esbribloggen - om entreprenörskap, innovation och småföretagande

Det är inte bara att bestämma sig….

2012-01-31T12:26:00.001+01:00

I går arrangerade ESBRI en Estradföreläsning om socialt entreprenörskap. Ester Barinaga och ”vår” Malin Gawell presenterade både forskning och praktiska exempel. De pratade inför en välfylldlokal och det var kul att se så många nya ansikten i publiken.

Det var också intressant att höra om de olika exemplen påsocialt entreprenörskap. När Malin berättade om sin forskning med KRIS och Kreativa Hederliga Företagare kom jag att tänka på en diskussion som jag och Malin hade för ett par veckorsedan.

Vi pratade om hur svårt det kan vara för människor medkriminell bakgrund att bära skulden för det de ställt till med. Hur kan man dåklara av att bli en Kreativ Hederlig Företagare? Malin sapå föreläsningen att ”Det är inte så enkelt som att bara bestämma sig”, och detkan man verkligen förstå. Det gäller att ha ett stödjande nätverk och kanskehjälp att bearbeta det man varit med om. Ofta har dessa människor ett tungt känslomässigtbagage med sig från sin uppväxt. De kan också ha stora skadestånd att betalaav.

I vårt samhälle är det fortfarande så tabu attmisslyckas. Om man förutom detta motstånd också möter misstänksamhet för attman varit kriminell och/eller drogberoende måste det kännas oerhört svårt. Desom lyckas komma ur kriminalitet och beroende, och kanske till och med startarföretag, gör en beundransvärd bedrift. De blir positiva förebilder för andrasom kanske funderar på att bryta sig loss från kriminalitet och missbruk. Ellerkanske bidrar till att några aldrig hamnar där.

Under föreläsningen fick vi också höra om Förorten i Centrum, ett projekt för att engageraungdomar i samarbeten kring muralmålningar. Initiativtagare är Ester Barinaga,som alltså förenar sin forskning med ett socialt entreprenörskap.

Nyfiken på föreläsningen? Den finns på Bambuser och kommer inom kort även att finnas iESBRIs välfyllda webb-tv-bibliotek.

/Helene

Socialt entreprenörskap (del 2)

2012-01-30T16:28:00.001+01:00

&lt;p&gt;&amp;amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;amp;gt;Socialt entreprenörskap (del 2)&amp;amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;amp;gt;&lt;/p&gt;

Socialt entreprenörskap (del 1)

2012-01-30T15:24:00.001+01:00

&lt;p&gt;&amp;amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;amp;gt;Socialt entreprenörskap&amp;amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;amp;gt;&lt;/p&gt;

Personalchef klår entreprenör

2012-01-27T12:13:00.000+01:00

Fotograf, pilot, äventyrare eller musiker? Ja kanske det,men hellre entreprenör. Och allra helst – personalchef!

DN uppmärksammar en undersökning genomförd av Manpower och Kairos Future. De harfrågat 6 000 svenskar om deras drömjobb och fått fram följande topplista:

Personalchef
Entreprenör
Ingenjör
Författare
Läkare
Äventyrare
Fotograf
Managementkonsult
Pilot
Musiker

Undersökningen visar också att entreprenörer är mestnöjda med sin arbetssituation. 31 procent av entreprenörerna säger att de redanarbetar med sitt drömjobb. En ganska låg siffra ändå kan jag tycka, men denbottnar kanske i att entreprenörerna sällan är nöjda? De vill hela tiden testanya idéer, utveckla sina företag och växa.

Splittar man upp undersökningen på kön ser man att männenhar större entreprenöriella drömmar. De placerar entreprenör överst på listan,och uppfinnare kvalar också in på deras tio-i-topp.

För kvinnor hamnar entreprenör först på tionde plats,efter exempelvis veterinär, trädgårdsmästare och inredningsarkitekt. Litedeppigt kan tyckas, men det ena behöver ju inte utesluta det andra. Och det ärväl den omedelbara invändningen mot studien – att entreprenör klassas som ettyrke vid sidan av exempelvis ingenjör, fotograf och inredare. Den som hoppas påen anställning som äventyrare eller författare får nog drömma vidare!

/Åse

Växlande molnighet inleder Estradåret

2012-01-26T17:32:00.001+01:00

Äntligen! På måndag kör Estrad igång igen med den förstaföreläsningen i vårens program: ”Socialt entreprenörskap – Bådesolskenshistorier och orosmoln”. Forskarna Ester Barinaga och Malin Gawell står på scenenoch kommer att belysa socialt entreprenörskap på olika sätt. Den här typen avföretagande ligger mig varmt om hjärtat, och jag ser fram emot en spännandeeftermiddag med givande diskussioner.

Föreläsarna kommer att redogöra för hur man ser påsocialt entreprenörskap inom svensk och internationell forskning. Sedan lyfterde fram konkreta exempel från sociala entreprenörskapsinitiativ som Fryshuset, Förorten i Centrum och KRIS. Malin ochEster menar att det inte alltid är så enkelt att driva ett socialt företag.Bortom de godhjärtade hjältar som gärna lyfts fram i medierna, finns även entung och svår vardag.

Det finns platser kvar så du har fortfarande chansen attknipa en stol!

Om du inte har möjlighet att delta i Stockholm livesändsföreläsningen via Bambuser. Du hittar sändningenpå ESBRIs webbplats Efter några dagar lägger vi ut densom webb-tv (i högre kvalitet och med föreläsarnas presentationsbilderinklippta). Ställ gärna frågor till oss via Twitter. Vi använderhashtaggen #estrad

Hoppas vi ses på måndag!

/Helene

Krögare lär av sina nära

2012-01-26T12:05:00.004+01:00

Ferran Adria, spansk kändiskock som i dag driver El Bulli Foundation, är ingen förebild för svenska kockar.

I går intervjuade jag forskaren Magdalena Markowska. Hondisputerade vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping i december. Ochdet känns som att hon valde helt rätt lärosäte att doktorera vid: Markowskakommer ursprungligen från Polen, gick i tysk gymnasieskola, har arbetat iTyskland och Storbritannien, och har i dagarna börjat sitt nya jobb iBarcelona. Däremellan har hon också hunnit med att arbeta som översättare iegen regi, sälja Oriflameprodukter och driva ett flingföretag tillsammans medsin pappa.

Magdalena Markowskas forskning handlar om gourmetkrögarepå den svenska landsbygden, och om hur de får sin entreprenöriella kompetens.Förebilder visar sig vara en viktig källa till lärande. Men kanske inte deförebilder man föreställer sig. Internationella stjärnkrögare som Ferran Adriaoch Gordon Ramsay står sig nämligen slätt mot inspirationskällor och ”läromästare”på närmare håll, som en tidigare chef eller någon ur familjen.

Läs mer om Magdalena Markowska i nästa nummer av Entré.

/Jonas

Innovation i fokus på Västerbottensdagarna

2012-01-24T16:33:00.002+01:00

Landshövding Chris Heister och Erik Bergkvist, regionsstyrelsens
ordförande medverkade under invigningen av Västerbottensdagarna.

Om inte berget kommer till Muhammed får väl Muhammedkomma till berget. Lite så är nog tanken bakom de årligaVästerbottensdagarna, som hålls på Grand Hotel iStockholm. Under tre veckor med start i går arrangeras massor med aktiviteterav olika offentliga aktörer och företag från Västerbotten. Årets tema ärinnovation.

Att på några rader få med allt det kloka som sades undergårdagens invigning är omöjligt. Så det är tur att evenemanget filmades ochkommer att läggas ut på webbplatsen www.vasterbotten.nu

Några inlägg och reflektioner tänker jag dock göra.

Chris Heister, landshövding i Västerbottens län (snartlandshövding i Stockholms län), inledde med att hon arbetat för attvästerbottningarna ska bli bättre på att berätta hur bra de är. Alltså kommabort från den klassiska svenska återhållsamheten.

Huvudarrangörerna för veckorna, Länsstyrelsen i Västerbotten och Regionförbundet i Västerbotten hade lyckats locka dit smålänningenoch näringsministern Annie Lööf somöppningstalare.

Hon lyfte hur viktigt det är med förmågan att förändra,utveckla och förädla för att hävda oss i den ökade globala konkurrensen. Honlyfte även fram vikten av tillväxt i hela Sverige och den roll som universitetoch högskolor har.

På en fråga om riskkapital från den rappa moderatornSteffo Törnquist svarade Annie Lööf att de 17miljarder som staten har vikt för detta inte arbetar så bra de borde ute i verkligheten.Hon efterlyste bättre effektivitet och samverkan mellan de statliga aktörerna.

Ett medskick till Annie i det arbetet kom under denavslutande panelen. De medverkande investerarna, Gunnar Ekström, Ekström Management Investment, och GunnarOlofsson, vd för Inlandsinnovation, menadeatt offentliga investerarna ofta bidrar till att unga innovativa bolag får enalldeles för hög värdering alldeles för tidigt. De önskade i stället mervillkorslån från det offentliga.

Innovation och finansiering var även huvudfrågor i höstasdå ESBRI besökte just Västerbotten och Umeå med Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2011.

Efter Annie Lööf var det en rad intressanta talare frånVästerbotten som pratade om företagande, innovation, kultur och akademi. Så låtoss hoppas att arrangörerna så snart som möjligt lägger ut alla presentationerpå webben!

Att Västerbottensdagarna lockar en del av etablissemangeti Stockholm är klart. Har dock sett i twitterflödet på #vbtn2012 att det ärganska dåligt med uppmärksamhet om veckorna i västerbottnisk media så härlångt.

Men det är väl som vanligt svårt att bli profet i sinegen hembygd…

/Magnus

Sverige bästa företagslandet?

2012-01-23T14:06:00.004+01:00

”Sverige sämsta företagslandet” ropar en rubrik påSvD-webbens etta i dag. Underrubriken är lite mer nyanserad: ”Sverige sämst iNorden i Världsbankens rankning”. Läser man hela artikeln bekräftas visserligen att Sverige ligger risigt till i en nordisk jämförelse –men vi hamnar trots allt på plats 14 av 183 undersökta länder. Därmed slår viTyskland, Japan, Schweiz, Frankrike, Israel och några till…

Det pratas en del om att attityderna till företagande ärviktiga. Jag funderar lite över vilka attityder till företagande man får av dennuvarande rubriken? Utifrån Världsbankens undersökning känns det som att”Sverige bästa företagslandet” faktiskt hade varit mer rättvisande.

En annan global rankning av entreprenörsklimatet är GEM,Global Entrepreneurship Monitor. I den senastemätningen tittade man särskilt på intraprenörskap. Då briljerade Sverige!”Bland 54 undersökta länder är svenska löntagare de mest entreprenöriellaenligt GEM Global Report 2011”, skriver Entreprenörskapsforum.

/Åse

Balansera risk och belöning

2012-01-19T17:02:00.002+01:00

Från ett möte till ett annat, och sedan vidare.Näringsminister Annie Lööf på blixtvisit.

Så skapar vi tillväxt – Vad driver och vad hindrarakademikers företag att växa? Det var rubriken på den konferens som jag och minkollega Åse tillbringat stora delar av dagen på. Då konferensen finns att se påSaco Play tänkte jag baragöra några reflektioner.

Att Saco är Sveriges tredje största företagarorganisationtänker nog inte så många på. Men runt 40 000 av Sacos medlemmar ärföretagare, ibland på heltid men ofta som bisyssla till sin anställning. Det var en av de saker som GöranArrius, Sacos ordförande, inledde med.

En viktig komponent om det ska bli ett tillväxtföretag ärteamarbete och att det är rätt personer involverade. Detta var något som LeoGrünfeld, grundare av Menon Business Economics i Norge, berörde. Han berättadeom sin egen resa från akademiker till företagare och konstaterade krasst att jumer akademisk man är, desto viktigare är det att hitta extern kompetens somkompletterar de egna bristerna. Han och hans medgrundare hade bland annattidigt rekryterat en extern vd. Leo Grünfeld menade att alltför många är feganär de rekryterar. De rekryterar inte de bästa och därmed hindras potentielltillväxt.

Konferensen besöktes även av näringsminister Annie Lööfsom höll ett föredömligt kort tal och hade avsatt mycket tid för frågor. Detvar nog fler än jag som var oroliga att de utsatta 45 minuterna skulle innebäraett långt tal. Annie inledde med att poängtera att det i grunden handlar om denenskilde företagarens vilja att växa.

Annie berättade att regeringen jobbar på att utjämnaskillnader mellan företagare och anställda i det offentliga trygghetssystemet.Detta som en del i att skapa ett klimat där människor vågar starta företag ochäven anställa. Utmaningen i det anser jag är att hitta en fungerande balansmellan risk och belöning. Om du tar risken att starta ett företag ska detfinnas möjlighet till en belöning i framtiden om det går bra.

Annie berörde även arbetet med den kommandeinnovationsstrategin för Sverige och betonade att innovationsbegreppet måstebreddas och inkludera mer än bara de tekniska innovationerna. Jag håller med omdetta, men hoppas samtidigt att begreppet inte blir urvattnat. Detta lyfte jagfram i min ledare i ESBRIs tidning Entré i höstas.

/Magnus

Jag mötte Mette

2012-01-19T14:22:00.002+01:00

Deltog i dag i Saco-konferensen ”Så skapar vi tillväxt”.En av huvudtalarna var professor Mette Mönsted från Copenhagen Business School.Jag fick en pratstund med henne, resultatet av den intervjun kommer förmodligeni Entré nr 1-2012.

Under konferensen gick Mette igenom resultaten från enstudie av akademiska entreprenörer i Sverige, Norge och Danmark. Hon visadebland annat att akademikerna inte skapar snabbväxande företag i denutsträckning som man kanske skulle hoppas. Ett annat intressant resultat är attsamhällsvetare är flitiga företagare i Danmark, medan tekniker och naturvetaredominerar i Sverige och Danmark.

Mette återkom flera gånger, både under konferensen ochintervjun, till att det är viktigt att kombinera till exempel ingenjörer ochekonomer i företagsteam. Hon poängterade att en teknisk nyhet inte är eninnovation förrän den nått marknaden – och många ingenjörer saknar detaffärstänk som krävs. Mette vill se mer forskning inom detta område, men ocksåmer praktik. Hon har därför varit en drivande kraft i etableringen av CIEL,Copenhagen and Innovation Lab. Det är ett samarbetemellan Copenhagen Business School, University of Copenhagen och TechnicalUniversity of Denmark som stödjer entreprenöriella aktiviteter i de treskolorna. Lite som SSES här i Stockholm, men ändåannorlunda!

/Åse

ESBRI blickar inåt och framåt

2012-01-13T17:23:00.002+01:00

"Jag vet, vi ställer upp några akvarier med hungriga fiskar och låter dem äta på konferensdeltagarnas fötter!" Alla entreprenöriella idéer är bra utom de dåliga, eller? Under ESBRIs planeringsdagar såg vi att pedikyrfiskarna hade många nöjda kunder.

Vad vill du uppnå under 2012? Vi på ESBRI avslutade veckan med att diskutera och planera vad vi ska göra i år. Under två dagar gick vi igenom alla de aktiviteter som vi redan har igång, ett par nyheter som kommer att lanseras och en rad andra projekt som vi hoppas kunna sjösätta. Det känns som väl investerad tid, och nu är vi laddade för att sparka igång året på allvar.

Webben ska utvecklas, artiklar skrivas och talare bokas. Närmast i tiden ligger Estrad om socialt företagande 30 januari. Föreläsare är ESBRIs egen Malin Gawell tillsammans med Ester Barinaga från Copenhagen Business School. Det finns fortfarande platser kvar.

I vårt utvecklingsarbete vill vi också gärna ta hjälp av dig! Vad tycker du om ESBRIs verksamhet? Hur kan vi förfina våra aktiviteter? Vilken nytta har du av de resurser vi tillhandahåller? Tyck gärna till om Estrad, Entré, e-Entré, esbribloggen, Vem gör vad?, Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum, policyseminarierna, Kunskapsbanken och resten av webbplatsen, webb-tv samt vår närvaro på Facebook, Twitter, Bambuser och YouTube. Vi blir jätteglada över att höra dina åsikter, du kan lämna dem i kommentarsfältet nedan eller mejla någon av oss.

Stort tack på förhand.
/Åse

Forskning får spridning

2011-12-30T15:17:00.001+01:00

ESBRI har jobbat för att sprida forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap sedan 1997. I tidningen Entré skriver vi till exempel om nya avhandlingar. Under årens lopp har vi sett ett ökat intresse från ”mainstreammedierna” när det gäller företagande och innovation. Extra kul är det när de lyfter fram forskare.

Märit Beckeman disputerade vid Lunds universitet i maj. I september intervjuade Hanna henne, och artikeln publicerades i Entré nummer 3-2011. Nu har även Sydsvenskan uppmärksammat Beckemans forskningsresultat om samarbets(o)vilja och open innovation inom livsmedelsindustrin. Bra där!

God fortsättning

/Åse

Möte med Brzezinski

2011-12-20T11:42:00.001+01:00

I förra veckan hade jag nöjet att prata lite med USAs nyaambassadör i Sverige, Mark Brzezinski. Du som brukar följa vår blogg och andraaktiviteter känner till att vi i olika sammanhang samarbetar med denamerikanska ambassaden. Min känsla efter att ha träffat ambassadör Brzezinskiär att vi kan fortsätta att utveckla det arbete som vi haft med hansföregångare, nu senast Matthew Barzun. Syftet är att fördjupa relationernamellan Sverige och USA inom det viktiga område som entreprenörskap ochinnovation är.

De senaste åren har den amerikanska ambassaden innoveratgenom satsningar som One Big Thing, SAGA och Embassy Roadshow. Även ökadöppenhet och närvaro i sociala medier har präglat ambassadens arbete.Ambassadör Brzezinski fortsätter med det och introducerar sig själv och sinaintressen i ett Youtubeklipp.

Ambassadörsparet Mark och Natalia bloggar också påBrzezinski Blog.

/Magnus

Bill Gartner och berättelser om framgång

2011-12-15T10:56:00.001+01:00

Bill Gartners föreläsning Entreprenurship and Storytelling var poppis.
Det blev så fullt att en del fick sitta i trappan för att kunna ta del av den.

Det är inte så konstigt att professor Bill Gartners föreläsning om historieberättande och entreprenörskap på vår Estradföreläsning igår eftermiddag var så populär. Alla älskar vi en bra historia, eller hur?

När historierna dessutom handlar om framgångsrika människor som lyckas skapa sig ett gott liv på sin egen kreativitet, ja då kan man inte låta bli att bli inspirerad.

Berättelserna kan inspirera oss till att göra mer, bli lite modigare och kanske till och med ta ett steg mot drömmen om ett eget företag. Det är historieberättandets största vinst anser Bill Gartner. Hans egna studenter lär sig ofta mer av inbjudna entreprenörerers personliga berättelser än av all hans egen samlade expertis, berättade han. Berättelserna engagerar och lockar på ett helt annat sätt än torra fakta.

- Entreprenörer skriver sin egen berättelse, sa han.

Det är något som många av oss ständigt drömmer om. Att få forma vårt eget öde.

Missade du Bill Gartners föreläsning? Du behöver inte misströsta för det… Du kan ta del av Esbris bambusersändning direkt, eller se den via webbtv inom kort. En skriftlig sammanfattning kommer också upp snart på vår hemsida.

Som julläsning rekommenderar vi Bill Gartners favoritförfattare Malcolm Gladwell. Bill nämnde Outliers, berättelser om framgångsrika entreprenörer och de faktorer som hjälpt dem framåt. På svenska heter boken Framgångsfaktorn.

Bill Gartners eget project, Acorn, är också läsvärd. Det är en publikation fylld med historier om hur företagare kommit igång och förverkligat sina drömmar.

EDIT: Läs även Entreprenörs artikel Fler entreprenörer med hjälp av storytelling.

/Hanna

Beredning ger råd till FoI-proppen

2011-12-14T13:53:00.000+01:00

I slutet av sommaren tillsatte regeringen en nyforskningsberedning. Uppdraget är att fungera som rådgivande organ tillregeringen när det gäller forskningsfrågor. Medlemmarna kommer från olika delarav forskarvärlden och näringslivet. Ordförande är utbildningsminister JanBjörklund.

Charles Edquist, professor i innovation vid Lundsuniversitet, är en av dem som ingår i beredningen. Vi ställde några frågor tillhonom efter beredningens första möte i mitten av november:

1. Vad ska ni göra i forskningsberedningen, och hurkommer ni att arbeta?

Vi ska i första hand vara rådgivande till regeringen vidarbetet med att ta fram den forsknings- och innovationspolitiska propositionensom kommer 2012. Genom denna fördelas ungefär 30 miljarder kronor eller en procentav BNP – en ansenlig summa!

2. Hur gick första mötet?

Diskussionerna skedde i en väldigt öppen och konstruktivanda. En viktig fråga gällde forskningens resultat och kvalité, hur detta skakunna mätas och hur de offentliga resurserna ska kunna fördelas på grundval avkvalitetskriterier. Betydelsen av akademiskt ledarskap och avveckling avforskning av låg kvalité betonades också.

3. Vad hoppas du själv bidra med?

Just kvalitetsfrågorna intresserar mig i hög grad. Härslår citeringsanalysen igenom på bred front i alla sammanhang – internationelltoch i Sverige. Citeringsfrekvens är i sig ett mått på kvalité och påverkan,vilket inte publikationer är. Publikationer som inte läses och citeras är istort sett meningslösa. Men de flesta citeringsanalyser som nu görs tar endasten bråkdel av alla existerande citeringar i beaktande och genomför analysen påen relativt hög aggregationsnivå. Det vore bättre att beakta alla slagsciteringar och utveckla citeringsanalys på individnivå (och sedan aggregera).Ett sådant system skulle kunna vara enkelt, effektivt, i princip kostnadsfritt,kraftfullt, transparent, legitimt, demokratiskt och kunna genomföras snabbt –och därmed innebära en snabb höjning av den svenska forskningens kvalité. Jagvill gärna bidra till att utveckla ett sådant system.

En annan viktig fråga är hur man ska kunna integrera deforskningspolitiska och de innovationspolitiska frågorna i arbetet medpropositionen – vilket är mycket komplext, beroende på att många departementmåste vara inblandade i en sådan integration. För att innovationsfrågorna skakunna beaktas vid fördelning av resurser behöver vi också indikatorer,målvariabler och nyckeltal som avser nyttiggörande av forskningsresultat genominnovationer.

4. Vad vill du se för resultat i slutändan?

Att vi kan hitta mekanismer som kan förbättrafunktionssättet hos det svenska nationella forsknings- och innovationssystemetså att vi använder resurserna på ett sätt som ger bättre resultat i form avforskningsresultat (kvalité) och innovationer.

Tanken är att den nya forsknings- ochinnovationspolitiska propositionen (FoI-proppen) ska vara färdig hösten 2012.Det blir spännande att se vad den till slut innehåller.

/ Jonas

Fullt hus i morgon

2011-12-13T11:59:00.000+01:00

I dag peppar vi på ESBRI inför morgondagens besök avsuperstjärnan Bill Gartner! Han är en av entreprenörskapsforskningens mestciterade, och han är också en mycket underhållande talare.

På förmiddagen arrangerar vi ett mindre policyseminariummed honom. Temat är vikten av att få misslyckas – och lära av det. Påeftermiddagen kommer han till Estrad för att prata om entreprenörskap och storytelling. Denna föreläsning är heltfullsatt, vilket vi förstås är mycket glada över!

Missade du att knipa en plats? Lugn, vi livesänder viaBambuser och lägger upp hela föreläsningen som webb-tv efter några dagar. Men glöggen får du i så fall ordna med själv…

I fredags publicerade läsvärda sajten Kulturekonomi ett”Samtal” med Bill Gartner.I det säger han bland annat att ”En entreprenör som anger ”tjäna pengar” somsitt huvudskäl till att vara entreprenör, troligtvis är en väldigt olyckligmänniska.”

Läs också gärna Jonas porträttartikel som har publiceratsi Entré.

Glad Lucia!

/Åse

Trendigt företagande

2011-12-09T16:24:00.001+01:00

Jaqueline Kothbauer, som skrivit boken ”Mediababe”, var en av talarna på Trendgalan.

I dag har jag besökt Trendgalan som arrangerades av So Stockholm på Dansens hus. Programmet innehöll massor av kortamen intressanta presentationer om design, varumärken och hur vi ska marknadsföraoss smart.

Några av de saker jag hartagit fasta på under dagen är hur viktigt det är att få människor vi möter attkomma ihåg oss. Den som vill bygga ett starkt varumärke måste hitta och ha stenkollpå personerna i sin målgrupp. Vad tycker de är bra, vad vill de ha, vad behöverde?

Vi lever i ett samhällefullt av konkurrens, och det gäller att hitta ett sätt att sticka ut så attmänniskor kommer ihåg din produkt. Använd de sociala medierna och fundera på omnågon i ditt kontaktnät har en välbesökt blogg, eller känner någon som har en…

Tänk efter vilket problemsom din produkt eller tjänst löser. Lyft fram det! Var kreativ!

Under dagen bjöds vi ocksåpå supergott kaffe från Johan & Nyström och en smarrig lunch från ICA to go. Båda var nominerade till Trendpriset 2011.

EDIT: Fotografiska museet vinner Trendpriset 2011

/Helene

Deadlineflow inför helgen

2011-12-09T15:20:00.001+01:00

I dag skickar vi nya numret av Entré till tryck. Det harvarit en intensiv vecka med färdigställande av sista texterna, korrande,bildväljande etc. Som det alltid är såhär inför deadline. En skön kombination avhårt jobb och tillfredsställelse. Har man tur kan man nästan hamna i en flowliknande känsla.

Omslaget (med hundar på!) ligger redan redo förtryckvalsarna. Resten av tidningen petar vi vidare med. Bara lite, lite till.Sen får vi en efterlängtad, och förhoppningsvis skön, helg. Hoppas ni får detockså…

/ Jonas

Smörgåsbord av stöd till företagare

2011-12-07T21:11:00.001+01:00

ESBRIs Helene Thorgrimsson deltog i
Småföretagarexportdagen 2011.

I går deltog jag i Småföretagarexportdagen, arrangerad av SME Academy och 360entrepreneurship. Dagen innehöll presentationer av en mängdolika aktörer och tips på stöd till företagare, speciellt inriktade på export.Själv presenterade jag ESBRIs verksamhet och tipsade om forskning inom området.

Under dagen fick jag god överblick över den mångfald avorganisationer som kan hjälpa en exportsugen företagare. Här kommer en lista:

Först ut var Företagarförbundet somär en organisation för mikroföretagare. De klassar företagare i fem olikatyper: jobbaren, fixaren, arvtagaren, livsnjutaren, utvecklaren (20 procent)som siktar in sig på expansion, även utomlands. Vilken typ är du?

Ett av deras förslag till regelförändringar är att detmåste bli mer attraktivt att anställa. Eftersom 95 procent av alla svenskaföretag är mikroföretag med 0-9 anställda finns en enorm potential förtillväxt.

Andreas Hatzigeorgiou arbetar på uppdrag avhandelsministern i projektet Kosmopolit där tonvikten ligger på att tatillvara resurserna hos utlandsfödda. Sverige har som mål att dubbla exporten.Det kan vara knepigt ibland eftersom Sverige är en liten marknad. Ofta har viinte kapacitet att leverera tillräckligt stor mängd varor. FöretagetVästerbottensost fick för några år sedan enförfrågan om att exportera sin goda ost till Frankrike, men kvantiteten skullemotsvara deras tillverkning under ett helt år. I och med detta föll affären, dekunde inte leverera.

Trade Finance på SEB hjälper företagsom avser att exportera sina produkter eller tjänster. De kan exempelvis varabehjälpliga med att säkerställa marginaler, finansiering för att startaproduktion och valutakursförändringar. De samarbetar också med nästa aktör,EKN.

EKN är en statlig aktör somkompletterar den privata marknaden. Stora företag är deras kunder men dearbetar också för att främja små företags export. De lånar inte ut några pengarmen de arbetar med garantier, och det är ju också ett finansieringsverktyg. EKNunderlättar för företag att göra mer och säkrare affärer utomlands. De kan gegaranti för både långa kredittider, utebliven betalning och kapital för attkunna genomföra affären i ett stort antal länder.

Handelskammaren genomför olikaaktiviteter för att främja handel med andra länder. De arrangerar bland annatfrukostmöten – ”Do business with” – med affärsnytta och kontakter. Detillhandahåller också internationella nätverk och har representanter i nästanalla länder i världen.

Stockholms internationella entreprenörers nätverk, SIEN är ett nätverk med många internationella kontakter ochstor erfarenhet. De kan öppna dörrar och stödja processen genom helaetableringen utomlands, samt vara med som kommersiell affärspartner.

Enterprise Europe Network tar Europa till företagen. De finns i 52länder och erbjuder information, rådgivning om lagar och regler, partnersök(affärs/teknik) matchmaking, kontaktmässor och brokerage events (en slags speeddating).

Efter en stärkande lunch fick vi lyssna på Bengt Wahlström. Han menar att en turbulent värld kräverständig bevakning. Ungefär två timmar i veckan får man räkna med att lägga nerför att hålla koll på omvärlden, se vad ”de stora” gör och se om man kan göranågot liknande själv. Våga vända på perspektiven! Du behöver ständigtuppdaterad kompetens. Som ett exempel nämnde han IKEA som började med lastpallari papper (!) vilket gör det både lättare och billigare att frakta varor. Småföretag kan kanske också tjäna pengar på den här tekniken för varutransporter.

Tillväxtverket hjälperföretag med både kostnadsfri information och olika former av ekonomiskt stöd.På deras webbplats hittar du beskrivningar av de olika bidragsformerna. De harknutit till sig ett stort antal ambassadörer för kvinnors företagande som genomatt vara förebilder ska stimulera andra kvinnor att starta företag.Tillväxtverket genomför också en speciell satsning på företag inom vård ochomsorg samt kreativa näringar.

Internationella programkontoret har som syfte att underlättainternationalisering och samarbete över gränserna. De hjälper till att hittasamarbetspartners i de länder man vill rikta sig mot. Man kan också få bidragtill olika former av utbyte och utbildning, studieresor och praktik.Yrkesverksamma kan besöka andra länder och träffa andra som arbetar med samma sak.

Arbetsförmedlingen hjälper företag att rekrytera. De ordnar rekryteringsträffar och det är möjligtatt söka i deras CV-databaser. De kan också hjälpa till med urval utifrånspråk/kompetenser vid internationalisering. EURES ska underlätta rekrytering avarbetskraft till/från Sverige och andra länder. Många utländska företag villrekrytera personal från Sverige.

Odette Lager är varumärkesstrategoch hon ger tips på hur vi ska tänka när vi ska positionera oss. Här kan dittföretag få hjälp att förmedla rätt känslor och det ger trovärdighet och gör dinprodukt unik. Tänk efter var du befinner dig i företagsprocessen och samla allti en varumärkesplattform så att alla anställda kan läsa – och begripa – den.

Semantix är ett språkföretagmed 6 500 översättare och tolkar. De menar att flerspråkighet är en fördel iaffärer med utländska företag - förtroendet minskar om det är språkliga fel idokument. Konsekvensen blir ofta att köparen tror att även produkten är dålig.Flerspråkighet öppnar dörren till nya marknader, menar Semantix.

Hittar du något som intresserar dig eller som du tror attditt företag kan ha nytta av? Läs mer på de olika aktörernas webbplatser.

Har du fler tips på stöd inför utlandssatsningen? Kommentera gärna nedan!

Lycka till!

/Helene

Julruschen har börjat – i alla fall när det gäller evenemang!

2011-12-02T14:32:00.001+01:00

Adventsstjärnan tänd – check. Glöggen provsmakad – check.Fikat saffransbulle – check.

Men jag vill ju också hinna med att gå på en del av allade intressanta evenemang som är på gång så här mitt i julstöket. Kolla in endel av nästa veckas utbud:

Veckan börjar med ett seminarium om kompetensutveckling i våra allra minsta företag. Arrangeras av Entreprenörskapsforum på måndageftermiddag.

Småföretagarexportdagen går av stapeln på tisdag ochprogrammet är fullspäckat med intressanta talare.

På onsdag medverkar Per Frankelius i en gratis konferens om miljöteknik ute på Arlanda konferens. Kolla även gärna inhans Estradföreläsning från förra veckan på ESBRIs kostnadsfria webb-tv.

Som om det inte vore nog delar våra kontorsgrannar VentureCup ut pris för bästa affärsidé på onsdag kväll. Derasevenemang brukar alltid vara välbesökta så bra mingel utlovas.

På fredag arrangeras den årliga Trendgalan. Det blir en heldag fylld med kortapresentationer, inspiration, nytänk och nätverk. Dessutom utlovas en välfylldgoodebag så här lagom till jul. Temat är kreativitet.

Det finns säkert fler arrangemang som jag har missat här,men jag håller just på att konsultera min almanacka för att få in i alla fallett par av de här intressanta tillställningarna i schemat. Fyll gärna på ikommentarsfältet om du har några fler evenemangstips.

Hoppas vi ses i vimlet!

/Helene

Kreativitetens lovsång – tuff eller fluff?

2011-12-01T11:58:00.001+01:00

Tack till Flickranvändaren Indrani Soemardjan för bilden.

Kreativitet är ett hett ämne. Eller ja, det har det väl varit länge egentligen, men det känns som man stöter på det överallt numera. DN Insidan kör just nu en artikelserie om ämnet. I gårdagens text intervjuades kreativitetsforskaren Evelina Wahlqvist. Hon har också märkt av det ökade intresset. Till vardags är hon doktorand i ekonomisk geografi, men för DN berättar hon att avhandlingen ligger på is. Hon har fullt upp med alla som vill höra henne föreläsa om kreativitet.

Förklaringen ligger i den omvandling av ekonomin vi ärinne i. Innovation, tjänster, design, upplevelser, och kultur tar allt merplats, på bekostnad av den traditionella tillverkningsindustrin. Och då blirkreativiteten allt viktigare, menar många. Även inom tillverkningsindustrin.

Evelinas tips till den som vill bli mer kreativ ärtill exempel minnesträning, dagdrömmeri och att våga bryta sina rutiner. I DN-artikeln sägerhon även att hon tror på att: ”…kombinera konstnärliga utbildningar medentreprenörskap och ekonomi. Konstnärer behöver möta ekonomer och teknologertidigt i utbildningen.”

Låter klokt, och för övrigt en bärande tanke i det nätverk för lärare på konstutbildningar som ESBRI koordinerar.Men även det motsatta vore såklart bra, alltså att ekonomstudenterna får mötakonstnärer. I ekonomutbildningarna, och säkert också i teknikutbildningarna,finns det helt klart utrymme för mer kreativitet.

Ett annat tecken på kreativitetsboomen hittar vi i Annie Lööfs tal när hon tog emot Innovationsplan Sverige: ”Vi har […] allt att vinna påatt ta tillvara allas kreativitet och förmåga och inte begränsa synen påinnovation”.

Vill ni ha ännu mer kreativitetskött på benen kan jagrekommendera Lundaforskaren Farida Rasulzada. Du kanläsa mer om hennes forskning på ESBRI-webben.

Men, det finns också de som kritiserar all lovsång kringkreativiteten. Forskaren Alf Rehn har gett ut boken”Farliga Idéer – När det opassande tänkandet är din värdefullaste resurs” där han konstaterar attdiskussioner om kreativitet är lite som sockervadd: fluffigt utseende, sötsmak, men utan särskilt mycket substans. I en Åsiktsartikel publicerad i Entré nr 1-2011 skrev han:

”Vem vill vara kreativ när det är påbud från Vinnova påatt man ska vara det? Vem bryr sig om innovation när både Göran Persson ochFredrik Reinfeldt står som dess hejaklack?”

Vad tycker du, ska vi prata mer eller mindre omkreativitet?

/Jonas

PS På fredag om en vecka är det dags för årets upplaga av Trendgalan. Temat? Kreativitet.

Ingen regel utan undantag för mindre företag

2011-11-30T15:40:00.001+01:00

Panelen från vänster till höger: Marita Ljung, Per Bolund, Anniqa Edström Nygård, Monica Lindstedt, Magnus Larsson och Jessica Polfjärd.

Tillbringade första delen av dagen med regelfrågor,närmare bestämt seminariet ”Regelförbättring för tillväxt” som arrangerades avNäringslivets Regelnämnd.

De presenterade sin årliga regelbarometer där deundersöker hur företagen upplever regelbördan. Den glädjande nyheten sedanförra året är att framförallt småföretagarna upplever att det blivit enklareatt driva företag. Trots detta var kommentatorerna eniga om att det finns meratt göra.

Marita Ljung, statssekreterare på näringsdepartementet,berättade om vad som är på gång från regeringens sida. Hon lyfte bland annatfram att uppgiftslämnandet måste minskas och förenklas. 13 myndigheter underledning av Bolagsverket ser över hur uppgiftslämnandet kan samordnas.Målsättningen är att ett företag bara ska behöva lämna en uppgift en gång.Marita betonade även att det är viktigt att det finns ett förenklingsåtagandepå EU-nivå.

Oppositionen representerades av miljöpartisten PerBolund. Med tanke på hans positiva syn på företagande i allmänhet – ochsmåföretagande i synnerhet – blev det inte mycket till opposition. Snarare enönskan om färre och enklare regler. Per förde fram att Regelrådet borde bli permanent och att regeringen måste sätta mer press på de departementsom inte tar regelförenklandet på allvar.

Tre företagare och representanter för de tre störstaföretagar- och företagsorganisationerna fanns på plats för att ge företagarnassyn. Anniqa Edström Nygård driver jordbruk och är vice ordförande i LRF. Honpoängterade att just jordbruket är väldigt regeltyngt. Det värsta är intereglerna i sig, utan rädslan att göra fel. Hon efterlyste en anpassning avreglerna efter företagens storlek.

Monica Lindstedt, grundare och ordförande för Hemfrid ochdessutom vice ordförande för Företagarna, ville att myndigheternas hemsidorskulle anpassas bättre efter företagarnas behov. I dagsläget är de främstutformade för arbetstagarna. Hon menade även att handläggningstiderna bordekortas, och arbetsmiljöreglerna moderniseras.

Magnus Larsson, vd Expander Wireless och vice ordförandei Svenskt Näringsliv, höll med Monica om behovet av moderniseradearbetsmiljöregler. Han lyfte även fram det konkreta exemplet med hurdifferentierad moms skapar en massa extra arbete.

Värd för seminariet var Jessika Polfjärd, riksdagsledamotför moderaterna och ordförande för deras grupp i näringsutskottet. Hon lyftefram vad hon kallade ”pannkakseffekten”. Nämligen att om du försöker trycka neren bubbla i pannkakan, poppar ofta en annan upp. Regelverket fungerar ungefärpå samma sätt. När man försöker ta bort en regel är det lätt att en annankommer till.

Jag fick känslan av att alla i panelen, inte minstpolitikerna, var positiva till särbehandling för de mindre företagen. Frågan ärom de kan övertyga sina kollegor i riksdagen? Det är väl något vi får seframöver.

Med tanke på alla bra synpunkter som framkom hoppas jagatt NNR själva lägger ut ett långt referat från seminariet på sin webbplats.Redan nu kan du ta del av Regelbarometern 2011.

/Magnus

Storytelling bygger varumärken

2011-11-29T15:29:00.001+01:00

”Att våga satsa alla pengar men har och all sin tid föratt förverkliga sin affärsidé och sin dröm är väldigt modigt. Tyvärr finns deten hel del som låter bli på grund av risken att misslyckas och en eventuellskam som det skulle medföra.”

Det sa prins Daniel i går kväll när han delade ut prisetSveriges Supergasell 2011 i Stockholm.

Jag välkomnar att han lyfter denna viktiga fråga, som viäven fört fram på esbribloggen ett flertal gånger (till exempel här). Tänktillbaka på när du växte upp, du skulle inte ha lärt dig någonting om du inteprövat, misslyckats och prövat igen. Misslyckande måste ses som en del ilärandet.

Innan prins Daniel delade ut pris till Nodeone, ett IT-bolag med bas i Göteborg hade Antonia Ax:sonJohnson, Percy Barnevik och Greger Hagelin intervjuats på scen.

Antonia Ax:son Johnson lyfte fram att familjeföretagensägarstabilitet kan ge en långsiktighet som behövs. Familjeföretagarna blir ävenofta väldigt engagerade, och lever med och för sitt företag.

För oss som såg Percy Barnevik som gäst i tv-programmetSkavlan för en tid sedan kom det inte som en överraskning att han själv bestämde hurhan skulle stå på scen och vilka frågor han tyckte var intressanta att svarapå. Han berättade om några episoder från sitt liv i näringslivet, bland annatnär han kom till Västerås och ”såg 10 000 ingenjörer i ett glashus ochfunderade på om de någonsin träffat en kund.”

Grundaren av WeSC, Greger Hagelin (här bloggar jag om hans sommarprat från 2006),lyfte fram hur viktigt ”storytelling” är för att bygga varumärken. Hanpoängterade att det gäller att dra sin story om och om igen, för folk glömmersnabbt.

Kul att han lyfte fram detta eftersom vårEstradföreläsning 14 december handlar om just ”Entrepreneurship och storytelling”. Vi får celebert besök av Bill Gartner, en av de främstaentreprenörskapsforskarna i världen. Gartner var för övrigt tidig ute att lyftafram vikten av att tillåta misslyckanden. Föreläsningensänds direkt via Bambuser och kan sedan ses i efterhand på ESBRIs egen webb-tv.

Mer om finalen finns på DIs webb.

/Magnus

Forskning till 1 000

2011-11-29T12:15:00.001+01:00

I dag la vi ut vår tusende artikel i Kunskapsbanken! Den handlar omAnna Söderbloms avhandling, om strategier för investeringar iriskkapitalfonder. Klassikern ”Följa John” verkar vara ett hett tips.

På webben finns också 99 referat, 327 boktips och en massa webb-tv om entreprenörskap, innovation ochsmåföretagande.

I databasen ”Vem gör vad?” kan du söka efter aktivaforskare inom ovanstående forskningsområden. Till dags dato har 183 forskareregistrerat sig och börjat lägga in sina uppgifter – fler tillkommer helatiden.

Allt detta är kostnadsfritt att ta del av. Merforskningsbaserad kunskap åt folket!

/Åse

”Entreprenörsandan är vår styrka”

2011-11-25T14:19:00.001+01:00

Deltagarna på Elumnikonferensen 2011

På i stort sett alla landets universitet och högskolorfinns någon form av entreprenörskapsutbildning. Hundratals studenter examinerasvarje år – men vad händer sedan? I Göteborg vill man ta vara på deentreprenöriella människor som genomgått utbildningar på Chalmers, GIBBS och The entrepreneurship track på Handelshögskolan. En gruppföre detta studenter bildade därför alumninätverket Elumni. Niklas Holmquist är i dag vice ordförande.

Hej Niklas, hur bildades Elumni och vad är syftet?

Elumni bildades långt innan jag påbörjade min utbildningpå entreprenörskolan GIBBS. Till en början handlade det mest om att skapatillfällen för klasskamraterna att återses, eftersom man haft väldigt roligtihop under studenttiden. Alla som erlagt examen på någon av Göteborgsentreprenörskolor är automatiskt medlemmar, i dag är vi 300 personer. Nätverketväxer stadigt och många medlemmar har gjort fantastiska resor från student tillframgångsrik entreprenör eller företagsledare. Det är vi mycket stolta över!

För några år sedan insåg Elumnis styrelse att man kangöra mycket mer än bara anordna årliga återföreningsfester. I dag arbetarstyrelsen aktivt för att stärka nätverket och stödja medlemmarna med allt fråncoachning till jobbförmedling och inspiration. Mycket handlar om att tatillvara den naturliga potential som finns inom nätverket, och att hjälpa denya entreprenörerna att bli framgångsrika.

Vad är Elumnis styrka?

Vi är inte det största alumninäverket, men vi har väldigtgod sammanhållning! I år medverkade över 100 Elumner på vårt största event,vilket är helt otroligt med tanke på spridningen. Medlemmar flög in från femolika länder, och nästan en hel klass var där för att fira sitt tioårsjubileum.

Jag skulle vilja säga att vår styrka ligger i det vi hargemensamt: entreprenörsandan och att vi alla genomgått samma utbildning. Det ärden andan som ständigt driver oss att göra nya saker! Som student är detväldigt häftigt och inspirerande att se att tidigare studenter representerarväxande teknikföretag. Det visar att det är möjligt om man själv vill. Deneffekten tar vi vara på – den bidrar till att nätverket stärker sig självt.

Fortsätter vi hålla ihop medlemmarna kommer det över tidresultera i ett starkt nätverk av affärsänglar, företagsledare ochentreprenörer. Ett sådant nätverk kan göra mycket för den egna utbildningen -och bidra till tillväxt i nya bolag. Det är först efter skolan som det börjarpå allvar.

Vad gör Elumni?

Vi har för många bollar i luften, vi hinner tyvärr integenomföra alla våra idéer. Vi hade lätt kunnat jobba heltid med detta. Som detser ut nu anordnar vi en vinprovning, en skidresa, några afterworks i Göteborgoch Stockholm, samt den årliga konferensen. Konferensen är en heldag medspännande talare och inspiratörer, på kvällen har vi bankett.

För ett år sedan lanserade vi Elumni Career, en tjänstför företag. Vi hjälper dem att via vårt nätverk komma i kontakt med depersoner de letar efter, vilket bidrar till att medlemmarna kan få nyajobberbjudanden. Inkomsterna från tjänsten går oavkortat till att subventioneravåra evenemang.

Elumni drivs mer som ett venture än ett nätverk. Istyrelsen har vi olika operativa roller och utvärderar ständigt nya sätt attbli starkare på. Alla jobbar ideellt och att vi har en platt organisation.

Vad har ni på gång framöver?

Vi tillsatte precis en ny styrelse för det kommande åretoch har redan börjat koka ihop en plan för att uppnå nya stordåd. Förutom attförbättra det koncept vi har ska vi satsa på att nå ut längre, engagera flermedlemmar och öka volymen av aktiviteter under året. Via en nyhetsblogg kommermedlemmarna kunna uppdatera sig om interna nyheter.

Vi skulle också vilja starta ett eget kontorshotell föratt fylla gapet på marknaden och göra det lättare för våra medlemmar att startabolag. Vi tittar dessutom på olika strukturer som ska göra det lättare för nyaprojekt att komma i kontakt med både experter och investerare. Vi ser vilkabehov som finns hos nya och erfarna entreprenörer och vi vill göra allt för attmöta dem!

Har du några bra tips till andra alumniföreningar somvill skapa värde för medlemmarna?

Jag tror det stora värdet kommer när man lyckasåterkoppla de äldre alumnerna – ”Elumnerna” – med de nya studenterna som läserpå Entreprenörskolorna. Det svåra är självklart att komma igång. Vi har gjortdet steg för steg och vi tänker långsiktigt hela tiden. Ett riktigt bra konceptär att sätta ihop en stark styrelse på 6-8 personer som representerar 3-4årgångar, och att styrelsen fasas ut över tid så att några alltid för med sigtraditionen till nästa grupp. Satsa på det som ni har gemensamt, då får mansammanhållning, och se till att det händer något hela tiden. Sen funkar alltidden gamla klyschan: Ha kul!

Niklas nås på niklas.holmquist@elumni.se

/Åse

Det var en gång en entreprenör…

2011-11-24T16:42:00.001+01:00

I går intervjuade jag Randi Bredvold,forskare vid Högskolan i Lillehammer. Hon disputerade för några dagar sedan vidKarlstads universitet på avhandlingen ”Entreprenørers fortellinger – Enidentitetsstudie i det opplevelsesbaserte reiselivet”.

Randi menar att myten om den manliga, vinstmaximerandeoch risktagande entreprenören är spridd, och reproduceras dagligen i medierna.Hon berättade också att det i norska policydokument fortfarande ofta handlar om”entreprenöriella egenskaper” – trots att det i dag är få forskare som tror attman föds som entreprenör.

I Randis avhandling står fem företagare inom denupplevelsebaserade turistnäringen i fokus. Hon har tagit del av deraslivsberättelser och finner olika vägar till entreprenörskap, däromvärldsfaktorer är en viktig del. Enligt henne är det viktigt att lyfta framsådana alternativa bilder. Många – inte minst kvinnor – kan ha svårt attidentifiera sig med en klassisk ”self made man”. Och det gör att vi riskeraratt gå miste om en massa potentiella entreprenörer.

En artikel om Randis avhandling kommer i Entré nr 4-11 som är ute före jul.

Företagsberättelser, storytelling och narratives är iropet nu, både inom forskarvärlden och näringslivet. Läs gärna mer i tidningenEntreprenör.

Missa inte heller årets sista Estrad med professor BillGartner, Clemson University. Han har länge förespråkat narratives somforskningsmetod, och kommer till oss 14 december för att föreläsa underrubriken ”Entrepreneurship and storytelling”.

/Åse

Äventyrlig färd till studenternas värld

2011-11-23T13:30:00.001+01:00

I går åkte jag till Uppsala för att vara med på denårliga Anders Wall-föreläsningen vid Uppsala universitet. Jag skulle även fådela ut tidningen Entré till deltagarna. Det var med viss möda jag tog mig dit,men det var värt besväret.

Först klarade jag mig med nöd och näppe undanparkeringsböter vid jobbet, jag hade ställt mig på en gata där det var städdag.När jag kom med andan i halsen och pirran full med tidningskartonger tycktep-vakten synd om mig och lät mig åka.

Sedan letade jag mig fram till Uppsala universitets aulamed hjälp av en vägbeskrivning som jag fått via mobilen av en vaktmästare. Mentyvärr fanns inte en parkeringsplats i sikte vid aulan. Suck! Jag åkte ner tillen kyrka i närheten och där fanns en (!) plats kvar. Fast man kunde bara betalamed mynt eller Amex-kort och jag hade ingetdera. :(

Precis i rätt tid kom ett gäng studentkillar som ocksåskulle vara med på föreläsningen. En av dem hade ett kort som fungerade och jagövertalade honom att betala åt mig och han fick kontanter istället. Snacka omtur!

Väl inne i den pampiga aulan satt jag tillsammans med1800 personer. Efter några inledande ord av dagens moderator Fredrik Lindström, rektor Anders Hallberg, samt Anders Wall, började programmet.

Eftermiddagen innehöll många intressanta presentationerav bland annat Gustaf Söderström från Spotify, affärsängeln Jane Walerud, och Aschkan Pouya ochSaeid Esmaeilzadeh från Serendipity Innovations. Vi fick också lyssna till en paneldebattmed unga entreprenörer. Mai-Li Hammargren, Sammy Ben Abla, samt Oscar Lundin berättade om hur det gick till när de startadeföretag för att inspirera Uppsalastudenterna att göra detsamma.

Två fantastiskt duktiga Anders Wall-stipendiater, pianisten John Zhang och sopranen Frida Jansson, uppträdde och kronprinsessanVictoria delade ut pris till ”Årets Uppsalastudent”, Johan Bengtsson.

Det som gjorde starkast intryck på mig var PercyBarneviks presentation av projektet Hand in Hand, ett självhjälpsprojekt till kvinnor som under hans ledning har växt oerhörtmycket och nu finns över hela världen. Organisationen har hittills hjälpt700 000 kvinnor att starta mikroföretag. Därigenom har de fått enförsörjningsmöjlighet och ett bättre liv.

”Kvinnor är ansvarstagande, de super inte, de spelarinte, de tar hand om sina barn och ser till att de får en utbildning. På så vishjälper man hela familjen och i förlängningen en hel generation”, sa PercyBarnevik.

Han menar att det är möjligt att utrota fattigdomen förde allra fattigaste i världen inom tio år genom att allokera om biståndet. Detger mycket större effekt om man tillhandahåller möjlighet för individerna attarbeta och försörja sig, än att enbart ge biståndspengar till de fattigaländerna.

Läs gärna mer om de olika företagen och speciellt omorganisationen Hand in Hand!

/Helene

Det räcker inte med mingel

2011-11-21T17:21:00.001+01:00

I dag föreläste Per Frankelius på Estrad. Ämnet var Innovationskraft i praktiken. Som vanligt med Frankelius var det intressant, humoristiskt och faktaspäckat.

Han pratade bland annat om hur man bär sig åt för att realisera innovationer, växa och nå internationell framgång. Enligt Frankelius handlar det framför allt om tre faktorer: Rätt kompetens, rätt anpassning av företaget till omvärldsfaktorer, och rätt marknadsföring. Det räcker alltså inte med att ha den bästa tekniken.

”Kompetensutveckling är nyckeln, men att identifiera behovet är inte helt lätt. Det behövs en metod för att identifiera företagets kompetensbehov. Sedan väller riskkapitalet in.”

Frankelius menade att vi är på väg in i något som han kallar för Mode 3 när det gäller kunskapsutveckling. Först skapades kunskap enligt modellen Mode 1, allt kom från universitet och andra bestämda platser. Under 1990-talet växte sedan Mode 2 fram. Här menade man att kunskap skapas i mötet mellan universitet, företag och andra aktörer. Mode 3 är som en kombination av de båda första modellerna.

”Om man verkligen ska möta folk och ha ett genuint utbyte, måste man också ha något att komma med. Det innebär att man måste jobba på kammaren också. Det räcker inte att vara ute och dricka kaffe och mingla. Sedan gäller det att ha rätt aktörer med i systemet. Vilka dessa är, är inte självklart. Det finns en massa myter om vilka som bör finnas med. Jag vågar inte säga mer än så…”

Frankelius hävdade också att det behövs en reviderad syn på innovation i Sverige. Begreppet har blivit urvattnat och kan i dag gälla lite vadsomhelst, ett par nya vantar till exempel. Men det håller på att ändra sig medgav han. Numera har man förståelse för att en innovation måste ha nått marknaden och ha hög originalitet.

7 december medverkar Per Frankelius på en gratiskonferens om innovation och miljöteknik. Mer info här: www.global-vision.se

/Jonas

Sex, kaffe och hightech

2011-11-18T10:22:00.001+01:00

Moderatorn Simon Dingle snackar kaffe med experterna från Kulbay Coffee.

I går deltog jag, Hanna och Christina i detfantastiskt inspirerande evenemanget Good Morning 2011, arrangerat av SSES. Över600 deltagare från olika delar av innovationssystemet, spännande talare och braenergi.

Som vanligt hade mycket krut lagts på inramningen: påscenen fanns en avancerad kaffemaskin, komplett med två kaffeälskande baristor.För scendesignen svarade Konstfackstudenterna Fernanda Torre och Emma RoseMetcalfe. De hade placerat talarna i en mysig cafémiljö, utifrån tanken attmånga goda idéer fötts på caféer och klottrats ner på servetter.

Moderator var Simon Dingle, journalist och teknikfreaksom flögs in från andra sidan jordklotet (Johannesburg, närmare bestämt). Hanhöll i diskussionerna och kickade igång evenemanget genom att delge oss sin synpå entreprenörskap. Dingle framhöll att temporära projekt, där folk från olikahåll samarbetar, blir allt vanligare.

- Frilansande är framtiden, sa han.

Richard Scase, entreprenör och författare, levererade endel dystra åsikter: ”Storföretagen är döda!” och ”Europa är dött, jämfört medKina och Indien!”. Han menade att bankkriserna är ett bevis för att deneuropeiska modellen är ohållbar. Och storföretagen må prata om att ha högt itak, men det är bara retorik. I verkligheten är de riskrädda och tillåter intesina anställda att ta egna initiativ. Men detta leder som tur är till någotpositivt: entreprenörskap.

- Entreprenörskapets tid är inne, utropade Scase.

Han var också noga med att skilja på entreprenörer och”vanliga” företagare:

- Entreprenörer är inte nöjda. De vill växa.

Enligt Richard Scase kan föreställningar om ett flottkontor, firmabil och andra statusprylar stå i vägen för entreprenörskapet. Alltman behöver är fantasi och en smartphone.

- Det gäller att skaka av sig storföretagsmentalitetenoch fundera ut vad man kan göra annorlunda, billigare eller bättre än debefintliga företagen, sa Scase.

Kaffet hade som sagt en framträdande plats under dagen.Det pratades också en hel del om högteknologi: superbatterier som samtidigt ärmiljösnälla, industrirobotar som programmeras för att göra engrafittiinstallation, DNA-teknik som gör perfekta barn till enbeställningsvara, och digital övervakning över våra liv, inklusive kaloriintag.Möjligheter eller skräckscenarier? Det förstås på vad man gör av tekniken.

Ett annat, mer otippat, tema under dagen var – sex. Vifick till exempel lära oss att vi redan i dag kan kontrollera om vår kärestavarit otrogen genom att DNA-testa hans/hennes underbyxor. Det låter lite CSImen enkla tester finns att köpa på nätet!

Vi fick också höra Ethan Imbodens entreprenöriellahistoria. Han har grundat sexproduktsföretaget Jimmyjane som gör tvärtemot de traditionella företagen ibranschen. Jimmyjanes produkter är exklusiva och designade med hållbarhetstänk.De marknadsförs i ”vanliga” medier, av ”vanliga” kändisar. Och de säljs iutvalda butiker – inte i sunkiga sexshoppar på bakgator.

- Det finns inga genvägar, du måste tänka innovativt påriktigt, sa Imboden.

SSES kommer lägga upp bilder och filmer från dagen påwebben. Läs gärna mer om talarna här.

/Åse

Esbri på plats på Good Morning 2011

2011-11-17T13:07:00.001+01:00

På Grand hotell äger i dag det välbesökta evenemanget Good Morning2011 rum. Det arrangeras av våra kontorsgrannar SSES och handlarbland annat om hur man kan förbereda unga entreprenörer för framtiden, och om samarbetemellan olika discipliner. Tips från framgångrika entreprenörer och möten mellanmänniskor är två tongivande ingredienser. Bland deltagarna finns människor frånalla generationer och kulturer, med olika bakgrunder och erfarenheter.

Hittills har vi lyssnat till en inledning av Simon Dingle,journalist från Johannesburg och dagens moderator. Vi har även hörtentreprenören Richard Scase och Christina Lampe-Önnerud, grundare av BostonPower. Nu ser vi strax fram emot en fortsättning på förmiddagen med exempelvisSara Öhrvall från Bonnier

/Christina

Övning ger färdighet

2011-11-14T15:17:00.001+01:00

Att vi måste tillåta misslyckanden brukar jag regelbundetåterkomma till i mina blogginlägg. Och en person som jag ibland hänvisar tillär Bill Gartner, Arthur M. Spiro Professor of Entrepreneurial Leadership vidClemson University, USA.

I förra veckan var han återigen på besök i Sverige. För några veckor sedan var han i Göteborg på inbjudan från oss.Denna gång var han inbjuden av Entreprenörskapsforum som talare i deras Swedish Schumpeter Lecture Series.

Under rubriken ”Embracing failure: Creative destructionand its consequences” gav Bill en exposé över att företag i de allra flestafall upphör att existera. Även företag som lyckats etablera sig, växa och bliså kallade Fortune 500-företag upplever tuffa tider. Affärstidskriften FortuneMagazine lyfter varje år fram de 500 största företagen och Bill visade hur de utvecklats. Förändringen över tiden ärrätt omfattande, och den dynamiken har ökat de senaste 20-30 åren.

Ett annat exempel är den dynamik som finns bland alla deförsök till företagsstarter som görs. Även här kommer de flesta att misslyckas,enligt Bill. Men han menar att misslyckande inte är något negativt, utan ennaturlig del av företagandets verksamhet.

Bill tyckte även att affärsvärlden behöver lära sig avsportens värld eftersom sport främst handlar om förlorare: ”In sports there isone winner and the rest are losers!”

Vilket ju är bra, kan man tycka ur ettföretagarperspektiv. För inom företagandet handlar det sällan om att bara enkan vinna – och resten är dömda att förlora.

En illustration som Bill visade från sportens värld varen film med den framgångsrike basketspelaren Michael Jordan. Jordan avslutar med orden: ”Ihave failed over and over and over again in my life… that is why I succeed.”

Så det gäller alltså att försöka, försöka och återigenförsöka. Till sist får vi till det på något sätt!

/Magnus

PS: I december har ESBRI nöjet att ha Bill på besök igen.Missa inte hans Estradföreläsning om Entrepreneurship and storytelling! Live i Stockholm14 december, därefter tillgänglig som webb-tv.

Miljösnälla bilar kräver nytt tänk

2011-11-09T16:23:00.000+01:00

Fick precis CBIs nyhetsbrev meden hel del intressant läsning. Bland annat en länk till en text av MatsWilliander som publicerades i GP i somras. Mats är numera kopplad till CBI ochVictoriainstitutet och skriver om att den nya ”supermiljöbilspremien” missar målet.Han kallar elbilen en ”underlägsen teknologi” och menar att bilägande inte ären statussymbol för yngre storstadsbor. Nytt tänk och nya affärsmodeller krävs.Mats föreslår i stället att de 200 miljonerna satsas på ett hyrkoncept där mankan hämta och lämna elbilar på olika ställen, lokalisera dem med mobilen, bokanär man behöver och betala per minut.

Jag intervjuade Mats 2006, i samband med att handisputerade. Jag minns det som en rolig intervju, och den resulterade i enganska lång artikel. Hanargumenterade redan då för att det behövs radikala innovationer inombilindustrin, och såg en enorm tillväxtpotential. Mats frågade också om jagtestat att köra en Prius och blev ganska chockad över att höra att jag inte enshar körkort.

Med detta sagt håller jag med om att det behövs nytänk ibilbranschen! Som körkortslös stockholmare, småbarnsförälder och miljönörd villjag förstås ha ekorätta fordon med bilbarnstolar. Men inte nog med det: bilenmåste köra sig själv också. Den bilpool som kan fixa K.I.T.T. från80-talsserien Knight Rider går jag med i!

/Åse

Ekonomisk tillväxt – hotfull eller hållbar?

2011-11-09T11:31:00.001+01:00

Jag har precis läst en intressant bok som vänder upp ochner på en del begrepp som har med hållbarhetstänkande att göra. Den heter”Hållbarhetsmyten: Varför ekonomisk tillväxt inte är problemet” och är skriven av Martin Andersson och Christer Gunnarsson (SNS Förlag, 2011).

Författarna menar att det finns två framträdande åsikteri dag:

Den ena är kritisk till industriella processer mendäremot positiv till teknologi och innovation. Den motsätter sig inte ekonomiskutveckling men denna bör inrikta sig mot grön energi, exempelvis alternativaenergilösningar via vind och sol.

Den andra åsikten förkastar tanken att tekniska och institutionellalösningar kan uppnås så länge ekonomisk tillväxt blir en bärande kraft isamhällsutvecklingen. Här argumenteras det för en modell utan ekonomisktillväxt eftersom det är den som är huvudproblemet.

Författarna till boken menar också att den viktigasteglobala utmaningen i dag är att göra allvar av målsättningen att utrotamassfattigdomen i världen. Riktig utveckling ger människor chans till ettbättre liv, den sätter människan i centrum men bör naturligtvis ta hänsyn tillmiljön. Moderna metoder behöver inte alltid vara negativa för naturen. Genomatt öka produktiviteten på åkrarna kan skogen sparas – och därigenom hindraserosion och ett förstört djurliv.

Ett traditionellt utvecklingsbegrepp är ganskaokontroversiellt och uttrycker vikten av både ekonomisk tillväxt och socialvälfärd samt miljöhänsyn nationellt och globalt, d.v.s. sådana aspekter somalltid läggs in i begreppet utveckling.

Problemet är att en ekologistisk tolkning av begreppethållbar har lett till att ett berättigat miljöengagemang har blivit ett med enutvecklingsfientlig ekologism. Den ekonomiska och sociala utvecklingen ses somden egentliga orsaken till att dagens utveckling är så ohållbar. Man villalltså att den småskaliga produktionen i utvecklingsländerna ska fortsätta – ievighet, amen!

Detta synsätt kan leda till att naturen sätts föremänniskors och länders önskan om ett bättre liv, och därigenom kommer fortsattfattigdom att bidra till ökad befolkning, mer matkriser och miljöproblem.Slutresultatet blir alltså mer problem för alla.

Vem som har rätt och fel tål att diskuteras, men det ärbefriande med någon som utmanar dagens vedertagna begrepp. Detta kanförhoppningsvis leda till en omprövning av vilka prioriteringar vi bör göra föratt minska fattigdomen i världen – samtidigt som vi tar hänsyn till demiljömässiga aspekterna.

Läs gärna boken, den fick mig att tänka till!

/Helene

Entreprenörskap – på gott och ont – i Bangkok

2011-11-07T16:35:00.000+01:00

Att vara i Bangkok och Thailand just nu är litespeciellt. Översvämningarna i landet är en katastrof som drabbar många hårt.Hur hårt är ännu för tidigt att säga. Över 500 människor har redan dött, mångahar fått sina hem och ägodelar förstörda. Det råder brist på dricksvatten ochrisskördarna hotas. Sjukdomar, förlorade intäktskällor och matbrist är baranågra av efterverkningarna som delar av befolkningen står inför.

Sedan finns det såklart även de som på olika sätt, braeller dåliga, kapitaliserar på katastrofen. Ett av de sämre, är den kvinna somgår runt och samlar in pengar till en fiktiv välgörenhetsorganisation. Honvisar bilder på vattenfyllda gator och ber om ett bidrag från turister iBangkok. När hon blir påkommen av en uppmärksam restaurangägare, lämnar hongenast tillbaka pengarna och försvinner snabbt och lite skamset därifrån.

Ett bättre sätt är alla de som säljer enkla gummistövlarför en billig slant. Improviserad taxiservice per båt är ett annat. Lika mycketen tjänst till grannar som inte har egen båt, som en affärsmöjlighet i detlilla. Med inkomsten kan förhoppningsvis taxiföraren skaffa mat till sinfamilj. Ett annat sätt att skaffa mat är att utnyttja fiskemöjligheterna, somockså borde ha ökat.

Något slags kreativ förstörelse? Tja, det kanske är attsäga för mycket. Men i alla fall en strimma av hopp mitt i katastrofen. Ja,inte den falska insamlerskan då. Det får nog räknas som mest förstörelse, hurentreprenöriellt och möjlighetsinriktat det än må vara. Å, andra sidan, honkanske kan mätta sin familj. Som ju mycket väl kan vara drabbade avöversvämningarna…

Många, både turister och thailändare, har också ställtupp som volontärer i arbetet med att bekämpa översvämningarna. Och många skänkerpengar – som faktiskt kommer fram och hjälper. På plats i Bangkok finnssärskilda insamlingsställen i polisens regi. Bangkok Post har en lista om man vill hjälpa på håll.

En sak är i alla fall säker, mängden vatten här engageraralla. Även dem som inte är direkt drabbade.

/Jonas (Bangkok, Thailand)

I väntans tider

2011-11-04T15:12:00.002+01:00

Nu går jag i väntans tider igen. Har nämligen beställt enmassa nya avhandlingar och licar som lagts fram (eller ska läggas fram) videxempelvis Stockholms universitet, Karlstads universitet, Chalmers, Linköpingsuniversitet, Blekinge tekniska högskola och Umeå universitet. De handlar blandannat om entreprenörskap i turismindustrin, patentlagstiftning, småföretagensinternetanvändning samt innovationssystem i Uganda. Kul att det händer såmycket inom fältet, och kul med en sådan blandning av ämnen.

Det ska bli spännande att ta del av all denna nyaforskning, och se vad som platsar i årets sista Entré. Nummer 4-2011 nårprenumeranterna innan jul – och dit är det bara sju veckor insåg jag precis.Hjälp!

Har du tips om forskning som vi bör uppmärksamma? Hör avdig snarast, till mig eller Jonas. Vi vill gärna veta vilka projekt som är pågång, och vilka som är på väg att disputera.

/Åse

Ny databas! Vem gör egentligen vad?

2011-11-02T09:58:00.000+01:00

För två veckor sedan lanserades databasen ”Vem gör vad” på vår webbplats. Det är en ny del av ESBRIs verksamhet som består av en databas på internet. Där kan alla som arbetar med forskningsfälten innovation, småföretagande och entreprenörskap presentera sig och sin forskning.

Om du tillhör den kategorin, men ännu inte registrerat dig, är det hög tid nu!

På ESBRI intresserar vi oss alltså för tre stora och viktiga områden, nämligen innovation, småföretagande och entreprenörskap. Det är ”våra ”områden och det är vår uppgift att se till att denna forskning sprids till alla som är intresserade. Men självklart är det forskarna som är experterna. Frågan är bara: ”vad gör dom? Och var?”

De är utspridda på olika institutioner och universitet runt om i Sverige, så det är inte alltid enkelt att hitta rätt person. Förhoppningsvis blir det lite lättare från och med nu.

Du kan söka efter för- eller efternamn, titel eller ämnesord. Eller prova att göra en sökning efter doktorander för att få en uppfattning om vilka forskningsfält som är under lupp just nu... och vad som kommer att publiceras inom ett par år.

Vi på ESBRI hoppas att den här databasen kommer att användas flitigt och vara ständigt aktuell och uppdaterad. Förhoppningsvis till hjälp för beslutsfattare, journalister och andra intresserade att hitta ”rätt” forskare att ta kontakt med.

Vi har bjudit in alla vi haft kontakt med eller hört talas om – men saknar du något namn tipsa oss gärna!

Ta en titt i Vem gör vad?

/Hanna

Konsten att leva på sin konst

2011-10-27T15:40:00.003+02:00

En av inspiratörerna som besökte workshopen var professor Bill Gartner. Han är känd för sin lite annorlunda forskning om entreprenörskap och kreativitet, ofta med koppling till konsten.

Många utövare av kulturella och konstnärliga yrken äregenföretagare. Men hur väl förberedd för livet som företagare blir man undersin utbildning? Det är en konst att leva på sin konst och här behövs åtgärder,menar många. En sådan åtgärd, som ligger under regeringens satsning på kulturella och kreativa näringar, är ettnätverk som ska leda till mer entreprenörskap inom högre konstnärligautbildningar.

Som vi tidigare skrivit om ärESBRI koordinator för nätverket, som drivs i Tillväxtverkets regi.Syftet är att ta tillvara och sprida de erfarenheter som finns kringentreprenörskap och företagande på konstutbildningar runtom i landet. Tanken ärsåklart att utbytet i förlängningen ska främja studenterna – de ska ges kunskapoch verktyg att leva på sin konst.

Tisdag-onsdag denna vecka hölls den första workshopen iGöteborg. Totalt deltog runt 20 personer i mötet. En stor del av arbetethandlar om att dela erfarenheter inom nätverket: Hur gör ni? Fungerar det? Hurexaminerar ni? Vilken litteratur och andra läromedel använder ni? Vilkasamarbetar ni med?

Vi fick också besök av ett antal gäster och inspiratörer,till exempel en grupp konstnärer, artister och entreprenörer från Kenya ochentreprenörskapsprofessorn Bill Gartner. Ävensäljcoachen och författaren Ulla-Lisa Thordén och Karl Palmås, som forskar inom socialt entreprenörskap,gjorde gästspel.

I nätverket ingår representanter från fler än 15lärosäten, bland annat Operahögskolan, Textilhögskolan i Borås, Göteborgsuniversitet, Konstfack, Umeå universitet och Malmö högskola.

Workshopen hölls i Nätverkstans lokaler i centrala Göteborg. Ett stort tack till dem för att vi blev så välemottagna!

Nätverksarbetet fortsätter under hela 2012, med enworkshop på våren och en på hösten. Tanken är också att arbetet ska blibestående i form av en resursbank.

Från ESBRIs sida deltog min kollega Christina Erikssonoch jag under workshopen.

/Jonas

Små vill bli stora

2011-10-25T17:14:00.000+02:00

Tillväxtverkets Anna Bünger (t. v.) och näringsdepartementets Ylva Skoogberg deltog i seminariet med titeln ”Matcha bättre så växer företagen!”

Deltog i dag i ett seminarium om svenska företagsväxtkraft, arrangerat av Tillväxtverket. De har frågat närmare 20 000företagare med 10-49 anställda om möjligheter och hinder för tillväxt. Svarenfinns i rapporten ”Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag”.

Sammanfattningsvis kan man säga att företagenstillväxtvilja är god. Storleken har betydelse – större företag är mertillväxtsugna än mindre. Innovativa företag och småföretag som samverkar harockså större tillväxtvilja. Men det finns också hinder i vägen: brist pålämplig arbetskraft och kapital, hämmande lagar och regler.

Undersökningen som ligger till grund för rapporten heter”Företagens villkor och verklighet 2011” och har genomförts av Tillväxtverket/Nutek även åren 2002, 2005 och 2008. Detinnebär att man kan titta tillbaka på hur svenska företagare upplevt sin vardagunder nästan tio år.

Jan Persson, analytiker på Tillväxtverket, presenteraderapporten och pekade ut en del intressanta resultat. Till exempel attsmåföretag som samverkar har större tillväxtvilja än andra, men att andelensamverkande företag i år har minskat till 40 procent efter att ha legat runt 60procent sedan 2002. Han konstaterade också att företagare med utländsk bakgrundupplever tillgång till lån, krediter och extern ägarkapital som ett störrehinder än vad företagare med svensk bakgrund gör. Svenskfödda företagare ser åandra sidan tidsbrist som ett större hinder än vad företagare med utländskbakgrund gör.

- När det gäller brist på lämplig arbetskraft verkarproblemet peaka i de ”lite större småföretagen”, med mellan 10 och 49anställda.

- Här har myndigheterna en tydlig roll. Det kan handla omatt ta fram fler korta yrkesutbildningar. Vi måste också få in flerhögutbildade invandrare på arbetsmarknaden. Ett annat område ärtransportsystemet: vi behöver fungerande kollektivtrafik och bra vägar. Detblir allt viktigare att kunna matcha företag med tilltänkta anställda, sa JanPersson.

Han ingick sedan i en panel tillsammans med GunnarJohansson, pressansvarig på spelföretaget Starbreeze, Ylva Skoogberg, politisktsakkunnig på näringsdepartementet sedan ett par veckor tillbaka, samt BoWictorin, analytiker på Eskilstuna kommun. Moderator var Anna Bünger,utvecklingschef på Tillväxtverket.

Gunnar Johansson konstaterade att rekrytering av rättkompetenser är en av de största utmaningarna för Starbreeze, som i daganställer ett 90-tal personer och omsätter ett 80-tal miljoner.

- Inom dataspelsutvecklingen behövs spetskompetens.Ibland måste vi rekrytera från andra länder men det kan ta ett halvår. Som turär finns det också många svenskar som är duktiga på det här området. Problemetär bara att många av dem vill testa att jobba utomlands. I bästa fall kommer detillbaka när de ska skaffa barn, men det är ju tio år dit, sa Johansson.

Bo Wictorin såg integration som en viktig framgångsfaktorför regioner.

- De som är bra på integration kommer att lyckas bäst.Multikulturella och pluralistiska miljöer är de mest framgångsrika.

- Ett annat viktigt område är att öka kontaktytornamellan forskning och näringsliv. Samtidigt har jag en käpphäst: Så fort alla äröverens om att en viss bransch kommer bli nästa tillväxtbransch, så går det åtskogen. Jag tror inte att vi ska vara inne och peta så mycket! Samverkan måsteväxa fram lokalt och regionalt, sa han.

Ylva Skoogberg höll med om att man inte ska peta såmycket i företagen.

- Med en bra, generell näringslivspolitik skapar vi godaförutsättningar för alla företag som vill växa.

Studien visar att många företagare har önskemål omregelförenklingar. Det resultatet tar Skoogberg förhoppningsvis med sig tillnäringsdepartementet som i morgon kör ”Regelförenklingsdagen”.

- Vi kommer bland annat diskutera förenkladuppgiftslämning och konsekvensutredningar. Det kommer hända en hel del på dethär området, lovade Ylva Skoogberg.

- Vi måste komma ihåg att det inte bara handlar omreglerna i sig. Attitydfrågor på förvaltningar som hanterar exempelvis bygglovoch miljöprövningar påverkar också. Det behövs en bättre förståelse förföretagares verklighet – till exempel att tid spelar roll. Samtidigt ska vikomma ihåg de positiva förändringar som skett. Titta bara på Skatteverket,vilken metamorfos! I dag är det ju jättelätt att deklarera, sa Bo Wictorin.

På Tillväxtverkets webb kan man också hitta resultaten kring tillväxt nedbrutna på regioner.Under våren 2012 kommer ytterligare två rapporter baserade på undersökningen.Den ena handlar om internationalisering, den andra om regionala förutsättningarför företagande.

/Åse

Kritiskt om socialt företagande

2011-10-21T14:39:00.000+02:00

På mitt skrivbord just nu: Ulrika Levanders avhandling "Utanförskap på entreprenad".

På mitt skrivbord ligger Ulrika Levanders avhandling ”Utanförskap på entreprenad – Diskurser om sociala företag i Sverige” och väntar på att läsas. Jag ser fram emot att fördjupa mig i den eftersom den utlovar spännande frågeställningar kring socialt företagande.

På vilka antaganden bygger egentligen socialt företagande sin trovärdighet och sitt existensberättigande? Vad ger det oss för bild av människor med sociala problem och vilka lösningar presenteras som lämpliga? Det är några av frågorna som ställs.

Kanske är det för att Ulrika Levander tidigare arbetat som frilansjournalist som hon valt att kritiskt granska det som så många andra bara vill hylla, nämligen socialt företagande eller socialt entreprenörskap. Hon undersöker hur det sociala företagandet tolkas och konstrueras under 2000-talets Sverige.

Avhandlingen, som bland annat bygger på intervjuer med anställda på tre olika sociala företag, är utgiven på Daidalos förlag.

Ulrika Levander jobbar på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Vi kommer att skriva mer om avhandlingen i nästa nummer av ESBRIs tidning Entré som kommer i innan jul. Du kan skaffa en gratis prenumeration på tidningen, om du inte redan får den.

/Hanna Andersson

Alla smarta personer jobbar inte i vårt företag…

2011-10-19T12:05:00.001+02:00

Många ville diskutera öppen innovation med föreläsarenBjörn Remneland-Wikhamn. Totalt deltog 146 personer i Estrad 17 oktober, 72 personerhar tagit del av föreläsningen via Bambuser.

I måndags arrangerade vi en Estradföreläsning på tematöppen innovation. Vi hade bjudit in Björn Remneland-Wikhamn för att berätta om sin forskning. Hans presentationbaserades huvudsakligen på tre frågor:

Vad är en öppen innovation?
Hur kan detta användas?
Varför är det bra?

Förr trodde man att de bästa innovationerna blev till omman hittade ett geni, sköt till en massa resurser och sedan lämnade honom ellerhenne i fred för att klura på sin kammare. Det här sättet att tänka harändrats. De flesta företag och organisationer skriver under på att ”Alla smartapersoner jobbar inte i vårt företag”. De har insett att det finns en massakunskap utanför som man kan dra nytta av.

I dag är det också svårare att agera ensam,globaliseringen gör till exempel att det krävs mycket mer resurser för attkonkurrera. Då kan företag gå ihop för att bli starkare, antingen i vissaprojekt eller helt och hållet.

Vilka fördelar kan det då finnas med att öppna uppföretaget? Den interna innovationsprocessen kan bli effektivare, och det ärmöjligt att anpassa innovationerna till specifika behov. Dessutom ökarkreativiteten i skärningspunkten mellan olika kunskapsfält och det kan bidratill en ökad demokrati, ett större engagemang och delning av kunskap. Det låterju toppen!

Men det finns naturligtvis problem också. Det är tillexempel inte helt enkelt att hitta en form som fungerar, och det kan vara svårtatt avgöra vem som ”äger” innovationen. Det är också viktigt att tänka igenomhur de som bidrar ska belönas.

Företaget Lego (som tillverkar byggklossar i plast)gjorde ett smart drag i mitten av 90-talet. Det gick dåligt för företaget ochde ändrade då sitt koncept, och kopplade ihop sina legofigurer med datorer.Snart bröt sig hackare in i systemet och började utvecklad produkterna ochprogramvaran som de själva ville. I stället för att stämma dessa hackare valdeLego att dra nytta av deras kunskap och fick massor av goda idéer – gratis!

Låter det här spännande? Hela föreläsningen finns nu somkostnadsfri webb-tv. Vi har också lagt ut Björns presentation, och i Kunskapsbanken finns enhel del läsning om öppen innovation.

/Helene

Pris till nya & nyttiga uppsatser

2011-10-13T10:30:00.000+02:00

Magnus Aronsson, VD hos oss på ESBRI, pratar med förstapristagaren.

Foto: Anette Andersson.

I går var det prisutdelning i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt som ESBRI arrangerar tillsammans med VINNOVA. Prisutdelningenskedde under VINNOVAs årliga konferens som hölls på Münchenbryggeriet här i Stockholm. Konferensens tema var framtidens hälsa och sjukvård vilket knöts ihop bra med i alla fall tävlingens förstapristagare, vars uppsats handlar om öppen innovation och hur det kan påverka medicinsk produktutveckling.

Förstapris gick nämligen till uppsatsen ”Organisera för brukarinvolvering och öppen innovation i ”fuzzy front end” – En fallstudie av Getinge Infection Controls komplexa desinfektor” författad av Julia Hermanssonoch Emma Lindberg vid Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet. Julia var där och tog emot ett inramat diplom och blommor, samt ett resestipendium på 30000 kronor.

Prisutdelare Charlotte Brogren, generaldirektör på VINNOVA,

de tre närvarande pristagarna och Magnus Aronsson. Foto: Anette Andersson.

Andrapris gick till Eftychia Gkanidou för uppsatsen ”Breakthrough Innovation without Breakthrough Technology – A case study of Snickers Workwear”, Handelshögskolan i Stockholm.

Tredjepriset gick till Behbood Borghei och Saeed Khanagha för uppsatsen ”Towards Service Orientation in Manufacturing Firms: Requirements and Challenges for Innovation and New Service Development Process – The case of Ericsson AB”, Linköpings universitet.

Vill du läsa mer om uppsatserna besök Nytt&Nyttigts egen hemsida där det finns sammanfattningar av vinnarnas texter.

Stort grattis till alla fem pristagarna och lycka till i framtiden!

/Hanna

Forskare lär av entreprenörer

2011-10-12T13:32:00.002+02:00

I går var jag på docentföreläsning på Handelshögskolan iStockholm. Den första någonsin faktiskt, lärosätet har inte haft dentraditionen. Men de två nybakade docenterna, Ebba Sjögren och Karl Wennberg,hoppades att de bidrog till att starta en ny trend.

Karl Wennberg disputerade 2009 på en avhandling om sociala normers betydelse för entreprenörskapet. I går pratade han bland annat omsvårigheten att använda demografiska angreppssätt när man letar efterEntreprenören.

Det går inte att säga att entreprenörer är välutbildademän med skägg i 30-årsåldern. Det är beteendet som avgör vem som ärentreprenör, och beteende har inte med demografi att göra, menade Wennberg.

Han tog också upp den vanliga definitionen aventreprenörskap, ”att på ett kreativt sätt mobilisera resurser för attexploatera nya möjligheter”, och framhöll att även forskare borde bli merentreprenöriella. Det finns mycket att lära av att jobba nära entreprenörer,konstaterade Wennberg.

/Jonas

Annie Lööf fick plan för innovation

2011-10-11T13:30:00.004+02:00

Marcus Wallenberg överlämnade i går Innovationsplan Sverige till näringsminister Annie Lööf.

Det var stor uppslutning på IVA i går när MarcusWallenberg, som varit ordförande i styrgruppen för IVAs projekt Innovation förtillväxt, överlämnade Innovationsplan Sverige till näringsminister Annie Lööf.

Marcus Wallenberg noterade i sin inledning att innovationoch förnyelse är avgörande för Sverige om vi vill ha välfärd och välstånd.

Förutom Innovationsplanen fick Annie även en kompass somska hjälpa henne hålla rätt färdriktning framöver. Men vi som har följt henneunder de senaste åren vet att detta inte behövs. Hon har ju redan en stark inrekompass.

I sitt första publika framträdande som näringsministerbetonade Annie Lööf att det är människor som gör skillnad. Människor som kansjälv, och tillsammans. Hon poängterade även att det är viktigt med en bred synpå innovationsfrågor. Näringsministern kom väl inte direkt med några konkretanyheter i går kväll. Förutom möjligen att näringsdepartementet inom kortstartar en ny blogg, nämligen en innovationsblogg.

I dag vid cirka 14.30 visas hela seminariet på SVT Forum. Och inom kort läggs det även upp på Innovation för tillväxts webbplats.

/Magnus

Lyfta fram Sverige – i Sverige

2011-10-10T18:09:00.000+02:00

Delar av delegationen på Linnéuniversitetet.

Avslutade förra veckan i Småland tillsammans med Kungenoch ett 20-tal andra deltagare i IVAs Kungliga Teknikresa. Detta var ett nyttinitiativ från Kungens sida som ett komplement till den utländska ”RoyalTechnology Mission” som IVA arrangerat i snart 20 år. Kungen uttryckte det vidnågot tillfälle i stil med att: ”Tanken är att lyfta fram Sverige – i Sverige”.

Det var två intensiva dagar med besök på en rad företagoch på Linnéuniversitetet. Nedan följer några nedslag från de företag vibesökte, och mina korta reflektioner. Längre fram får jag förhoppningsvisanledning att återkomma med några fördjupade tankar kring resan.

Torsdag 6 oktober inleddes med ett besök på Ello i Lammhult. Kent Andersson, vd och ägare, visade runt på fabrikenvars specialitet är isterband. I mitten av 1980-talet tog Kent, då 25 år – föddoch uppvuxen i företaget, över verksamheten efter sin far. ”Jag blev mer ellermindre tvingad att ta över”, berättade Kent med glimten i ögat. I dag omsätterEllo strax över 180 miljoner och har 33 anställda.

Efter besöket bland isterband, syltor och prinskorvar vardet dags att se på möbeltillverkningen hos Lammhult Design Group. Bland annat förevisades vistolen Campus som var början på företagets exportsuccé. Stolen har sålts iuppemot 1,3 miljoner exemplar så här långt. De visade även hur de jobbar medproduktutveckling, och berättade om hur de försöker skydda sina nya produkter genomatt ta fram egna verktyg för tillverkning och mönsterskydd. Lammhult har sedanlång tid haft som strategi att arbeta med ledande designers och vi träffadeGunilla Allard somtagit fram flera av deras storsäljande produkter.

Nästa stopp på resan var Växjö där vi fick en inblick iplasttillverkning på Emballator Växjöplast som tillverkar kapsyler. Vd Camilla Simonsonvisade runt i fabriken som producerar kapsyler 24/7. Och många kapsyler blirdet. För närvarande är årsproduktionen 1/2 miljard kapsyler av olika slag. Istort sett hela produktionen är automatiserad, och allt plastspill tas om handför att kunna återanvändas. Det var fascinerande att se produktionen frånplatsgranulat till färdiga kapsyler för kryddor, dryck och andra livsmedel.

Sista besöket under torsdagen var på Linnéuniversitetet. Här stod Stephen Whang, rektor för universitetet, somvärd. Vi fick veta mer om forskningsområdet kring trä som byggmaterial, om dennya strategin för att bli ett entreprenöriellt universitet och mycket annat.

Första besöket på fredag morgon var hos LG Produktion iHovmantorp. Företaget drivs och ägs av Ulf Åström som 2005 knoppade av delar avsin fars verksamhet som en del i ett generationsskifte. LG Produktion arbetarmed skärande bearbetning och fräsning i aluminium och plast. Vi fick inblick ihur de tillverkar chassit till datorer för extrema miljöer. Företaget har 7anställda och omsätter strax över 15 miljoner. Ulf visade sig vara en riktigentreprenör och hade tidigare i år startat ett nytt företag för att säljabjörkved. Lite extra roligt var att det nya företaget hette Kronved…

Säg ett företag som startade i ett garage och där bokstävernaH och P finns med? De flesta tänker nog på Silicon Valley och vännerna Hewlettand Packard som 1939 startade företaget Hewlett-Packard i ett garage i PaloAlto. Men det finns även en motsvarighet i Småland! Nämligen HP Tronic, somstartades av Stefan Hörberg och Hans Pettersson i ett garage i Ljungby 1985. Idag är det ett företag som har strax över 200 anställda i Ljungby och i Suzhou,Kina. HP Tronics internationalisering startade 2004 då en av deras kunder villeatt de skulle etablera sig i Kina. Nu är de på gång att göra samma sak iIndien.

Efter ett stopp för lunch på Gästgivaregården i Ljungbybar det av mot Markaryd och Nibe som tillverkarbraskaminer och värmepumpar. Redan under bussresan dit fick vi i delegationen tadel av Nibes historia av Gerteric Lindquist, vd och en av huvudägarna. Nibe haren lång historia. Företaget startade redan i slutet av 1940-talet av NilsBernerup. I samband med att hans barn tog över i mitten och slutet av1980-talet köptes bolaget upp av den dåvarande ledningen. Därefter har bolagetexpanderat kraftigt till runt 8 000 anställda och en omsättning strax under 10miljarder.

För att avrunda vill jag göra några avslutandereflektioner. Den första är att vi vid alla våra besök fick höra hur viktigtdet var för företagen att jobba nära sina kunder. Dels för att kunna varasnabba, och dels för att hjälpa kunderna att utveckla sina produkter. Så byggerman långa och starka relationer.

Den andra reflektionen är designens betydelse. Åter ochåter igen fick vi höra om hur viktigt det var med designen – inte bara förLammhults möbler. Till exempel på Ello betonade man vikten av att användadesign för att bygga varumärket kring produkterna. Företagen jobbar också meddesign för att göra produktionsprocesserna så effektiva som möjligt.

En tredje reflektion är vi fick se exempel på företag somtagit rygg på sin kund, det vill säga det stora globala företaget. Just dettaskrev jag om i början av förra veckan, efter Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum. Jag tror att fler mindre bolag skulle vara hjälptaav att ta rygg på storföretag i sin internationalisering.

Den fjärde reflektionen jag vill göra är att deföretagare vi träffade visade prov på stor klurighet och ”smartsnålhet”. Verksamhetenhandlar till stor del om att klura ut nya lösningar och samarbeten för attfortsätta vara konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva.

Summa summarum var det två spännande, intensiva ochlärorika dagar. Så ett stort tack till IVA som stod bakom resan, till Kungensom kom med idén och till Kristina Alsér, Landshövding i Kronobergs län, somarbetat med IVA för att sätta ihop ett bra program. Hon bjöd dessutom på ensuperb middag i residenset på torsdag kväll. Läs gärna Kristinas blogg omteknikresan här.

/Magnus

När trollen tassar fram…

2011-10-07T16:32:00.001+02:00

ESBRI bevakar forskningsfronten inom entreprenörskap,innovation och småföretagande, och alla texter som vi skriver publiceras påwebben. Sedan ett par år tillbaka har vi öppnat upp för kommentarer och en heltovetenskaplig studie visar att det framförallt är två frågor som väcker debatt:Invandrares företagande och kvinnors företagande.

När vi skriver om dessa två teman kommer internettrollenfram. Du vet, de där varelserna som hålls i nån håla och inte tål solsken. Dedär som anonymt kan vräka ur sig vad som helst i ett kommentarsfält – men sominte är lika benägna att ta debatten öga mot öga.

Nu senast lackade ”Frank A” ur på ”genusbjäfsande” kvinnorsom kräver ”inkvotering till välbetalda toppjobb i storföretag som har startatsav män”.

”Peter” menade i en kommentar till en annan artikel att ”Många av dem som kommer hitbidrar inte till välfärden. 7 år i genomsnitt tar det innan en invandrare fårsitt första jobb.”

Vad tycker du? Läs och kommentera gärna ESBRIs artiklar. Vi ser fram emot en konstruktiv diskussion!

/Åse

What a week!

2011-10-04T22:47:00.000+02:00

Martin Kenney, Randy Mitchell och Sara Modig.

Last week ESBRI organized the annual Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum together with the Swedish Ministry for Enterprise, Energy and Communications and the U.S. Department of Commerce. Thisyear for the 8th time. About 650 participants in Stockholm, Umeå and Gothenburgshared their knowledge and discussed with our great delegation from the UnitedStates.

The delegation was led by Randy Mitchell from the U.S.Department of Commerce. So first of all I would like to express a big thank youto Randy and the others in the delegation. Particularly to John Backus, NewAtlantic Ventures, Kimberlie Cerrone, Tiatros, Clare Fairfield, ConcertoVentures, and Erik Straser, Mohr Davidow. All of them took a week out of theirbusy schedules to participate in this year’s Forum.

Yes, I know this post might seem like a speech at theOscar’s, packed with “thank yous”. Nothing to do about that.

To cover all the good ideas that were presented wouldmake a post that is too long, so I will just mention a few here and come backin the future to write about some more. I would like to suggest that you readprevious posts on this blog (if you know Swedish or trust Google translate :))and look at the Twitterfeed #sweus from the Forum.

One thing that I always want to stress (and have stressedbefore on this blog) is the importance of the acceptance of failure. Several ofthe speakers did address this. A “smart” failure is perfectly fine in forinstance Silicon Valley. The important thing is that the entrepreneurs showthat they have learned from the failure. And in this context the failures areoften that the start-up is dismantled, it is not a bankruptcy.

Another topic that was discussed, at the differentforums, is the role of the large companies. They are important as customers, asvehicles to take the small companies to larger export markets, and also as exitmarkets for start-ups that have received angel and VC funding. Given how manyleading global companies we have in Sweden, hopefully some of them can takethis role in the future.

Besides the speakers that travelled with us for the wholeweek, we also had a number of speakers who contributed greatly to the Forum. InStockholm on Monday 26th: William Stewart, U.S. Embassy, Anders Flodström, KTH,Sara Öhrvall, Bonniers, Martin Kenney, University of California at Davis,Tazeem Pasha, U.S. Department of Commerce, Elisabeth Thand Ringqvist,Företagarna, and Catharina Håkansson Boman and Sara Modig from the SwedishMinistry of Enterprise, Energy and Communications.

In Umeå we had Håkan Boter, Umeå University, AnnaOlofsson, Umeå municipality and Stefan Nordin, Umbio.

In Gothenburg we had Martin Lackéus, Gothenburg Schoolsof Entrepreneurship, Chalmers and Gothenburg University, John Sjölander, BurtAB, Martin Skoglund, Wood & Hill Investment and Timo Lehes, ChalmersInnovation Seed fund.

A big thanks to all of you!

Programmes and power points from the Forum can be foundon the Sweden-U.S. website. Within a week you will be able to watch video clipsfrom all the presentations made in Stockholm on ESBRI’s web-TV.
EDIT: An article on the Forum day in Stockholm has now been published.

Finally, I would like to thank all the participants thatcame to the Forum, our main partners Tillväxtverket and VINNOVA, our partnersHamilton and PwC, our regional co-organizers and partners Dare, Umeå University, Umeå municipality, Chalmers, Gothenburg university and Västra Götaland Region, our network partners Företagarna and Venture Cup, and ourmedia partner Entreprenör magazine.

And last but not least my team at ESBRI did, as always, agreat job in creating “a world class forum” (a quote from one of our Americanspeakers)

Without all of your support and encouragement therewouldn’t be a Forum.

/Magnus

Turnéfinal i Göteborg

2011-09-30T16:21:00.002+02:00

”Sök finansiering i tid”, rådde riskkapitalisten Erik Straser.

I dagarna två har jag varit med och arrangeratSweden-U.S. Entrepreneurial Forum i Göteborg. I går kväll samladesvi på Chalmers tekniska högskola för ettrundabordssamtal tillsammans med ”våra” amerikanska talare och en mindre gruppinbjudna gäster. Fokus för diskussionen låg på att öka möjligheten att erhållasåddfinansiering och riskkapital i Göteborgstrakten. Det var ett givande samtalmed en mängd goda idéer.

I dag har ett hundratal företagare, studenter, forskareoch finansiärer samlats för att ta del av de inbjudna talarnas kunskap. Både svenskaoch amerikanska talare stod på scenen. Vi fick bland annat lyssna på JohnSjölander från Burt AB, som delade med sig av sinaerfarenheter av att söka finansiering. På eftermiddagen gavs möjlighet till enfördjupad diskussion under två olika seminarier.

Jag deltog då i seminariet ”Early stage financing in theICT and cleantech sector” där publiken fick ställa frågor till John Backus, New Atlantic Ventures och Erik Straser, Mohr Davidow. John och Erik betonar att det är en lång process attsöka finansiering, man ska absolut inte göra det som en akutåtgärd närföretaget saknar pengar. Risken är att hjälpen inte hinner fram i tid.

När man söker finansiering ska presentationen vara såövertygade att den man möter blir säker på att affärsidén är bra. Han eller honska sedan i sin tur övertyga så många kollegor att företaget nappar och vips –finansieringen är i hamn.

Detta budskap är så viktigt! Det gäller att ha en braidé, och sen kunna presentera idén så att tänkta finansiärer nappar.Presentationen ska vara kort, slagkraftig och innehållsrik (detta bloggade jag även om i onsdags)

Tajmingen är också oerhört viktig. Det gäller attföretagets profil passar in hos de tänkta finansiärerna, och att det stadiumditt företag befinner sig i är rätt för finansiärerna just då. Generellt är detsvårare att få såddfinansiering, än att få finansiering när företaget kommit enbit på väg och börjar genera vinst.

Räkna med att fiska en hel del innan du får napp!

/Helene

I går Umeå, i morgon Göteborg

2011-09-29T10:33:00.002+02:00

Tredje dagen av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2011ägde rum i Umeå i går. Personer från Silicon Valley och Umeå delade med sig avlärdomar och goda råd under förmiddagen.

Talade gjorde (förutom våra amerikanska vänner ClareFairfield, Kimberlie Cerrone, John Backus, Erik Straser och Randy Mitchell)Håkan Boter, professor vid Umeå universitet, Anna Olofsson vid Umeå kommun samtStefan Nordin, Umbio. I pauserna skedde intensivt nätverkande och många komfram och uttryckte sin entusiasm över fantastiska talare och mycketinspiration.

Men finns det verkligen så många olikheter mellan Sverigeoch USA när det handlar om att göra affärer, skaffa kapital och främjaentreprenörskap och innovation? Kimberlie Cerrone sa bland annat att Umeåbornahar stor potential att nätverka mer med varandra, ta hjälp av varandra ochskapa små noder av kontaktpersoner. I likhet med the Valley skulle dåföretagande- och investeringsarenan få en mer fruktbar miljö för att utvecklafler bra entreprenörer.

Å andra sidan menade Clare Fairfield att ”starta inteföretag som inte ska startas, starta företag som inte har startats”. Att hanäsa för ”rätt företagande” är en konst som våra erfarna amerikanskainvesterare verkligen behärskar, och de delade gärna med sig av kunskapen.

Även Erik Straser uttryckte att det är ekosystemet somfår det hela att fungera. Och att det är just detta system som är anledningentill att folk kommer till the Valley.

John Backus menade att en av anledningarna till attSilicon Valley är en fruktbar miljö är att entreprenörer uppmuntras att tarisker, och att det är viktigt att ta bort stigmat av att misslyckas. Hanmenade att ett misslyckande i San Fransisco allt som oftast ses som enerfarenhet och styrka.

Under eftermiddagen körde vi två parallella seminarier:Ett om hur man lyckas få kapital från änglar och riskkapitalister, och ett omatt skapa och främja innovation i praktiken och från politiskt håll.

Det här var första gången vi arrangerade Sweden-U.SEntrepreneurial Forum i Umeå, och vi var glada över att mer än 120 personerdeltog i evenemanget. Nu förbereder vi inför finalen i Göteborg i morgonfredag, där hoppas vi givetvis på att mötas av minst lika många entusiastiskadeltagare!

/Christina

Den entreprenöriella evolutionen tar tid

2011-09-28T13:48:00.002+02:00

Randy Mitchell har stor erfarenhet av att arrangera entreprenörskapsforum runtom i världen. I går var han i Stockholm, i dag är han i Umeå och på fredag i Göteborg.

Igår deltog jag i seminariet ”Creating policies forinnovation and entrepreneurship” som leddes av Randy Mitchell och Martin Kenney. Det blev en öppen och bitvis livlig diskussion om hur man bäststödjer entreprenöriella kulturer och formulerar en innovationspolicy . Om detnu verkligen är nödvändigt att ha en sådan policy – alla deltagare var inteövertygade.

Randy Mitchell som deltagit i Sweden-U.S EntrepreneurialForum nästan varje år menade att han såg en stor skillnad (till det bättre) idag jämfört med för åtta år sedan. Attityden till entreprenörskap har blivitmer positiv i Sverige.

Martin Kenney redogjorde för entreprenörskapsevolutioneni USA: Till exempel hur försvarsmakten köpte in ny teknik, hur man började tavara på forskning från MIT och hur riskkapitalindustrin växte fram. Hanpoängterade att detta är en utveckling som skett under lång tid. Det är viktigtatt hålla i minnet när vi i Sverige sneglar avundsjukt på USAs entreprenöriellaekosystem.

Under seminariet berördes också en mängd andra ämnen, tex det amerikanska SBIR-programmet, intraprenörskap, förekomsten avriskkapital, nätverket Silicon Vikings,husbelåning, sociala medier respektive design som innovationsdrivare, samt hurvi pratar företagsamhet med våra barn – i skolan och kring köksbordet.

Efter seminariet fick jag en pratstund med Martin Kenney,en trevlig prick som bland annat berättade om hur han i sin ungdom letaderubiner i Thailands djungler. Hans kärlek till Kalifornien (där han växt uppoch nu verkar) går inte att ta miste på, men han pratade också om SiliconValleys baksidor: Visst, du får misslyckas. Men du måste kunna visa att du lärtdig något, och inte upprepa misstagen. Annars stängs alla dörrar illa kvickt,och du är körd.

I ett kommande nummer av Entré kan du läsa mer om MartinKenney och han forskning.

/Åse

Klurigt att pitcha på rätt sätt!

2011-09-28T11:55:00.001+02:00

Clare Fairfield

I går deltog jag i Clare Fairfields och KimberlieCerrones seminarium ”The process of raising capital for growth” på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum.

Huvudbudskapet var att det gäller att få finansiärernasuppmärksamhet snabbt.

När ett företag ska söka kapital är det vanligt att deinför tänkta finansiärer får göra en elevator pitch, det vill säga den allraförsta företagspresentationen. När det gäller en sådan pitch kan Clares ochKimberlies råd egentligen sammanfattas så här: shorter, shorter and evenshorter.

Det gäller att få fram så mycket information som möjligtpå tre meningar eller mindre än 60 sekunder. På den tiden ska du snabbt ochenkelt förklara vilket problem produkten eller tjänsten ska lösa, och varförjust denna produkt eller tjänst är så bra. Målet är att få till ett andra möte.

Om du lyckats få till det andra mötet ska du presenteraföretaget på ett tydligt och intresseväckande sätt med hjälp av högst tio bilder.Presentationen bör innehålla en del viktiga punkter, till exempel vad företagetgör, vilken affärsmodell de har, vilken riskkalkyl de har, hurkonkurrenssituationen ser ut - och hur ska de tackla den.

Det här är ju inte lätt! För att visa ett exempel hadeLykke Abdon från företaget X-Brane bjudits in för attmedverka. Hon gav en pitch som var mycket bra, men fick trots det en delfeedback från Clare och Kimberlie (och publiken). Efter att ha gjort deföreslagna förändringarna stod hon åter på scenen, och det märktes en tydligskillnad mot tidigare.

Så om du ska göra en företagspresentation kan du absolutha nytta av Clare och Kimberlies råd. Det finns alltid något att förbättra.Presentationen från i går finns ännu inte på webben, men här kan du ta del av förra årets.

Lycka till!

EDIT: Nu finns årets presentation på webben.

/Helene

Från Google till startup

2011-09-27T14:46:00.001+02:00

I dag fortsatte Sweden-U.S.Entrepreneurial Forum med en seminariedag i Stockholm. Jag deltog i seminariet”Increasing innovation capacity in practice” som leddes av bland andra Jan Sandred från VINNOVA och konsulten Carolyn Gale.Gale arbetar med programmet ”International Innovation Practice”, IIP, som låtersvenska studenter praktisera i San Fransisco-området.

Jan Sandred inledde med att berätta lite om myndighetenssyn på innovation. Regeringen och VINNOVA är ute efter hållbar tillväxt ochlångsiktig konkurrenskraft. Men det finns såklart ingen quick fix, det handlar omatt hela tiden anpassa och förändra sig. Och om att göra. Eller som Sandred sa:”Entreprenörskap drivs av de gatusmarta, inte av de boksmarta. Det handlar omatt lära genom att göra.”

Programmet IIP, med våra kontorsgrannar SSES somen partner, handlar mycket om att göra. Carolyn Gale berättade om hur hon drogigång programmet, en entreprenöriell resa i sig: ”I Silicon Valley är detvanligt att komma på en idé i januari och genomföra i juni. Jag visste inte hursvårt det skulle vara i ett annat ekosystem. Vi mötte motstånd när vi skullelansera idén här i Sverige, men jag bestämde mig för att vara amerikansk ochbara köra.”

Med minimal marknadsföring fick de in 150 ansökningar,och letade rätt på ett antal startups i USA som ville ta emot studenterna. ”ISverige sa folk: ’vi har inte planerat för det här, du får göra det nästa år’.I USA var det: ’visst vi kör, det är lite tajt med tid, men vi gör bästa avdet’.

Hennes arbete resulterade i att ett gäng svenskastudenter i somras praktiserade i olika startups i Silicon Valley med omnejd.Under seminariet fick vi höra från fyra alumner som berättade om sinaupplevelser. En av dem var Goran, masterstudent i produktionsdesign på KTH.Innan han åkte var hans fokus att få jobb i ett större företag, men programmetfick honom att ändra sig: ”Jag åkte som en Google-kille och kom tillbaka som enstartup-kille.”

Vi på ESBRI tar nu med oss våra amerikanska vänner tillUmeå för att fortsätta diskussionerna där. Hoppas vi ses!

/Jonas

Innovation i fokus för årets forum

2011-09-26T16:30:00.000+02:00

Martin Kenney, Randy Mitchell och Sara Modig

I dag har det utbytts kunskap, minglats, diskuterats ochnätverkats på Norra Latin i Stockholm. Där genomförde vi nämligen Sweden-U.S.Entrepreneurial Forum – en dag då svenska och amerikanska finansiärer,entreprenörer, innovatörer, forskare, policymakare och andra möts. Åretsforumdag var den åttonde i ordningen och arrangerades av ESBRI tillsammans mednäringsdepartementet och U.S. Department of Commerce.

Bland talarna fanns gamla godingar som Clare Fairfieldoch Kimberlie Cerrone, men också– i det här sammanhanget – nya förmågor somJohn Backus, Erik Straser, Tazeem Pasha och Martin Kenney.

Under dagen har det bland annat snackats om viktigafrågor för en nationell innovationsstrategi, hur samarbeten mellan akademi ochnäringsliv skapar innovation och om hur man kan öka innovationskapaciteten hosindivider och företag.

Sara Öhrvall berättade om hur Bonniers satsningar pådigital media flyttades till Silicon Valley. Där uppfattades företaget somlitet och spännande – och de korta svenska beslutsvägarna passade det lokalaentreprenöriella klimatet.

Hon lyfte också fram vikten av att ”tänka stort”. Har manen lite beskedligare internationaliseringsplan om att börja i Sverige,fortsätta i Norden och sen ta det därifrån kommer man bli frånsprungen avkonkurrenterna.

John Backus, entreprenör och riskkapitalist, citeradehockeylegenden Wayne Gretzky när han skulle förklara hur New Atlantic Venturesjobbar:“I skate to where the puck is going, not to where it hasbeen.”

I morgon är det dags för seminariedag här i Stockholm,därefter drar den amerikanska delegationen och delar av ESBRI vidare till Umeå(28 september) och Göteborg (30 september). Missar du allt det roliga? Dagensprogram filmades och kommer snart som webb-tv.

EDIT: Ann-Christin L Frickner bloggar om dagens forum.

/Åse

Värdiga vinnare i Nytt&Nyttigt

2011-09-21T11:39:00.000+02:00

Juryn för uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt hademöte i går, och årets tre vinnare utsågs.

Nytt&Nyttigt fokuserar på innovation, kommersialiseringoch nyttiggörande. 2010/2011 var tävlingen öppen för uppsatser som behandlarförutsättningar för innovation eller generella analyser avinnovationsprocesser.

Vi fick in bidrag från 17 svenska lärosäten och nu haralltså juryn enats om vilka som var bäst. Juryn har bland annat tittat pånytänkande, praktisk relevans och förhållandet problem-teori-empiri-analys.

Resultatet offentliggörs 12 oktober i samband medVINNOVAs årskonferens. Håll utkik på ESBRIs webbplats, eller besökkonferensen!

Vinnarna är klart värdiga måste jag säga…

/Christina

Brain gain i Tanzania

2011-09-20T11:22:00.000+02:00

Professor Håkan Boter från Handelshögskolan vid Umeå universitet ringde för någon vecka sedan och berättade om ett spännande samarbete som lärosätet är involverade i. De är medlemmar i Global Business School Network, GBSN, ett nätverk av handelshögskolor som har till syfte att stärka ekonomi- och ledarskapsutbildning i utvecklingsländer.

Målet är att stärka den lokala kompetensen i länderna man jobbar med, en slags motsats till brain drain alltså. GBSN satsar därför bland annat på utbytesprogram. Umeå har ett samarbete med en handelshögskola i Dar es-Salaam, Tanzania, där en doktorand kommer hit till Sverige i tre månader. Umeå har varit inblandat i samarbetet i 15 år och tagit emot en gästdoktorand om året.

Det är just meriterna från Tanzaniasamarbetet som har gjort att Umeå nu är med i det prestigefulla nätverket GBSN. Exempel på andra skolor som är med är MIT, Babson College, Handelshögskolan i Köpenhamn, London Business School och National University of Singapore.

Det här låter som ett mycket spännande upplägg, tycker jag. Inte minst med tanke på vad Elizabeth Gatewood sa på vår senaste Estradföreläsning angående möjligheter i utvecklingsländer.

/Jonas

Staten rör om inom riskkapitalområdet

2011-09-19T14:36:00.000+02:00

I lördagens DI avslöjar näringsminister Maud Olofsson en rad förändringar avseende statensinsatser inom riskkapitalområdet.

Bland annat finns planer på att slå ihop ALMIFöretagspartner och Innovationsbron. Fler detaljer presenteras ibudgetpropositionen som läggs fram i morgon. Låt oss hoppas att detta arbeteäven innebär reformer som ökar tillgången på privat kapital för investeringar itidiga skeden.

Oavsett så är tajmingen perfekt. Kapital i tidiga skedenär ju ett av de områden som brukar diskuteras under Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som drar igång om precis en vecka.

I år medverkar bland andra två amerikanskariskkapitalister: John Backus från New Atlantic Ventures och Erik Straser frånMohr Davidow. De gör det riktiga riskkapitalister ska göra, nämligen investerari mycket tidiga skeden av ett bolag. Det behöver vi mer av i Sverige.

/Magnus

Mauds avsked till sina ambassadörer

2011-09-16T17:23:00.000+02:00

I förmiddags lyssnade jag på Maud Olofsson som taladeinför sin fanclub bestående av ambassadörer för kvinnors företagande. Uppemot400 av de över 800 ambassadörerna var samlade i Stockholm.

Något som gjorde mig mindre upplyft var det exempel somMaud hämtade från mitt hemlän Jämtland: En kvinna ville ta över etttillverkande företag och besökte banken för att diskutera ett lån, varpåbankmannen frågade ”Vet din man om att du är här?”

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Desto mer upplyftande var det att Maud adresserade tvåfrågor som jag tycker är viktiga. Den första frågan handlar om vår inställningtill misslyckande, och att den måste ändras i Sverige. Hon jämförde med SiliconValley där ett misslyckande leder till att andra frågar ”Vad har du lärt dig?”.Denna fråga har jag själv lyft fram ett antal gånger i denna blogg

Den andra frågan handlar om att kvinnors företagande ären tillväxtfråga. Och då inte bara att fler kvinnor som startar och driverföretag leder till tillväxt i samhället, utan att det behöver bli fler kvinnorsom startar och driver tillväxtföretag. Detta tycker jag personligen är mycketangeläget, och det har jag och mina kollegor på ESBRI lyft fram i olika sammanhang sedan 10 år tillbaka.Inte minst i samarbetet med det amerikanska Diana-projektet.

Till sist en fundering: Är det bara kvinnor som får varaambassadörer för kvinnors företagande…?

/Magnus

Umeå calling

2011-09-16T12:30:00.002+02:00

Befinner mig vid Hörsal G i Humanisthuset vid Umeåuniversitet. Just här kommer årets norra version av Sweden-U.S. EntrepreneurialForum äga rum. 28 september genomförs en forum-och seminariedag med spännandetalare och många nätverkstillfällen.

Är du intresserad av frågor kring entreprenörskap ochinnovation? Vill du lära dig mer om vad Sverige och USA kan lära av varandra,delta i diskussioner om att skaffa kapital eller om det innovativa klimatet? Iså fall ses vi! Om inte i Umeå så kanske i Stockholm 26-27 september, eller iGöteborg 30 september.

Det är kostnadsfritt att delta i Sweden-U.S.Entrepreneurial Forum, men antalet platser begränsat. Läs mer och knip din plats i dag.

/Christina

Främja handeln mellan Sverige och USA

2011-09-14T16:44:00.002+02:00

Therese Linde, president Swedish-American Chambers of Commerce hälsar välkommen till årets konferens.

Swedish-American Entrepreneurial Days är i full gång i Växjö. För 21:a året arrangerar SACC (The Swedish-American Chambers of Commerce) seminarier, företagsmatchning och workshops för att underlätta och främja handel mellan Sverige och USA.

Flera intressanta talare och deltagare finns på plats. Bland annat har vi lyssnat till goda råd från Carl Bennet, ägare till Getinge. Han sa bland annat att ett långvarit ledarskap och noga genomarbetade produkter varit några av nycklarna till företagets framgångar. Under förmiddagen presenterade dessutom tre unga företag sina affärsidéer inför stor publik och en jury. De deltar i tävlingen ”Swedish Innovation – Incubator Export Challenge for the U.S. market”. Ett av företagen ska just lansera sin produkt för att underlätta hantering, kontroll och säkerhet vid kärnreaktorer.

Under hela konferensen möts företagare från Sverige och USA. Detta är en del av den så kallade matchmakingen. Företagare har i förväg, eller på plats, matchats med varandra och får under konferensen tillfälle att boka möten och diskutera affärer. Detta är ett av flera exempel på hur konferensen kan främja handel mellan de två länderna.

Om du är intresserad av kopplingen USA och nya affärsmöjligheter i Sverige, kolla gärna in ESBRIs arrangemang Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som hålls i Stockholm, Umeå och Göteborg 26-30 september 2011.

/Christina

Årets studentföretagare korad!

2011-09-13T17:22:00.000+02:00

De tre finalisterna i "Årets studentföretagare": Johan Hallenby, Johanna Nilsson och vinnaren Mattias Kleverud. Bild: Scandinavian Startups.

I förmiddags besökte jag finalen av ”Årets studentföretagare”, en tävling arrangerad av Entreprenörskapsforum och Tillväxtverket.

De tre som nådde finalplats driver företag parallellt med sina studier och är verksamma inom vitt skilda områden. Jag tycker det är fantastiskt att de kan kombinera tuffa universitetsstudier med att starta och driva företag.Först ut var Johan Hallenby som presenterade Viscus AB. Företaget erbjuder kvalitetssäkrad personlig träning av licensierade tränare på speciella centrum. I företaget finns också tillgång till sjukgymnaster och dietister för att hjälpa människor att både bli – och hålla sig – friska. Viscus AB riktar sig både mot privatpersoner och mot större företag.

Därefter presenterade Johanna Nilsson sitt företag Johannan. Hennes affärsidé är att kombinera nordisk inspiration med thailändskt hantverk för att producera och tillverka smycken. Åtta familjeföretag i Thailand står för tillverkningen och Johanna lägger stor vikt vid att de anställda har bra arbetsvillkor.

Slutligen fick vi lyssna på Mattias Kleverud som presenterade företaget Sagastream. De utvecklar en plattform/produkt som ska hjälpa företag att publicera interaktiv video för att kommunicera med sina kunder. Det är till exempel möjligt att genomföra ett direktköp efter att ha klickat på en produkt. De har både Microsoft och Google som partners och riktar sig mot en global marknad.

Alla tre finalister gjorde bra presentationer och har en stor marknadspotential, så jag förstår att juryn hade ett tufft jobb med att kora vinnaren.

Men någon måste ju vinna. Och vinnaren den här gången blev Sagastream. De kommer att använda prispengarna för att utveckla sin programvara till en ännu mer lättanvänd och flexibel produkt.

Alla företagarna tror stenhårt på sin idé och är mycket målinriktade. Jag är säker på att även Viscus AB och Johannan kommer att lyckas bra med sina företag.

Grattis och lycka till i framtiden!

/Helene

Mötets makt

2011-09-08T12:58:00.000+02:00

Ofta fokuserar vi på vad man kom fram till i ett möte. Men Jenny Helin menar att det är minst lika intressant att ta reda på hur vi kom fram till beslutet. Hon har följt två familjeföretag på nära håll och konstaterar att dialogen, relationerna och känslorna är en viktig del av företagandet.

Enligt Jenny är det bra att våga vänta med att sätta upp mål och formulera planer för verksamheten. Genom att vara närvarande, lyhörd och öppen på möten har man större chans att fånga möjligheterna. Jag intervjuade henne i morse om hennes avhandling (artikeln kommer i Entré nr 3).

Typ en kvart senare kom ett pressmeddelande om Philip Runstens avhandling som jag tycker verka ligga i linje med Jennys resultat. Han visar att tydliga mål gör arbetsgrupper ineffektiva. Bäst presterar de grupper där deltagarna nätverkar, bryr sig om varandra och har komplexa bilder av uppdraget.

Dags att skrota affärsplanen? Eller åtminstone ta sig tid för ett förutsättningslöst samtal om vad vi gör, vad vi vill göra och hur vi känner? Kanske är det då de verkligt goda idéerna föds.

/Åse

Globalisering är en möjlighet, inte ett hot

2011-09-06T15:38:00.000+02:00

I går arrangerade vi en Estradföreläsning med Elizabeth Gatewood där hon pratade om bådede kommersiella och sociala sidorna av företagande i utvecklingsländer. Hon visadeen rad olika exempel på hur ett sådant företagande kan se ut. Det finns enmängd mikroföretagare eller nödvändighetsföretagare som driver företag enbartför sin egen försörjning, och det finns också företag som expanderar snabbt ochriktar sig till en global marknad.

För att hjälpa människor som inte kan få finansiering påannat sätt startade nobelpristagaren Muhammad Yunus den första banken somtillhandahåller mikrolån, Grameen bank. Efterdet har flera andra liknande verksamheter startats, exempelvis Kiva.

Orent vatten, avfallshantering och brist på elektricitetär några av de problem som människor i många utvecklingsländer brottas med. Mendet finns lösningar:

Ett enkelt elsystem med solenergi förändrar tillvarontotalt för människor i byar helt utan elektricitet. De kan till exempel studerapå kvällen, eller tillverka produkter för försäljning även efter mörkretsinbrott.

En enkel vattenreningsanläggning kan, med hjälp av solen,förebygga sjukdomar och rädda många liv.

Avfallshantering är ett stort problem i många länder. Meden enkel kompostanläggning omvandlas avfallet till gödning. På det sättetvärnar man även om miljön eftersom användningen av kemiska gödningsmedelminskar.

Enligt Elizabeth Gatewood är det inte meningsfullt attförsöka separera det kommersiella från det sociala entreprenörskapet – ochutvecklingsländerna behöver både och. Det gäller att hitta en fungerandestruktur där både ekonomisk vinning och sociala aspekter får plats. Det finnsmånga olika varianter på detta och hur man gör är snarare en strukturell frågaän en filosofisk.

Om det här låter intressant kan du redan nu både kolla inOH-bilderna och se hela föreläsningen.

/Helene

Konferens om kvinnors företagande

2011-09-02T15:25:00.008+02:00

Många samsades på scen under dagen. En av panelerna bestod av Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna, Catrin Mattsson, pol sak näringsdepartementet, Gun Hedlund, fil dr Örebro universitet och Robert Hamrén, VINNOVA.

I dag arrangerade Esbri, tillsammans med VINNOVA, konferensen ”Kvinnors företagande: forskning, politik, praktik”. Anledningen var att VINNOVAs forskningsprogram ”Forskning om kvinnors företagande” nu har avslutats.

Frågor som diskuterades var bland annat: Hur har kvinnors företagande förändrats och utvecklats i Sverige de senaste årtiondena? Har de politiska satsningarna på ökat företagande bland kvinnor burit frukt? Behövs insatser för att främja kvinnors företagande även framöver?

Om ni är twitteranvändare, kolla in hashtagen #kvinnftg2011. Här finns många intressanta kommentarer och tankar i flödet från konferensen.

Du kan också se hela konferensen på Bambuser. Vi kommer också inom kort lägga upp den på vår webb-tv.

/Jonas

Nytt center för dig som har en idé till socialt entreprenörskap

2011-09-01T21:53:00.008+02:00

Inne på Stockholms universitetsområde ligger en röd villa som kallas Villa Belona. Den ska du som vill bli social entreprenör besöka! Idag invigdes nämligen ett nytt center för socialt entreprenörskap där. Centret kallas CSES som står för Center för Socialt Entreprenörskap Sthlm.

Alla i Stockholmsområdet som har ett intresse för socialt entreprenörskap är välkomna dit, hälsar grundarna Thomas Arctaedius och David Lundborg. Du kan vara anställda eller egen företagare som söker kompetensutveckling inom området eller en entreprenör som är i uppstartsfas.

Under invigningen presenterade sig två av de sociala entreprenörer som blir de första att samarbeta/få stöd av CSES. Peik Stenlund, från Pamoja, berättade hur de vill få igång lokalt tillverkad elektricitet till småbyar i östra Afrika genom att samarbeta med teleföretag på plats. Sini Tinfors berättade om sin företagsidé, Stick Together, som går ut på att föra samman ensamma människor på stickcaféer runt om i landet och samtidigt få igång en produktion av handgjorda barnkläder.

Sociala innovationer behövs överallt, både i det lilla och det stora. En liten idé kan föda stor förändring. Själv blir jag otroligt inspirerad av allt detta, precis som när jag var på Playing for Change i våras. Det ger en känsla av att världen är full av möjligheter, tack vare såna här problemlösare som är fyllda av energi och nya kreativa idéer.

Någon som tänkte stort var Michael Young i England. Han startade över 60 organisationer i sitt liv, bland annat The Young Foundation som presenterades av Louise Pulford. Hon tipsade bland annat om de webbsidor som de själva driver, alla fyllda med information om socialt företagande. Besök SIX (Social Innovation eXchange) och Social Innovator (hundratals exempel på socialt företagande).

CSES bygger vidare på SU Innovation AB som ska driva centret med hjälp av finansiering från Svenska ESF-rådet. På invigningen delades förstudien till projektet ut, där kan du läsa mer om centrets idéer. Det ska bli spännande att se vilka sociala entreprenörer som kommer ut ur denna satsning.

Du hittar CSES i Villa Belona, Universitetsvägen 8 i Stockholm och på cses.se.

/Hanna

En fortsatt stark röst för företagande

2011-08-31T11:14:00.005+02:00

För en stund sedan nominerades Annie Lööf av en enhällig valberedning till ny partiordförande för Centerpartiet. Med det valet kommer Centerpartiet fortsatt ha en partiledare som framhåller vikten av entreprenörskap och företagande.

Förra sommaren medverkade Annie i vår konferens på temat ”Företagare med utländsk bakgrund” och skrev dessutom ett inlägg efteråt här på esbribloggen.

Jag vet även att hon läser vår tidning Entré och följer vårt arbete med att på olika sätt sprida forskningsbaserad kunskap för att hålla sig uppdaterad.

Lycka till Annie, och grattis till din jur. kand!

/Magnus

Paradoxalt socialt entreprenörskap

2011-08-25T15:12:00.010+02:00

Ester Barinaga presenterade ny forskning om socialt entreprenörskap på konferensen NFF 2011.

I går avslutades den företagsekonomiska konferensen NFF 2011 som hölls på Stockholms universitet. Jag besökte bland annat ett seminarium om socialt entreprenörskap. En av presentatörerna var Ester Barinaga från Handelshögskolan i Köpenhamn. Hon har intresserat sig för entreprenöriella samhällsinitiativ som strävar efter att förbättra levnadsvillkoren för vissa grupper av människor, ofta stigmatiserade på olika sätt.

Det projekt hon har följt heter Förorten i centrum och syftar till att med konsten som redskap stärka förortsungdomars framtidshopp. Hon är själv en av initiativtagarna till projektet (”En del tycker jag är lite schizofren i det här”), som har drivits med stöd av bland annat Röda korset. Entré nr 2-2010 med ”Företagare med utländsk bakgrund” som tema illustrerades med en av projektets muralmålningar.

Även om syftet är gott, finns det en del problematik kopplade till den här typen av initiativ, menade Barinaga. En sak att tänka på när man identifierar en målgrupp är att man då också förstärker hur gruppen särskiljer sig mot resten av samhället. Och att man buntar ihop en väldig massa olika individer och undergrupper i en stor massa, som till exempel ofta görs med begreppet ”invandrare”.

- Man tar då samtidigt bort individernas subjektivitet och deras egen makt till social förändring. Det finns en risk att man reproducerar de maktförhållandena som man faktiskt vill förändra. Det här är en ganska svårlöst paradox, initiativet måste ju identifiera sin målgrupp för att kunna verka, sa Ester Barinaga.

/Jonas

Entreprenöriellt lärande från förskolan

2011-08-23T16:56:00.011+02:00

Entreprenörskap i skolan - hur ska det se ut egentligen? Dagens lärare får hitta sin egen väg till det entreprenöriella lärandet.

Alla elever bör nås av entreprenöriellt lärande - men vad är det?

Nätverket LiFE och Idélab vid Mälardalens Högskola ordnade en givande och förutsättningslös ickekonferens i Västerås. Diskussionsfrågan löd: Vad är egentligen entreprenöriellt lärande? Dagen fylldes med intressanta presentationer och diskussionsstunder kring ett ämne som många har starka åsikter kring, men som ingen ännu definierat. Jag tror att alla medverkande på konferensen hoppas på en fortsatt diskussion, med mer utrymme och tid.

En av initiativtagarna till konferensen, Magnus Hoppe, universitetslektor och forskare, introducerade ämnet och förklarade att några givna svar inte finns. Entreprenöriellt lärande har funnits med i skolvärlden ett bra tag redan. I höstens nya skolplan har det fått ännu större plats. Det ska faktiskt finnas med i tänket redan från förskolan.

Att ett entreprenöriellt tankesätt är efterlyst i dagens skola är alltså tydligt, men inte hur det ska se ut. Det kan handla om att starta ett företag på skoltid. Att driva det, sälja en produkt eller tjänst och sedan avveckla sitt företag. Men det kan också handla om så mycket mer. Entreprenöriellt lärande är brett, det behöver inte alltid innefatta företagande. Det kan till exempel också handla om projektledning, beslutsfattande, grupparbeten, att hitta egna lösningar, ifrågasätta etablerad kunskap och att ta ansvar. Att från en idé/tanke se till att det blir någonting i slutänden, vare sig det är en produkt eller ett privat beslut.

På lärarutbildningen har det inte skett någon förändring som underlättar det entreprenöriella lärandet. De som driver på en förändring ute i skolorna har ofta ett eget engagemang i frågan. På Odlarskolan (klass 6-9), i Eskilstuna, var det skolledningen som tog ett beslut om förändring. Rektor Jan-Erik Nyström berättade, tillsammans med några av skolans lärare, hur vägen mot det entreprenöriella lärandet påbörjats hos dem.

Lärarna på Odlarskolan har bland annat använt sig av boken Så tänds eldsjälar (utgiven av MeUniversity) för att komma igång. Men det är den utökade tiden för pedagogiska diskussioner som gett mest och inspirerat dem, berättade de. Och hjälpen från Sara Hägglund på Mälardalens högskola, som har varit projektledare och drivkraft för Odlarskolans satsning. Hon har peppat och diskuterat, samt hjälpt skolan att söka pengar hos bland annat Skolverket.

Under dagen kom många intressanta tankar fram kring entreprenöriellt lärande - men diskussionen är bara påbörjad och måste fortsätta luftas runt i landet.

/Hanna

Entreprenörer går inte hem hos rekryterare

2011-08-22T22:04:00.001+02:00

I dag inleddes Nordiska Företagsekonomiska Föreningens konferens, NFF 2011, på Stockholms universitet. 350 forskare deltar i konferensen där cirka 330 artiklar presenteras, bland annat inom ämnena entreprenörskap och innovation.

Professor Ulla Hytti från Handelshögskolan i Åbo presenterade en artikel om hur entreprenöriell erfarenhet värderas när man söker arbete. I studien fick rekryterare bedöma fiktiva personer som slogs om samma jobb. Resultaten visar att erfarenhet av entreprenörskap inte var speciellt hett. Rekryterarna ansåg att de före detta entreprenörerna hade för mycket managementerfarenhet för den typ av operativt chefsjobb som rekryteringen gällde. Det behövs ett legitimt skäl till att lämna företagandet för att söka lönearbete. Extra misstänksamma blev rekryterarna inför entreprenörer som stängt ner sitt företag.

Hytti menade att den här typen av undersökning kan öka förståelsen för vad som händer i entreprenörskapsprocessen efter en exit. Det kan också lära oss en del om de sociala riskerna som en karriär som entreprenör kan medföra. Om man inte kan gå tillbaka till lönearbete innebär det ju en ganska stor finansiell risk att satsa på entreprenörskap som karriärval.

/Jonas

EU-kommissionen prisar kvinnliga innovatörer

2011-08-15T10:28:00.001+02:00

European Union Women Innovators prize är ett nylanserat pris för kvinnliga innovatörer. EU-kommissionen delar ut priset till tre kvinnor. Syftet är att främja medvetenheten om nyttan och behovet av mer innovation och fler företagande kvinnor i samhället.

Tävlingen är öppen för alla kvinnor som någon gång har deltagit i EU:s program för forskning och utveckling, alternativt programmet konkurrenskraft och innovation. Målet med priset är att hjälpa och inspirera andra kvinnor att följa i innovatörernas fotspår. Prispengarna uppgår till en totalsumma om 175 000 dollar.

För mer info och ansökan, besök EU-kommissionens webbsida. Sista ansökningsdag är den 20 september 2011.

/Christina

Gästblogg: Miljöteknik – en sjättedels ljus framtid?

2011-08-10T14:13:00.005+02:00

Världsnaturfonden har kommit ut med en ny rapport om miljöteknikens möjlighet att minska koldioxidutsläppen. Mikael Syväjärvi som forskar inom material för energi och miljö på Linköpings universitet har läst rapporten och gästbloggar här om den, och om forskningens möjlighet att bidra. Mikael är även egen företagare. Läs mer om Mikaels forskning här, och om hans företagande här.

/Jonas

Det är inte mognaden hos miljöteknik som hindrar att förnybar energi helt kan ersätta fossilt bränsle. Det som behövs för en ljus framtid, är ökad tillgång till marknader, kapital och kommersiellt gångbara lösningar.

Det menar bland andra Världsnaturfonden i sin nya rapport om miljöteknikens möjlighet att minska koldioxidutsläpp. Tekniken hos förnyelsebar energi är mogen, men politiska beslutsfattare måste komma överens med finansmarknadens aktörer för att miljötekniken ska kunna bidra till att nå klimatmålen. Energieffektiv teknik och förnybar energi skulle kunna tillgodose näst intill 100 procent av världens energibehov år 2050.

International Energy Agency (IEA) uppger att koldioxidutsläppen var högre än någonsin förra året. Denna trend kan resultera i att halten av koldioxid är 70 procent högre 2050 jämfört med i dag. Det kan medföra 4‐6 graders global uppvärmning. Men med rätt stöd kan alltså den fossila energin bytas ut mot förnyelsebar energi så att klimatmålen kan uppnås.

Enligt en av författarna till rapporten, Magnus Emfel – ansvarig för Världsnaturfondens arbete kring klimatinnovationer, kan Sverige ha en ljus framtid inom miljöteknikutvecklingen. Men bara om ambitionsnivån höjs så att innovationerna sprids snabbare. En intressant fråga är om det finns tillräckligt med underlag för detta från forskningen? Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv som presenterades i början av året så leder endast resultat från var sjätte disputerad inom forskning till en vara eller tjänst.

Skulle det räcka med en sjättedels ljus framtid som klimatmål?

Text och bild: Mikael Syväjärvi

Bussighet är både trevligt och lönsamt!

2011-08-03T14:31:00.003+02:00

Jag har ofta hört att man måste ha vassa armbågar för att nå framgång i affärslivet. Men det behöver inte alls vara så. Enligt boken ”Marknadsför dig med personliga kontaktnät” skriven av Katarina Widoff, är det precis tvärtom.

Man kan komma långt genom att förstå kontaktskapandets ekonomiska och marknadsföringsmässiga strategier. Man ska dra nytta av sina kontaktnät – men naturligtvis inte utnyttja dem.

I boken kallas detta för nätverksekonomi. I denna typ av ekonomi blir ett plus ett inte två, utan tre eller kanske fem – eller till och med sju. Man kan till exempel hjälpa någon som får en större order, omöjlig att klara av på egen hand. Likaså kan man komma in i en affär via personliga kontakter – eller hjälpa någon annan genom att rekommendera personen/företaget till en potentiell kund. Vi lever i dag i rekommendationssamhället – vi gör mycket hellre affärer med någon som vi fått kontakt med via vårt personliga kontaktnät.

Ju mer vi samarbetar, desto bättre går det för alla. Var inte rädd för att ge, det kommer alltid tillbaka på något sätt. Ibland kommer det inte ens från samma person, utan kanske från någon person i den personens kontaktnät eller ytterligare ett led bort.

Tänk efter hur ditt eget nätverk ser ut? Hur kan du ha nytta av dem du känner och hur kan du vara till nytta för dem?

Jag har pratat en hel del om det här med mina vänner, och vi har bestämt att försöka tänka mer i de här banorna. Vi har skaffat oss både en massa erfarenheter och en hel del kontakter genom livet. Dessa ska vi naturligtvis dela med oss av när det finns möjlighet.

Detta kan gälla i både jobbsituationer och privat. Jag har till exempel nyligen skaffat en praktikplats på vårt lokala gym till mina kompisars son. Toppen för alla! Gymmet fick en instruktör, mina kompisar (och sonen) är glada, och jag tycker det är kul att kunna hjälpa till.

Ha en bussig sommar!

/Helene

Nytt lästips från semestercoachen

2011-07-28T11:53:00.002+02:00

Jag har precis läst en annorlunda och rolig bok, ”Party Marketing – enklaste vägen till framgångsrik marknadsföring”, skriven av Harald Moe och Lennart Grahn. Utgångspunkten är en jämförelse mellan att ordna en fest och att marknadsföra en produkt eller tjänst. Författarna hävdar att båda bygger på samma struktur.

De flesta har god kunskap om hur man arrangerar en lyckad fest, och man kan tänka i princip på samma sätt när man planerar marknadsföringen av sitt företag eller sin produkt. Boken går igenom de olika stegen och innehåller massor av praktiska exempel.

Författarna beskriver hur gymnasieeleven Nicke ordnar en lyckad fest och sedan tillsammans med en mentor lär sig att översätta genomförandet till ”affärstänk”. Vi får följa Nicke när han via sin mentor lär sig vad som behövs för att lyckas i sitt marknadsföringsarbete. Oavsett det gäller snabbrörliga konsumtionsvaror eller kapitalvaror är det samma ingredienser som ingår i processen: idé, målgrupp, erbjudande, upplevelse, budget och resultat.

Visst är det jämförbart: När gästerna går efter en fest vill man att de ska säga: ”Hoppas jag blir bjuden igen! Vilken succé!” Vid marknadsföring av ett företag, en produkt eller tjänst hoppas man att kunderna ska säga: ”Det här företaget ska jag anlita igen” eller ”Den här produkten ska jag köpa igen”…

Vill du veta mer om Party Marketing och hur det går för Nicke? Kolla in deras webbplats

Jag tror jag ska ordna en fest snart, blev inspirerad efter att ha läst boken :)

/Helene

Almedalens bästa?

2011-07-08T13:35:00.000+02:00

Blockets vd Martin Frey berättar att blodiglar är en populär vara på sajten i Malaysia.

Almedalens mest spännande och diversifierade talarlista stoltserade TEDxAlmedalen med i går kväll. Var annars under politikerveckan hör man Inga-Britt Ahlenius kalla Ban Ki-moon för en nolla och Nils Landgren dra igång stämningsfull Vem-kan-segla-förutan-vind-allsång på samma scen.

Temat för kvällen var Doers och talade gjorde också bland andra Sara Damber från Playing for change och Blockets vd Martin Frey. Alla medverkande utgick från sina egna erfarenheter av att vara en doer. Mycket bra och inspirerande! Allt finns att se på TEDxAlmedalens webb.

/Jonas

Akademiker och byråkrater jobbar stelt

2011-07-07T14:43:00.000+02:00

Ulrika Sjödin från Mittuniversitet presenterar forskningsresultat på House of social entrepreneurship.

Bland det bästa med att vara i Almedalen, enligt min mening, är att springa runt mellan olika seminarier. Problemet är att det är så mycket intressant som pågår samtidigt att man inte har en chans att besöka allt man skulle vilja – långtifrån. Och man har (eller tar sig) sällan tid att sätta sig ner och reflektera över allt spännande man hör. Än mindre skriva om det. Det kan nog därför bli en del uppsamlingsposter här på esbribloggen framöver.

Ett av mina stopp i går var ett förmiddagsseminarium på House of social entrepreneurship om lokalt samhällsentreprenörskap och forskningsprojektet Sespa. Sespa drivs av Mittuniversitetet och Entreprenörskapsforum med syfte att öka kunskapen om hur socialt entreprenörskap bidrar till hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt på ett lokalt plan. Deltog gjorde Göran Brulin, Tillväxtverket, Dan Hjalmarsson, Tillväxtanalys, Anders Lundström, Mittuniversitetet och Ulrika Sjödin, Mittuniversitetet.

Ett av budskapen var att för att det här ska funka krävs ett mångfaldsperspektiv och ett inkluderande synsätt. Låter ju rätt självklart, men enligt Ulrika Sjödin är det långt ifrån enkelt att implementera i verklighet. Akademiker och byråkrater har ett sätt att jobba som lätt kan upplevas som stelt och med ett ovanifrånperspektiv. En utmaning, alltså.

/Jonas

Forskare blir inte bra företagare – eller?

2011-07-05T23:33:00.000+02:00

Claes de Neergaard, Saeid Esmaeilzadeh, Ulrika Stuart Hamilton, Karl Wennberg, Caroline Wigren

Bör forskare bli företagare? Den frågan var utgångspunkten för ett seminarium som Entreprenörskapsforum arrangerade i förmiddags. Medverkade gjorde bland andra forskarna Karl Wennberg från Handelshögskolan i Stockholm och Caroline Wigren från Lunds universitet.

Wennbergs svar var: Nej, forskare blir nog inga bra företagare. Han har tillsammans med ett par kollegor jämfört avknoppningar från företag med avknoppningar från akademin. Resultaten visar att företagsavknoppningarna omsätter mer och har högre överlevnadsgrad än de från akademin. Däremot bidrar företag som har sitt ursprung i universitetsvärlden i större grad till sysselsättningen.

Wennberg menad att även om det såklart finns ett antal universitetsavknoppningar som går bra, är företagsavknoppningarna klart fler och går bättre. Han föreslog därför att mer fokus borde läggas på att stödja och underlätta även dessa avknoppningsprocesser.

Caroline Wigren höll inte riktigt med. Hon menade att forskare inte alls är värdelösa på kommersialisering. Och akademiskt entreprenörskap behöver inte alltid handla om att forskare kommersialiserar sin egen forskning. Det kan exempelvis också handla om en lärare som startar företag som inte bygger på forskning. Det är viktigt att inte ha en för snäv syn på detta, ansåg Wigren. Hennes slutsats var att satsningarna på akademiskt entreprenörskap bör fortgå, det är fortfarande inte speciellt meriterande att starta företag inom akademin.

Inbjuda att kommentera forskarnas resultat var Saeid Esmaeilzadeh, vd, Serendipity Innovations och Claes de Neergaard, vd, Industrifonden.

Esmaeilzadeh inledde med att konstatera att företagsvärlden och akademin har olika drivkrafter. Forskare drivs av kunskapsgenerering, medan ekonomin är det viktigaste för företagare. Han menade därför att det kan vara lite knäppt att försöka göra till exempel en professor i kärnfysik till entreprenör. Nästan lika knäppt som att göra en entreprenör till professor i kärnfysik.

Neergaard sa att deras utgångspunkt på Industrifonden stämde ganska bra överens med Karl Wennbergs: Avknoppningar från företag är bättre. Personerna som kommer därifrån har tränats i hur företagande går till på ett annat sätt än de som kommer från akademin. De kan därför läsa marknaden bättre och väljer projekt med snabbare avkastning.

/Jonas

Socialt hållbar stad tillsammans

2011-07-05T18:31:00.000+02:00

I morse var jag på ett seminarium om den socialt hållbara staden. Det arrangerades av House of social entrepreneurship, och byggde på den nya boken Hela staden. Redaktören för boken, Tapio Salonen, redogjorde själv kort för innehållet. Författarna använder Landskrona som exempel, en av Sveriges mest segregerade städer. Salonen uttryckte det som att man nästan kan känna de sociala spänningarna när man går på gatan i Landskrona. Lösningen, menade han, är att få alla att känna sig inkluderade och att samhället inte är färdigbyggt. Annars kommer många goda idéer att gå förlorade.

/Jonas

Små vill satsa på utveckling

2011-07-04T23:40:00.004+02:00

Kristina Alsér, Eugen Steiner, Oscar Lundin och Pontus Braunerhjelm med flera ingick i panelen.

Det är ingen överdrift att säga att det händer mycket under politikerveckan i Almedalen. Inte minst inom områdena entreprenörskap, innovation och småföretagande. Här på esbribloggen kommer vi rapportera brottstycken från seminarier, debatter och annat som vi tycker är intressant.

Det hela smög igång i går, men det är i dag måndag det börjar på allvar. Efter en välbehövlig sovmorgon (kom in med båten vid tre i morse) var jag på ett seminarium som samarrangerades av VINNOVA och Entreprenörskapsforum: ”Innovationskraft för framtidens innovatörer – Hur kan småföretag höja sin konkurrenskraft?”

Jenni Nordborg, enhetschef på VINNOVA, inledde med att berätta om den rapport de två organisationerna nu släpper om strategiskt utvecklingsarbete i innovativa småföretag. Siffrorna visar på att de små lägger alltmer vikt vid den här typen av verksamhet, drygt 80 procent av de tillfrågade företagen anser att strategiskt utvecklingsarbete är mycket viktigt eller avgörande för deras konkurrenskraft. Dessutom bedömer merparten av företagen att satsningarna kommer att öka ytterligare framöver.

Entreprenörskapsforums vd, Pontus Braunerhjelm, påpekade att det inte är helt lätt att mäta innovation. Sverige ligger exempelvis i topp i alla mätningar av innovationskraft. Däremot ligger vi klart sämre till än många andra länder när det gäller andelen innovatörer. Han menade att det skiljer sig mellan branscher, i vissa satsas det mer och mer, medan andra snarare drar ner på sina satsningar. Olika branscher dras också med olika problem. För en del är kompetensbrist det största hindret, för andra kapitalbrist. Många nämner tidsbrist som ett hinder för utvecklingssatsningar.

Det är såklart ganska svårt att formulera en ekonomisk politik kring detta. Braunerhjelm tyckte i alla fall att det är lite tunt på det området just nu.

Efter presentationen följde en paneldiskussion med bland andra Oscar Lundin, grundare till Ung Omsorg. Han höll med om att det finns mycket att göra, inte minst när det gäller attityder och strukturer i samhället. I vårdbranschen, menade han, är osäkerheten stor. Man vet inte ens om det bolag man bygger kanske måste lägga ned efter nästa val.

Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs Län, efterlyste en mer gemensam agenda kring det här med innovation. Politikerna borde släppa lite på det här med rött och blått, ansåg hon.

VINNOVAs generaldirektör Charlotte Brogren avslutade seminariet. Hon lovade att VINNOVA kommer att jobba för att små och medelstora företag på ett tydligt sätt kommer in i den nya innovationspropositionen.

/Jonas

Sommarlov – men inte på bloggen!

2011-07-01T16:02:00.000+02:00

Nu är det snart semester och en välbehövlig ledighet väntar många av oss. Medarbetarna på ESBRI kommer också att vara lediga i olika perioder och delar av verksamheten ligger i vila. Men det kommer ändå att bli en del nya inlägg på bloggen. Nästa vecka rapporterar Jonas från Almedalsveckan, och under sommaren kommer också några boktips för er som vill förkovra er lite i hängmattan.

Första tipset kommer här och gäller en bok som är intressant för alla som sysslar med att köpa och sälja produkter eller tjänster inom alla branscher (och det gäller ju ganska många). Boken är uppbyggd som en fallbeskrivning med många praktiska exempel på problem och möjliga lösningar.

Att göra rätt saker för rätt kunder i rätt tid är det genomgående temat i ”Myten om den lojala kunden” skriven av Joakim Harping. Boken tipsar på ett lättsamt sätt om hur man bygger hållbara kundstrategier. Ett av de viktigaste tipsen, även om det kan tyckas självklart, är att lyssna på kunderna. Det är så man får veta vad de vill ha. Och om kunderna får sina förväntningar uppfyllda, ökar sannolikheten markant för att de ska återkomma.

Varför är det då så viktigt att behålla sina kunder? Jo, extremt lönsamma företag har en gemensam egenskap: de har förmågan att behålla kunder, personal och leverantörer under lång tid. Det kostar mer att skaffa en ny kund jämfört med att behålla en gammal. När återköpsgraden ökar med fem procent, ökar omsättningen med upp till 35 procent och lönsamheten med upp till 95 procent.

Om du läser den här boken får du konkreta tips på hur man gör för att behålla kunderna och därmed få bättre lönsamhet i företaget. Och det är ju inte så dumt!

/Helene

Nytt&Nyttigt – juryns arbete tar vid

2011-06-29T11:37:00.000+02:00

I onsdags var det sista anmälningsdagen för att delta i vår uppsatstävling Nytt&Nyttigt. 72 stycken (!) bidrag kom in, varav 34 direktkvalificerar till steg två, juryns påsikt.

Även årets tävlingsomgång fick en god spridning och vi kan stolt meddela att hela 17 svenska lärosäten finns representerade bland de inkomna bidragen.

I veckan som följer påbörjar juryn sitt arbete. Ordförande är Charlotte Brogren, VINNOVAs generaldirektör. I övrigt hälsar vi professor Anders Malmberg, Uppsala universitet och Elisabeth Thand Ringqvist, vd på Företagarna, välkomna som nya jurydeltagare. Vi passar också på att avtacka Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, samt professor Dominic Power, Uppsala universitet, för deras tid och engagemang i juryarbetet. För information om alla jurydeltagare och årets tävling, besök www.innovationsuppsats.se.

12 oktober tillkännages resultatet av uppsatstävlingen. Prisutdelningen sker samma dag, i samband med VINNOVAs årskonferens. Därefter drar vi igång tredje tävlingsomgången av Nytt&Nyttigt. Då vill vi åter få in Sveriges bästa uppsatser om innovation och nyttiggörande!

/Christina

Kameramannens rapport från ICSB

2011-06-22T14:18:00.002+02:00

På ICSB-konferensen i Stockholm kunde man träffa kompisar från förr, till exempel Allan Gibb och en björn.

Slutet av förra veckan tillbringade jag, tillsammans med flera av mina kollegor, till stor del på ICSB-konferensen. Att försöka sammanfatta tre dagar med hundratals seminarier och workshops är en omöjlighet. I stället kommer här några korta reflektioner från personen bakom kameran (jag fotade en hel del under konferensen, se tidigare inlägg här på esbribloggen).

Som vanligt var det trevligt att träffa vänner från hela världen. I början av 2000-talet var jag aktiv i ICSB, bland annat i styrelsen under några år, och många av dem jag lärde känna då kommer fortfarande på konferenserna. I år lyssnade jag främst på plenumsessionerna. Däremellan handlar konferensdeltagande mycket just om att träffas och ”buskdiskutera” i korridorerna.

Eftersom jag även suttit med i konferensens styrgrupp som representant för ESBRI, så var det härligt när det hela satte igång. I torsdags delade Prins Daniel ut ”The Global Award for Entrepreneurship Research” och näringsminister Maud Olofsson öppningstalade. Hela hennes tal finns på regeringens webbplats. Så här i efterhand tycker jag nog att hon såg extra avslappnad och glad ut. Kanske inte så konstigt då hon dagen efter meddelade att hon inte ställer upp för omval som partiordförande för Centerpartiet.

ICSB-dagarna avslutades med att professor Steven Klepper presenterade den forskning han fick pris för när konferensen startade på torsdagen. Han har studerat olika kluster och deras utveckling över tid, bland annat bilindustrin i Detroit. Klepper kallar sin forskning nanoekonomi eftersom den handlar om att gå in på riktigt detaljerad nivå. Ett resultat som jag reflekterade över var att det i början av 1900-talet fanns över 200 biltillverkare i bilklustret i Detroit. I dag finns det 3. Alltså klart färre tillverkare, men ändå fler modeller än tidigare då jag tror att varje tillverkare i början av 1900-talet hade en modell vardera.

Till sist vill jag ge en eloge till Maria Evertsson, Lena Stenberg och Anna Ullsten på Tillväxtverket som har utgjort kärnan i kansliet för ICSB 2011. Det är inte lätt att ro i land ett sådant här stort arrangemang. Bra jobbat!

/Magnus

Kreativa miljöer på ICSB

2011-06-21T16:03:00.006+02:00

Karin Nilsdotter, Spaceport Sweden

Förra veckans internationella forskarkonferens, ICSB, hade flera olika teman. Ett av dessa var kreativa näringar och miljöer, något jag tycker är speciellt spännande.

Bland annat fick vi lyssna till Karin Nilsdotter som presenterade Sverige som en nation som satsar på rymdforskning! Hon jobbar på Spaceport Sweden, ett företag i Kiruna som håller på att utveckla en helt ny industri, och en kommersiell plattform för utflykter till rymden. Rymdforskning i Sverige har funnits lika länge som NASA men är inte lika välkänt. Inom ett par år kommer de att ha möjlighet att skicka människor ut i rymden – på semester! För den som har pengar över går det att boka en plats redan nu…

Spaceport Sweden fanns också med på utställningen Creative Sweden som ställts upp för ICSB-besökarna på Stockholm Waterfront. Där kunde man mingla runt i pauserna och snappa upp fakta om de representerade företagen och organisationerna, bland andra LKAB, Swedish Lappland och Ishotellet i Jukkasjärvi.

I World Trade Center, mitt emot Waterfront, kunde man lyssna till mindre seminarier om olika artiklar, bland annat på temat kreativa näringar. Som skribent tyckte jag att Sabine Müllers, ”Entreprenurship and Regional Development: A Litterature Review” var extra spännande. Hon har gjort ett omfattande jobb och jämfört hur man skriver om entreprenörskap i olika publikationer, vilka termer som används och hur entreprenörskap presenteras – kanske något att titta närmare på för den som forskar i eller skriver om ämnet.

/Hanna

Avknoppningarna gör regionen

2011-06-19T02:16:00.001+02:00

Efter att professor Steven Klepper hade hållit sitt tal, fick vi en pratstund. Han passade på att kika igenom Entré, med sig själv på omslaget. Foto: Magnus Aronsson.

Årets mottagare av ”Global Award for Entrepreneurship Research” är Steven Klepper. Det har vi uppmärksammat här på bloggen förut, och han porträtteras i senaste numret av Entré. I dag på ICSB-konferensen höll han ett keynote-tal. Han fokuserade främst på sin forskning kring kluster och varför företag som verkar i kluster är så framgångsrika. Den dominerande synen är att framgången beror på att här finns resurser, som personal, nära och lättillgängligt. Klepper syn är lite annorlunda.

Han berättade om fyra extremt lyckade kluster: Silicon Valley (förstås), Detroits bilindustrikluster, bildäcksklustret i Ohio och klädklustret i Bangladesh. De fyra må vara olika på många sätt, men har också en hel del gemensamt. Bland annat att de har uppstått på ganska osannolika platser. Inget talade egentligen för att Fairchild skulle välja Silicon Valley som etableringsplats, eller för att Oldsmobile skulle välja Detroitområdet.

Ingen av regionerna var då speciellt attraktiva. Däremot växte de extremt snabbt när väl det första företaget hade etablerat sig. Regionen där Oldsmobile startade växte från 300 000 människor till 1,9 miljoner på 30 år, och producerade 80 procent av bilarna. Silicon Valley såg ungefär samma utveckling.

Hur går det här till? Kleppers svar är avknoppning. Och skälet till att företag knoppas av är att personer som jobbar på en branschledare som till exempel Fairchild lär sig hur det går till att driva den typen av företag. De etablerade företagen fungerar som ovilliga utbildningsplatser för nya entreprenörer. Ovilliga eftersom de ju inte vill bli av med kvalificerad personal, och för att de därigenom skapar sin egen konkurrens. Avknoppningarna flyttar sällan speciellt långt från källan. Och efter att tillräckligt många har gjort denna resa har vi ett kluster.

- Avknoppningarna är nyckelspelare i kluster. Speciellt avknoppningar från företag med en bra stamtavla. Det är avknoppningarna som gör regionen, inte tvärtom.

- De viktigaste lärandeinstitutionerna i ett land är inte skolorna, det är företagen. Det är de som lär upp nästa generation entreprenörer.

För att få fram sina resultat har Klepper spårat och följt grundarna till massor av avknoppningar i de olika klustren. Vad är deras bakgrund? Vad gjorde de innan de startade eget? Han kallar det för nanoekonomi.

- Det var ett otroligt arbete att hitta alla grundarna. Det är den smärtsamma sidan av mitt arbete.

Nästan alla företag i Silicon Valley är avknoppningar. Kleppers budskap till oss, och till världens policymakare, var att underlätta för avknoppningar.

- Rörlighet, rörlighet, rörlighet. Det är det viktigaste. Folk ska inte bara vara villiga att lämna sitt jobb och starta nytt. De ska uppmuntras till det.

För att nå dit menade han att politikerna kan hjälpa till genom att se till att lagar, regler och skattesystem inte försvårar för rörligheten.

Efter Steven Kleppers tal delades ett antal priser för bästa artiklar ut, innan det var dags att stänga ICSB-konferensen för i år. Tack till alla arrangörer, för ett mycket bra arrangemang!

Nästa år är det Wellington, Nya Zeeland som står som värd för konferensen.

/Jonas

Succén är sällan spikrak

2011-06-19T01:51:00.011+02:00

Akademiska entreprenören Cecilia Bergh berättade om Mandometern, en svensk innovation som hittills hjälpt över 500 patienter med ätstörningar. Foto: Magnus Aronsson

ICSB-konferensens sista dag inleddes med parallella sessioner, workshops och Baltic Business Arena. Därefter möttes vi för ett sista plenumpass som introducerades av konferensens ordförande Anders Lundström. Han verkade glatt överraskad över deltagarnas fräscha utseende, fredagskvällens festligheter till trots.

Temat var ”The success of entrepreneurship” och vi fick först höra två entreprenörer berätta om vad framgång innebär för dem. Cecilia Bergh har forskat om ätstörningar och driver nu AB Mando. Hennes entreprenörskap startade för 17 år sedan då en ung kvinna som vägde 29 kilo togs in akut på ett stockholmssjukhus. Hon blev Berghs första patient.

Cecilia Bergh har utvecklat Mandometern, en produkt som mäter patientens matintag, äthastighet och mättnadskänsla. Patienten lär sig successivt att äta ”normalt”. Trots att resultaten är succéartade har introduktionen av den nya metoden gått långsamt, berättade Bergh. Traditioner och trögrörlighet inom vården gör att innovativa idéer inte mottas med öppna armar – ens när de är både billigare och mer framgångsrika än dagens behandling av till exempel anorexi.

- Patientens tillfrisknande är den enkla delen i det här. Byråkrati, storföretagens dominans och motstånd mot nyheter är några av de hinder vi möter, sa Bergh.

En vanlig entreprenöriell drivkraft är helt klart att tjäna pengar, en annan att göra gott i samhället. Cecilia Bergh konstaterade att hon var ute efter en kombination. Tidningen Entreprenör skrev om henne och Mando-metoden i höstas.

Även nästa talare, Caterina Berbenni-Rehm, berättade om att hon har mötts av skepsis. Ändå fortsatte hon jobba för att förverkliga sin företagardröm i PROMIS@Service. PROMIS är en tjänst som hjälper mindre organisationer att strukturera, skydda och dela kunskap.

- Pengar är ett medel för att nå målet. Jag tackade nej till brittiska investerare för att de inte övertygade mig, och med facit i hand var det rätt beslut, sa Berbenni-Rehm.

Hon redovisade sin syn på framgång ur fyra olika synvinklar. För företaget är framgång att vara världsledande när det gäller att leverera högkvalitativa tjänster till låg kostnad, och därmed öka effektiviteten hos kunderna. För de små och medelstora företag som utgör målgruppen, handlar framgången om att PROMIS besvarar frågor och förenklar deras komplexa vardag. För samhället är det en framgång om skattepengar utnyttjas på ett hållbart sätt. Och för Caterina Berbenni-Rehm själv, som entreprenör och mamma, handlar framgång om att göra världen till en bättre plats för framtida generationer.

- Bakom mig har jag ett suveränt team. Det är människor som uträttar mirakel, sa Berbenni-Rehm.

Efter entreprenörernas berättelser var det dags för två forskarperspektiv på framgång. Allan Gibb, professor emeritus vid Durham University, Storbritannien, pratade bland annat om att det är svårt att mäta immateriella tillgångar. Bankmän och –kvinnor har bara balansräkningen att titta på, men borde bli bättre på att uppskatta andra värden som ryms i entreprenöriella företag.

Professor Howard Aldrich, University of North Carolina, USA, fick slutordet. Han menade att mänsklighetens överlevnad hänger på vår förmåga till kreativa, innovativa och entreprenöriella handlingar. Hela tiden inträffar saker som vi inte kunnat förutse, och det måste vi anpassa oss till.

Och Aldrich verkar veta vad han talar om. Han har besökt ESBRI vid ett antal tillfällen genom åren, våren 1998 höll han till exempel en Estradföreläsning på temat ”Commercialization of the World Wide Web”. Nästa gång han gästade Estrad kunde han kaxigt konstatera att:

”Jag har föreläst fyra gånger tidigare i den här serien. De som deltog i min ESBRI-föreläsning om e-handel för fyra år sedan och tog fasta på den prognos jag presenterade då, är nog inte här i dag. De är förmodligen ombord på en yacht någonstans i Karibien.”

/Åse

Entreprenörer blomstrar TROTS politiker, inte tack vare

2011-06-17T18:27:00.001+02:00

I dag på eftermiddagen hölls en workshop på temat ” How do you REALLY grow an entrepreneurial ecosystem?” Jag är osäker på om vi kom fram till något svar – det var nog inte ens tanken. Det hela orkestrerades i alla fall av den karismatiska Norris Krueger (@entrep_thinking på twitter), bara det gjorde deltagandet mödan värt.

Och ett par intressanta reflektioner fick jag med mig:

Ett entreprenöriellt ekosystem behöver inte längre vara knutet till en plats. Tack vare kommunikationsteknik spänner ekosystemen nu över hela världen.
Entreprenörer blomstrar TROTS politiker, inte tack vare
Bra humankapital är det viktigaste för ett hälsosamt entreprenöriellt ekosystem.

/Jonas

Entreprenörskapsutbildning – Ja, tack!

2011-06-17T16:10:00.000+02:00

I dag var jag på ett seminarium på ICSB-konferensen med det som kunde ha blivit den kortaste artikelpresentationen någonsin. Det var TorBjörn Nilsson från Luleå tekniska universitet som inledde med frågan ”Gör entreprenörskapsutbildning någon skillnad?” Han svarade med ett ”JA! Ok, tack för mig”

Han skämtade såklart, och fortsatte att presentera sin artikel som visade att entreprenörskapsutbildning faktiskt leder till start av nya företag. De som hade gått utbildningen var mer aktiva, omsatte mer och anställde fler jämfört med de som inte hade gått kursen.

Ett skäl till det, menade Nilsson, är att de hade ”entrepeneurial thinking”, en motor och önskan att starta eget. De tänkte att de kan skapa sitt eget öde. De i kontrollgruppen, som inte hade gått utbildningen menade snarare att man föds till entreprenör eller inte. Mer fatalister, alltså.

/Jonas

Homo ludens ifrågasatt

2011-06-17T16:09:00.001+02:00

Den lekande människan – homo ludens – och barns medfödda entreprenörskap förs allt oftare in i entreprenörskapsforskningen, bland annat av Daniel Hjorth och Bengt Johannisson. Malin Tillmar och Karin Berglund ifrågasätter den diskussionen. Under fredagseftermiddagen presenterade de ett papper som sätter genusperspektiv på lekbegreppet.

De utgår från två case: en kvinnlig barnmorska och en manlig konstnär. Tillmar menade att om hon hade sagt ”du är en lekande entreprenör” till barnmorskan, hade den senare blivit mycket upprörd. Hon jobbade hårt för att vara en seriös företagare. Berglund såg däremot mycket lek kring konstnären, där såväl industrimän som högt uppsatta politiker gärna drogs med.

Malin Tillmar och Karin Berglund konstaterade att leken har fler dimensioner än ”roligt”. Och entreprenörskap är inte bara lek, det är ett (könat) spel, menade de.

/Åse

Bygg osjälviska företag

2011-06-17T16:08:00.000+02:00

Professor Muhammad Yunus har nyligen släppt en ny bok på svenska. Under sin signeringsturné gjorde han ett stopp på ICSB. Foto: Magnus Aronsson.

De flesta känner i dag till nobelpristagaren Muhammad Yunus och hans mikrokrediter. I dag på förmiddagen besökte han ICSB-konferensen och berättade lite om hur allt började, och om sin senaste bok. Jag har hört hans historia förut, och även intervjuat honom, men den var lika fångande den här gången.

Det började med ett lån på 27 dollar för att skydda 42 fattiga kvinnor mot lånehajar. Yunus hade ingen erfarenhet av bankverksamhet, han arbetade som lärare på ett universitet i Bangladesh.

- Jag drogs in i det här. Det kändes mer rimligt att de lånade pengar av mig i stället för att fastna i lånehajarnas klor.

Alla bankmänniskor menade att det inte skulle funka att låna ut pengar till fattiga, de skulle inte kunna betala tillbaka och banken skulle snart gå omkull. I dag är Grameen Bank med sina 8,3 miljoner lånetagare Bangladesh största bank. 97 procent av låntagarna, som också äger banken, är fattiga kvinnor.

Grameen Banks mikrokrediter har bland annat lett till att kvinnorna har råd att skicka sina barn till skolan. En del fortsätter sedan till högre utbildning. Men trots utbildningen oroar sig många för hur de ska kunna få jobb, något som är ganska svårt i Bangladesh.

- Vi försöker få dem att tänka som skapare av jobb i stället för som arbetstagare: ”Din mamma äger en bank, tänk på hur de ska använda pengarna och skapa jobb för andra! Om du tycker det är svårt att bli entreprenör, tänk på vad din mamma gjorde. Hon hade ingen möjlighet att få jobb. Hon tog ett lån och startade en liten affärsverksamhet som sedan växte så att hon kunde skicka dig till skolan. Om du inte kan klara dig bättre än din mamma som var analfabet, vilken nytta gör din utbildning? Ta din inspiration att bli entreprenör hemifrån, inte utifrån!”

I ett annat projekt har Grameen Bank inriktat sig mot tiggare. I dag har man fler än 100 000 tiggare som kunder. Många av dem har helt slutat tigga och blivit framgångsrika dörrförsäljare i stället.

Det handlar om att bygga sociala företag, menade Yunus, som har fler dimensioner än bara de strikta ekonomiska.

- Varför inte bygga företag utifrån osjälviskhet i stället för utifrån själviskhet? Människor är inte pengamaskiner.

- De här kvinnorna är numera en del av ekonomin i Bangladesh, de bidrar till BNP-utvecklingen och skapar tillväxt. Men det ska inte ses enbart i ekonomiska termer, utan även i sociala termer. Det viktigaste är inte alltid att göra vinst.

/Jonas

”Tillväxt i utvecklingsländer ger värde åt världen”

2011-06-17T15:02:00.001+02:00

Dr Linley Chiwona Karltun, Sveriges lantbruksuniversitet

Andra panelen för dagen på ICSB-konferensen, med titeln ”The mystery of Growth”, inleddes av moderator Rohana Ramly, SME Corp i Malaysia. Panelen som följde talade om att tillvarata resurser och se möjligheter i utvecklingsländer, och gav avslutningsvis ett konkret exempel på ett tillväxtföretag i Japan.

Först ut att dyka djupare ner i temat var Dr Elizabeth Garnsey, University of Cambridge.

- Möjligheterna och resurserna för ett företags tillväxt är beroende av ett antal faktorer. Tillväxt i företag är en kreativ och dynamisk interaktion mellan marknad och produktivitet. Ett företags tillväxt är beroende av dess struktur, och dess relation till marknaden.

Dr Linley Chiwona Karltun, Sveriges lantbruksuniversitet, talade om förvaltning av naturresurser med landsbygdsutveckling i Afrika som exempel. Hon menade att det fanns många exempel på socialt entreprenörskap som kan användas i Afrika och andra utvecklingsområden.

- Tillväxt i utvecklingsländer ger värde åt världen. Det finns ingenting som säger att människor i dessa länder inte har idéer eller är kreativa. Problemet är många gånger att de inte har effektiva transportmedel eller ett bra sätt att tillvarata energikällor på.

Avslutningsvis berättade Kazuhiro Iwata, ägare av Koiwa Bond Manufacturing i Japan, om sin företagsresa från ett litet urbant textilföretag till ett internationellt företag med inriktning på fordonsdelar.

- Det är jätteviktigt att ha bra partners som både kan hjälpa företaget att utveckla sina produkter, men som också kan hjälpa till att skapa kontakter utomlands.

/Christina

Policy kostar pengar

2011-06-17T14:23:00.001+02:00

Paul Reynolds, Elizabeth Gatewood och David Storey inledde ICSB-konferensens tredje dag. Foto: Magnus Aronsson

Dagens första plenum på ICSB-konferensen modererades av Åsa Lindholm Dahlstrand, Högskolan i Halmstad. Hon välkomnade tre tunga entreprenörskapsprofessorer upp på scen: Elizabeth Gatewood, Paul Reynolds och David Storey. Alla tre har belönats med Global Award for Entrepreneurship Research. Temat var kopplingen mellan forskning och policyutveckling inom entreprenörskap och småföretagande.

- En första fråga man kan ställa sig är ju om det ens är någon som bryr sig om den forskning som pågår. Om inte, är det rätt onödigt att bedriva den. Här i Sverige har jag deltagit i flera seminarier, arrangerade av organisationer som ESBRI och Entreprenörskapsforum, där policymakare faktiskt kommit och lyssnat. Den typen av aktiviteter är inte så vanliga i USA, sa Elizabeth Gatewood, Wake Forest University.

- Sedan kan man ju också undra vad det är vi mäter? Ställer vi rätt frågor, till rätt folk? Min erfarenhet är att entreprenörer alltid skattar sina egna företag högre än konkurrenternas, fortsatte hon.

David Storey, University of Sussex i Storbritannien, bidrog med ett europeiskt perspektiv. Han poängterade att det är stora skillnader mellan olika länder: ”One size does not fit all”.

- Det här policyområdet är extremt dyrt för skattebetalarna. I Storbritannien kostar det 8 miljarder pund per år – det är mer än vad vi betalar för poliskåren, eller för universiteten. Och den sorgliga sanningen är att de flesta länder saknar uppgifter om vad entreprenörskapspolicyn kostar, sa han.

Paul Reynolds, George Washington University, USA, slog fast att nya företag är fantastiska jobbskapare, medan existerande företag inte bidrar med lika många nya arbetstillfällen.

- Nya och etablerade företag har också behov av olika typer av policy, konstaterade han.

Elizabeth Gatewood uppehöll sig kring attityder, och påpekade att entreprenörskap inte är rumsrent i alla kretsar ens i USA.

- Förekomsten av venture capital driver inte på de entreprenöriella aktiviteterna, det är tvärtom. Det här är också en fråga om attityder, menade hon.

David Storey lyfte fram makroekonomiska komponenter som politisk stabilitet, ränteläget och inflationstakten.

- Skattepolitik är också ett viktigt element och jag är glad över att ni har börjat diskutera detta i de nordiska länderna, sa han.

Paul Reynolds hävdade att de faktorer som har störst betydelse för individers vilja att vara företagare, tyvärr är de som är svårast att förändra.

- Det handlar om fundamentala faktorer i relationen mellan människor och deras hemland, till exempel om säkerhet, sa Reynolds.

/Åse

Om hon kan, kan jag också!

2011-06-17T10:53:00.003+02:00

Gunilla Thorstensson och Helene Ahl diskuterade vikten av förebilder under en ICSB-workshop. Foto: Åse Karlén

På torsdagseftermiddagen hamnade jag på en intressant workshop om förebilder för kvinnors företagande. Titeln var "If she can – so can I".

Tillväxtverkets Gunilla Thorstensson inledde genom att konstatera att entreprenörskap är ”könstaggat”. Över hela världen dominerar män som entreprenörer, och att driva och äga företag förknippas med män.

- Den stereotypa bilden – som ofta reproduceras i medierna – är att entreprenörskap innebär att ta risker, fatta snabba och korrekta beslut, samt att jobba 80 timmar per vecka, sa Thorstensson.

Detta är en bild som många, och kanske särskilt kvinnor, har svårt att identifiera sig med. Därför behövs nya förebilder. Tillväxtverket arbetar för att på olika sätt synliggöra kvinnors entreprenörskap, exempelvis genom att bygga upp ett nätverk av entreprenörer som fungerar som ambassadörer.

- Färre kvinnor än män är entreprenörer, och de som finns behöver bli mer synliga. Vi måste utmana myterna och visa på förebilder som föder tanken: ”Om hon kan, kan jag också!”. Män och kvinnor ska ha lika möjligheter att vara entreprenörer, sa Gunilla Thorstensson.

Professor Helene Ahl, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, har länge forskat om genus och företagande (vi porträtterade henne i Entré nr 1-2011). Hon höll med om att entreprenörskap är könskodat.

- Att vara kvinna är associerat med en rad egenskaper – och de går på tvärs med de egenskaper som entreprenörer traditionellt förknippas med. Det finns alltså en konflikt som gör att det inte går att vara framgångsrik kvinna OCH entreprenör som det ser ut idag, sa Ahl.

Hon menade att vi måste ompröva vad vi anser vara ”manligt”, ”kvinnligt” och ”entreprenöriellt” om vi ska komma någon vart. Enligt Ahl skolas vi in de traditionella könsrollerna redan i späd ålder.

- Nyfödda bebisar är helt enkelt inte söta, de är kladdiga och håriga och tillplattade. Min dotter hade legat i magen tre veckor för länge, hon såg ut som en liten gorilla när hon kom ut. Ändå var det första hon fick höra från barnmorskan: ”Åh vilken söt liten prinsessa…”

Helene Ahl visade hur barn styrs in i ”flicklek” och ”pojklek”. De stora leksaksfabrikanterna pekar med hela handen mot omvårdande docklek, respektive actionfylld krigslek. Och hon menade att det övertydliga bildspråket fortsätter även i vuxenlivet. Tidningar framställer mannen som målmedveten, framåtriktad och stark medan kvinnan är mer drömsk, behaglig och vacker.

En av Ahls forskarkollegor har studerat inkubatorers webbplatser och där hittar man många gånger enbart män på bild. Det är håriga händer, slipsar och kostymer som får representera företagandet. Och om en kvinna dyker upp är det ofta i rollen som sekreterare.

- Mer måste göras om vi ska få fler kvinnor att bli entreprenörer, sa Helene Ahl.

Nästa talare var Julie Weeks, vd för Womenable i USA. Hon såg också en stor poäng i att lyfta fram entreprenörskvinnor som förebilder: ”If you can see it – be it”, som hon uttryckte det.

Weeks pekade på olika sätt att synliggöra kvinnor. Ett populärt tillvägagångssätt är att lista dem. Forbes listar till exempel världens 100 mäktigaste kvinnor, medan Fortune 500 nöjer sig med 50.

- Listorna handlar väldigt mycket om hur mycket pengar man har tjänat. Ett annat sätt att synliggöra är att dela ut priser, och då blir det inte lika stort fokus på pengarna. En tredje väg att lyfta fram entreprenörskap hos kvinnor är helt enkelt genom att berätta historier, till exempel om hur man lyckades som företagare, sa Julie Weeks.

Ett exempel på ett svenskt pris till företagande kvinnor är Beautiful Business Award, som vi skrivit om flera gånger här på bloggen.

Henrietta Schönenstern, Tillväxtverket, leder ambassadörsprojektet i Sverige. Hon berättade att det är inne på fjärde året och att ambassadörerna sammanlagt har varit ute och träffat över 80 000 svenskar. Nu finns 919 entreprenörer i nätverket, de är verksamma inom olika branscher, i olika delar av landet, och driver olika stora företag. Ambassadörerna jobbar ideellt och besöker bland annat skolor och sitter med i paneldebatter. Där berättar de om hur de startade företag eller hur de skaffar kunder – och det är både kvinnor och män, flickor och pojkar som kommer och lyssnar.

- Ambassadörerna ska reflektera samhället i stort, inte bara den absoluta företagartoppen. Maud Olofsson fungerar som en förebild för förebilderna, hon tar en aktiv del i nätverket, sa Schönenstern.

Inom projektet jobbar hon och hennes kollegor också med att ta fram statistik, böcker och filmer om kvinnors entreprenörskap. Via en Facebookapp – Förebilden – har hittills 720 kvinnor nominerats som förebilder. Och förra året räknade man till 410 pressklipp om ambassadörerna för kvinnors entreprenörskap.

- Succén ligger i att lära genom att göra, sa Henrietta Schönenstern.

Camilla Wagner är journalist på Veckans Affärer och delade med sig av hur tidningen jobbar för att synliggöra kvinnor i näringslivet.

- Medierna spelar en viktig roll för att förändra attityder, och jag tycker inte att de svenska medierna axlar det ansvaret. Många gömmer sig bakom förklaringar som att de ”bara reflekterar hur det ser ut i samhället”. Det stämmer inte.

- När folk sa att det inte fanns några mäktiga företagarkvinnor i Sverige började Veckans Affärer lista de 125 främsta. Vi delar också ut pris, sa Wagner.

Hon berättade att tidningen har en uttalad policy om att växla mellan män och kvinnor på omslaget, men det blir snarare var tredje än varannan kvinna. Och då ligger Veckans Affärer ändå långt före sina konkurrenter på det här området.

Wagner ställde en rad omslag från Veckans Affärer mot varandra, och hon var kritisk i sin granskning. Fast medvetenheten är stor på redaktionen pekade hon på att rubrikval, pose, klädsel och artikelvinkel bidrar till göra kvinnor söta och flickiga, medan männen framställs som starka och seniora.

- När jag gjorde research inför den här workshopen hade svårt att hitta artiklar om kvinnor som är entreprenörer. Jag tänkte att vi nog inte skriver om män som entreprenörer heller – men det gör vi.

- Vi värderar inte kvinnodominerade branscher lika högt. Tjänster, smycken och mode är inte så attraktivt. De traditionellt manliga sektorerna anses lite coolare, sa Camilla Wagner.

Under workshopen diskuterades kvinnligt och manligt könat entreprenörskap i olika länder. Vi fick till exempel höra att det i Frankrike inte existerar några böcker om mäktiga kvinnor – särskilt inte om entreprenörer.

I Skottland föredrar man att prata om att kvinnor är ”risk aware”, snarare än ”risk averse”. Man menar att det i grunden är positivt att kvinnor är realistiska i värderingen av det egna företaget. I mötet med venture capital-bolag kan detta dock vara en stor nackdel. Riskkapitalister drar vanemässigt av 30 procent från de saltade siffror som entreprenörsmän ofta presenterar, menade en deltagare. När de drar av lika mycket från kvinnornas kalkyler blir det ingen business kvar.

”Mompreneurs”, eller ”mammprenörer” på svenska, upptog också en del av diskussionen. Ordet är förstås en sammanslagning av mamma och entreprenör och används om kvinnor som passar på att starta företag i samband med att de får barn. Ibland är syftet att styra sin egen tid, jobba hemma och umgås mer med barnen – ibland utgår företaget från ett upplevt behov som inte möts av marknaden. Oavsett vilket har begreppet ”mammprenör” en gullig klang, och det riskerar att spä på myten om kvinnors företag som mjuka och oviktiga.

Anneli Sjögren deltog tidigare under dagen i prisceremonin kring årets Global Award for Entrepreneurship Research (se tidigare blogginlägg). Hon representerar Tillväxtverket som är en av instiftarna till detta pris, och även till det Unga forskarpriset.

- Jag reflekterar förstås över att det globala priset har tilldelats män alla gånger utom en. Och den gången gick det till Dianaprojektet, vilket innebar att fem kvinnor fick dela på prissumman.

- Det Unga forskarpriset ger vi vartannat år till en kvinna, vartannat år till en man. Men i år var det två kvinnor som fick dela på det, konstaterade Anneli Sjögren.

Sammantaget var det många intressanta frågor som ventilerades under workshopen, och jag hoppas att vi får tillfälle att återkomma till några av dem under den heldagskonferens som ESBRI och VINNOVA arrangerar 2 september. Håll utkik efter mer info på vår webbplats!

Törstar du efter mer forskningsbaserad kunskap om kvinnors entreprenörskap redan nu kan du hitta den här.

/Åse

Entreprenörskapsutbildning ingen enmansshow

2011-06-16T22:25:00.001+02:00

Entreprenröskapsutbildning är en het fråga just nu i Sverige. Från och med i höst ska inslaget av entreprenörskap öka rejält i svenska skolor. På ett seminarium på ICSB-konferensen i dag presenterade Elena Ruskovaara från Lappeenranta University of Technolog en artikel om entreprenörskapsutbildning i Finland, ett land där entreprenörskapet redan genomsyrar hela utbildningssystemet.

Tillsammans med några forskarkollegor har hon tagit fram ett verktyg för att mäta entreprenörskap inom utbildningsväsendet. De tittar bland annat på hur mycket entreprenörskapsrelaterat material som används i utbildningen, om lärarna arrangerar studiebesök på företag och om de hjälper studenterna att starta eget.

Hon poängterade att entreprenörskaputbildning inte är en enmansshow från lärarens sida. Det måste finnas interaktion med studenterna. Hon var därför glad för att antalet lärare som använde projekt som lärandeform var ganska hög.

/Jonas

Använd mobilen för att klara dealen!

2011-06-16T17:57:00.003+02:00

Rosa Muragori Mwololo pratade om en ny tjänst som revolutionerar betalningssystemen i många länder i Afrika. Foto: Magnus Aronsson.

Under dagens besök på ICSB lyssnade jag på många spännande presentationer och träffade massor av intressanta människor.

Jag blev speciellt inspirerad av Rosa Muragori Mwololo som gav exempel på en innovation som kan förändra tillvaron för många miljoner människor – och även medföra positiva effekter för hela samhället och världen.

Nästan hälften av världens befolkning räknas som mycket fattiga, de är inte anslutna till någon bank och har definitivt inget bankkonto. En stor del av dessa människor har inte heller möjlighet att låna pengar av släktingar eller vänner och kan därmed inte alls göra affärer. De står helt utanför ekonomin.

Det är framförallt kvinnorna som är uteslutna från ekonomin i fattiga länder. Förutom att kvinnorna själva befinner sig i en svår situation, har det visat sig att den ekonomiska tillväxten i samhället blir sämre om kvinnorna hindras att ingå i det ekonomiska systemet.

Men det finns ljusglimtar:

Numera finns en betaltjänst via mobiltelefonen för alla som inte är inne i något banksystem. Även om världens ca 40 miljoner fattiga inte har tillgång till någon bank har mer än hälften av dem mobiltelefon. I stället för banker har man inrättat små kontor där det är möjligt att deponera pengar, och sedan betalar man från det deponerade kapitalet via sin telefon. Det här systemet finns redan både på den afrikanska landsbygden och i tätorterna. Tanken är att det ska spridas i mycket större skala.

Jag tycker att det är en fantastisk innovation. Den ger möjlighet för många människor att försörja sig och bli oberoende. I och med att familjerna får det bättre kan deras barn utbilda sig och det skapar en positiv utveckling. Kunskap är en drivande kraft för förändring.

Mer innovationer behövs naturligtvis för att hjälpa fattiga länder att förbättra sin ekonomiska situation, men jag blir ändå glad när det finns så här smarta lösningar.

Det är definitivt en bit på vägen!

/Helene

Ensamt studera entreprenörskap på Jamaica

2011-06-16T14:46:00.001+02:00

Ibland glömmer man hur långt vi har kommit inom entreprenörskapsområdet i Sverige. På en global konferens som ICSB får man lite perspektiv. Hamnade under lunchen bredvid Jamaicas enda representant på konferensen. Hon verkade dessutom vara Jamaicas enda (aspirerande) akademiker inom fältet. Som ny doktorand kämpade hon just nu för att hitta en handledare med entreprenörskaps- eller småföretagsinriktning – på Jamaica finns ingen senior forskare med denna bakgrund. ICSB hade hon googlat fram, och nu hoppades hon på att komma i kontakt med någon som ville ta henne under sina vingar.

Jag passade förstås på att berätta om hur vi jobbar på ESBRI, och hon började genast dra upp planer på en jamaicansk motsvarighet till Entré. Kul att konceptet går hem även på andra håll än i de nordiska länderna! Och det vore ju trevligt med ett ESBRI-kontor på Jamaica…

/Åse