Maria Strömme, nanoikon och fysikprofessor vid Uppsala universitet. |
I dag är Jonas och jag som sagt på Småföretagsdagarna. 25 minuter
försenade anlände vi ett vintrigt och vackert Örebro. Strax därefter sladdade
vi rakt in i en diskussion på Örebro slott om kompetensförsörjning för
tillväxt. Panelen bestående av Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för
Moderaterna, Johan Eklund, Entreprenörskapsforum och Internationella
Handelshögskolan i Jönköping, Eskil Wadensjö, Stockholms universitet, Anna-Lena
Bohm, Uniguide, och Ebba Hagander Mir, Diversity Group, diskuterade bland annat
skevheter i arbetslöshetsstatistiken, mångfald i arbetslivet, geografisk
rörlighet samt avsaknaden av praktik- och lärlingsplatser.
- Prova det oprövade! Jag vill se fler privata och
offentliga arbetsgivare som vågar sticka ut hakan, sa Ebba Hagander Mir. Hon
har grundat Diversity Group som hjälper företag
att öka sin heterogenitet.
Under nästa pass presenterade Maria Strömme, nanoikon och
fysikprofessor vid Uppsala universitet, de stora utvecklingsmöjligheter som
finns i den allra minsta tekniken. Om du liksom jag har svårt att greppa detta
med ”nano” så kan jag berätta att ett hiv-virus är 100 nanometer i diameter. Och
955 miljarder magnetnanopartiklar tar lika mycket plats som ett saltkorn. Vi
snackar alltså galet små grejer här!
Strömme konstaterade att tekniksprång är svårspådda –
varken Steve Jobs eller Bill Gates kunde förutse den explosionsartade
utvecklingen av internet eller mobiltelefonin. Förmodligen kan vi i dag inte se
en bråkdel av det genomslag och de tillämpningar som nanotekniken kommer att
få, men Maria Strömme gav några svindlande exempel på vad man jobbar med just
nu.
Hon visade bland annat hur nanotrådar som utvecklats för
solceller även kommit att användas för att dämpa Parkinson. En och samma
teknologi kan alltså tillämpas både för att adressera problem med
energiförsörjning och åldrande befolkning.
Ett annat exempel handlade om att bota cancer genom att
injicera tunna, tomma guldskal. De samlas kring tumören och när man sedan
riktar laser mot området kan guldet bränna sönder tumören. Det låter väldigt
sci-fi men enligt Strömme är metoden i klinisk prövning i USA, och redan i fas
tre. Det betyder att behandlingsmetoden kan vara i bruk inom ett par år.
Själv jobbar hon med att utvinna cellulosa ur grönalger,
detta för att producera en helt ny typ av batterier. Spännande!
- Jag tror våra barn kommer tycka att vi lever på
stenåldern i dag när det gäller information om vår hälsa. Om jag till exempel
vaknar på morgonen med halsont kan jag inte ta reda på om det beror på virus
eller bakterier – om jag alltså behöver Alvedon eller antibiotika. Här kommer
vi se en enorm utveckling, konstaterade Maria Strömme.
Jens Schollin, rektor Örebro universitet, kommenterade
hennes anförande.
- Det är precis som Maria säger: I framtiden kommer man
inte acceptera den hälso- och sjukvård vi har i dag. Vi kommer att ta prover
hemma, på apoteket eller på Seven Eleven. Maria illustrerade också vikten av
grundforskning. Vi måste ge duktiga forskare möjlighet att ägna sig åt det de
tycker är intressant. Då kan utvecklingen ta de stora kliven, inom exempelvis
energi och medicin.
- Regeringen vill ha fram nobelpristgaare, men man måste
förstå att världen har förändrats. Visst har vi möjlighet att bli duktiga, men
bara inom nischade områden. Om forskarna ska bli spelare inom nischade områden
behöver de större resurser, sa Schollin.
Som traditionen bjuder delades det också ut priser till
årets främsta entreprenörskapsforskare, i år redan under förmiddagen. Tre
kvinnor prisades i sin frånvaro. Maryann Feldman fick Global Award for
Entrepreneurship Research för sin forskning om kluster och regionala
tillväxtfaktorer. Vi har publicerat en separat artikel om detta. Lina Andersson och Sara Thorgren
är årets mottagare av det Unga forskarpriset, läs mer här.
Grattis alla tre, säger vi på ESBRI!
/Åse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar