Dags för entreprenörskapsfest!

Foto: Marius Ciocirlan/Unsplash. 

I morgon (1 november) startar årets Global Entrepreneurship Week (GEW).  ESBRI är svensk värd för evenemanget och sätter fokus på entreprenörskap och innovation tillsammans med miljoner människor i 170 länder. Över hela världen genomförs entreprenörskapsaktiviteter denna vecka i en manifestation för företagsamhet och innovationskraft. GEWs huvudvecka är 18–24 november men kampanjen pågår under hela månaden.

Det finns redan 180 aktiviteter i det svenska kalendariet så ta gärna en titt och se om det är något event som du vill delta i. Har du kanske också tips på evenemang som du tycker borde finnas med i GEW-kalendariet? Hör av dig till oss!

ESBRI arrangerar flera aktiviteter under GEW. Bor du i Göteborgstrakten så hoppas jag att vi ses när vi för första gången tar Estrad till västkusten. Föreläsningen arrangeras i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap vid Göteborgs universitet. Temat är ”Extreme entrepreneurship – what can we learn from KIE?”

Om du är gymnasielärare har du möjlighet att delta i en eftermiddagsworkshop med inspiration, kreativa övningar och erfarenhetsutbyte 18 november. Detta är ett exklusivt tillfälle för gymnasielärare som arbetar med entreprenörskap och innovation att träffa professor Saras Sarasvathy, Darden School of Business, University of Virginia, USA. Under workshopen får du också möjlighet att diskutera med andra lärare samt ansvariga för entreprenörskapsfrågor på Skolverket. Mejla mig snabbt om du vill knipa en av de sista platserna.

Tillsammans med Skolverket arrangerar vi idétävlingen DECA Idea Challenge. Det är en rolig och spännande möjlighet för gymnasieelever att utveckla och visa sin kreativitet, och samtidigt lära sig mer om den entreprenöriella processen. Tävlingen utmanar gymnasieelever att hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Några exempel på sådana objekt från tidigare tävlingar är kartonger, gummiband och PET-flaskor. Förra året var objektet gem och vi fick in  många uppfinningsrika bidrag, se de svenska vinnarna här.

Känner du någon lärare eller elev på gymnasiet? Tipsa gärna om workshopen och DECA Idea Challenge. Happy GEW (och halloween)!

/Helene

Det bubblar i lantbruksbranschen

Estradgänget Engström, Axelsson, Reuterström och Frankelius. Foto: Viktor Aronsson.

- Branschen är inte gammal och mossig, utan högt specialiserad och framåt.

Det sa Jonas Engström som leder RISE-projektet ”Testbädd digitaliserat jordbruk”. Han var en av paneldeltagarna under förra veckans Estradföreläsning med rubriken ”Agtech – kan Sverige ta täten?” Under hösten har vi djupdykt i temat gröna innovationer med både ett 6-sidigt tema i Entré och denna Estradföreläsning.

Allt hänger ihop med allt – och när samhället nu ska bli klimatneutralt påverkas våra matvanor, vi ska producera energi på nya sätt och byta till biobaserade plaster. I navet för allt detta står faktiskt lantbruket. Det brukar kanske inte betraktas som den mest snabbrörliga branschen, men:

- Just nu sker en revolution. Det bubblar i lantbruksbranschen. Folk tror att det är en trög bransch, men lantbruket ligger före, sa Per Frankelius, dagens huvudtalare.

Han är innovationsforskare på Linköpings universitet med fokus på gröna näringar. Frankelius menade att föreläsningens titel var felformulerad, eftersom Sverige sedan länge är ett pionjärland inom utveckling av jordbruksteknik. Föreläsningen kom också att till stor del handla om teknikutveckling.

Per Frankelius inledde sin föreläsning med en historisk tillbakablick, och exemplifierade med bland annat Chalmers eltraktor från 1959 – en föregångare till dagens elektrifierade fordon. Han berättade också att produktivitetsökningen inom jordbruket har varit snabbare än inom någon annan näringsgren under 1900-talet. Men i dag står lantbruket inför helt nya utmaningar som ändrade matvanor, växande befolkning, miljökrav och klimatförändringar.

- Det handlar om enorma mängder livsmedel som ska fram, samtidigt som klimatförändringar medför att den odlingsbara marken minskar med fem procent per hundra år i USA och Europa, sa han.

I Sverige och världen tas nu många stora initiativ inom området Agtech. Några svenska satsningar som nämndes under föreläsningen är Agtech 2030, Testbädd digitaliserat jordbruk, Vreta kluster och Agroväst.

Intressanta teknikområden är enligt Frankelius: olika former av bevattning, robotisering, höghastighetsförädling, nya metoder för bevattning och avvattning, AI, ultragrund bearbetning och utvecklingen av bioekonomin där plast och gummi ersätts med fossilfria motsvarigheter. Ett spännande exempel är sensorer med kameror som monterade på sprutramper kan avgöra vad som är ogräs och bespruta enskilda plantor med vattenånga eller olja i stället för växtskyddsmedel. Samma teknik kommer sannolikt att kunna användas i andra syften, till exempel vid gödsling, och skulle då kunna spara stora mängder fosfor.

Sverige är också en intressant arena för att ta fram och prova ut nya produkter.

- Vi har många klimatzoner i Sverige och frekventa väderomslag. Dessutom är svenska lantbrukare tekniktillvända och investerar mer i teknik än lantbrukare i andra länder, sa Per Frankelius.

Hans anförande följdes av en paneldiskussion där Carolina Axelsson, Elmia och Karola Reuterström, Stora Lövhulta gård, deltog tillsammans med Jonas Engström. De diskuterade bland annat lantbrukens lönsamhet och kompetensförsörjning, som också är avgörande frågor för att nya innovationer ska vinna insteg och leda till verklig förändring.

Föreläsningen hölls 24 oktober på Finlandshuset i Stockholm. Se den i sin helhet!

Vill du fördjupa dig ännu mer i grön innovation rekommenderar vi Entréartiklarna:
”Det handlar om vår överlevnad”
Hallå Anna-Karin Hatt!
”Forskning sätter hållbar mat på bordet”
Ny svensk antologi om lantligt entreprenörskap
Fler lästips om grön innovation

/Anna-Karin

LIVE 15.00-16.30 | Agtech - kan Sverige ta täten?

Grön innovation genomsyrar ESBRIs höst. Det är temat för både Entré nr 3, 2019 och för dagens Estradföreläsning.

Huvudtalare är docent Per Frankelius, Linköpings universitet. Han har föreläst på Estrad flera gånger tidigare och brukar alltid leverera en bra mix av intressant forskning, praktiska erfarenheter, humor och oväntade referenser. Läs exempelvis hans text på DN Debatt om rymdtekniken som finns invävd i vårt samhälle, eller artikeln i The Lancet om hur matbrist är en underliggande orsak till krig. Ännu mer om Per finner du i ESBRIs Kunskapsbank.

Hans anförande följs av en paneldebatt med Carolina Axelsson, Elmia, Jonas Engström, RISE, och Karola Reuterström, lantbrukare. Det ska bli spännande att höra deras olika infallsvinklar på agtechtemat.

Hur kan livsmedelsproducenter dra nytta av den nya, avancerade tekniken? Vilka kompetensbehov finns? Och kan svenska företag ta en tätposition inom gröna näringar? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras under föreläsningen. Varmt välkommen att delta!

/Åse

Vi surfar vidare på den gröna vågen

Drönare som håller koll på skörden. Sensorer som mäter jordkvaliteten. Självkörande jordbruksmaskiner som kan arbeta dygnet runt. Och urbana bergrumsodlingar, där grönsakerna frodas i näringslösning. Jordbruk är en framtidsbransch, och innovationerna är häpnadsväckande.

På torsdag ska det bli riktigt spännande att höra Per Frankelius, Linköpings universitet, Carolina Axelsson, Elmia, Jonas Engström, RISE, och Karola Reuterström, lantbrukare, berätta om tekniken som redan är i bruk, och innovationerna som ska ge oss vårt dagliga bröd i framtiden. Stora satsningar görs i Sverige, och det finns förhoppningar om att våra agtechföretag kan ta en internationell tätposition.

Varmt välkommen till Estrad, där vi också lanserar Entré nr 3, 2019!

Trevlig helg,

Åse

Gröna vågen igen

Foto: Wolfgang Hasselmann/Unsplash

När jag var liten jobbade båda mina föräldrar, och även min faster och farbror faktiskt, på Alfa Laval. Det var vårt ”familjeföretag” kan man säga. Min mamma var anställd på avdelningen Farm Center och det var alltid spännande att få följa med henne till jobbet. I foajén stod en glasfiberko i naturlig storlek, och i ett skåp utanför matsalen myllrade det av småkossor i alla möjliga färger och material. När medarbetarna åkte på jobbresor till återförsäljare i andra länder var det ”kotym” (sorry, kunde inte låta bli) att köpa med sig en souvenir hem till Tumba.

Ibland på helgerna åkte vi till testanläggningen Hamra gård och klappade kalvarna. En gång, och det här var på det tidiga 1980-talet – innan allt som hade med föräldrar att göra var ”pinigt”, fick hela min klass åka på studiebesök till gården. Min mamma var guide och berättade om ny teknik som var under utveckling, bland annat automatiserade mjölkningsmaskiner.

Mamma var också med och tog fram ett slags halsband som frigående kor hade på sig i ladugårdar. I hänget, transpondern, fanns all data om kons hälsa och matbehov. När kon stack in huvudet i en foderautomat portionerades mat i rätt mängd och proportion ut. Jag minns att jag tyckte det lät väldigt avancerat.

Utvecklingen har förstås gått vidare sedan dess, och det kommande numret av Entré handlar till stor del om gröna innovationer. Vad finns det för utmaningar? Hur ligger Sverige till i ett internationellt perspektiv? Vad kan vi vänta oss för innovationer framöver? Superspännande, tycker jag!

För temaartiklarna om grön innovation har Anna-Karin intervjuat forskarna Charlotte Norrman, Linköpings universitet, Jonas Engström, Rise, Per-Anders Langendahl, SLU, samt Anna-Karin Hatt som är vd och koncernchef för LRF. Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket, har bidragit med ett inlägg under vinjetten ”Åsikten”.

I Entré nr 3-19 kan du också läsa om CSR-arbete i mindre företag, hur spelföretagen tar hjälp av engagerade gamers, internationaliseringsmönster i svenska tillverknings- och handelsföretag, och företagarforstran i familjerna Wallenberg och Ekman. På porträttsidan möter du Ester Barinaga, social entreprenör och praktiknära professor.

Tidningen är nu skickad på tryck och dyker förhoppningsvis upp i en brevlåda nära dig i nästa vecka.

Men innan jag slutar måste jag bara dela med mig av ytterligare en personlig betraktelse. Min 10-åring är mycket miljömedveten och vill gärna prata om smarta idéer som kan rädda världen. Uppfylld av det gröna innovationstemat i Entré tänkte jag att jag skulle berätta lite om precisionsjordbruk och användningen av drönare. Men det var tydligen old news: ”Mamma, det där vet jag redan. Min klass har ju varit på studiebesök på Berga…”

Framtiden ser ljus ut. Och grön!
/Åse

EDIT: Grön innovation är också temat för vår nästa Estradföreläsning. Kasta in din anmälan redan nu! Vi siktar på fullt hus :-)