För en stund sedan nominerades Annie Lööf av en enhällig valberedning till ny partiordförande för Centerpartiet. Med det valet kommer Centerpartiet fortsatt ha en partiledare som framhåller vikten av entreprenörskap och företagande.
Förra sommaren medverkade Annie i vår konferens på temat ”Företagare med utländsk bakgrund” och skrev dessutom ett inlägg efteråt här på esbribloggen.
Jag vet även att hon läser vår tidning Entré och följer vårt arbete med att på olika sätt sprida forskningsbaserad kunskap för att hålla sig uppdaterad.
Lycka till Annie, och grattis till din jur. kand!
/Magnus
onsdag, augusti 31, 2011
torsdag, augusti 25, 2011
Paradoxalt socialt entreprenörskap
 |
| Ester Barinaga presenterade ny forskning om socialt entreprenörskap på konferensen NFF 2011. |
I går avslutades den företagsekonomiska konferensen NFF 2011 som hölls på Stockholms universitet. Jag besökte bland annat ett seminarium om socialt entreprenörskap. En av presentatörerna var Ester Barinaga från Handelshögskolan i Köpenhamn. Hon har intresserat sig för entreprenöriella samhällsinitiativ som strävar efter att förbättra levnadsvillkoren för vissa grupper av människor, ofta stigmatiserade på olika sätt.
Det projekt hon har följt heter Förorten i centrum och syftar till att med konsten som redskap stärka förortsungdomars framtidshopp. Hon är själv en av initiativtagarna till projektet (”En del tycker jag är lite schizofren i det här”), som har drivits med stöd av bland annat Röda korset. Entré nr 2-2010 med ”Företagare med utländsk bakgrund” som tema illustrerades med en av projektets muralmålningar.
Även om syftet är gott, finns det en del problematik kopplade till den här typen av initiativ, menade Barinaga. En sak att tänka på när man identifierar en målgrupp är att man då också förstärker hur gruppen särskiljer sig mot resten av samhället. Och att man buntar ihop en väldig massa olika individer och undergrupper i en stor massa, som till exempel ofta görs med begreppet ”invandrare”.
- Man tar då samtidigt bort individernas subjektivitet och deras egen makt till social förändring. Det finns en risk att man reproducerar de maktförhållandena som man faktiskt vill förändra. Det här är en ganska svårlöst paradox, initiativet måste ju identifiera sin målgrupp för att kunna verka, sa Ester Barinaga.
/Jonas
tisdag, augusti 23, 2011
Entreprenöriellt lärande från förskolan
 |
| Entreprenörskap i skolan - hur ska det se ut egentligen? Dagens lärare får hitta sin egen väg till det entreprenöriella lärandet. |
Nätverket LiFE och Idélab vid Mälardalens Högskola ordnade en givande och förutsättningslös ickekonferens i Västerås. Diskussionsfrågan löd: Vad är egentligen entreprenöriellt lärande? Dagen fylldes med intressanta presentationer och diskussionsstunder kring ett ämne som många har starka åsikter kring, men som ingen ännu definierat. Jag tror att alla medverkande på konferensen hoppas på en fortsatt diskussion, med mer utrymme och tid.
En av initiativtagarna till konferensen, Magnus Hoppe, universitetslektor och forskare, introducerade ämnet och förklarade att några givna svar inte finns. Entreprenöriellt lärande har funnits med i skolvärlden ett bra tag redan. I höstens nya skolplan har det fått ännu större plats. Det ska faktiskt finnas med i tänket redan från förskolan.
Att ett entreprenöriellt tankesätt är efterlyst i dagens skola är alltså tydligt, men inte hur det ska se ut. Det kan handla om att starta ett företag på skoltid. Att driva det, sälja en produkt eller tjänst och sedan avveckla sitt företag. Men det kan också handla om så mycket mer. Entreprenöriellt lärande är brett, det behöver inte alltid innefatta företagande. Det kan till exempel också handla om projektledning, beslutsfattande, grupparbeten, att hitta egna lösningar, ifrågasätta etablerad kunskap och att ta ansvar. Att från en idé/tanke se till att det blir någonting i slutänden, vare sig det är en produkt eller ett privat beslut.
På lärarutbildningen har det inte skett någon förändring som underlättar det entreprenöriella lärandet. De som driver på en förändring ute i skolorna har ofta ett eget engagemang i frågan. På Odlarskolan (klass 6-9), i Eskilstuna, var det skolledningen som tog ett beslut om förändring. Rektor Jan-Erik Nyström berättade, tillsammans med några av skolans lärare, hur vägen mot det entreprenöriella lärandet påbörjats hos dem.
Lärarna på Odlarskolan har bland annat använt sig av boken Så tänds eldsjälar (utgiven av MeUniversity) för att komma igång. Men det är den utökade tiden för pedagogiska diskussioner som gett mest och inspirerat dem, berättade de. Och hjälpen från Sara Hägglund på Mälardalens högskola, som har varit projektledare och drivkraft för Odlarskolans satsning. Hon har peppat och diskuterat, samt hjälpt skolan att söka pengar hos bland annat Skolverket.
Under dagen kom många intressanta tankar fram kring entreprenöriellt lärande - men diskussionen är bara påbörjad och måste fortsätta luftas runt i landet.
/Hanna
måndag, augusti 22, 2011
Entreprenörer går inte hem hos rekryterare
I dag inleddes Nordiska Företagsekonomiska Föreningens konferens, NFF 2011, på Stockholms universitet. 350 forskare deltar i konferensen där cirka 330 artiklar presenteras, bland annat inom ämnena entreprenörskap och innovation.
Professor Ulla Hytti från Handelshögskolan i Åbo presenterade en artikel om hur entreprenöriell erfarenhet värderas när man söker arbete. I studien fick rekryterare bedöma fiktiva personer som slogs om samma jobb. Resultaten visar att erfarenhet av entreprenörskap inte var speciellt hett. Rekryterarna ansåg att de före detta entreprenörerna hade för mycket managementerfarenhet för den typ av operativt chefsjobb som rekryteringen gällde. Det behövs ett legitimt skäl till att lämna företagandet för att söka lönearbete. Extra misstänksamma blev rekryterarna inför entreprenörer som stängt ner sitt företag.
Hytti menade att den här typen av undersökning kan öka förståelsen för vad som händer i entreprenörskapsprocessen efter en exit. Det kan också lära oss en del om de sociala riskerna som en karriär som entreprenör kan medföra. Om man inte kan gå tillbaka till lönearbete innebär det ju en ganska stor finansiell risk att satsa på entreprenörskap som karriärval.
/Jonas
Professor Ulla Hytti från Handelshögskolan i Åbo presenterade en artikel om hur entreprenöriell erfarenhet värderas när man söker arbete. I studien fick rekryterare bedöma fiktiva personer som slogs om samma jobb. Resultaten visar att erfarenhet av entreprenörskap inte var speciellt hett. Rekryterarna ansåg att de före detta entreprenörerna hade för mycket managementerfarenhet för den typ av operativt chefsjobb som rekryteringen gällde. Det behövs ett legitimt skäl till att lämna företagandet för att söka lönearbete. Extra misstänksamma blev rekryterarna inför entreprenörer som stängt ner sitt företag.
Hytti menade att den här typen av undersökning kan öka förståelsen för vad som händer i entreprenörskapsprocessen efter en exit. Det kan också lära oss en del om de sociala riskerna som en karriär som entreprenör kan medföra. Om man inte kan gå tillbaka till lönearbete innebär det ju en ganska stor finansiell risk att satsa på entreprenörskap som karriärval.
/Jonas
måndag, augusti 15, 2011
EU-kommissionen prisar kvinnliga innovatörer
European Union Women Innovators prize är ett nylanserat pris för kvinnliga innovatörer. EU-kommissionen delar ut priset till tre kvinnor. Syftet är att främja medvetenheten om nyttan och behovet av mer innovation och fler företagande kvinnor i samhället.
Tävlingen är öppen för alla kvinnor som någon gång har deltagit i EU:s program för forskning och utveckling, alternativt programmet konkurrenskraft och innovation. Målet med priset är att hjälpa och inspirera andra kvinnor att följa i innovatörernas fotspår. Prispengarna uppgår till en totalsumma om 175 000 dollar.
För mer info och ansökan, besök EU-kommissionens webbsida. Sista ansökningsdag är den 20 september 2011.
/Christina
Tävlingen är öppen för alla kvinnor som någon gång har deltagit i EU:s program för forskning och utveckling, alternativt programmet konkurrenskraft och innovation. Målet med priset är att hjälpa och inspirera andra kvinnor att följa i innovatörernas fotspår. Prispengarna uppgår till en totalsumma om 175 000 dollar.
För mer info och ansökan, besök EU-kommissionens webbsida. Sista ansökningsdag är den 20 september 2011.
/Christina
onsdag, augusti 10, 2011
Gästblogg: Miljöteknik – en sjättedels ljus framtid?
Världsnaturfonden har kommit ut med en ny rapport om miljöteknikens möjlighet att minska koldioxidutsläppen. Mikael Syväjärvi som forskar inom material för energi och miljö på Linköpings universitet har läst rapporten och gästbloggar här om den, och om forskningens möjlighet att bidra. Mikael är även egen företagare. Läs mer om Mikaels forskning här, och om hans företagande här.
/Jonas
Det är inte mognaden hos miljöteknik som hindrar att förnybar energi helt kan ersätta fossilt bränsle. Det som behövs för en ljus framtid, är ökad tillgång till marknader, kapital och kommersiellt gångbara lösningar.
Det menar bland andra Världsnaturfonden i sin nya rapport om miljöteknikens möjlighet att minska koldioxidutsläpp. Tekniken hos förnyelsebar energi är mogen, men politiska beslutsfattare måste komma överens med finansmarknadens aktörer för att miljötekniken ska kunna bidra till att nå klimatmålen. Energieffektiv teknik och förnybar energi skulle kunna tillgodose näst intill 100 procent av världens energibehov år 2050.
International Energy Agency (IEA) uppger att koldioxidutsläppen var högre än någonsin förra året. Denna trend kan resultera i att halten av koldioxid är 70 procent högre 2050 jämfört med i dag. Det kan medföra 4‐6 graders global uppvärmning. Men med rätt stöd kan alltså den fossila energin bytas ut mot förnyelsebar energi så att klimatmålen kan uppnås.
Enligt en av författarna till rapporten, Magnus Emfel – ansvarig för Världsnaturfondens arbete kring klimatinnovationer, kan Sverige ha en ljus framtid inom miljöteknikutvecklingen. Men bara om ambitionsnivån höjs så att innovationerna sprids snabbare. En intressant fråga är om det finns tillräckligt med underlag för detta från forskningen? Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv som presenterades i början av året så leder endast resultat från var sjätte disputerad inom forskning till en vara eller tjänst.
Skulle det räcka med en sjättedels ljus framtid som klimatmål?
Text och bild: Mikael Syväjärvi
/Jonas
Det är inte mognaden hos miljöteknik som hindrar att förnybar energi helt kan ersätta fossilt bränsle. Det som behövs för en ljus framtid, är ökad tillgång till marknader, kapital och kommersiellt gångbara lösningar.
Det menar bland andra Världsnaturfonden i sin nya rapport om miljöteknikens möjlighet att minska koldioxidutsläpp. Tekniken hos förnyelsebar energi är mogen, men politiska beslutsfattare måste komma överens med finansmarknadens aktörer för att miljötekniken ska kunna bidra till att nå klimatmålen. Energieffektiv teknik och förnybar energi skulle kunna tillgodose näst intill 100 procent av världens energibehov år 2050.
International Energy Agency (IEA) uppger att koldioxidutsläppen var högre än någonsin förra året. Denna trend kan resultera i att halten av koldioxid är 70 procent högre 2050 jämfört med i dag. Det kan medföra 4‐6 graders global uppvärmning. Men med rätt stöd kan alltså den fossila energin bytas ut mot förnyelsebar energi så att klimatmålen kan uppnås.
Enligt en av författarna till rapporten, Magnus Emfel – ansvarig för Världsnaturfondens arbete kring klimatinnovationer, kan Sverige ha en ljus framtid inom miljöteknikutvecklingen. Men bara om ambitionsnivån höjs så att innovationerna sprids snabbare. En intressant fråga är om det finns tillräckligt med underlag för detta från forskningen? Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv som presenterades i början av året så leder endast resultat från var sjätte disputerad inom forskning till en vara eller tjänst.
Skulle det räcka med en sjättedels ljus framtid som klimatmål?
Text och bild: Mikael Syväjärvi
onsdag, augusti 03, 2011
Bussighet är både trevligt och lönsamt!
Jag har ofta hört att man måste ha vassa armbågar för att nå framgång i affärslivet. Men det behöver inte alls vara så. Enligt boken ”Marknadsför dig med personliga kontaktnät” skriven av Katarina Widoff, är det precis tvärtom.
Man kan komma långt genom att förstå kontaktskapandets ekonomiska och marknadsföringsmässiga strategier. Man ska dra nytta av sina kontaktnät – men naturligtvis inte utnyttja dem.
I boken kallas detta för nätverksekonomi. I denna typ av ekonomi blir ett plus ett inte två, utan tre eller kanske fem – eller till och med sju. Man kan till exempel hjälpa någon som får en större order, omöjlig att klara av på egen hand. Likaså kan man komma in i en affär via personliga kontakter – eller hjälpa någon annan genom att rekommendera personen/företaget till en potentiell kund. Vi lever i dag i rekommendationssamhället – vi gör mycket hellre affärer med någon som vi fått kontakt med via vårt personliga kontaktnät.
Ju mer vi samarbetar, desto bättre går det för alla. Var inte rädd för att ge, det kommer alltid tillbaka på något sätt. Ibland kommer det inte ens från samma person, utan kanske från någon person i den personens kontaktnät eller ytterligare ett led bort.
Tänk efter hur ditt eget nätverk ser ut? Hur kan du ha nytta av dem du känner och hur kan du vara till nytta för dem?
Jag har pratat en hel del om det här med mina vänner, och vi har bestämt att försöka tänka mer i de här banorna. Vi har skaffat oss både en massa erfarenheter och en hel del kontakter genom livet. Dessa ska vi naturligtvis dela med oss av när det finns möjlighet.
Detta kan gälla i både jobbsituationer och privat. Jag har till exempel nyligen skaffat en praktikplats på vårt lokala gym till mina kompisars son. Toppen för alla! Gymmet fick en instruktör, mina kompisar (och sonen) är glada, och jag tycker det är kul att kunna hjälpa till.
Ha en bussig sommar!
/Helene
Man kan komma långt genom att förstå kontaktskapandets ekonomiska och marknadsföringsmässiga strategier. Man ska dra nytta av sina kontaktnät – men naturligtvis inte utnyttja dem.
I boken kallas detta för nätverksekonomi. I denna typ av ekonomi blir ett plus ett inte två, utan tre eller kanske fem – eller till och med sju. Man kan till exempel hjälpa någon som får en större order, omöjlig att klara av på egen hand. Likaså kan man komma in i en affär via personliga kontakter – eller hjälpa någon annan genom att rekommendera personen/företaget till en potentiell kund. Vi lever i dag i rekommendationssamhället – vi gör mycket hellre affärer med någon som vi fått kontakt med via vårt personliga kontaktnät.
Ju mer vi samarbetar, desto bättre går det för alla. Var inte rädd för att ge, det kommer alltid tillbaka på något sätt. Ibland kommer det inte ens från samma person, utan kanske från någon person i den personens kontaktnät eller ytterligare ett led bort.
Tänk efter hur ditt eget nätverk ser ut? Hur kan du ha nytta av dem du känner och hur kan du vara till nytta för dem?
Jag har pratat en hel del om det här med mina vänner, och vi har bestämt att försöka tänka mer i de här banorna. Vi har skaffat oss både en massa erfarenheter och en hel del kontakter genom livet. Dessa ska vi naturligtvis dela med oss av när det finns möjlighet.
Detta kan gälla i både jobbsituationer och privat. Jag har till exempel nyligen skaffat en praktikplats på vårt lokala gym till mina kompisars son. Toppen för alla! Gymmet fick en instruktör, mina kompisar (och sonen) är glada, och jag tycker det är kul att kunna hjälpa till.
Ha en bussig sommar!
/Helene