 |
| Nicklas Mattsson, Jane Walerud och Clare Fairfield. |
I går genomförde ESBRI och Näringsdepartementet
Stockholmsversionen av det tionde årliga Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum. Vi hade ungefär
300 anmälda, ett gäng utställande partners, en peppad talarskara och en hel del
aktiva på Twitter under hashtaggen #sweus. Nicklas Mattsson, chefredaktör för
tidningen Entreprenör, var moderator och gjorde ett strålande jobb med att
guida oss under dagen. Men, som han framhöll själv, med sju barn därhemma är
ett sådant här gig förstås en baggis.
Forumet syftar till att svenska och amerikanska
företagare, finansiärer, beslutsfattare och andra ska utbyta kunskaper med
varandra – till gagn för det entreprenöriella ekosystemet i respektive land.
Hur tänker riskkapitalister? Vilken potential finns i crowdfunding? Och vilka
statliga program lyckas faktiskt stötta entreprenörer? Det var bara några av de
frågor som avhandlades under dagen.
Det mesta livesändes via Bambuser och filmer från hela dagen kommer också
finnas tillgängliga som webb-tv inom kort. Därför tänker
jag inte ge mig på att återge vad alla sa, men några lärdomar kommer här:
- Flera av talarna återkom till betydelsen av mixade
team: ung energi och äldre erfarenhet, män och kvinnor, från olika kulturer,
med kompetenser inom sälj, teknik, marknadsföring. Tillsammans kan de bygga
starka företag.
- Något som däremot inte är så bra att mixa är politik
och policybeslut, enligt Clare Fairfield: ”I USA handlar det tyvärr bara om politik, politik, politik. I Sverige
gör ni ett bättre jobb, ni tänker på samhället först”.
- Jane Walerud konstaterade att man bör vara lika
noggrann och uthållig när man letar efter ”den rätta” finansiären, som när man
letar efter en livspartner. ”Och uppvakta inte riskkapitalister som är
specialiserade inom cleantech, om du inte själv råkar jobba med det. Det är som
att gå till en gaybar om du är av fel kön. Visst, du kan få vänner men du
hittar ingen partner.”
- Walerud sa också att ett av de största problemen i
Sverige är att folk inte har några besparingar. Det gör att de måste söka
externt kapital direkt. Staffan Helgesson höll med om problemet: ”Människor kan
inte såddfinansiera sig själva här.”
- Faz Bashi tyckte sig se en ny typ av riskkapitalister
växa fram: ”De är mer änglalika, villiga att vara mentorer och ta på sig risk
tidigt.” Själv kallar han sig ”possibilitarian” och menar att det är något
annat än att bara vilja fylla sina fickor med pengar. ”Det är bättre att drivas
av passion, vision, energi och problemlösning.” Som entreprenör bör man vara
något av ett socialt snille, enligt Bashi: ”Det här är ett socialt spel, en
kontaktsport. Du måste gilla att vara ute och skaka hand, och att sälja.” Han
konstaterade också att 1+1=6 när det handlar om entreprenörskap. ”Det här sa en
av mina mentorer till mig för länge sedan, men jag förstod det inte då. Nu gör
jag det.”
- Kimberlie Cerrones spaning handlade om att det är
rekordbilligt att starta företag i dag, samtidigt som de tillgängliga
resurserna är rekordstora. ”Många venture capital-fonder går in tidigare än vad
de gjorde förut. Nu är problemet att det blir ett finansiellt gap senare.”
- Katarina Bonde konstaterade att Silicon
Valley/Kalifornien och Boston/Massachusetts drar till sig två tredjedelar av
alla investeringar i USA. ”I Sverige försöker vi sprida ut oss när vi i stället
borde koncentrera oss. Stockholm är en liten stad. Vi behöver gå på kafé, möta
andra med bra idéer, samarbeta.”
- Aage Reerslev bidrog med erfarenheter från att ha
lanserat sitt företag Wrapp i USA: ”Sverige och USA är ganska lika, förutom när
det kommer till det juridiska. I USA tar ALLT tre månader. Det är bara att leva
med det.”
I morgon (9 oktober) drar ESBRI och den amerikanska
delegationen vidare till Göteborg. Missa inte Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på Chalmers!
/Åse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar