Musikbranschen är en viktig del av det som brukar kallas för KKN – kulturella och kreativa näringar. Att KKN har fått, och får, ökad betydelse har vi tagit upp tidigare, bland annat i tematexten i Entré nr 1-2013.
En rapport från i våras
visade att musikbranschen återhämtat sig efter kräftgången som orsakades av bland andra Pirate Bay.
Nu visar en ny undersökning från Export Music Sweden och Musiksverige att den svenska musikbranschen fortsätter växa, och att även exporten av svensk musik ökar. 72 företag har besvarat enkäten som ligger till grund för en musikexportstrategi som presenterades i dagarna.
Företagen uppger att de prioriterar exportmarknader där upphovsrätten fungerar: Tyskland, USA och Storbritannien, följt av de nordiska länderna. Marknader med tillväxtpotential är Brasilien och Indien, men troligen inte Kina på grund av bristande upphovsrättslagstiftning.
Baserat på undersökningen ges ett antal rekommendationer till regeringen.
- Regeringen och dess myndigheter gör redan mycket för musikexporten, men insatserna skulle kunna effektiviseras. Staten bör därför skapa en gemensam långsiktig musikexportstrategi, tillsätta två koordinatorer – en mellan departementen och en mellan myndigheterna, planera sina insatser tillsammans med musikbranschen, låta sina ambassader satsa mer pengar på musikexport, samt arbeta för att stärka upphovsrätten och möjligheterna till upphovsrättsliga intäkter från utlandet, säger Elisabet Widlund, vd för Musiksverige i ett pressmeddelande.
Hon är en av talarna på ESBRIs semnarium i Almedalen nu på onsdag. Missa inte chansen att höra mer om det här – och om andra spännande KKN-relaterade ämnen. Vi webbsänder också.
Här hittar du seminariet i Almedalsveckans officiella kalendarium.
Här finns det som event på Facebook.
Här finns ett pressmeddelande på Mynewsdesk.
/Jonas
torsdag, juni 27, 2013
torsdag, juni 20, 2013
Mer entreprenörskap men lite tillväxt
Pontus Braunerhjelm, Maria Adenfelt och Carin Holmquist presenterade årets svenska GEM-rapport 17 juni. Foto: Entreprenörskapsforum. |
Häromdagen besökte jag Entreprenörskapsforums seminarium
där de presenterade den senaste nationella GEM-rapporten.
Global Entrepreneurship Monitor – GEM - är ett världsomspännande
forskningsprojekt som startade 1999 och sedan dess årligen mäter och analyserar
entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. 2012 medverkade 69
länder, och nästan 200 000 individer intervjuades. Mer info om studien finns på
GEMs webbplats.
Årets svenska rapport visar att entreprenörskapet har
ökat i jämförelse med andra innovationsdrivna länder sedan mitten av
2000-talet. Däremot verkar företagen fortfarande ha låga ambitioner när det
gäller sysselsättningstillväxt, innovation och internationalisering. Kvinnors
företagande ökar också men ligger fortfarande lågt i jämförelse med andra
liknande länder.
Studien visar att tillväxten efter den initiala fasen är
svag i Sverige, svenska idéer säljs och utvecklas ofta av företag utanför
landets gränser. En orsak kan vara minskad tillgång på riskkapital. Men det kan
också bero på att många går in i ett företagande utan att ha genomfört en
noggrann analys av marknadsförutsättningarna.
Positivt är att många svenskar upplever att de ser
affärsmöjligheter i sitt närområde. Däremot upplever de inte i lika hög
utsträckning att de har förmågan att agera på dessa möjligheter. Därför behövs
det en satsning på att informera och utbilda individer om vad företagande
innebär, menar GEM-forskarna. En sådan satsning skulle kunna medföra en ökad
motivation att starta och driva företag.
Oviljan att utöka personalstyrkan i företag beror säkert
delvis på att det är förenat med höga kostnader att anställa i Sverige. Både
regelbördan och skatterna måste anpassas för att stimulera tillväxtambitioner hos
företagen, enligt rapporten.
En annan begränsande faktor är den nuvarande
optionsbeskattningen. Det är i dagsläget svårt att locka nyckelpersoner till
nystartade företag eftersom dessa företag i allmänhet inte kan betala en hög
lön. Optioner skulle kunna vara ett alternativ, men eftersom skatten är 80
procent blir detta i nuläget ett omöjligt alternativ.
Min slutsats utifrån seminariet och rapporten är att det
är positivt med det ökande entreprenörskapet, men att det finns mycket att göra
när det gäller villkoren för företagare.
De vikande finansieringsmöjligheterna måste också ses
över, regeringen har med tanke på detta utformat ett förslag om
investeraravdrag för att
stimulera investeringar i mindre företag. Det ska bli intressant att se om det
ger önskad effekt.
/Helene
tisdag, juni 18, 2013
På sluttampen…
Jag började på ESBRI i augusti 2008. Sedan dess har det
naturligtvis hänt en hel del i organisationen. Under min tid här har vi bland
annat inlett en Sverigeturné med vår årliga konferens ”The Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum”. Uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt har
startats, och forskardatabasen ”Vem gör vad?" lanserats. På förslag från
vårt nätverk NEKKU (Nätverket för Entreprenörskap i kulturella och
kreativa utbildningar) genomförde vi i mars i år en konferens på temat ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag”.
En annan av mina huvudarbetsuppgifter har varit
doktorandkursen ”From Research to Business” (R2B). Två kursomgångar har
genomförts hittills. I skrivande stund rekryterar vi för fullt doktorander och
post docs till en ny omgång, med start efter sommaren.
Dessutom har vi genomfört flera mer riktade
temakonferenser och kunskapssatsningar – bland annat om kvinnors företagande och om företagande för människor med utländsk bakgrund.
Vi skrev om båda de ämnena i papperstidningen Entré, som också under dessa år
fått sig en layoutförändring.
Nu har det blivit dags för mig att anta andra utmaningar
och i går inleddes min sista arbetsvecka på ESBRI. Det är svårt att lämna
arbetsuppgifter och kollegor. Samtidigt är det nästintill omöjligt att helt gå
ur ESBRI-familjen när man väl är inne. Jag tvekar inte på att jag kommer att
följa mina kollegor och organisationens utveckling på nära håll även i
framtiden.
Avslutningsvis vill jag passa på att inleda ESBRIs
sommartipslista med ”The Idea Book” av Fredrik Härén. Vi har
bland annat använt boken som ett inspirationsinspel på R2B. Den ger onekligen
många nya idéer och tankar.
Tack för alla samarbeten, både inom och utom ESBRI, under
dessa år!
/Christina
måndag, juni 17, 2013
Lyssna på personalen
Karina Marietta Nielsen är professor i arbets- och
organisationspsykologi vid Norwich Business School, University of East Anglia.
Bra hälsa leder till innovationskraft, var ett av hennes buskap.
|
Personaldriven innovation förutsätter att personalen har
en hög grad av inflytande. Och det är ganska ovanligt, enligt Evans. Därmed är
också verkligt utvecklad personaldriven innovation ovanlig i de flesta
branscher.
Här riskerar företagen att missa en viktig källa till ny
kunskap. Kunskap som kan öka företagets innovationskapacitet. Anställda kan
bidra på olika sätt, och vid olika tidpunkter, i innovationsprocessen. De kan
bidra med idéer, kunskap, tid och kreativitet. Inputen kommer inte bara från
deras nuvarande roller på jobbet, men också från tidigare arbetsplatser och
från helt vanlig livserfarenhet.
En annan förutsättning för att personal ska kunna delta i
innovationsprocessen är en lärande arbetsplats. Lär gör man exempelvis genom
att se hur andra gör, genom mentorskap, genom att experimentera, genom att
diskutera och lösa problem, och genom sina nätverk.
För att främja en innovativ arbetsplats måste ledningen
och de anställda kunna samarbeta. Det behövs även en klar rollfördelning,
heterogena team, en miljö som tillåter misslyckanden och bra verktyg för att
fånga upp kunskap och nya idéer.
Nästa talare var professor Karina Marietta Nielsen. Hon hade ett hälsoperspektiv,
men menade att det också har bäring på hur innovativ en organisation är. Att
arbeta aktivt med att främja personalens hälsa ökar deras tillit till företaget
och påverkar därmed hur innovativa de vågar vara. Hälsa spelar en avgörande
roll i hur produktivt ett företag är. Tyvärr glöms det ofta bort i den typen av
diskussioner, påpekade Nielsen.
Allt hänger ihop, om man gör livet enklare för sina
anställda, minskar deras frustration och de presterar bättre. På alla plan.
Även ett av eftermiddagens artikelseminarier knöt an till
ämnet. Anne-Charlotte Teglborg presenterade sin forskning om det franska företaget Favi, som bland annat är underleverantör till många stora
bilmärken. En av deras stora innovationer är organisationsrelaterad, och
involverar i högsta grad personalen. För varje bilmärke de levererar till har
de skapat en ”minifabrik” med 20-30 anställda, som alltså bara arbetar mot det
specifika märket. De separata fabrikerna fungerar som egna entreprenöriella
företag, med en ledare som väljs av arbetarna själva.
Varje enhet har en försäljningsansvarig som också har
kontor i själva fabriken. Det vanliga är annars att företag särskiljer
funktioner som tillverkning och försäljning. Med den här lösningen skapas en
naturlig länk mellan leverantör och kund. När Favi tar fram en ny produkt,
bjuder de in kunden till fabriken under några dagar. Det gör att arbetarna får
veta mycket om kunden, något som sedan kan användas i framtida
utvecklingsarbete.
Under samma seminarium presenterades ett praktiskt
projekt: Motala kommuns ansträngningar för att öka innovationen bland sina
anställda. Tre representanter från kommunen var på plats för att berätta om
projektet. Bland annat har de lanserat en satsning för att ta tillvara
vårdanställdas innovativa idéer. En utmaning i inledningsskedet var att få
personalen att inse att de faktiskt hade innovativa idéer på lager. Innovation
är ett stort ord, som kanske inte är helt lätt att identifiera sig med. Och
anställda i den offentliga sektorn förväntas sällan vara innovativa. Lösningen
är att ställa frågan till personalen – och att lyssna.
Helixkonferensen avslutades fredag lunch. I fredags morse
höll professor Alain Fayolle en keynoteföreläsning om hur man skapar ett entreprenöriellt humankapital genom
utbildningar i entreprenörskap. Fayolle fick nyligen European Entrepreneurship Education Award. I går fick jag tid att intervjua honom
för en porträttartikel som kommer att publiceras i höstens första nummer av
Entré.
Helix är ett
interdisciplinärt forskningscentrum vid Linköpings universitet. Huvudfokus är
arbetslivsfrågor i ett brett perspektiv, och man samverkar med näringslivet,
den offentliga sektorn och med arbetsmarknadsmarknadsinstitutioner i ett så
kallat trippel helix-samarbete. Centrumets fem forskningsområden är:
produktions- och organisationsutveckling, lärande för förändring och
innovation, hälsa, kompetens och arbetsförmåga, nya organisationsformer samt
entreprenörskap och innovation.
/Jonas
fredag, juni 14, 2013
Man kan hålla sig för skatt…
Det här är inget blogginlägg om forskning. Det handlar i
stället om situationen som många småföretagare befinner sig i. Min sambo är
soloföretagare sedan 2005. Det är ibland ganska slitigt att få ekonomin att gå
ihop men han tycker ändå det är roligt att driva eget.
För två år sedan genomförde Skatteverket en stor revision
av hans verksamhet. De begärde in alla papper och fakturor och han fick betala
sin revisor för att ta fram siffror och underlag. Två veckor senare var min sambo
tvungen att avsätta två timmar av arbetsdagen för att svara på två handläggares
frågor. De gick igenom hans utgifter i minsta detalj och ifrågasatte både små
och stora summor. Slutresultatet blev att han hade betalat in 300 kronor för
lite i skatt.
”Vad bra” tänkte min sambo. Jag tänkte likadant: ”Nu vet
de att han är ärlig i framtiden”.
Men för några veckor sedan kom ett brev om att de ska
göra en uppföljande revision i år. Han har återigen fått skicka in hela sin
bokföring. Jag förstår faktiskt ingenting.
Varför lägger skatteverket resurser på att jaga en
småföretagare som uppenbarligen var fullkomligt ärlig vid förra revisionen?
Varför lägger man inte i stället dessa resurser på något som verkligen kan ge
skatteintäkter?
Har du någon idé om varför detta händer? Är det rätt
eller fel? Kommentera gärna!
/Helene
onsdag, juni 12, 2013
Lär snabbt eller dö
I går hade vi professor Howard Aldrich på
snabbvisit här på kontoret. Han höll i ett kortare seminarium för en publik på
ca 40 personer. Kul att så många kunde komma med så kort varsel (inbjudan gick
ut i förrgår!).
Aldrich pratade bland annat om hur mediernas berättelser
om entreprenörskap och entreprenörer ofta krockar med verkligheten. Medier
lyfter gärna fram de goda exemplen, som Steve Jobs, Richard Branson eller Mark
Zuckerberg. Det leder till att många vill bli entreprenörer, och gå i deras
framgångsrika fotspår.
Och det borde väl inte vara så svårt? Bara att följa
någon av alla ”tio-steg-till-att-bli-en-framgångsrik-entreprenör-checklistor”,
som det också finns gott om därute. Eller?
Nja, det är här det blir lite problematiskt, enligt
Howard Aldrich. Verkligheten är betydligt krassare, och många företagsdrömmar
riskerar att krossas. Antalet nystartade företag i USA är färre än de som går
under. Nettot är alltså negativt. Samma gäller antalet nya jobb som skapas genom
nya företag. Det är helt enkelt ganska svårt att starta företag. Och ännu
svårare att bli framgångsrik företagare.
Aldrich jämförde med en improviserande jazzorkester som
kan få det att låta fantastiskt fast de aldrig har träffats eller repat
tillsammans. De har tillräckligt med erfarenhet och skicklighet för att skapa
ljuv musik ändå. Så är det däremot sällan när ett nytt företagsteam ska bildas.
De behöver lära sig hur man gör, och det är inte alltid det hinns med innan
konkursen är ett faktum.
Kunskaper om att starta och driva företag får man genom
exempelvis familjen, genom utbildning och träning, eller genom ett tidigare
jobb/företagande. En utmaning i många länder är att arbetslivet inte erbjuder
en speciellt bra lärmiljö. Man lär sig hur man ska utföra sin egen
arbetsuppgift, men inte så mycket om hur själva företagandet går till.
Det är också därför ”liemannen” skördar så många företag
i förtid.
”Det gäller att lära sig snabbt, då kan man kanske mota
liemannen i grind”, sa Howard Aldrich.
/Jonas
onsdag, juni 05, 2013
”Ber man om en billig häst så får man en gris”
I går var det välbesökt säsongsfinal på Estrad, talare var Christian Sandström och ämnet ”Disruptiva
innovationer – Om Kodak moments och Nokias kollaps”. Begreppet disruptiva innovationer har rönt mycket uppmärksamhet de
senaste åren och kan definieras som ”revolutionerande innovationer som sätter
den existerande marknaden i gungning”.
Sandström tog upp flera exempel på företag som hamnat i
gungning. Framförallt för att de inte lyckats hänga med i den snabba
utvecklingen från analog teknik till digital – och därför slagits ut.
Kodak är ett exempel. De hade under lång tid totalt
monopol på marknaden beträffande film. Sandström menar att företag som befinner
sig i en monopolsituation ofta struntar i att vårda sina kunder och se över
sina kostnader. Verksamheten rullar på i alla fall och man har ingen
konkurrens. När det sedan uppstår en konkurrenssituation kan de inte hantera
den och företaget får stora problem.
Facit upplevde en liknande situation beträffande
kalkylmaskiner. Och Nokia hamnade totalt på efterkälken när de smarta
telefonerna lanserades.
Enligt Christian Sandström är det inte säkert att dessa
företag hade lyckats bättre, även om de tidigt lyckats framställa egna
produkter med den nya digitala tekniken. Branschstrukturen förändras totalt med
den nya tekniken och det uppstår en mördande konkurrens.
Så vad kan man då göra för att undvika att sådant här
inträffar? Ett sätt är att dela upp företaget så att man undviker de stora
kolosserna där förändringar tar lång tid. Underbolagen ska ges frihet att
utveckla nya produkter och rikta sig mot mindre marknadssegment, anser
Sandström.
Är det till någon hjälp att staten upphandlar innovation?
Hur bör det i så fall göras? Christian Sandström framhöll att det måste
genomföras på rätt sätt – det funkar till exempel inte att vara
teknologispecifik. Betänk att det tog 20 år av experimentell forskning innan
man kom fram till hur en digitalkamera ska se ut. 20 år! Då är det svårt att
från myndighetshåll specificera exakt vad som ska utvecklas, och hur det ska
göras.
Som Christian sa: ”Om man ber om en billig häst får man
en gris…” Lösningen kanske inte alls är en billig häst, utan något helt annat
som ingen ännu har tänkt på.
Visst låter det här intressant? Vill du se hela
presentationen? Det kan du göra här. På vår
webbplats finns en artikel om Sandströms avhandling och vi skrev om honom på bloggen tidigare i år.
/Helene
tisdag, juni 04, 2013
måndag, juni 03, 2013
Färgprov
Nu är det slutspurt på Entré nr 2-2013 för att ni ska
hinna få tidningen innan midsommarafton. Vilken färg ska vi välja? Vad ska vi
ha för ettapuff? Och i vilket typsnitt? Vi har några timmar på oss att finlira,
sen är det skjuts iväg till tryckeriet…
/Åse
Vårda vårdens entreprenörer
För en tid sedan var jag på ett seminarium som handlade
om hinder och möjligheter för entreprenörskap inom vårdsektorn. Under
seminariet lyftes ett antal lyckade företag inom denna sektor fram. Seminariet
utgick från rapporten ”Vårdens entreprenörer”, skriven av Nima Sanandaji.
Sanandaji menar att entreprenörskap i vården har stor
potential, men får liten uppmärksamhet i Sverige. Internationellt ökar
intresset alltmer. Lyckade exempel är ofta samspel mellan tekniska innovationer
och nya arbetssätt.
I rapporten framgår att det är viktigt att inte bara
rikta fokus mot entreprenörer, utan också uppmärksamma intraprenörerna – de som
skapar förändring inom ramen för existerande privata och offentliga
verksamheter. Genom att lära oss mer om de entreprenörer och intraprenörer som
driver förändring i vården kan vi förhoppningsvis stå bättre rustade för att
stimulera den framtida utvecklingen.
Ett av de lyckade exemplen gjorde mig speciellt inspirerad
och glad: den indiske hjärtkirurgen Devi Shetty, som brukar kallas för sjukvårdens
Henry Ford. Han insåg tidigt att en stor del av de fattiga i Indien inte har
råd med en hjärtoperation och grundade därför Narayana Hrudayalaya, ett specialistsjukhus för hjärtsjuka
utanför Bangalore. Genom att effektivisera behandlingarna – utan att ge avkall
på kvaliteten – sjönk kostnaden med 2/3 för hjärtoperationerna. Samtidigt har sjukhuset,
i samarbete med den indiska regeringen, erbjudit mycket förmånliga försäkringar
till Indiens fattiga befolkning så att även de ska ha råd att operera sig.
Hjärtsjukhuset utökade sedan med en avdelning för cancerpatienter och ett
ögonsjukhus. Allt till samma låga kostnad, men med hög vårdkvalitet.
Shetty har som mål att expandera sitt koncept till övriga
Indien samt till andra länder i Asien och Afrika. Ett sådant arbetssätt är
lättare att etablera i utvecklingsländer som inte redan har en fastlåst vårdstruktur.
Så han har stor chans att lyckas. Förhoppningsvis kan en sådan positiv
utveckling gå att få till även i övriga världen.
Vill du läsa om fler lyckade exempel? Här finns rapporten att ladda ner kostnadsfritt.
/Helene