Lång pressläggning i forskarbranschen

Foto: Milkoví/Unsplash.

Jämfört med dagspressen har vi oändligt lång pressläggningstid. Ofta går det ett par månader från det att vi intervjuar forskaren tills ni kan läsa artikeln i Entré. Men jämför man med forskarvärlden ligger vi helt klart i lä.

När jag intervjuade Chalmersforskaren Martin Lackéus senast berättade han om turerna kring publiceringen av artikeln ”Assessing the Impact of Enterprise Education in Three Leading Swedish Compulsory Schools” som han har skrivit tillsammans med kollegan Carin Sävetun.

- Vi har harvat runt med artikeln ett bra tag nu och försökt få den publicerad i olika tidskrifter. Vi har fått höra både att den är för kritisk, och att den inte är tillräckligt kritisk. Men det är egentligen inget ovanligt, att publicera sig tar tid. Det gäller att rätt artikel ska hitta till rätt journal, sa Martin.

Under 2016 och 2017 skickade Carin och Martin artikeln till flera vetenskapliga tidskrifter, som ofta lät svaren dröja. En journal höll på artikeln i sex månader, en annan i åtta. Sedan svarade de ”nej tack”.

Vändningen kom när Journal of Small Business Management gick ut med att de hade ett specialnummer på gång. Av ett 40-tal inskickade bidrag fick åtta författarteam komma och presentera sina artiklar för redaktörerna i Los Angeles.

- Redaktörerna för Journal of Small Business Management är nog egentligen inte så intresserade av data på grundskolenivå, men de gillade vår metod, konstaterade Martin.

Och i november 2018 kom slutligen glädjebeskedet: Martins och Carins artikel är accepterad för publicering i ett kommande nummer av tidskriften. I skrivande stund ligger den ännu inte uppe på sajten, men den kommer att finnas online och senare – gissningsvis om några månader – i den tryckta tidskriften.

Om du prenumererar på Entré behöver du inte vänta så länge på att läsa mer om vad Martin och Carin har kommit fram till. Vi rapporterar om artikelns slutsatser och räknar med att nr 4, 2018 ska nå alla läsare innan jul. Sajna upp här om du saknar en egen prenumeration – eller tipsa en kompis! Det är kostnadsfritt att prenumerera.

EDIT 28 november 2018: Carins och Martins artikel är nu online! Mejla Martin om du inte har tillgång till Journal of Small Business Management men är intresserad av att läsa artikeln.

/Åse

Gästblogg: Klimatkonferens i Barcelona

Deltagare på Climate Alliance International Conference i Barcelona 1–3 oktober 2018.

Tillsammans med Vinnova arrangerar ESBRI uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Pristagarna får resebidrag som ska utnyttjas i fortbildningssyfte. Filippa Egnér och Lina Trosvik skrev sin uppsats på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. De knep förstaplatsen förra året och valde att lägga sina vinstpengar på en konferens- och studieresa till Barcelona. Nedan följer en gästblogg om deras upplevelser och lärdomar. /Helene

I början av oktober åkte vi på en studieresa till Barcelona för att lära oss mer om lokalt klimatagerande och hållbar innovation. Vi besökte konferensen Climate Alliance International Conference och utforskade även Barcelonas innovationsdistrikt, 22@Barcelona. Studieresan var möjlig tack vare att vi fått ett resestipendium från ESBRI och Vinnova efter att ha vunnit första pris i deras uppsatstävling Nytt&Nyttigt.

Att göra en studieresa där vi hade chans att utveckla våra kunskaper inom hållbar utveckling kändes ganska självklart för oss. Det kändes relevant både utifrån våra intresseområden och utifrån ämnet på vår uppsats, vilket var att undersöka hur lokala styrmedel i svenska kommuner har påverkat utvecklingen av elbilar. Då vi båda dessutom arbetar med ämnen som rör miljömässig och social hållbarhet känns det väldigt viktigt att ha en god insikt om vilka utmaningar, möjligheter och drivkrafter som finns kring klimatagerande, både på lokal, nationell och internationell nivå.

Konferensen hölls i den arkitektoniskt fina och speciella byggnaden Recinte Modernista de Sant Pau och den anordnades av Climate Alliance, en organisation bestående av huvudsakligen europeiska kommuner med syftet att arbeta med klimatagerande från ett lokalt perspektiv. Utgångspunkten är att globala nätverk för lokala aktörer är en förutsättning i arbetet med att driva lokalt klimatagerande framåt. Varje år anordnas konferensen och den samlar representanter från medlemskommunerna och andra intresserade för att fördjupa sig inom aktuella/heta ämnen såsom klimatåtgärder, innovativa lösningar och klimaträttvisa.

Konferensen skapar samtidigt ett tillfälle för deltagarna att dela kunskap och erfarenheter med varandra. Programpunkterna på konferensen bestod av olika föredrag, paneldiskussioner, ”connecting circles” och ”climate action talks”. Vi fick även chans att mingla med de övriga deltagarna under lunch och kaffepauser i lokalens mysiga källare. Lunchen bestod endast av små tapas som personalen delade ut, men det kompenserades upp med att det fanns generöst med vin.

Det betonades att lokala åtgärder behövs för att lösa våra globala problem, att vi måste förändra vår livsstil och vårt sätt att tänka, att planeten är den enda vi har och situationen är brådskande – att vi måste agera nu. Vikten av samarbete mellan lokala aktörer och nationella/internationella organisationer lyftes samt behovet av finansiellt stöd på lokal nivå. De argumenterade för betydelsen av ”bottom-up approaches” och hur viktigt det är med kunskapen som finns på lokal nivå. Problematiken ligger dock i hur den kunskapen ska lyckas inkorporeras i de politiska åtgärder som implementeras på nationell och internationell nivå.

För oss bidrog framför allt konferensen till ökade insikter i kommunernas perspektiv. Ett problem verkar vara att de lokala aktörerna upplever att de inte blir tillräckligt sedda eller bekräftade och att deras förmåga inte tas på allvar av organisationer på nationell och internationell nivå. Även om viljan finns på lokal nivå finns det också barriärer som inte går att komma runt endast på lokal nivå. Talarna frågade sig vad kommunerna kan göra för att klimatfrågan ska få en högre prioritet och enades om att den rådande konferensen var ett sådant exempel som kan signalera till politikerna på högre position.

Vi besökte även Barcelonas innovationsdistrikt, 22@Barcelona, ett urbant laboratorium som är tillgängligt för företag med innovativa produkter med en tydlig nytta för medborgarna. Initiativet tillåter användning av offentliga platser för genomförandet av innovativa pilotprojekt, och tanken är att det ska underlätta inträdet till den verkliga marknaden. Vi besökte ett av deras kontor, där vi bland annat pratade om hur de arbetar inom distriktet och om vilka pilotprojekt som vi kunde besöka.

Överallt i området fanns det till exempel varierande typer av cykelbanor som används för att undersöka vilka av dem som bäst bidrar till förbättrad rörlighet och säkerhet för cyklister, samtidigt som de inte begränsar biltrafikens framkomlighet. Vi studerade även solcells- och vindturbinsdriven gatubelysning med sensorer för bland annat temperatur och fuktighet. Ett annat pilotprojekt vi kollade på var laddstationer, vilket i våra ögon inte uppfattas som sådär väldigt innovativt. Men det var kul att se hur de har arbetat med att synliggöra laddstationerna.

Något vi tog med oss från konferensen och vårt besök i Barcelona är att det blev tydligt att det finns väldigt starka drivkrafter på lokal nivå som arbetar för klimatet. I en tid med alarmerande rapporter om klimatförändringarnas utveckling kändes det hoppfullt att få känna av den drivkraften. Vi lämnade Barcelona med fler insikter men också med mer inspiration för fortsatt arbete.

Allt som allt så hade vi en väldigt rolig och utvecklande resa och vill avsluta med att tacka Vinnova och ESBRI för att vi fick denna möjlighet!

/Lina Trosvik & Filippa Egnér

Samarbete modellen för systemisk innovation

Systemisk innovation är komplext och tar lång tid att genomföra, trots att det brinner i knutarna när det gäller att förbättra miljön.

Vad är då systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? För att få svar på de frågorna bjöd vi in forskarna Fredric Bauer och Stefan Tongur till vår Estradföreläsning 13 november. Fredric har forskat på möjligheter med bioraffinaderier och Stefan har studerat elvägar. Båda innebär enorma satsningar som kräver mycket kapital – men de är oerhört viktiga.

Fredric Bauer inledde med att förklara vad bioraffinaderier är – fabriker som omvandlar förnybar biomassa till drivmedel och olika kemikalier. Därmed kan man frångå de traditionella raffinaderierna, som har råolja som råvara. Bioraffinaderier är alltså ett helhetskoncept för omvandling av bioråvara till ett spektrum av värdefulla produkter.

Systemisk innovation följer inte en klassisk kronologi – forskning och utbildning, utveckling, demonstration och spridning – utan rör sig mellan ett antal olika processer samtidigt. Man måste ta hänsyn till lagar, aktörer, institutioner och nätverk. Det säger sig självt att det är komplicerat och kräver olika former av samarbeten. Det pågår för närvarande många initiativ, men få är i större skala. Fredric Bauer menade att omställningar historiskt sett är en långsam process eftersom de är väldigt omfattande och griper in i våra liv på många olika sätt.

Stefan Tongur fortsatte med att ge en överblick över hur framtidens transporter kan se ut. Ungefär 90 procent av alla godstransporter i Sverige sker i dag med lastbil, och mängden gods antas öka. Lastbilar kommer även fortsättningsvis att stå för en stor del av transporterna vilket är mycket negativt för miljön. Trots att det har skett en energieffektivisering beträffande drivmedel är klimatpåverkan stor. Övrig biltrafik har delvis övergått till el som energikälla, men lastbilar kan inte drivas med batterier – de skulle behöva vara enormt tunga för att orka driva så stora fordon.

Ett alternativ är elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el. Det finns olika tekniker för detta. Ett alternativ är att transporten sker i en avskild miljö vilket är relativt enkelt och hanterbart. Däremot ställs helt andra krav på systemet om de ska finnas på allmänna vägar med många användare. Man måste exempelvis tänka på betalning och säkerhet.

Stefan Tongur menar att det redan från början gäller att tänka på affärsmodellen. Finns det kunder som är villiga att betala för den här typen av transporter? Är det ekonomiskt attraktivt för användare? Finns en möjlig besparing med den nya tekniken? Han menar att om affärstänket inte är med från början, kan avgörande faktorer för att det ska fungera i praktiken förbises.

Låt oss hoppas att olika samarbeten leder till lyckade projekt i större skala, och att vi inom en snar framtid kan se en förbättring av utsläppsnivåerna.

Min kollega Anna-Karin intervjuade båda forskarna i våras, läs hennes artikel. På vår webbplats kan du ta del av de bilder de visade, och se hela föreläsningen som webb-tv.

Föreläsningen ingick i årets Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Helene

LIVE 15.00: Systemisk innovation – stora samhällsproblem kräver genomgripande lösningar

Vad är systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? Frågorna besvaras på Estrad i dag. Föreläsare är Fredric Bauer, Lunds universitet, och Stefan Tongur, RISE Viktoria. För förkovran, läs Entréartikeln där de intervjuades. Föreläsningen ingår i Global Entrepreneurship Week (GEW). /Åse

Systemiska innovationer för ett fossilfritt samhälle

Foto: Alexander Popov/Unsplash

Jag trodde länge att innovatörer, entreprenörer, politiker och konsumenter tillsammans skulle kunna lösa klimatfrågan på ett konstruktivt sätt - och i rimlig tid. Tekniska lösningar finns ju redan. Frågans komplexitet har genom åren blivit allt mer uppenbar. Och omställningen till ett fossilfritt samhälle verkar gå ohyggligt långsamt. Varför, kan man undra? Vad väntar vi på egentligen?

På nästa Estradföreläsning den 13 november kommer teknologie doktor Stefan Tongur och filosofie doktor Fredric Bauer ge oss några svar – och ganska många förslag till lösningar – på vad som kan göras för att öka förändringstakten.

Till Entré nr 2, 2018 intervjuade jag Stefan och Fredric som båda har byggt sina avhandlingar på empiri från innovationer som skulle kunna ha betydande effekter på vårt samlade koldioxidavtryck. Min ingång var dock inte alls klimatet utan systemisk innovation – genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället; beteendemönster, attityder, affärsmodeller och regelverk. Det var temat för det aktuella numret.

Aktörer som på olika sätt är involverade i systemisk innovation är till exempel policyaktörer, myndigheter, stora industrier, entreprenörer, innovatörer, forskare och finansiärer. De ska samverka för att driva utvecklingen framåt. Alla parter ska ha en samsyn kring problemformulering och möjliga lösningar, och ofta krävs stora investeringar och specialistkompetens. Utmaningarna är minst sagt komplexa.

I sin avhandling skriver Stefan Tongur om möjligheter med affärsmodellering vid systemisk innovation. Hans fallstudie är gjord på elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el.

Fredric Bauer har skrivit om bioraffinaderier som kan framställa olika kemikalier från cellulosa och därmed ersätta en rad oljebaserade produkter. Han konstaterar i sin avhandling att tekniken inte är den stora utmaningen. Snarare är det formerna för hur vi organiserar oss och samarbetar kring den här typen av innovationer som lämnar utrymme för förbättring.

I vad dessa förbättringar består, och om entreprenörers och småföretagares roll vid systemisk innovation kan du alltså höra mer på Estrad. Vill du ha en försmak kan du alltid läsa artikeln ”Lokalt, globalt och radikalt – när innovationer påverkar hela samhället”. Har du frågor som inte besvaras i artikeln? Kom till Estrad och ställ dem direkt till experterna.

Har du inte möjlighet att närvara? Självklart sänds föreläsningen live. Du hittar den på ESBRIs startsida och Youtubekanal.

Föreläsningen är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Anna-Karin

Sker framtidens rekrytering med hjälp av robotar?

Foto: Tom Parsons/Unsplash.

Vi lever i en tid när förutsättningarna för arbetslivet förändras i grunden. Globalisering, digitalisering och teknologiska innovationer påverkar både hur vi lever och arbetar.

Hur bedömer man på ett tillförlitligt sätt en kandidats framtida prestation och hur lyfter man fram argument som gör en arbetsplats attraktiv att arbeta för? Svaren på de frågorna finns i boken ”Innovativ rekrytering” skriven av Thomas Eklöf och Nils Hallén. Den ger kunskap och konkreta verktyg som bidrar till bättre rekryteringar, oavsett om man är verksam i en ideell organisation eller i ett globalt företag.

Författarna konstaterar att rekryteraren ofta låter magkänslan styra processen, men det finns risk för att känslan grundar sig på förutfattade meningar. I allmänhet är det mycket svårt att bilda sig en uppfattning om en persons kompetens genom ett första intryck eftersom många olika faktorer spelar in.

Felaktiga rekryteringar är kostsamma och kan medföra att befintlig personal slutar. För att minska risken är det viktigt att först klargöra företagets övergripande syfte. Om man sedan skapar arbetsbeskrivningar utifrån syftet, kan det lyftas fram i jobbannonser. På så sätt kan både attraktionskraften och träffsäkerheten öka.

Boken ger också en inblick i framtiden där ny teknik kan komma att revolutionera arbetet med rekrytering. Till exempel kan robotar ta hand om ansökningsprocessen, svara på frågor och återkoppla till kandidaterna. På så sätt kan kandidaterna få svar snabbt, och företaget kan minska tiden de lägger ner på rekryteringar med upp till 75 procent, menar Eklöf och Hallén.

Boken är värdefull för alla som arbetar med rekrytering och riktar sig till både rekryterande chefer, konsulter och HR-personal.

/Helene