Ännu ett år i kunskapens tjänst

Så här de sista dagarna innan julen brukar det gälla att samla tankarna kring vad som gjorts under det gångna året, och vad som stundar under det nya året.

En första tanke går till alla som tar del av det som vi på ESBRI gör. Ni som läser tidningen Entré, deltar i Estradföreläsningar och andra aktiviteter, använder vår webbplats, följer oss på Twitter och Facebook eller läser denna blogg. Ett stort tack till er!

Det är ert intresse och era glada tillrop som bidrar till att vi fortsätter att utvecklas. En del av våra kanaler och aktiviteter har funnits med sedan ESBRI startades 1997, till exempel Entré och Estradföreläsningarna.

Under 2013 har vi i tidningen Entrés fyra nummer lyft fram över 100 forskare som är verksamma på ett 20-tal lärosäten och forskningsinstitut i Sverige. Vi har ambitionen att vara den främsta plattformen, och den neutrala arenan, för att lyfta fram all den forskning som pågår kring entreprenörskap, innovation och småföretagande. Även ”Vem gör vad?” fyller en viktig funktion. Det är en databas som gör alla forskare inom vårt fält mer tillgängliga och synliga. Jag vill rikta ett stort tack till forskarna som arbetar för att öka kunskapen kring olika aspekter av entreprenörskapsområdet.

Hösten har varit extra intensiv, med bland annat starten av From Research to Business. Det är ett program i kommersialisering för doktorander och postdocs. Vi har även delat ut pris i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt och genomfört det 10:e årliga Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum tillsammans med Näringsdepartementet. Passande nog slog vi publikrekord i Stockholm.

I november genomfördes Global Entrepreneurship Week (GEW) som ESBRI sedan i år är nationell värd för. GEW är världens största manifestation kring entreprenörskap där 140 länder medverkar. I Sverige genomförde ett 100-tal partners 212 aktiviteter på 50 orter. Vi på ESBRI arrangerade bland annat ett seminarium med amerikanska ambassaden på temat ”Innovation, Partnerships and Seeking New Solutions – Development Assistance in the 21st Century”. Där medverkade ambassadör Mark Brzezinski och chefen för USAID, Rajiv Shah.

Allt vi gör är beroende av finansiering så jag vill även passa på att först rikta ett tack till våra två största finansiärer under 2013: VINNOVA och Tillväxtverket. Vi har även fått stöd från Almi Företagspartner, Business Sweden, Företagarna, Jordbruksverket och Svenskt Näringsliv. Därutöver har vi en rad nätverkspartners i olika sammanhang som framgår vid varje enskild aktivitet.

Avslutningsvis vill jag tacka mina fantastiskt duktiga medarbetare som sett till att vi fortsatt leverera bra grejor även under 2013. Vilka våra nyårslöften och nya spännande aktiviteter blir återkommer jag med efter årsskiftet.

Till dess – en riktigt god jul och ett gott nytt år!

/Magnus

Frukost med smygläsning

Professor Hans Lööf, KTH.

Under hösten har jag och Jonas, tillsammans med vår grafiska formgivare Johan Brunzell, jobbat intensivt med rapporten ”Det innovativa Sverige”. Det kändes härligt att äntligen få se resultatet när kartongerna kom från tryckeriet i förra veckan.

12 december smyglanserade ESBRI och VINNOVA den sprillans nya rapporten i samband med ett mindre frukostseminarium. Författare är nio forskare från de tre svenska forskningscentrumen CESIS, CiiR och CIRCLE.

En av dem är Hans Lööf, professor på KTH. Han presenterade tankarna bakom rapporten och de huvudsakliga resultaten.

- Vad finns det för bilder av det innovativa Sverige? Å ena sidan har vi bilden av att vi dras med en timglaseffekt, problem med entreprenörskapet, höga skatter, och ett akademiskt system som är inneslutet i sig självt. Å andra sidan har vi en bild som säger att det går bra för Sverige: vi patenterar mycket och har en stark tillväxt.

I rapporten diskuterar forskarna vad som ligger bakom de olika påståendena, bland annat genom att analysera Sveriges placering på en rad olika rankningar av innovation och entreprenörskap. Hans konstaterade att Sverige sedan 1993 är en av OECDs starkaste och mest innovativa ekonomier.

- Nu har vi precis som många andra länder gått in i en kunskapsintensiv ekonomi och det är mer riskfyllt. Kan vi verkligen ligga kvar i topp kunskapsmässigt, i konkurrens med exempelvis Sydkorea, Kina och USA? De senaste dagarna har vi sett PISA-rapporten om att skolresultaten går ner i Sverige. Men vi behöver vara i toppklass när det gäller såväl utbildning, som finansmarknad och innovation. Utmaningarna är större än de varit tidigare.

Joakim Wincent, professor vid Luleå tekniska universitet, är en annan medförfattare till rapporten. Han har bland annat bidragit med ett kapitel om sambandet mellan nyföretagande och innovation. Det antas ofta vara odelat positivt, men Joakim och hans kollegor visar att det beror på landets utvecklingsnivå.

- Tittar vi specifikt på Sverige och andra kunskapsekonomier ser vi att nyföretagande behövs för innovation. Det finns ett sådant samband, och de nya företagen har en viktig funktion vid sidan av de större företagen. Vi har också undersökt vilken typ av affärsmöjligheter som svenska nya företag ägnar sig åt. Vi ser att de mer innovativa får större genomslag, men att en ganska stor andel sysselsätter sig i företag utan nyhetsinslag, sa Joakim.

Nästa år, 22 januari, kommer vi att arrangera ett större seminarium kring de diskussioner som lyfts i rapporten. Hoppas att du vill delta då! Mer information kommer på ESBRIs webbplats inom kort. Till dess går det att ladda ner rapporten, eller beställa ett tryckt exemplar från VINNOVA.

/Åse

Nytt forskningsämne avslutade Estrad

Vad är "normalt"? Johan Wiklund använde sig själv som exempel. Han är exakt 2 meter lång, och ligger därmed två standardavvikelser från vad som är normalt. I flygstolen är det negativt, på rockkonsert en fördel.

9 december genomförde vi årets sista Estrad, och där fick vi veta mer om ett spännande och relativt outforskat område. Johan Wiklund har börjat titta närmare på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Han konstaterar att exempelvis ADHD, autism, dyslexi och bipolär sjukdom kan orsaka stort personligt lidande och utgöra ett hinder för individen i arbetslivet. Psykisk ohälsa ses som något avvikande och dysfunktionellt. Och personer som inte passar in på en ”vanlig” arbetsplats riskerar att förpassas till arbetslöshet.

Men det som anses onormalt och dysfunktionellt i ett sammanhang, kan vara funktionellt i ett annat. Wiklund menar att entreprenörskap kan vara ett alternativ som låter fler personer komma till sin rätt. Under föreläsningen pratade han bland annat om Steve Jobs och Richard Branson – mytomspunna personer som framstår som kreativa genier, men som inte faller inom ramarna för vad som betraktas som ”normalt”.

Anne-Liis von Knorring medverkade också i föreläsningen. Hon visade att det är vanligt med den här typen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 5 procent av befolkningen har ADHD, och 5 procent har dyslexi.

Den här typen av egenskaper verkar alltid ha funnits, von Knorring påpekade att personer med liknande funktionsnedsättningar fanns beskrivna redan på 1700-talet. Hon konstaterade att de måste ha varit viktiga för vår arts överlevnad även längre tillbaka i tiden, eftersom egenskaperna inte successivt har förändrats genetiskt. Man kan tänka sig att de här individerna var impulsiva och orädda i jakt och strider.

I dagens samhälle ställs höga krav på att kunna koncentrera sig, söka, läsa och tillgodogöra sig information och därför är det viktigt att individer med neuropsykiatriska diagnoser får verktyg för att hantera sina svårigheter inom dessa områden.

Von Knorring har följt ett antal personer med ADHD och berättade att de ofta är mycket perceptiva, och kan upptäcka affärsmöjligheter som inte andra ser. De kan också vara övertygande och bra på att sälja in sina idéer. Samtidigt kan de ha svårt att koncentrera sig en längre tid och därför är det viktigt att andra kan förvalta deras affärsidéer.

Det ska bli mycket spännande att se resultaten av fortsatt forskning inom det här området. Förhoppningsvis kan det också bidra till att samhället i högre grad ser potentialen hos individer med olika former av neuropsykiatriska diagnoser och tar vara på deras kapacitet.

Ta gärna en paus i julstressen och kolla in föreläsningen via webb-tv. Estrad fortsätter 2014, i kalendariet hittar du de tre spännande föreläsningar som vi hunnit boka in under 2014.

/Helene

Entreprenörskap och psykisk ohälsa

GEW i siffror

Den ”riktiga” Global Entrepreneurship Week (GEW) arrangerades 18-24 november, men festprissar världen över passade på att fira entreprenörskapet veckan innan och veckan efter. Så även i Sverige. Som vi skrivit om tidigare (se blogginlägg nedan) är det numera ESBRI som är svensk värd för GEW. Vi satte upp en ny webbplats, www.gew.se, och via den registrerades hela 214 aktiviteter under den förlängda GEW-perioden 11-29 november. Runt 100 organisationer står som partners och de fixade evenemang på närmare 50 orter runt om i Sverige. Inte illa!

I arbetet med GEW har vi fått extrahjälp av den fantastiskt duktiga Jelena Despotovic. Så här post-GEW är hon i färd med att samla in statistik. Hittills har 91 av de 214 evenemangen rapporterat in att de sammanlagt hade 4 725 deltagare i sina aktiviteter.

Var din organisation partner i GEW? Se till att skicka in er deltagarstatistik! Vi är mycket spända på att se hur många svenskar som fick sig en dos entreprenörskap till livs under GEW 2013.

/Åse

Minnen skapar dina framtidsdrömmar

I nära synk med psykologi, entreprenörskap och självutveckling finns mitt intresse för den mänskliga hjärnan. Jag slukar böcker om hur hjärnans olika delar fungerar och samarbetar. Speciellt fascinerande är det att läsa om människor med speciella förmågor, som savanter, eller människor som råkat ut för någon hjärnskada som gör att de tappar till exempel närminnet. För det är kanske just genom minnets funktioner som det mest intressanta skapas? I alla fall baseras mycket i våra liv på det, enligt hjärnforskaren Pontus Wasling.

Nyligen fick vi hans populärvetenskapliga bok Minnet, fram och tillbaka (Volante, 2013) till kontoret och jag snappade åt mig den och började läsa.

Wasling menar att när vi förstår hjärnans kreativa kapacitet kan vi utnyttja den positiva kraften till vår fördel. Och vem vill inte maximera den förmågan?

Han beskriver bland annat det fascinerande faktumet att våra drömmar och framtidsvisioner baseras på vad vi minns, sådant vi redan sett, hört eller varit med om. Han kallar det ”framtidsminnen”. Om vi inte minns vad som hänt tidigare kan vi inte föreställa oss vad som kommer att hända… Bara det är en intressant tanke, eller hur?

Och det finns mycket mer tänkvärt i boken Minnet, fram och tillbaka, som jag gärna rekommenderar.

/Hanna