onsdag, juni 28, 2017

Om jag var där…

På söndag inleds årets Almedalsvecka. I år är ingen från ESBRI på plats, men vi kommer nog inte kunna låta bli att följa det som händer på distans. Många seminarier går att följa på webben och de digitala kanalerna brukar – på gott och ont – svämma över av almedalsinlägg.

Det märks redan nu i inkorgen att det närmar sig, inbjudningarna till spännande seminarier, mingel och andra tillställningar droppar in med jämna mellanrum. Som vanligt har det slagits rekord i antal arrangemang, över 4 000 seminarier såg jag att det officiella kalendariet innehåller för tillfället. Och som vanligt är det många som ligger inom eller nära ESBRIs intresseområden.

Här är några av de seminarier jag skulle ha i min kalender om jag var där…

  • Vetenskap & Allmänhet arrangerar flera seminarier i samarbete med andra aktörer. Bland annat ett om civilsamhällets roll inom innovation, med Vinnova och Ideell Arena som partners. Mer här: https://v-a.se/2017/06/mingla-med-oss-almedalen/
  • Vinnova är medarrangör till ett gäng seminarier och håller även ett i par egna. Ett av dem, som också sänds på webben, handlar om globala hållbarhetsmål som drivkraft för innovation. Vinnovas program i Almedalen hittar du här: https://www.vinnova.se/nyheter/2017/06/vinnova-i-almedalen-2017/
  • Tillväxtverket bjuder in till framtidsfrukost om trender för företagandet 2030. Mer om Tillväxtverket i Almedalen: https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/mot-oss-i-almedalen.html
  • Almi arrangerar bland annat en tillväxtdag tillsammans med tidningen Breakit. Hela programmet: http://www.almi.se/Fristaende-artiklar/Almi-i-Almedalen/
  • Ett av Entreprenörskapsforums seminarier handlar om hur vi kan ta tillvara nyanländas entreprenörskapskompetens. Här hittar du deras Almedalsschema: http://entreprenorskapsforum.se/aktiviteter/inbjudningar/entreprenorskapsforum-almedalen-2017/
  • Entreprenörer – bortskämda eller bortglömda? Det är titeln på ett av EY:s seminarier. Här är hela deras lista: http://www.ey.com/se/sv/newsroom/pr-activities/almedalen
  • På Västsvenska Arenan håller komikern Johan Wester i ett quiz för att bota faktaresistensen. Arrangörer är fem västsvenska lärosäten. Mer här: http://vastsvenskaarenan.se/project/akademikvall-med-quiz-chalmers-goteborgs-universitet-hogskolan-boras-hogskolan-skovde-hogskolan-vast/
  • Hjärna.Hjärta.Cash bjuder för 7:e året i rad in till för social innovation och samhällsentreprenörskap. I år tillsammans med Mötesplats Social Innovation samt Reach for Change. Info och anmälan: https://simplesignup.se/event/97304-almedalsminglet-foer-social-innovation
  • Måndag 3 juli har utsetts till nationella entreprenörsdagen i Almedalen. För arrangemanget står Grant Thornton, Founders Alliance, Yeos, Företagarna och SUP46. Dagsprogram här: https://www.grantthornton.se/seminarier/almedalen/nationella-entreprenorsdagen/
Sök gärna i det officiella programmet http://www.almedalsveckan.info/ efter fler spännande tillställningar under veckan. Målet är väl ändå att springa på så mycket som möjligt? Det skulle i alla fall jag ha gjort, om jag var där…

/Jonas

onsdag, juni 21, 2017

Låt kunskapsinvesteringarna få utväxling!

Bra där! I en gästkrönika för Vetenskap och Allmänhet lyfter Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström vikten av att det ställs ”krav på att forskningsresultaten blir tillgängliga för flera grupper i samhället.”

Han skriver vidare: ”Forskarna måste vara starkt delaktiga i att kommunicera och nå ut med sin forskning, och med dagens teknik finns det stora möjligheter att enkelt och effektivt dela och sprida forskningsresultat.”

Det är lätt att hålla med honom om det. Dessutom måste det finnas bra funktioner för att göra forskningens innehåll mer lättillgängligt, utan att för den sakens skull förenkla så att substansen helt försvinner.

Alla som har följt ESBRIs verksamhet sedan starten 1997 vet att spridandet av forskningsresultat är själva kärnan i vår verksamhet. Därför var det extra roligt för mig att, så här inför midsommarhelgen, läsa Sven Stafströms text. Och dessutom när det 80:e numret av vår tidning Entré är på väg till alla prenumeranter runt om i Sverige, med fler artiklar om aktuella forskningsresultat.

Jag hoppas att fler forskningsfinansiärer, precis som Vetenskapsrådet, inser att det är en smart och relativt sett billig tilläggsinvestering att stödja kunskapsspridningen av den forskning som produceras på våra lärosäten. Från vår horisont ser vi att Vinnova har gjort en stark insats på området. De bidrar med delfinansiering för tidningen Entré och den nationella föreläsningsserien Estrad där forskare från hela landet presenterar sin forskning till en bred allmänhet.

Så om du är forskningsfinansiär och läser detta – hör gärna av dig! Då kan vi diskutera hur vi blir ännu bättre på att se till att den investering som görs i kunskapsproduktion får större utväxling och påverkar samhällets utveckling. Och då till det bättre får vi hoppas!

/Magnus

fredag, juni 16, 2017

Stockholms innovationskraft bygger på samverkan

Saeid Esmaeilzadeh
I onsdags var Magnus, Åse och jag på heldagskonferensen ”Ett innovativt Stockholm i en global värld”, arrangerad av Innovationskraft Sthlm. Magnus modererade dagen, medan Åse och jag jobbade med dokumentationen.

Innovationskraft Sthlm, som har funnits i fem år, samlar de aktörer som arbetar med innovationsfrågor i Stockholmsregionen. Konferensen var ett sätt att stämma av inför det fortsatta arbetet. Förutom regionala aktörer inom innovationsområdet medverkade ett antal internationella experter.

Det var ett digert program som avhandlades under dagen, med inledning av avgående landshövding Chris Heister:

- Den här konferensen är en fantastisk möjlighet för oss i Stockholmsregionen att träffas och prata om ett av de allra viktigaste områdena; vårt innovationsklimat. Vi har redan ett fantastiskt innovationsklimat i Stockholm, och vår betydelse för Sveriges ekonomi som helhet är jättestor. Men vi måste fortsätta ligga i, vi kan inte leva på det vi gjorde i går. Det är det vi gör i morgon som avgör vår plats i den hårda globala konkurrensen, sa hon.

Chris Heister.
Saeid Esmaeilzadeh, en av grundarna till Serendipity Innovations, höll ett inspirationstal. Han berättade om sin privata historia och om sin entreprenörskapsresa tillsammans med kollegan Ashkan Pouya. Vi har tidigare skrivit om deras bok Miljardmakarna här på bloggen. Saeid och Ashkan skrev även Åsikten i Entré nr 3-2010.

- Vi har byggt upp en företagsgrupp värd 4 miljarder, som säljer i 70 länder. Vi jobbar gärna inom områden där utvecklingen är demografiskt driven, bland annat med urban infrastruktur. Här är Stockholm en mycket lämplig region, fler flyttar hit och ska samsas på samma yta. Det finns många utmaningar att hantera inom infrastrukturområdet, sa Saeid Esmaeilzadeh.

Han poängterade hur avgörande vår svenska öppenhet är för innovationsklimatet. Själv växte han upp i Iran under tiden för revolutionen, ett polariserat samhälle med hög korruption.

- Korruption är så destruktivt. I Sverige kan vem som helst registrera ett bolag och det är klart dagen efter. I Iran måste man muta minst tre tjänstemän för att över huvud taget få det registrerat. Den öppenheten har varit en stor styrka för Sverige.

Innan förra riksdagsvalet skrev Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya en artikel, apropå de starka högervindar som blåste: ”Det är större risk att en utomjording tar ditt jobb än en invandrare”. De syftar på en studie som visar att 50 procent av alla dagens jobb kommer att ersättas av digitala system.

- Det kommer säkert skapas nya jobb också, men digitaliseringen är en stor utmaning som vi inte riktigt har förberett oss för – och det kommer att bli smärtsamt. Alla kan inte skolas om till att göra appar.

Förmiddagens andra pass handlade om trendspaning ur ett Stockholmsperspektiv, följt av paneldiskussionen ”Chris corner” med bland andra Chris Heister och Niklas Johansson, statssekreterare på näringsdepartementet. Ämnen som togs upp var bland annat attraktionskraft, flexibilitet, livslångt lärande, kompetensförsörjning för både bredd och spets, och ny teknik som kan underlätta exempelvis inom vården.

Efter en stärkande lunch, arrangerad av strukturfondsprojektet Matlust som jobbar för en hållbar och lönsam livsmedelsnäring i Stockholmsregionen, var det dags för trendspaning ur ett globalt perspektiv. På talarlistan stod tre internationella experter från tre olika världsdelar: Steven Leonard, vd för SGInnovate i Singapore, Thomas Meißner, direktör vid Berlin Partner for Business and Technology, och professor Mary Walshok, University of California, San Diego.

- Allt vi gör i Singapore är innovationsorienterat. Vi har inga naturresurser, och ingen åkermark för odling. På 1950-talet var vi i princip en fiskehamn, nu har vi en av de högsta BNP per capita i världen. Och vi ligger trea på listan över världens mest tätbefolkade områden. Vi har också en åldrande befolkning, en utmaning som vi delar med många delar av världen. Vi kommer exempelvis att behöva en ny sjukvårdsmodell framöver, sa Steven Leonard.

SGInnovate jobbar för att på olika sätt stärka högteknologiska entreprenörer och innovatörer i Singapore. Idéerna ska handla om att lösa globala problem, som just inom sjukvård eller vattenförsörjning. Leonard menade också att även om Singapore klarar sig relativt sett bra i den globala konkurrensen finns ett behov av att stärka viljan att ta risker och främja den entreprenöriella kulturen.

- Singapore ligger högt upp på många olika världsrankningar. Vi gillar verkligen att ligga etta, men det viktiga är ju vad vi gör med alla toppresultat. Och i Singapore blir vi lätt obekväma när det inte går som vi har tänkt oss, eller när vi måste stanna upp för ett hinder. Vi måste vända det tänkandet, annars kan vi inte uträtta stordåd.

Thomas Meißner tog bland annat upp att Berlin har många likheter med Stockholm. Båda regionerna är hotspots för startups. 2011 antog Berlin en gemensam innovationsstrategi, Stockholms kom 2012.

Mary Walshok lyfte fram att det finns ganska stora skillnader mellan USA och Europa respektive Asien, inte minst när det gäller regeringens roll i innovationsverksamheten.

- Regeringen spelar en avgörande roll även hos oss, men på ett helt annat sätt. I USA fungerar det offentliga framförallt som en viktig upphandlare av innovation. Allt stöd till innovation och företagande är privat finansierat. Målet för många politiker är att skapa ”bra jobb”, gärna välbetalda jobb inom högteknologiska sektorer. Det leder till att konsumtionen och tillväxten ökar i andra branscher också, sa hon.

Mary Walshok påpekade att San Diegos närhet till Mexiko är en stor fördel. Här finns arbetskraft inom högteknologisk tillverkning till ett mycket lägre pris än i USA. Sveriges och Stockholms närhet till Baltikum innebär samma strategiska fördel, menade hon.

- Minsta gemensamma nämnare för innovationsekonomin är samarbete.

Mary Walshok, Maria Rankka, Camilla Mellander, Steven Leonard och Thomas Meißner.
De tre utländska gästerna deltog i den avslutande paneldiskussionen, dit även enhetschef Camilla Mellander, Utrikesdepartementet, och Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, anslöt. Diskussionen kretsade mycket kring Kina som innovationsnation, hållbar tillväxt och möjligheterna i globala värdekedjor.

Chris Heister avrundade konferensen:

- Vi har jobbat inom Innovationskraft Sthlm i fem år för att vi har känt ett behov av att samarbeta bättre mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. I dag har vi hört många bra inlägg, och många trycker förstås på samverkan. Bra kommunikationer inom och utom regionen, är viktigt. Vi behöver både fyrspår till Uppsala och dagliga flighter från Singapore till Stockholm, sa hon.

Hela konferensen livesändes, och sändningarna går att se i efterhand.

/Jonas

måndag, juni 12, 2017

Inkubatorer för äldre kan öka företagandet

Foto: Entreprenörskapsforum.
I förra veckan var jag på lanseringen av ”Entreprenörskap i Sverige”, årets nationella GEM-rapport, utgiven av Entreprenörskapsforum. GEM – Global Entrepreneurship Monitor – mäter årligen den entreprenöriella aktiviteten i 66 länder och den svenska rapporten visar hur vi ligger till i jämförelse med övriga länder som ingår i studien.

Det var en rätt positiv bild som förmedlades. 2014 skedde en kraftig minskning i nyföretagandet, som nu nästan helt har återhämtats. Under 2016 var 7,6 procent av den svenska befolkningen på väg att starta eget, eller drev ett nystartat företag. Men trots ökningen är nivån fortfarande under genomsnittet i jämförbara, innovationsdrivna länder.

Det är framför allt kvinnorna, men även äldre, som driver entreprenörskapet framåt. Man kan därmed anta att osäkerheten runt RUT- och ROT-avdrag, som troligen orsakade den kraftiga minskningen 2014, har undanröjts. Under hösten 2016 uppstod dock en ny diskussion om dessa frågor och effekterna av den debatten kan visa sig i nästa studie.

En stor del av de som driver företag i Sverige är över 50 år, många är dessutom över 65. De äldre visar sig vara både mer riskvilliga och optimistiska än yngre företagare. En del fortsätter (ofta som konsulter) inom det yrke de har haft, andra vill prova på något helt nytt, och vissa behöver komplettera sin ekonomi. Nu finns tyvärr inte så mycket forskning om företagande bland äldre, de flesta tidigare mätningar har stannat vid 64 år.

En av forskarna som medverkade i GEM-studien är Carin Holmquist och hon har noterat att det finns gott om inkubatorer för unga människor men inte en enda för de som vill starta företag på äldre dagar. Varför inte starta inkubatorer för äldre? Det tycker jag låter som en alldeles utmärkt idé, på så sätt skulle man både kunna dela erfarenheter och få ett socialt sammanhang.

Nästan 80 procent av svenskarna anser att det finns goda entreprenöriella affärsmöjligheter i närmiljön, vilket är ett kanonbra resultat i jämförelse med andra länder. Men endast 36 procent anser att de har förmågan att starta och driva företag, vilket definitivt inte är lika bra. Rädslan för att misslyckas hindrar många från att ta steget till eget företagande. Ett av förslagen i rapporten är enklare och billigare lösningar för att rekonstruera företag så att entreprenörer kan få en andra chans.

GEM-rapporten visar också att vi i Sverige är duktiga på startup, men sämre på scaleup. De som planerar att anställa fler än 20 personer inom fem år har sjunkit sedan förra mätningen, och bara Grekland och Spanien ligger efter oss på listan. Båda länderna har haft en mycket besvärlig ekonomisk situation jämfört med Sverige, så vi ligger verkligen risigt till med tanke på vår högkonjunktur.

Men vad kan vi göra åt det här? Rapportförfattarna menar att konkurrenskraftiga personaloptioner är ett sätt att locka till sig kompetens och utveckla företag. De generella ramvillkoren måste också förbättras. För alla företagare – oavsett kön, ålder och bransch.

Vill du ta del av rapporten finns den att ladda ner här och här finns webbsändningen från seminariet.

/Helene

fredag, juni 09, 2017

Fredagsmys på kontoret

Dagens fredagsmys firas på kontoret med slutkorrande av Entré nr 2-2017. Äntligen dags för ett trevligt djur på omslaget igen, det var ett tag sedan sist. Kon, som egentligen är en tjur, kommer sig av att flera artiklar på olika sätt handlar om landsbygden.

Mikaela Backman skriver under vinjetten Åsikten om hur viktiga de lokala bankkontoren är för små företag. Natasha Webster har forskat om thailändska kvinnor som driver företag på den svenska landsbygden, och Hanna Martins avhandling handlar om miljöinnovationer.

Dessutom, som kuriosa, Colette Henry som är på porträttet har arbetat på en veterinärhögskola. Och, om ni ursäktar, hon heter ju faktiskt COlette…

Om allt går som det ska når tidningen er prenumeranter innan midsommar.

/Jonas

torsdag, juni 01, 2017

Från barnmorska till entreprenör

Jag har precis läst boken ”Mama Mia! Min resa från barnmorska till framgångsrik entreprenör” där Christina Wahlström beskriver hur hon startade Mama Mia, Stockholms första privata barnmorskedrivna mödravårds- och barnavårdsmottagning i mycket stark motvind. Året var 1988.

Hon hade arbetat länge inom landstinget och reagerade på att patienterna inte fick någon möjlighet att påverka sin vårdsituation, och att läkarna alltid ansågs ha rätt. Hon hade en vision om att varje enskild individ skulle behandlas utifrån sin egen bakgrund och inte tvingas in i ett färdigt, fyrkantigt system.

Wahlström mötte häftigt motstånd och kunde under många år inte ta ut någon lön alls. I boken får vi ta del av många historier om hennes kamp mot både missunnsamma läkare och ett hårdnackat etablissemang. Det finns ett antal fallbeskrivningar av när patienter kommit i kläm på grund av det stelbenta sättet att arbeta inom vården.

Men tack vare engagemang, en stöttande familj och en otrolig envishet har hon lyckats ändra på både regelverket och synen på hur mödravård och barnavård ska bedrivas. Hon vill skapa världens bästa mödravård och har kommit en bra bit på väg. Sveriges nuvarande modell är unik på många sätt.

Flera andra länder vill starta upp liknande verksamheter, både i Europa och i resten av världen. Det finns stora möjligheter att exportera kunskap till kvinnor i utvecklingsländer. Genom utbildning av ländernas befolkning kan vi se till att de själva kan driva välfungerande kliniker.

Det är imponerande och inspirerande att ta del av Christina Wahlströms historia. Hon visar att det är möjligt att lyckas om man drivs av en stark vilja och envishet.

/Helene