att entreprenörskap är könskodat.

- Att vara kvinna är associerat med en rad egenskaper – och de går på tvärs med de egenskaper som entreprenörer traditionellt förknippas med. Det finns alltså en konflikt som gör att det inte går att vara framgångsrik kvinna OCH entreprenör som det ser ut idag, sa Ahl.

Hon menade att vi måste ompröva vad vi anser vara ”manligt”, ”kvinnligt” och ”entreprenöriellt” om vi ska komma någon vart. Enligt Ahl skolas vi in de traditionella könsrollerna redan i späd ålder.

- Nyfödda bebisar är helt enkelt inte söta, de är kladdiga och håriga och tillplattade. Min dotter hade legat i magen tre veckor för länge, hon såg ut som en liten gorilla när hon kom ut. Ändå var det första hon fick höra från barnmorskan: ”Åh vilken söt liten prinsessa…”

Helene Ahl visade hur barn styrs in i ”flicklek” och ”pojklek”. De stora leksaksfabrikanterna pekar med hela handen mot omvårdande docklek, respektive actionfylld krigslek. Och hon menade att det övertydliga bildspråket fortsätter även i vuxenlivet. Tidningar framställer mannen som målmedveten, framåtriktad och stark medan kvinnan är mer drömsk, behaglig och vacker.

En av Ahls forskarkollegor har studerat inkubatorers webbplatser och där hittar man många gånger enbart män på bild. Det är håriga händer, slipsar och kostymer som får representera företagandet. Och om en kvinna dyker upp är det ofta i rollen som sekreterare.

- Mer måste göras om vi ska få fler kvinnor att bli entreprenörer, sa Helene Ahl.

Nästa talare var Julie Weeks, vd för Womenable i USA. Hon såg också en stor poäng i att lyfta fram entreprenörskvinnor som förebilder: ”If you can see it – be it”, som hon uttryckte det.

Weeks pekade på olika sätt att synliggöra kvinnor. Ett populärt tillvägagångssätt är att lista dem. Forbes listar till exempel världens 100 mäktigaste kvinnor, medan Fortune 500 nöjer sig med 50.

- Listorna handlar väldigt mycket om hur mycket pengar man har tjänat. Ett annat sätt att synliggöra är att dela ut priser, och då blir det inte lika stort fokus på pengarna. En tredje väg att lyfta fram entreprenörskap hos kvinnor är helt enkelt genom att berätta historier, till exempel om hur man lyckades som företagare, sa Julie Weeks.

Ett exempel på ett svenskt pris till företagande kvinnor är Beautiful Business Award, som vi skrivit om flera gånger här på bloggen.

Henrietta Schönenstern, Tillväxtverket, leder ambassadörsprojektet i Sverige. Hon berättade att det är inne på fjärde året och att ambassadörerna sammanlagt har varit ute och träffat över 80 000 svenskar. Nu finns 919 entreprenörer i nätverket, de är verksamma inom olika branscher, i olika delar av landet, och driver olika stora företag. Ambassadörerna jobbar ideellt och besöker bland annat skolor och sitter med i paneldebatter. Där berättar de om hur de startade företag eller hur de skaffar kunder – och det är både kvinnor och män, flickor och pojkar som kommer och lyssnar.

- Ambassadörerna ska reflektera samhället i stort, inte bara den absoluta företagartoppen. Maud Olofsson fungerar som en förebild för förebilderna, hon tar en aktiv del i nätverket, sa Schönenstern.

Inom projektet jobbar hon och hennes kollegor också med att ta fram statistik, böcker och filmer om kvinnors entreprenörskap. Via en Facebookapp – Förebilden – har hittills 720 kvinnor nominerats som förebilder. Och förra året räknade man till 410 pressklipp om ambassadörerna för kvinnors entreprenörskap.

- Succén ligger i att lära genom att göra, sa Henrietta Schönenstern.

Camilla Wagner är journalist på Veckans Affärer och delade med sig av hur tidningen jobbar för att synliggöra kvinnor i näringslivet.

- Medierna spelar en viktig roll för att förändra attityder, och jag tycker inte att de svenska medierna axlar det ansvaret. Många gömmer sig bakom förklaringar som att de ”bara reflekterar hur det ser ut i samhället”. Det stämmer inte.

- När folk sa att det inte fanns några mäktiga företagarkvinnor i Sverige började Veckans Affärer lista de 125 främsta. Vi delar också ut pris, sa Wagner.

Hon berättade att tidningen har en uttalad policy om att växla mellan män och kvinnor på omslaget, men det blir snarare var tredje än varannan kvinna. Och då ligger Veckans Affärer ändå långt före sina konkurrenter på det här området.

Wagner ställde en rad omslag från Veckans Affärer mot varandra, och hon var kritisk i sin granskning. Fast medvetenheten är stor på redaktionen pekade hon på att rubrikval, pose, klädsel och artikelvinkel bidrar till göra kvinnor söta och flickiga, medan männen framställs som starka och seniora.

- När jag gjorde research inför den här workshopen hade svårt att hitta artiklar om kvinnor som är entreprenörer. Jag tänkte att vi nog inte skriver om män som entreprenörer heller – men det gör vi.

- Vi värderar inte kvinnodominerade branscher lika högt. Tjänster, smycken och mode är inte så attraktivt. De traditionellt manliga sektorerna anses lite coolare, sa Camilla Wagner.

Under workshopen diskuterades kvinnligt och manligt könat entreprenörskap i olika länder. Vi fick till exempel höra att det i Frankrike inte existerar några böcker om mäktiga kvinnor – särskilt inte om entreprenörer.

I Skottland föredrar man att prata om att kvinnor är ”risk aware”, snarare än ”risk averse”. Man menar att det i grunden är positivt att kvinnor är realistiska i värderingen av det egna företaget. I mötet med venture capital-bolag kan detta dock vara en stor nackdel. Riskkapitalister drar vanemässigt av 30 procent från de saltade siffror som entreprenörsmän ofta presenterar, menade en deltagare. När de drar av lika mycket från kvinnornas kalkyler blir det ingen business kvar.

”Mompreneurs”, eller ”mammprenörer” på svenska, upptog också en del av diskussionen. Ordet är förstås en sammanslagning av mamma och entreprenör och används om kvinnor som passar på att starta företag i samband med att de får barn. Ibland är syftet att styra sin egen tid, jobba hemma och umgås mer med barnen – ibland utgår företaget från ett upplevt behov som inte möts av marknaden. Oavsett vilket har begreppet ”mammprenör” en gullig klang, och det riskerar att spä på myten om kvinnors företag som mjuka och oviktiga.

Anneli Sjögren deltog tidigare under dagen i prisceremonin kring årets Global Award for Entrepreneurship Research (se tidigare blogginlägg). Hon representerar Tillväxtverket som är en av instiftarna till detta pris, och även till det Unga forskarpriset.

- Jag reflekterar förstås över att det globala priset har tilldelats män alla gånger utom en. Och den gången gick det till Dianaprojektet, vilket innebar att fem kvinnor fick dela på prissumman.

- Det Unga forskarpriset ger vi vartannat år till en kvinna, vartannat år till en man. Men i år var det två kvinnor som fick dela på det, konstaterade Anneli Sjögren.

Sammantaget var det många intressanta frågor som ventilerades under workshopen, och jag hoppas att vi får tillfälle att återkomma till några av dem under den heldagskonferens som ESBRI och VINNOVA arrangerar 2 september. Håll utkik efter mer info på vår webbplats!

Törstar du efter mer forskningsbaserad kunskap om kvinnors entreprenörskap redan nu kan du hitta den här.

/Åse

Entreprenörskapsutbildning ingen enmansshow

Entreprenröskapsutbildning är en het fråga just nu i Sverige. Från och med i höst ska inslaget av entreprenörskap öka rejält i svenska skolor. På ett seminarium på ICSB-konferensen i dag presenterade Elena Ruskovaara från Lappeenranta University of Technolog en artikel om entreprenörskapsutbildning i Finland, ett land där entreprenörskapet redan genomsyrar hela utbildningssystemet.

Tillsammans med några forskarkollegor har hon tagit fram ett verktyg för att mäta entreprenörskap inom utbildningsväsendet. De tittar bland annat på hur mycket entreprenörskapsrelaterat material som används i utbildningen, om lärarna arrangerar studiebesök på företag och om de hjälper studenterna att starta eget.

Hon poängterade att entreprenörskaputbildning inte är en enmansshow från lärarens sida. Det måste finnas interaktion med studenterna. Hon var därför glad för att antalet lärare som använde projekt som lärandeform var ganska hög.

/Jonas

Använd mobilen för att klara dealen!

Rosa Muragori Mwololo pratade om en ny tjänst som revolutionerar betalningssystemen i många länder i Afrika. Foto: Magnus Aronsson.

Under dagens besök på ICSB lyssnade jag på många spännande presentationer och träffade massor av intressanta människor.

Jag blev speciellt inspirerad av Rosa Muragori Mwololo som gav exempel på en innovation som kan förändra tillvaron för många miljoner människor – och även medföra positiva effekter för hela samhället och världen.

Nästan hälften av världens befolkning räknas som mycket fattiga, de är inte anslutna till någon bank och har definitivt inget bankkonto. En stor del av dessa människor har inte heller möjlighet att låna pengar av släktingar eller vänner och kan därmed inte alls göra affärer. De står helt utanför ekonomin.

Det är framförallt kvinnorna som är uteslutna från ekonomin i fattiga länder. Förutom att kvinnorna själva befinner sig i en svår situation, har det visat sig att den ekonomiska tillväxten i samhället blir sämre om kvinnorna hindras att ingå i det ekonomiska systemet.

Men det finns ljusglimtar:

Numera finns en betaltjänst via mobiltelefonen för alla som inte är inne i något banksystem. Även om världens ca 40 miljoner fattiga inte har tillgång till någon bank har mer än hälften av dem mobiltelefon. I stället för banker har man inrättat små kontor där det är möjligt att deponera pengar, och sedan betalar man från det deponerade kapitalet via sin telefon. Det här systemet finns redan både på den afrikanska landsbygden och i tätorterna. Tanken är att det ska spridas i mycket större skala.

Jag tycker att det är en fantastisk innovation. Den ger möjlighet för många människor att försörja sig och bli oberoende. I och med att familjerna får det bättre kan deras barn utbilda sig och det skapar en positiv utveckling. Kunskap är en drivande kraft för förändring.

Mer innovationer behövs naturligtvis för att hjälpa fattiga länder att förbättra sin ekonomiska situation, men jag blir ändå glad när det finns så här smarta lösningar.

Det är definitivt en bit på vägen!

/Helene

Ensamt studera entreprenörskap på Jamaica

Ibland glömmer man hur långt vi har kommit inom entreprenörskapsområdet i Sverige. På en global konferens som ICSB får man lite perspektiv. Hamnade under lunchen bredvid Jamaicas enda representant på konferensen. Hon verkade dessutom vara Jamaicas enda (aspirerande) akademiker inom fältet. Som ny doktorand kämpade hon just nu för att hitta en handledare med entreprenörskaps- eller småföretagsinriktning – på Jamaica finns ingen senior forskare med denna bakgrund. ICSB hade hon googlat fram, och nu hoppades hon på att komma i kontakt med någon som ville ta henne under sina vingar.

Jag passade förstås på att berätta om hur vi jobbar på ESBRI, och hon började genast dra upp planer på en jamaicansk motsvarighet till Entré. Kul att konceptet går hem även på andra håll än i de nordiska länderna! Och det vore ju trevligt med ett ESBRI-kontor på Jamaica…

/Åse

”Tvättmaskinen gjorde mig till professor”

Hans Rosling, professor i public health, höll ett livligt framträdande på ICSB-konferensen. Foto Magnus Aronsson.

Entreprenörskap har en viktig roll i samhällsutvecklingen. Inga konstigheter alls, det vet vi alla vid det här laget. Men få kan visa det på ett så visuellt tilltalande och livligt sätt som Hans Rosling med sitt Gapminder-verktyg.

Jag hade nyss förmånen att se honom live för första gången på ICSB-konferensen – helt klart en upplevelse!

- Det är kul att vara här för att prata om världen och om entreprenörskap. För mitt entreprenörskap är ju just att prata om världen, inledde han.

Han menade att vi måste vara polygamiska för att förstå det här med utveckling. Vi behöver företagande, teknologi, stat och civilsamhället för att något ska hända.

- Regeringens första uppgift är att inte hindra entreprenörskap. Sedan kan man ha tur och bo i ett samhälle där regeringen till och med uppmuntrar entreprenörskap.

Och tack vare just entreprenörskapet har utvecklingen i hela världen varit otrolig. Hans Rosling hävdade att inkomstutvecklingen som sker i många länder kan tillskrivas det man brukar kalla pillow talk. Det handlar om familjer som satsar på framtiden genom att betala för sina barns utbildning och bygga ett nytt hus.

- Det spelar ingen om man är buddhist, muslim eller katolik – de religiösa ledarna kommer inte in i människors sovrum. Och det ska de inte göra heller.

George Bush med huvudvärk, enligt Hans Rosling.

Han tog också tillfället i akt att ge USAs förre president George Bush lite cred för sitt kreativa tänkande. När USA var mitt i krisen, hade slut på pengar och inte fick några lån från sitt vanliga nätverk, ringde han Brasiliens president Lula för att få ett lån.

- Jag beundrar verkligen Bush för vad han gjorde här. Och det är inget skämt, jag menar det. Det är inte helt vanligt för en amerikansk president att be en Latinamerikansk socialist om ett lån.

Rosling pratade också en hel del om skiften i världen. Om Kina såklart som växer så det knakar, med länder som Indien och Brasilien strax efter. Men även många afrikanska länder söder om Sahara har sett en stark tillväxt de senaste åren. De kapitaliserar på sina satsningar på entreprenörskap, teknisk utveckling och infrastruktur. Och tillgång till saker som vaccin och myggnät har varit jätteviktigt. En del länder är fortsatt fattiga, som krigshärjade Kongo. Hans Rosling pekade på att det är samma utveckling som vi såg i Asien tidigare: några länder exploderar i ekonomisk utveckling medan andra, de krigsdrabbade, hamnar låååångt efter.

Rosling tog också upp klimatfrågan. Han deklarerade att han tidigare var klimatskeptiker, men för ungefär tio år sedan blev han övertygad av forskare att vi går mot klimatförändringar som kommer att påverka oss i stor utsträckning. Till exempel pratas det en hel del om att tillväxtländer som Kina och Indien är stora utsläppare totalt sett. Om man däremot ser till utsläpp per person blir resultaten helt annorlunda. Här ligger USA fortfarande ohotat i topp.

- Man måste se utsläppen per person. Att räkna totala utsläppet totalt är som att räkna ett folks övervikt totalt sett. Det säger ingenting!

Energi är en nyckelfråga, slog Rosling fast. I dag har två miljarder människor i världen tillgång till en tvättmaskin. Målet är att alla ska ha en.

- Min mamma tvättade för hand. Jag Kommer ihåg vår första tvättmaskin som vi fick 1952. Mamma la i en tvätt, sedan gick vi till biblioteket och lånade böcker som hon läste för mig. Tvättmaskinen gjorde mig till professor!

Han uppmanade alla entreprenörer att jobba för att ta fram billigare tvättmaskiner. För att det ska bli verklighet, måste vi öka tillgången till energi – både grön och annan.

- Energi är fantastisk. Alla måste få tillgång till energi, även om den är fossil. Om ni inte tycker det, säg det till kvinnan i Vietnam som tvättar för hand.

Han påpekade att vi i Sverige har snabbare tillgång till data om hur ekonomin går, och om hur många vargar som föds i landet, än om hur stora utsläppen av koldioxid är.

- Det här är ju löjligt. Varför är inte koldioxidutsläppen lika viktigt som vargar? Energidebatten är inte på samma nivå i samhället. Det ger inte rätt budskap till entreprenörerna. Jag tror att entreprenörskap har en stor roll i att hitta lösningar till detta.

- Bush did it, you can do it!

/Jonas

Maud, Daniel och Steven på plats

Prins Daniel delade ut ”Global Award for Entrepreneurship Research” till Steven Klepper. Foto: Magnus Aronsson

Nu har huvuddelen av jättekonferensen ICSB inletts. I morse var det invigning med prins, minister och pristagare, pompa och ståt, i den största salen på nybyggda Stockholm Waterfront.

I det inledande anförandet hälsade ICSBs Don Bradley oss välkomna och uppmanade oss att nätverka flitigt under konferensen. Catherine Swift, tillträdande ordförande för systerorganisationen International Small Business Council (ISBC) dansade upp på scenen och såg också fram emot att ta del av alla presentationer.

Därefter intog näringsminister Maud Olofsson scenen.

- Välkomna till Stockholm och denna innovativa byggnad. Vi är här för att diskutera entreprenörskap och innovation, två viktiga, globala frågor. Och vi må komma från olika hörn av världen, men ändå har vi aldrig varit närmare varandra.

- När jag var liten skickade vi brev, i dag skypar barnen med kompisar från hela världen. De lyssnar på samma musik och ser samma filmer. I dag delar vi också samma drömmar, och möter samma utmaningar världen över. Jag tänker bland annat på tillväxtfrågan och de miljöproblem vi måste tackla, sa Olofsson.

- Som minister blir jag hela tiden påmind om de möjligheter vi delar. Det handlar om att individer med idéer ska ges utrymme att lösa problem på innovativa sätt, underströk hon.

Vi tänker ofta på innovatören som en man som utvecklar högteknologiska lösningar i ett laboratorium. Men det kan lika gärna röra sig om en kvinnlig sjuksköterska som förbättrar sin och patienternas vardag.

- Hur ser en entreprenör ut? Det behöver inte vara en man i ett labb. Det kan lika gärna vara din granne. Eller en prins, eller rentav en minister, konstaterade Maud Olofsson.

- Sverige är ett litet land, och vi har insett att innovation är nyckeln till framtida välstånd och tillväxt. All kreativitet utgår från individen, och de behov som han eller hon identifierar. Ofta pratar vi om att ”tänka utanför boxen”, men i stället borde vi tänka ”det finns ingen box”.

Hon talade om att fler kvinnor, unga och invandrade bör uppmuntras att starta företag och tro på sina idéer. I den nationella innovationsstrategi som är under utarbetande läggs stor vikt vid den nya generationens entreprenörskap, vilket bland annat diskuteras i det råd som vi skrivit om tidigare.

- Det är viktigt att plocka upp idéer från unga människor. Många jag möter följer inte det traditionella mönstret som går från lokalt företagande till regionalt, nationellt och internationellt. De går från lokalt till globalt över en natt, sa Olofsson.

Sedan var det dags att dela ut årets Global Award for Entrepreneurship Research till professor Steven Klepper. Prisutdelare var prins Daniel, och han och Klepper var snart inbegripna i ett djupt samtal. Tyvärr fick inte publiken ta del av detta, men man får väl anta att det rörde sig om entreprenörskapsfrågor – kanske om gymbranschens explosionsartade utveckling i Sverige?

Steven Klepper fick sedan ett par minuter vid mikrofonen, han verkade mycket glad och stolt och tackade de personer och organisationer som står bakom priset: Entreprenörskapsforum, Tillväxtverket, IFN samt Rune Andersson, Mellby gård.

- När jag var ung forskare under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal hörde man aldrig ordet entreprenör nämnas. Det var helt enkelt inget karriäralternativ. Allt handlade om att bli anställd i ett storföretag som GM eller IBM, och jobba sig uppåt. Var de nya företagen skulle komma ifrån var det ingen som diskuterade. De togs för givna, berättade Klepper.

- I dag är situationen den omvända. Studenter drömmer om en entreprenöriell karriär.

Sedan fick han motta publikens hyllningar igen, innan han vandrade av scenen till tonerna av Tina Turners ”Simply the best”. På lördag ger Steven Klepper sitt keynote speech här i Stockholm, i nästa vecka åker han vidare till Linköping och Göteborg.

/Åse

Publicering: Att ta sig igenom nålsögat

Hela doktorandgänget från ICSB-konferensen med professor Bengt Johannisson längst ned till vänster. Foto: Åse Karlén

”Publish or perish”, publicera dig eller förgås, är ett välkänt begrepp i forskarkretsar. Om man inte syns i de vetenskapliga tidskrifter som gäller inom sitt område, finns man inte. Men att få en artikel publicerad är ingen promenad i parken, ens för en väletablerad akademiker. Professor Klepper pratade en del när jag intervjuade honom inför det här numret av Entré.

Bengt Johannisson höll i en workshop på området för doktorander i dag på ICSB-konferensen. Titeln var “The dos and don'ts of how to get your first paper published.” Han menade bland annat att det handlar om att välja rätt tidskrift för sin artikel. Har den tidigare publicerat artiklar inom området? Har den rätt kvalitet?

En bra idé är att skriva tillsammans med en senior forskare, gärna sin handledare. Även om det inte alltid är sant att erfarna forskare skriver bättre än unga så kan den seniores rykte vara viktigt för att över huvud taget bli publicerad. Det är också smart att använda sitt begynnande akademiska nätverk för att testa sina idéer. Och om engelska inte är modersmål är språkkontroll en god idé.

När det är dags att skicka in artikeln bör man ta reda på hur formatet, som abstract, nyckelord och referenser, ser ut. Och anpassa sig efter det.

Kriterier som artiklarna bedöms efter är exempelvis: lämplighet, betydelse, den begreppsmässiga konsekvensen och hur klar framställningen är. Det gäller att ligga nära forskningsfronten och visa att man har koll på den övriga nyskapande forskningen inom området. En fångande inledning och en fantasifull slutsats ökar chanserna att ta sig igenom nålsögat.

Om man sedan, vilket inte är helt ovanligt, blir refuserad, är det viktigt att ta till sig kritiken. Granskarna har lagt ner mycket tid på att läsa artikeln, och det finns en hel del att lära inför nästa försök. Det är inte dig de kritiserar utan artikeln, använd feedbacken och sikta på en annan tidskrift, rådde Johannisson.

Samma gäller vid revision: Läs kommentarerna noggrant och gör systematiska ändringar innan du skickar in artikeln igen. Och kanske igen. Och igen. Flera revisionsvändor är inte ovanligt.

Bengt Johannisson hade också ett råd att ta till när man väl blivit publicerad: Berätta för alla du känner och fira! Det är en framgång för dig, både som person och som forskare.

/Jonas

Ett nytt mått är fött

Forskaren Zoltan Acs är en av upphovsmännen bakom ett nytt mått för att mäta entreprenörskap; Gedi. Målet är att måttet ska bli så komplett som möjlig, och att det ska fungera för jämförelser mellan länder på olika utvecklingsnivå, något som Acs menade är svårt i dag. Eftersom exempelvis Egypten och USA är på så olika utvecklingsnivå när det gäller saker som tillväxt, utbildning och institutioner, blir jämförelserna lätt haltande.

- Frågan kring utvecklingsländer är den största ekonomiska och sociala möjligheten i världshistorien, sa Zoltan Acs. Syftet med Gedi är att främja hållbar tillväxt och levnadsstandarden genom att mäta.

Gedi mäter entreprenöriell aktivitet, attityder till entreprenörskap och strävan (activity, attitude och aspiration).

- Tillsammans blir de här faktorerna ett starkt mått, sa Acs.

För tillfället arbetar forskarna på att förbättra Gedi ytterligare, bland annat genom att knyta till sig fler länder och få in det i den officiella OECD-statistiken

- Vi vill att Gedi ska bli standardmåttet för att mäta entreprenörskap globalt, sa Acs och tillade med glimten i ögat att ingen någonsin anklagat honom för att vara ambitiös.

/Jonas

One-solution-does-not-fit-all

Professor Paul Reynolds, pappa till GEM och mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research 2004, presenterade på eftermiddagen en mängd faktorer som påverkar företagsstarter i olika länder. Han avslutade med några policyimplikationer. Den första var helt enkelt att det inte finns någon ”bästa policy” som passar alla. Den andra implikationen handlar om att uppmuntra till företagande, en ”quick-fix” i sammanhanget.

- Det gäller att öka individers kapacitet att starta företag. Det är resurskrävande men kan ge snabba resultat – på bara en generation! Det är viktigt att satsa på träning och utbildning, sa Paul Reynolds.

/Åse

Tillbaka till rötterna

Fick förmånen att delta i ett pass under det doktorandkonsortium som i dag pågår parallellt med policydagen. Hans Landström, professor vid Lunds universitet, talade på temat ”Historical foundations of entrepreneurship research”.

- Entreprenörskap ses ofta som ett nytt, framväxande ämne utan historia, där fokus skiftar mellan olika frågor. Men jag menar att fältets historia är avgörande för hur det utvecklas. Och det är viktigt att vara medveten om rötterna, sa Landström.

Entreprenörskapsfältet har gått från att vara övervägande empiriskt till att bli mer teori-orienterat. Hans Landström konstaterade att ett sätt att teoretisera är att låna teorier och koncept från andra discipliner, och tillämpa dem på det egna fältet. Ett annat sätt är att utveckla nya koncept, där Saras Sarasvathys effectuation-teori är ett exempel.

Forskaren Kathleen Eisenhardt har sagt att för att bygga en teori krävs en detaljerad, empirisk förståelse för fenomenet man studerar. Landström höll med, och menade att vi nu har en sådan djup, empirisk förståelse för entreprenörskap.

Han delar in entreprenörskapsfältets framväxt i tre eror: 1870-1940 var nationalekonomernas era, med framträdande namn som Knight, Schumpeter och Kirzner. 1940-1970 kom betydande influenser från ämnen som historia, psykologi och sociologi. Från 1970 och framåt har management dominerat.

- Från 1960-talet och fram till början av 1980-talet fanns en stark tradition att betona entreprenörers egenskaper: kontrollbehov, riskbenägenhet, optimism, autonomi och så vidare. Men entreprenörer är heterogena!

Tidigare fanns en övertygelse om att storföretagen skulle lösa allt. Men något hände under 1960- och 1970-talen.

- Kanske var det startpunkten för det vi idag kallar kunskapsekonomin. Böcker om att ”litet är vackert” började dyka upp. Det politiska intresset skiftade, plötsligt blev entreprenörskap något viktigt i samhället. Och det som händer i samhället reflekteras i forskningen.

Hans Landström lyfte fram David Birch som en central figur för småföretagens revival. Han publicerade en banbrytande rapport 1979.

- Birch följde 12 miljoner företag i 6 år, ni kan ju tänka er hur dåtidens datorer fick jobba!

Utgångspunkten var att alla sa att jobben skapas av storföretag. Birch menade att det inte fanns data som stödde detta påstående. Hans studie visade mycket riktigt på en annan verklighet: Att majoriteten av jobben i själva verket skapades i företag med mindre än 20 anställda.

- Detta skapade ett enormt intresse bland forskare. Birch startade en forskningstradition där bland annat David Storey i Storbritannien, och Per Davidsson i Sverige har lämnat viktiga bidrag.

- Någon har sagt att om David Birch inte hade existerat, skulle Margaret Thatcher ha uppfunnit honom. Hans resultat låg helt i linje med hennes politik.

Landström menade att vi under de senaste tio åren har sett en slags mättnad inom fältet. Vi har insett att entreprenörskap är ganska komplext fenomen, som kräver olika analysnivåer. Fältet har också breddats. Från början låg fokus på entreprenörskap som ett ekonomiskt fenomen, numera får exempelvis socialt entreprenörskap stor uppmärksamhet.

- Det finns en framväxande kunskapsplattform inom fältet. Vi ser mer och mer interna citeringar, till skillnad från tidigare då många citerade forskare från andra discipliner.

- Vi har också fått ett nyanserat språk, inte minst hos den nya generationen forskare. Tittar man på min och Bengt Johannissons generation så har vi ju har migrerat från mainstreamforskning till entreprenörskap. Men de unga forskarna har kanske både en magisterexamen och en doktorsexamen i entreprenörskap. Det ger en starkare grund att stå på, sa Hans Landström.

/Åse

Studenter driver innovation från två håll

Jonathan Levie presenterar resultat från senaste GEM-undersökningen. Foto Pernilla Heed, Entreprenörskapsforum.

GEM-undersökningen är den största kartläggningen av det entreprenöriella klimatet världen över. På ett seminarium under ICSB-konferensen i dag presenterade Donna Kelly, Babson College och Jonathan Levie, Strathclyde University, den senaste upplagan. Resultaten visar bland annat att i skrivande stund är 250 miljoner människor i färd med att starta eller driva nya företag.

En imponerande siffra, får man ju säga. Sedan är såklart frågan, som kommentatorn Lars Jagrén från Företagarna också påpekade, hur det går för alla dessa företag. Vad skulle resultaten av en uppföljning fem år senare bli? Hur många finns kvar? Hur många jobbtillfällen har de skapat?

Jonathan Levie presenterade spännande resultat från ett antal av GEMs valfria tilläggsfrågor, som en del av de 59 deltagande länderna valt att ha med. De handlar om innovation, och om hur mottaglig ett lands befolkning är för nya innovationer. Tanken är att utveckla ett nytt mått för detta. Man har tittat på hur benägna ett lands konsumenter är att köpa nya produkter och tjänster, att testa ny teknologi och deras tro på att ny teknologi kan förändra deras liv.

Frågeställningarna är delvis inspirerade av Amar Bhidés idéer om konsumentens betydelse för ett lands innovativa klimat.

Resultat visar att många av de länder som har hög tilltro till innovation är sådana med traditionella värderingar, som Egypten. Många av dessa länder räknas samtidigt till de fattiga i världen. Ändå är det relativt många som har den senaste mobiltelefonen.

Hur ska man tänka kring det här: handlar det om att fattiga människor exploateras och luras att lägga sina surt förvärvade slantar på saker de egentligen inte behöver? Nja, i alla fall inte enbart. Det verkar också som att det finns en positiv psykologisk effekt i det att man genom att satsa på ny teknik gör ett av de få egna val man kan göra, och genom det visar något om vem man är.

Danmark är ett av få länder med moderna värderingar som samtidigt har hög tilltro till innovation.

Ett annat spännande resultat är att gruppen studenter är viktiga för både tillgång och efterfrågan för ny innovation. De är med och skapar nya, spännande innovationsföretag, samtidigt som de är teknikintresserade konsumenter i framkant av utvecklingen. Studenter driver alltså innovation från två håll kan man säga.

/Jonas

*PANG*

Göran Marklund, VINNOVA, var en av de första talarna på ICSB-konferensen som startade i dag. Foto: Klas Håkansson, Entreprenörskapsforum.

Nu har startskottet gått för jättekonferensen ICSB som arrangeras i Stockholm 15-18 juni. Flera av ESBRIs medarbetare finns på plats under dagarna, och vi kommer att rapportera om godbitarna här på bloggen.

ICSB står för The International Council for Small Business och detta är den 56:e årliga globala konferensen. Senast den arrangerades i Sverige var för 15 år sedan. En snabb blick på deltagarlistan visar på närmare 900 anmälda från hela världen.

I dag är konferensen indelad i två spår: ett policyforum och ett mindre doktorandkonsortium. Policydagen öppnades i morse av professor David Smallbone, ordförande för ICSB, som menade att årets program är ett av de bästa han sett hittills.

- Här möts toppforskare och policymakare. Deltagarna ingår i olika nätverk, och det betyder att de kommer att bidra med en mängd perspektiv. Själv måste jag tyvärr avvika för ett styrelsemöte, men jag önskar er en stimulerande konferensdag, sa Smallbone.

Dagens första pass kretsade kring globala utmaningar, trender och utgångspunkter för policy. Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum, var först ut.

- Kunskap och innovation är avgörande för välstånd och tillväxt, slog han fast.

Braunerhjelm jämförde bland annat EU, USA, Kina, Japan och Indien utifrån faktorer som BNP-utveckling, högre utbildning, antal forskare och patentansökningar. När det gäller till exempel BNP står USA för en minskande andel, medan Kina och Indien är på uppåtgående. Även när det gäller patentansökningar står Kina för en imponerande ökning, konstaterade Pontus Braunerhjelm.

VINNOVAs Göran Marklund delade med sig av sina tankar kring policystrategier. Han såg en rad stora utmaningar, såväl globala som nationella, och menade att dessa driver innovation. Det handlar om att öka incitamenten på marknaden, exempelvis genom att förändra regelverket och skapa testbäddar.

- Vi måste ställa oss frågan om skattelagstiftningen driver eller hämmar innovation. Offentlig upphandling är ett annat viktigt område, det handlar om att släppa lös kraften i efterfrågan, sa Marklund.

Martin Lyes från Enterprise Ireland berättade om hur man på den gröna ön försöker rekonfigurera innovationssystemet.

- Vi gick in i recessionen före de flesta, drabbades hårdare, och stannade kvar i den längre, sa Lyes.

Irland är en liten, mycket öppen, ekonomi. Den industriella strukturen är tudelad: Där finns dels multinationella jättarna, dels den inhemska produktionen av traditionella och mer moderna varor. Internationell handel är centralt.

- Vi försöker stödja småföretag som vill börja exportera, bland annat genom mentorsprogram. När generationsskiften sker ökar ofta intresset för en utlandssatsning.

- Vi uppmuntrar också samarbeten mellan industri och akademi. För oss på Irland handlar det om förändring. Vi står inför ett ekonomiskt krig, skulle man kunna säga, sa Martin Lyes.

/Åse

Kickoff för kreativt nätverk

ESBRI har fått i uppdrag av Tillväxtverket att koordinera ett nätverk för att främja entreprenörskap inom konstnärliga utbildningar. I dag höll vi kickoff för nätverket. Vi var totalt 14 som deltog i samtalet, och tanken är att nätverket i slutlig version ska bestå av runt 20-25 personer, de flesta lärare från någon av landets konstnärliga utbildningar.

Nätverket ligger under regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar och målen är:

• Att koppla samman entreprenörskapsfrämjande verksamheter inom och mellan lärosäten och mellan ämnesområdesansvariga.
• Att ämnet entreprenörskap utvecklas, förankras samt synliggörs och dess legitimitet stärks i utbildningarna.
• Att Studenterna får verktyg och kunskaper som ger bra förutsättningar för yrkesverksamhet inom det område man är utbildad inom.

Som ni ser har vi en del att sikta emot. Men det känns i alla fall som att det blev en bra första dag med många intressanta och livgivande diskussioner, och jag ser med tillförsikt fram emot det fortsatta nätverksarbetet.

/Magnus

Maud kan inte baka

Förstapriset gick till Venture Cup Öst-bidraget Sensa Bues

I går var min kollega Helene och jag på Venture Cups Sverigefinal. Som vanligt var arrangemanget kanon: bra program, hög stämning och proffsiga konferencierer.

Roligaste är såklart att se och höra om alla spännande tävlingsbidrag. Alla kändes som värdiga vinnare, de är ju trots allt bland de 12 bästa av nästan 1 000 inskickade bidrag. Men nu är det ju så i en tävling att någon måste vinna.

Förstapriset i år gick till Venture Cup Öst-bidraget Sensa Bues, som vi skrivit om tidigare här på bloggen. Andrapriset till Venture Cup Nord-bidraget Cellfab och tredjepriset till Venture Cup Syd-bidraget Snabboteket. Stort grattis alla tre!

Själv satt jag vid samma bord som Virtual Trainer, som kom tvåa i Venture Cup Västs regionfinal tidigare i vår. Inget pris i går alltså, men ett gäng trevliga och entusiastiska entreprenörer med en bra idé. Jag är övertygad om att de kommer gå långt ändå. De har dessutom redan sålt för en halv miljon och dragit in riskkapital.

Kvällens huvudtalare var näringsminister Maud Olofsson. Hon pratade en hel del om sitt eget entreprenörskap. Både tidigare som egenföretagare, men även nu som politiker, menade hon att hon får utlopp för sin entreprenöriella sida. Nu i egenskap av samhällsentreprenör.

Ett sätt att veta att man är entreprenör, är enligt Maud om man kan baka eller inte. Tankegången är att entreprenörer har svårt att följa recept, de vill hellre testa sig fram på egen hand. Och Maud kan alltså, enligt egen utsago, inte baka. Hon hade även testad tesen på en grupp entreprenörer och alla hade erkänt sina tillkortakommanden inom bakkonsten.

Mauds ”baktanke” ligger faktiskt helt i linje med forskningen. Forskaren Saras Sarasvathy pratar i sin teori kring effectuation just om att entreprenörer snarare utgår från vad de har hemma i skafferiet när de lagar mat, än från ett färdigt recept.

Tack Venture Cup för en mycket trevlig kväll!

/Jonas

Magkänslan avgör investeringar

Jag besökte nyss en intressant paneldebatt arrangerad av Venture Cup, tillsammans med IVA och Innovation för tillväxt. I panelen medverkade en blandad skara av privata och offentliga aktörer som arbetar med olika former av investeringar och bidrag.

Temat för dagen var hur finansieringssituationen ser ut för svenska företag, och hur fördelningen mellan offentliga och privata medel fungerar.

Det var många olika åsikter som framfördes, här är några exempel:

-Det är viktigt med personliga relationer och kontakter. Inom den offentliga sektorn är det vanligt att en handläggare träffar företagen som söker pengar, men en annan fattar besluten. Då missar man den viktiga ”magkänslan”. Just denna betonades som mycket viktig av en privat investerare.

-Vi behöver en sänkning av den samlade företagsskatten i Sverige, och det finns konstiga regler som innebär ett hinder för företag som vill investera i egna – eller andras – företag. Vikten av att sänka skatten och ta bort hinder gäller även för privatpersoner.

-Vi behöver fler företag som vill växa och bli riktigt stora. Det finns fortfarande ett attitydproblem i Sverige, det är inte fint att bli rik på sitt företag och ”sticka ut”. Företag behöver också olika typer av rådgivning och hjälp för att etablera sig på en internationell marknad, vilket är nödvändigt om de ska kunna expandera ordentligt.

-Privat och offentligt kapital bör komplettera varandra. Statligt kapital bör användas för att locka in privata finansiärer. Privat kapital är viktigast för att stimulera tillväxten.

-Många offentliga finansieringsprojekt lever kvar fast de borde läggas ner på grund av ineffektivitet.

Jag har försökt att sammanfatta en del av alla tips och synpunkter som framkom. Se gärna hela debatten på Venture Cups webb.

Vad tycker du? Kommentera gärna!
/Helene

Ett samhälle måste vara öppet för innovationer

Hade i början av veckan nöjet att vara med på Stockholmsmötet 2011 i Stadshuset. Det är en årligt återkommande mötesplats där Stockholms stad tillsammans med Stockholms Handelskammare stod som värdar. Tanken är att samlas för att diskutera hur politik, näringsliv och akademi kan arbeta tillsammans för att göra stockholmsregionen ännu mer attraktiv och globalt konkurrenskraftig.

Huvudtalare under eftermiddagen var professor Martin Curley från Irland som är europeisk forskningschef för Intel. Han betonade inledningsvis att vi ser en stark förskjutning mot samarbeten och öppenhet när det gäller innovation. Således är öppen innovation viktig, men ännu viktigare är kanske att samhället är ”open for innovation”, enligt professor Curley. Just betoningen på ”open for innovation” fick mig att tänka på professor Amar Bhidé och det han sade om ”innovation sensitivity” i samband med ett seminarium som ESBRI arrangerade tillsammans med näringsdepartementet för några veckor sedan.

Vi borde nog fundera mer på hur innovativa människor bemöts, och hur idéerna tas emot.

Avslutningsvis presenterade Sten Nordin, finansborgarråd i Stockholms stad, och Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, fem utgångspunkter för den diskussion som staden vill ha med näringslivet och akademin om en innovationsstrategi för Stockholm:

- Innovativa människor skapar innovativa miljöer

- Tillväxtdrivande kompetensnoder ska utvecklas
- Öka möjligheterna för kommersialisering

- Upphandla med sikte på innovationer, tillgängliggör offentliga data

- Öka samverkan och skapa innovativa former för detta

Här finns programmet för Stockholmsmötet

/Magnus