Många nya och nyttiga idéer!

I juni tog jag över ansvaret för Nytt&Nyttigt, en uppsatstävling som arrangeras av ESBRI och VINNOVA. Syftet med Nytt&Nyttigt är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande. Det är ett roligt projekt att jobba med, och jag har blivit imponerad av alla intressanta teman och välskrivna uppsatser i årets tävlingsomgång.

I eftermiddags offentliggjordes vinnarna i årets upplaga av uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt i samband med VINNOVAs årskonferens. Av totalt 76 anmälda uppsatser från huvuddelen av landets universitet och högskolor har en kvalificerad jury utsett tre vinnande bidrag.

Förstapriset och ett resestipendium på 30 000 kronor vanns av Kajsa Brange & Elin Lindqvist för uppsatsen ”How Can Idea Campaigns Generate Ideas to Trigger Innovation?”

Andra pris gick till Jonathan Moy de Vitry som har skrivit uppsatsen ”Innovating Out of the Fishmeal Trap” Han får därmed ett resestipendium på 20 000 kronor.

Slutligen delades tredje pris och ett stipendium på 15 000 kronor ut till uppsatsen ”Firm-level entrepreneurship in the Second Great Depression” skriven av Marc Hoogendoorn.

Juryn har i år tilldelat hela sex uppsatser ett hedersomnämnande:

”Lånefinansiering av start-ups – ett konstruktivt förslag om kreditriskbegränsning genom registrerade negativklausuler” av Mikael Mellberg 

”Ord, tid & pengar: En kvalitativ studie av hinder och motsättningar i arbetsprocessen med forskningskommersialisering i högskolenära inkubatorer” av Daniel Kvarnström & Amanda Mannervik

”Improving Internal Idea Generation – exploring the first phase of the innovation process in Engineering Contractor Inc.” av Ingvild Nyløkken & Karin Berg

”Innovating in 'the dream factory': Social change through mindset-change” av Linda Staflund & Nathalie Thalberg Pedersen

”Med livet som utbildning: Team och enskilda entreprenörers uppfattningar av lärande” av Veronica Carlsson

”Knowledge networks in organizations - network position and absorptive capacities” av Boris Becker & Florian Stern

Juryn har bestått av Kristina Ahlsér, landshövding Kronoberg län, Martin Andersson, Lunds universitet, Magnus Aronsson, vd ESBRI, Sofia Börjesson, professor Chalmers, Göran Marklund, direktör VINNOVA, Maureen McKelvey, professor Göteborgs universitet, Björn O. Nilsson, vd IVA, Dominic Power, professor Uppsala universitet, Sverker Sörlin, professor KTH och Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

Sammanfattningarna av de vinnande uppsatserna finns att ladda ner från webbplatsen.

Snart är det dags för en ny tävlingsomgång. Vill du vara med och tävla om resestipendier? Klicka in på innovationsuppsats.se och anmäl dig! Inom några dagar kommer allt att vara riggat och klart på webbplatsen.

/Helene

Alexandra Waluszewski: Det räcker inte med en bra idé, det behövs finansiering också!

I onsdags besökte professor Alexandra Waluszewski från Uppsala universitet Estrad. Hennes presentation fokuserade på hur dagens strukturer för innovationsstöd är uppbyggda. Enligt henne är de kanske inte alltid är så funktionella. Hon gav förslag på hur de skulle kunna se ut istället.

Waluszewski menar att förväntningarna på vad en entreprenör ska uppnå är väldigt stora. Tidsperspektivet för när en innovation ska bli kommersiell och lönsam är alldeles för kort. I dag ges forskningsstöd endast till nya forskningsprojekt. Förändring och utveckling av ”gammal” forskning får ingen finansiering. Det här innebär att om man hittar ett nytt användningsområde för en äldre innovation finns ingen möjlighet att få utvecklingspengar.

Det här är olyckligt, menar Waluszewski, eftersom det oftast tar uppemot 50 år innan en innovation är färdigutvecklad och ute på marknaden. Under resans gång sker en utveckling i samhället och man kan mycket väl hitta nya sätt att nyttiggöra en produkt eller tjänst på.

Vi behöver ett finansieringssystem som kan ge långsiktigt stöd och resultera i förändrade produktions- och användarstrukturer. Det finns ett stort behov av politik och policy som vågar stödja nya samhällsviktiga innovationer. Vi står inför stora utmaningar inom klimat, hälsa och miljö. Där behövs resurser på lång sikt, inte ett tillfälligt stöd som ska ge snabb vinstmaximering.

I dagens situation behöver företag som vill kommersialisera en innovation både en användare som är långsiktigt intresserad och ett nätverk av leverantörer som är positiva och uthålliga. Det räcker inte med att ha en bra idé. Det skulle vara en stor förbättring om den offentliga sektorn kunde göra upphandlingar utifrån andra faktorer än pris. Visst låter det här intressant?

Du kan redan nu se hela presentationen i vårt välfyllda bibliotek med webb-tv.

Håll också utkik efter en ny bok som kommer i början av 2014. Den heter ”Bakom marknadsfasaden” och kommer att handla om dessa frågor.

Trevlig helg!

/Helene

Entreprenören – mellan förhoppningar och realitet (del 2)

Entreprenören – mellan förhoppningar och realitet (del 1)

USAID skriver avtal med Sida och Volvo

Dr Rajiv Shah, USAID

Hade i går förmånen att samarrangera ett spännande seminarium med amerikanska ambassaden i samband med att högste chefen för USAID, Dr Rajiv Shah, besökte Sverige.

Extra roligt var det att ha ett seminarium på temat ”Innovation, Partnerships and Seeking New Solutions – Development Assistance in the 21st Century” i samband med Global Entrepreneurship Week.

Seminariet samlade en mycket global publik med flera ambassadörer och andra representanter från många länder vilket kändes passande.

USAs ambassadör Mark Brzezinski

I sin inledning poängterade USAs ambassadör Mark Brzezinski att framgång i utvecklingsarbete i allt större utsträckning kommer från forskning och innovationer.

Rajiv Shah inledde sitt anförande med att visa en bild från President Obamas besök i Sverige, och på KTH. Shah ser uppfinningar, innovation och entreprenörskap som viktiga sätt att tackla de utmaningar som finns i de fattigaste länderna i världen.

Ett exempel han visade, och som New York Times nyligen uppmärksammade, var hur en bilmekaniker från Argentina kom på ett enkelt sätt att underlätta vid förlossningar, där man tidigare behövde använda tänger för att hjälpa barnet ut.

Shah berättade även om det nya samarbetet som USAID undertecknade med Sida och Volvokoncernen minuterna innan seminariet började. Det omfattar 400 miljoner dollar och ska bland annat satsas på innovationer i Afrika.

En video från seminariet kommer att bli tillgänglig via ESBRIs och amerikanska ambassadens webbplatser.

/Magnus

Gary Whitehill: Skriv ner dina drömmar & mål

Eftersom det i år är vi på ESBRI som samordnar de svenska GEW-aktiviteterna ville vi självklart göra något extra denna vecka. Förutom vår vanliga Estrad-föreläsning (nu på onsdag) hade vi en kickoff på startupkontoret SUP46 här i Stockholm i går.

Serieentreprenören Gary Whitehill höll ett väldigt amerikanskt peptalk om att följa sina drömmar, hitta människor som stöttar och förstår denna dröm samt att se till att göra det allra bästa av tillvaron här på jorden.

En av Garys övningar var att skriva ner tre av våra största och hetaste drömmar inför framtiden, vare sig det har med familj, fritid eller arbete att göra. Sedan pratade han om hur få människor som faktiskt tar sig tid att skriva ner sina drömmar och hur viktigt det är att göra såna här listor.

Hans allra bästa råd var att skriva ut listan i stora, fetade bokstäver i tre versioner, och sätta upp dem vid sängen, ytterdörren och där du två gånger om dagen borstar tänderna. Som en påminnelse om vad dina tre viktigaste mål är just nu. Och sedan fråga dig:

- Vad är nästa steg för att uppnå var och en av dessa drömmar? Skriv ner nästa steg också, och se sedan till att genomföra det, sa Gary Whitehill.

Det gäller att varje dag fokusera på det som är viktigt, även om en av våra största utmaningar i livet är att fortsätta vara entusiasmerade!


Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist var också talare på kickoffen. Hon pratade om entreprenörer som brinner för något, riktigt nördar ner sig och till slut startar ett företag inom sitt specialområde. Hon kallar det nerdonomics.

Efteråt bjöds det på vin, öl och snacks och ett väldigt trevligt mingel.

En bra start på Global Entreprenurship Week helt enkelt.

/Hanna

GEW – nu kör vi!

Den amerikanska serieentreprenören Gary Whitehill kommer till GEW Sverige.

140 länder, tiotusentals aktiviteter, miljoner människor… Global Entrepreneurship Week (GEW) firar entreprenörskap på olika sätt och i olika miljöer 18-24 november. Från och med i år är ESBRI svensk värd för evenemanget. GEWs ”förfest” startade redan förra veckan med en mängd olika evenemang, till exempel konferensen Drivkraft i Örebro. Helene var där.

Men det officiella startskottet är alltså i dag, måndag 18 november. Hittills har ett 60-tal svenska partners registrerat 175 aktiviteter. Hoppas att du kan medverka i några! Du hittar alla aktiviteter här!

Vi på ESBRI är inblandade i tre av dem:

I eftermiddag, kl 16.00-18.30, blir det kick-off, inspiration och mingel på SUP46 i Stockholm. Den amerikanska serieentreprenören Gary Whitehill och Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist pratar om ”Nerdonomics & the Reality of Business”.

19 november kl 14.00-15.30 genomför ESBRI och US Embassy Stockholm ett seminarium på temat ”Innovation, Partnerships and Seeking New Solutions: Development Assistance in the 21st Century”. Talare är Rajiv Shah som arbetar för United States Agency for International Development (USAID), och Mark Brzezinski, USAs ambassadör i Sverige.

20 november kl 15.00-17.00 föreläser professor Alexandra Waluszewski, Uppsala universitet på Estrad: ”Entreprenören – mellan förhoppningar och realitet”.

Mer om GEW finns i vårt pressmeddelande och på nya snygga GEW-sajten.

Följ gärna GEW på Facebook och Twitter!

/Åse

Hultsfredsandan består

Åse har ljuva festivalminnen av "Way out West", 2013.

Jag intervjuade i torsdags Jonas Bjälesjö som skrivit avhandlingen ”Rock’n’roll i Hultsfred – Ungdomar, festival och lokal gemenskap”. Måste erkänna att jag blev lite avundsjuk. Tänk om jag hade förstått i unga år att man kan forska i festivalande! Då hade jag sökt till forskarutbildningen direkt.

I avhandlingen beskriver Jonas platsens och människornas betydelse för Hultsfredsfestivalen. Den startade som en klubb för musikentusiaster, och växte till en årlig jättefestival med ungefär 20 000 besökare. Vilket engagemang! Och här pratar vi inte om en persons hjälteinsats, utan om hela ortens investeringar i form av tid, arbetskraft och ett och annat paniklånat dieselaggregat. Mer om avhandlingen kommer i nästa nummer av Entré (nr 4, 2013).

Hultsfredsfestivalen gick i konkurs för ett par år sedan, men i somras följdes den upp av ett nytt initiativ: This is Hultsfred. Och denna festival verkar fortsätta under 2014, under det klassiska mottot ”Går det inte så går det ändå”.

Rock on, Hultsfred!

/Åse

Rymdteknik på jorden

I går klev jag upp i ottan och tog sedan ett försenat tåg från Stockholms Central till Örebro. Där fick jag lön för mödan när jag deltog i konferensen Drivkraft som ingår i Global Entrepreneurship Week. Dagen var späckad med intressanta presentationer och paneldebatter och jag fastnade speciellt för en av talarna.

Rymddesignern Cecilia Hertz grundade Umbilical Design 2001 och företaget har sedan starten arbetat med rymddesign i samarbete med NASA och den europeiska rymdorganisationen ESA.

Umbilical Design har framgångsrikt visat hur design, teknik och material från rymdsektorn kan överföras till svenskt näringsliv och samhälle. Det här öppnar ju helt nya möjligheter för oss. Ascoolt! Varför inte bygga hus i många tunna lager? Man kan utveckla tekniken för rymddräkter och använda den inom byggsektorn. Rymddräkterna består av 19 olika lager som har en otrolig förmåga att isolera. Därigenom klarar de extrema temperaturväxlingar och strålning men är samtidigt otroligt tunna.

Husväggar som nu är uppåt en meter tjocka skulle kunna se helt annorlunda ut om den här tekniken utvecklades. Det finns flera andra exempel på hur Umbilical Design använt sin kunskap om rymddesign för att utveckla nya produkter och lösningar, såväl i rymden som på jorden.

De idéer som inte används läggs i en databank som kan användas av andra. Tanken är att tekniken ska komma till nytta. Cecillia kallar detta en ”Down to Earth Outcubator”. Någon annan kanske vill utveckla en idé och starta företag. En student kanske vill skriva examensarbete om en idé. Du kanske hittar ditt drömprojekt här! Kontakta Cecilia om du vill veta mer om de idéer som finns.

Cecilia sammanfattade sin presentation med två tänkvärda ord: ”Why not?” Hon menar att det är så viktigt att det finns personer som säger just ”Why not” när de ställs inför annorlunda problem. Det är just de här individerna som ser möjligheter och skapar den förändring som vi verkligen behöver.

Det finns ju gott om utmaningar här down on earth.

/Helene

Vad kan vi lära av San Diegos innovationskluster?

San Diego är en enastående framgångssaga när det gäller att stimulera tillväxt byggd på innovation och kunskapsintensiva företag. Vad är nyckeln till San Diegos succé, och vad kan andra regioner lära sig?

I morse deltog jag i ett frukostseminarium som IVA arrangerade tillsammans med ESBRI. Talare var professor Mary Walshok, verksam vid University of California, San Diego. Walshok har en central roll i regionens positiva utveckling genom sitt kraftfulla regionala ledarskap, och hon delade med sig av sina erfarenheter.

Walshok berättade att på 1960-talet var San Diego en utpräglad militärstad där det fanns viss turism men i princip ingen privat sektor eller näringslivsutveckling. Det var helt enkelt ingen spännande stad.

I dag är läget helt annorlunda. Regionen är en framgångsrik global innovationshub. Där finns nästan 30 000 studenter, och antalet ökar i rasande takt. Vidare finns där 75 nya forskningsinstitut. Fem av dem är grundade de senaste två åren så utvecklingen går mycket snabbt.

Hur gjorde de då för att lyckas så bra? Universiteten hade en strategi att rekrytera framstående forskare vid många olika institutioner. På detta sätt byggde de både framgång och ett bra rykte.

Politikerna fattade rätt beslut om markanvändning och infrastruktur. De ville bygga en speciell plats och ett perfekt klimat för innovation. De lyckades verkligen med detta. I San Diego finns numera ett fåtal riktigt stora företag men däremot finns det massor av mindre, men framgångsrika företag inom olika sektorer.

1978 startade det första biotechföretaget i San Diego. I dag finns mer än 600 life science-företag där. Även beträffande energi och miljö är regionen mycket framgångsrik. Mer än 700 företag inom energi- och miljöområdet är verksamma i San Diego.

I regionen finns många olika plattformar för att dela resurser och nätverk. Där finns också en utbredd kultur av att både dela med sig, hantera risk och återinvestera. Med en riskorienterad kultur vågar företagen satsa och stanna kvar i regionen och det bidrar ju till att ekonomin stärks ytterligare.

Vill du ha fler tips på vad vi kan lära oss av regionens lyckade exempel?

Mary Walshok har nyligen skrivit boken ”Invention and Reinvention – The Evolution of San Diego’s Innovation Economy” tillsammans med Abraham Shragge. Du kan beställa den här.

Vi porträtterade Walshok i Entré nr 2, 2003. Läs gärna också referatet från hennes Estradföreläsning i juni 2003.

/Helene

Goda råd till kunskapsföretagaren + ett boktips

I morse var jag på en trevlig boklansering. Det är Niklas Hill som via sitt företag Trinambai gett ut sin andra bok: ”Kunskapsföretagaren”, en inspirationsbok för dig som vill starta eller utveckla någon slags kreativ verksamhet.

Vad är då kunskapsföretagande? Det handlar om att du, på ett eller annat sätt, utnämner dig till expert inom ditt område. Niklas Hill beskriver i boken att kunskapen inte behöver komma från en akademisk utbildning, det kan lika gärna handla om kunskap inhämtad på andra sätt. Men grundläggande är att det finns ett brinnande kunskapsintresse som du vill dela med sig av, och som du dessutom kan paketera och erbjuda andra att ta del av på olika kreativa sätt. Till exempel genom att producera kurser, artiklar, böcker, strategier eller workshops.

Efter en kort presentation av boken hölls en intressant paneldiskussion. Förutom författaren själv bestod panelen av två av de tio egenföretagare som intervjuas i boken, samt Klas Rabe, programansvarig för Kulturella och kreativa näringar på Tillväxtverket. Kunskapsföretagarna var Pernilla Alexandersson, vd för Add Gender, som verkar för ett mer jämställt samhälle, och Milda Rönn, ordförande och grundare av Humsamverkan, en relativt nybildad organisation som arbetar för bättre samverkan mellan humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och samhället i stort. Panelen gick igenom svårigheter och utmaningar som kunskapsföretagare ofta möter.

Kunder som köper in kunskap behöver ibland hjälp. Det gäller för företagaren att paketera och informera om sina tjänster så att blivande kunder vet vad det är de köper. Kanske till och med hjälpa dem förstå att de har ett behov av dina tjänster. Vill, eller kan, de inte förstå är det kanske inte rätt kunder.

- Det gäller att komma ihåg att det finns fler kunder där ute. Vi på Add Gender väljer våra kunder, sa Pernilla Alexandersson.

Några råd till blivande kunskapsföretagare:

- lägg inte alla ägg i samma korg, det vill säga arbeta med parallella inkomstkällor
- värdera din tid och kunskap, ta inte för lite betalt i början eftersom det kan vara svårt att höja priserna senare
- planera bort stressen genom att ha ett privatliv där du kan koppla av
- våga säga nej, eller ge motförslag, om kunden till exempel begär orimliga tidsscheman. Säg: ”Med den deadlinen kan jag inte leverera på så hög nivå som jag vill ge er. Jag behöver istället…”

Flera av råden handlade om att ta hand om sig själv, även när det är stressigt eller går dåligt. Att kanske till och med föreställa sig det värsta som kan hända, så att man vet vad man själv kan göra då.

- I ett worst case scenario har en kunskapsföretagare det ändå lättare än andra företagare som står med dyra lokaler, lager eller inköpta maskiner. Även om du inte behöver gå i konkurs när det blir dåliga tider, kan det vara bra att ha en plan B, menade Niklas.

I boken "Kunskapsföretagaren" får du ännu fler råd. Du kan köpa den i närmaste bokaffär, eller på nätet här eller här.

/Hanna