Beredning ger råd till FoI-proppen

I slutet av sommaren tillsatte regeringen en ny forskningsberedning. Uppdraget är att fungera som rådgivande organ till regeringen när det gäller forskningsfrågor. Medlemmarna kommer från olika delar av forskarvärlden och näringslivet. Ordförande är utbildningsminister Jan Björklund.

Charles Edquist, professor i innovation vid Lunds universitet, är en av dem som ingår i beredningen. Vi ställde några frågor till honom efter beredningens första möte i mitten av november:

1. Vad ska ni göra i forskningsberedningen, och hur kommer ni att arbeta?

Vi ska i första hand vara rådgivande till regeringen vid arbetet med att ta fram den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som kommer 2012. Genom denna fördelas ungefär 30 miljarder kronor eller en procent av BNP – en ansenlig summa!

2. Hur gick första mötet?

Diskussionerna skedde i en väldigt öppen och konstruktiv anda. En viktig fråga gällde forskningens resultat och kvalité, hur detta ska kunna mätas och hur de offentliga resurserna ska kunna fördelas på grundval av kvalitetskriterier. Betydelsen av akademiskt ledarskap och avveckling av forskning av låg kvalité betonades också.

3. Vad hoppas du själv bidra med?

Just kvalitetsfrågorna intresserar mig i hög grad. Här slår citeringsanalysen igenom på bred front i alla sammanhang – internationellt och i Sverige. Citeringsfrekvens är i sig ett mått på kvalité och påverkan, vilket inte publikationer är. Publikationer som inte läses och citeras är i stort sett meningslösa. Men de flesta citeringsanalyser som nu görs tar endast en bråkdel av alla existerande citeringar i beaktande och genomför analysen på en relativt hög aggregationsnivå. Det vore bättre att beakta alla slags citeringar och utveckla citeringsanalys på individnivå (och sedan aggregera). Ett sådant system skulle kunna vara enkelt, effektivt, i princip kostnadsfritt, kraftfullt, transparent, legitimt, demokratiskt och kunna genomföras snabbt – och därmed innebära en snabb höjning av den svenska forskningens kvalité. Jag vill gärna bidra till att utveckla ett sådant system.

En annan viktig fråga är hur man ska kunna integrera de forskningspolitiska och de innovationspolitiska frågorna i arbetet med propositionen – vilket är mycket komplext, beroende på att många departement måste vara inblandade i en sådan integration. För att innovationsfrågorna ska kunna beaktas vid fördelning av resurser behöver vi också indikatorer, målvariabler och nyckeltal som avser nyttiggörande av forskningsresultat genom innovationer.

4. Vad vill du se för resultat i slutändan?

Att vi kan hitta mekanismer som kan förbättra funktionssättet hos det svenska nationella forsknings- och innovationssystemet så att vi använder resurserna på ett sätt som ger bättre resultat i form av forskningsresultat (kvalité) och innovationer.

Tanken är att den nya forsknings- och innovationspolitiska propositionen (FoI-proppen) ska vara färdig hösten 2012. Det blir spännande att se vad den till slut innehåller.

/ Jonas