Lyssna inte på Kinaexperten

I morse kom den senaste rapporten från Kinas statistikkontor NBS. Som väntat landade tillväxten ”bara” på 7,4 procent under tredje kvartalet. Trots en viss oro inför de dalande siffrorna är förhoppningarna fortsatt stora på Kinas ekonomiska utveckling, och på att landet därmed fortsätter vara drivande i världsekonomin. I ett längre perspektiv är förhoppningarna stora på en mer demokratisk och liberal samhällsutveckling, inte minst i samband med att kommunistpartiets 18:e kongress inleds 8 november. Nya representanter i högsta ledarskiktet ska utses, representanter som kanske kan driva landet i en friare riktning.

Om Mo Yans veckogamla nobelpris i litteratur påverkar utvecklingen i någon större utsträckning är nog för tidigt att säga. Utnämningen har hittills fått både ris och ros. Men klart är i alla fall att Kina är aktuellt på många sätt, och att landet aldrig upphör att fascinera – på gott och på ont.

Bättre läge att släppa en bok om landet kan man knappast tänka sig. I tisdags höll FORES, Kalla Kulor Förlag och Sweden-China Trade Council ett seminarium där den nya boken Kina enligt Cho, av Frédéric Cho och Kerstin Danesten, presenterades.

Frédéric inledde med att sjunga ”broder Jakob på indianska”, som många av oss fått göra som barn. Grejen är att ”indianskan” i själva verket är kinesiska. Hans poäng: vi tror oss veta saker om Kina, men vet egentligen ganska lite. Å andra sidan, menade Cho, mystifieras landet väl mycket ibland.

Kina är som alla andra länder, man kan lära sig sederna och man kommer ganska långt med lite lyhördhet och sunt förnuft. Cho kallas ofta själv för Kinaexpert, men menade att man inte ska lita för mycket på ”experter på Kina”. Det är ett stort land, och omöjligt att vara expert på allt. Cho hänvisade till Konfucius, som sagt något i stil med ”När vi vet vad vi vet och vad vi inte vet, har vi sann kunskap.”

Frédéric Cho gav några råd till företag som vill ta sig in på den stora kinesiska marknaden. Förutom då att man inte ska lyssna för mycket på Kinaexperterna här hemma, ska man heller inte sätta alltför stor tilltro till lokala experter. Många, menade Cho, hittar ”sin kines” som de litar blint på i alla frågor. ”Det är en rätt häftig uppgift att en person ska täcka ett land med lika stor befolkning som Europa och Afrika tillsammans.” Man måste inse att det inte går att erövra Kina över en natt. Det är bättre att ta små steg, sätta upp en checklista och följa den. Att lära sig språket är såklart också en stor fördel, om man har möjlighet till det.

Under seminariet poängterades att det inte är kinesernas fel att vi vet så lite om landet – det är vårt eget fel. Svenska Dagbladets artikel Alla är korrupta – utan undantag nämndes som exempel på att man ofta drar hela Kina över en kam.

Tanken med Chos och Danestens bok är att ge en initierad motbild till detta, utan att därför vara ”en tegelsten på 500 sidor”. Jag har inte hunnit läsa den än, men det låter ju onekligen lovande…

/Jonas