Återuppfinn din organisation

Sättet att driva organisationer verkar alltmer föråldrat. Undersökning efter undersökning visar att en majoritet av alla anställda upplever svårigheter att påverka. Det påverkar deras motivation i negativ riktning eftersom deras djupt liggande biologiska behov pekar mot en maktfördelning som präglas av medskapande och dialog. Men det finns möjligheter att ändra på det här sättet att leda.

Allt detta menar Frederic Laloux, författare till ”Reinventing organizations”. Boken skrevs för några år sedan men gavs ut på svenska förra året och är fortfarande mycket aktuell.

Författaren beskriver hur man kan förändra sättet att styra organisationer mot en modell som lyfter fram mer av vår mänskliga potential. Han hävdar att det inom de flesta organisationer finns hierarki och byråkrati, det bokas ett oändligt antal möten och det sker upprepade förändringar, sammanslagningar, centraliseringar och kostnadsbesparande program. Hierarkin sitter djupt rotad i föreställningarna om hur en organisation ska styras.

Det verkar som om det är enklare att ställa om till en digitaliserad verklighet för att kunna tillhandahålla attraktiva erbjudanden gentemot marknaden, än vad det är att förändra det hierarkiska sättet att styra organisationer, konstaterar han.

Boken ger en överblick av olika utvecklingsstadier och organisationsmodeller som har växt fram över tid. Den kan användas som en praktisk handbok om hur det nya sättet att driva en organisation fungerar. Frederic Laloux ger lärorika exempel från företag, ideella organisationer, skolor och sjukhus. Utöver detta förmedlar boken också en bild av vad som behövs i praktiken för att omvandla organisationer till den nya modellen.

Enligt Laloux är vi på väg mot ett förändrat medvetande hos individerna och därför är det oundvikligt att förändra även sättet att arbeta i och leda en organisation. Modellen som beskrivs i boken kallas för TEAL. Den präglas av självstyre, helhet och har ett evolutionärt syfte. Modellen passar både stora och små organisationer, oavsett bransch eller region. Det gäller dock att både ledning och styrelse är införstådda med det här sättet att leda, annars kommer det inte att fungera.

/Helene

Framtidens fintech på Estrad

Foto: Michał Parzuchowski

Kommer ni ihåg när ”banken” var som en institution: trygg, evig och maktfullkomlig? Den tiden är kanske inte förbi – ännu, men sannolikt ganska snart. Utvecklingen inom fintechområdet går nu oerhört fort. Så här från sidlinjen börjar jag, och säkert många med mig, ana att alla nya former för finansiella transaktioner kommer få genomgripande konsekvenser, både för samhället och oss som individer.

I dag är det nästan på dagen 20 år sedan Avanza startades, den 16 februari 1998. Avanza var den nya uppnosiga, uppstickarbanken utan bankkontor (bara en sådan sak) och utan avgifter. Det var något helt nytt och utan konkurrens. Den följdes snart av Nordnet, och dessa två kunde verka förhållandevis ostört under några år. Men för Sveriges del var snöbollen satt i rullning och snart började allt fler snabbväxande företag som erbjöd digitala finansiella tjänster att dyka upp på marknaden.

Fintech är temat för nästa Estradföreläsning, och i inbjudan nämns ett par snabbväxare: Izettle och Klarna. Collector startade redan 1999 men fick sitt banktillstånd först 2015. Grundaren Lena Apler har blivit förmögen och är nu en av Sveriges största fintech-investerare, enligt en artikel i Affärsvärlden. I samma artikel kan man läsa att de fyra stora affärsbankerna tillsammans gjorde en vinst på 105,7 miljarder förra året. Snabbrörliga entreprenörer som kan plocka marknadsandelar har en hel del att vinna, och nu saknas varken tillgång till kapital eller förebilder. Om jag var chef på gammelbanken skulle jag sova dåligt.

På Estrad 19 mars ska vi ta fram spåkulan och spana in i framtiden för fintech. För ett år sedan intervjuade jag en av talarna, Robin Teigland, en karismatisk extremsportare och då nyinstallerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon intresserar sig för utvecklingen av ”det tredje internet” och studerar just transformationen av finansbranschen, men också virtuella världar, kryptovalutor, delningsekonomi, blockkedjeteknologi och robotar – ja allt som ligger i framkant helt enkelt – och hur det kommer att påverka samhällsutvecklingen. En av de frågor som talarna kommer att behandla under Estrad är just hur fintech kommer att påverka samhället och vårt vardagsliv. Också talaren Mats Lewan, journalist och författare har siktet inställt på framtidens teknologi och samhällsutveckling, spännande!

Många sparekonomer har slitit sitt hår för att få oss konsumenter att ändra beteenden (byta bank), när det nu dyker upp billigare, smartare och mer tillgängliga tjänster, för att inte tala om billigare bolån. Men konsumenterna har varit konservativa och tvekat inför bankbyte. Ett skäl är sannolikt att vi känner oss trygga med att gammelbanken inte ska försnilla våra surt ihopsparade slantar. Vi litar på gammelbanken. Så, en annan väsentlig fråga för de framväxande fintechbolagen är hur de ska vinna konsumenternas förtroende. Vill och vågar konsumenter dela med sig av personliga data till en massa småbolag som de inte har ett par generationers relation till? Det är en annan fråga som vi tar oss an under månadens Estrad.

I år träder EU-direktivet PSD2 i kraft. Det öppnar en värld av möjligheter för kreativa fintechentreprenörer. Vår tredje Estradör, Claire Ingram Bogusz, disputerad vid Handelshögskolan i Stockholm, forskar om just samspelet mellan teknik och människa vid utvecklingen av fintechtjänster. Som talare medverkar också Anthony Larsson och Shahryar Siri.

En Estradföreläsning man måste se alltså! Så, vi ses där.

EDIT - Vi har bytt lokal! Alltså: Välkommen till Estrad 19 mars, på 7A Odenplan, Odengatan 65, klockan 15.00-17.00.

/Anna-Karin

Bra feedback föder innovation

Neeraj Sonalkar och Anders Berglund föreläste 7 februari. Foto: Viktor Aronsson

Häromdagen handlade Estrad  om hur man bygger innovativa team, företag och regionala ekosystem. Anders Berglund och Neeraj Sonalkar har forskat om detta en längre tid och delade med sig av sina resultat om vilka de grundläggande byggstenarna är. De har tittat på både fysisk och organisatorisk miljö, interaktion samt sätt att tänka. De har också fokuserat på hur idéer och kunskap flödar.

Föreläsarna menade att en viktig faktor för att förbättra innovationsflödet är design thinking. Det kan liknas vid en process som underlättar förflyttningen från det nuvarande (kanske inte helt perfekt fungerande) sättet att arbeta till ett önskat, mer funktionellt sätt i framtiden.

Design thinking kan ske på olika nivåer. Det kan handla om individer, team, organisationer eller regioner. Men en sak är säker. Förflyttningen kommer inte att gå spikrakt från punkt A till punkt B. Man får räkna med att utvecklingen går i sicksack eftersom man på vägen kommer att både upptäcka ny kunskap och stöta på hinder. Det gäller att hantera dessa hinder och ändå komma vidare. Säkerställ bara att riktningen är rätt trots avvikelserna. Berglund och Sonalkar visade en modell för att åskådliggöra processen. De kallade den ”The hunter model”. Där gäller det att jaga idéer och sedan testa dem, gärna i team. Om idén inte håller får man revidera eller tillföra något för att den så småningom ska bli en riktigt framgångsrik idé. Föreläsarna poängterade att det är viktigt att låta individer organisera sitt eget arbete och inte låsa in människor i vissa banor.

De framhöll att det behövs interaktion mellan team-medlemmarna, det räcker inte med en person för att kläcka och utveckla riktigt bra idéer. Man behöver spåna, fråga och få synpunkter. När man i en utvecklingsfas möter ett hinder eller ett negativt svar på ett förslag kan man välja att ge ett nytt reviderat alternativ eller förkasta förslaget och hitta på något annat. Det är minst lika viktigt med responsen på ett förslag som själva idén. De team som är framgångsrika kommer vidare trots – eller kanske tack vare – negativ feedback. Talarna tog upp ett roligt exempel: En bil som på olika sätt kan ge hälsoråd, och kanske till och med utföra vissa tester via sensorer – en Health Car. Men det skulle ju inte vara så bra att utveckla den utan att testa den på användarna. Då skulle man riskera att stå där med en bil som varit svindyr att utforma men som målgruppen inte alls vill ha.

Anders Berglund. Foto: Viktor Aronsson

Man kan likna den innovativa miljön vid en plantage eller en regnskog. I en plantage finns gröda och ogräs. Där rensar man direkt bort ogräset. I en regnskog är det svårt att avgöra vad som är gröda eller ogräs. Därför kan det växa upp något som man i en plantage skulle ha rensat bort som ogräs, men som visar sig vara en fantastisk gröda. En superinnovation. Går det här att översätta till organisationer? Jo, både plantagen och regnskogen behövs men det krävs en del arbete för att balansera de två motsatserna på ett bra sätt och uppnå jämvikt. Tänk också på att en individ kan ses som lat, arrogant och förvirrad av vissa, medan andra ser hen som ett kreativt, världsfrånvänt geni. Det handlar om perspektiv.

Något som enligt föreläsarna är oerhört viktigt i innovationsprocessen är feedback. Det finns olika typer av feedback och den bästa är konstruktiv och sker redan på ett tidigt stadium i innovationsprocessen. Då finns tid att genomföra nödvändiga förändringar och man slipper stå med en produkt som inte uppfyller önskemålen hos kunderna, och som därför inte lyckas på marknaden. Den första tanken inför feedback är oftast ”Åh nej, vad har jag gjort för fel?”. I stället bör man tänka ”Wow, vad kan jag lära mig av det här”? Rätt sorts feedback är mycket värdefull, speciellt under tiden man utvecklar en idé.

Neeraj Sonalkar. Foto: Viktor Aronsson

Glädjande nog kan man lära sig överkomma hinder, menade Anders Berglund och Neeraj Sonalkar. Man kan träna sig i att hantera den kritik som uppkommer och göra något konstruktivt av den. Om två personer är oense och inte kan komma vidare blir det förödande för kreativiteten. För att se hur dynamiken och kreativiteten fungerar kan man använda något som föreläsarna kallade ”Team Interaction Diagnosis”. Via videoinspelningar i realtid som utvärderas, och genom personlig coachning, kan team och individer utvecklas och få insikter om vad som behöver ändras i deras sätt att arbeta tillsammans. Två mindre bra idéer kan kanske kombineras till en lysande idé.

Slutligen presenterade Berglund och Sonalkar två olika projekt, båda med målet att utveckla innovativa ekosystem i utvecklingsländer. Tanken var att stimulera kreativitet och samarbete och naturligtvis åstadkomma innovation och framgångsrika företag. Det ena genomfördes i Ahmedabad i Indien, och det andra i Abeokuta i Nigeria. Några av lärdomarna från arbetet med projekten är att det är viktigt att knyta till sig tänkbara finansiärer på ett tidigt stadium och att mäta utvecklingen på ekosystemnivå för att locka partners och investerare. Utvecklingen av ekosystemet bör både involvera och utveckla den ekonomiska aktiviteten i regionen och det är en fördel om ledarna är nytänkande och drivs av empati.

Vill du höra mer om hur man åstadkommer innovativa miljöer? Föreläsningen läggs inom kort upp som webb-tv i hög kvalitet och den livesändning vi gjorde ligger kvar på vår Youtubesida. Du kan också ta del av de bilder som föreläsarna presenterade.

Trevlig helg!
/Helene

Webbsändning: Understanding the innovation genome

Dagens Estradörer är Anders Berglund och Neeraj Sonalkar. Föreläsningen pågår 15.00-17.00.

Hur bygger man innovativa team och radikala innovationer?

Det får du och jag veta nu på onsdag, 7 februari. Då står forskarna Anders Berglund (som inom kort tillträder en tjänst på Mälardalens högskola) och Neeraj Sonalkar (från Stanford University) på Estradscenen.

De kommer att presentera vilka byggstenar som krävs för radikal innovation, och hur man formar innovativa team, företag och regionala ekosystem. Vi kommer att få ta del av forskning och erfarenheter från både Nigeria, Indien, USA och Europa. 

Missa inte denna möjlighet! Läs mer här.

Hoppas vi ses och innan dess – trevlig helg!
/Magnus