Sista rycket innan trycket

Det är den tiden igen – sista rycket innan Entré skickas till tryck i morgon. Vi verkar bli klara ovanligt tidigt, och börjar undra om vi missat något…? Vi hoppas inte, såklart. Hoppas också att vi inte drömmer alltför mycket om avstånd mellan bilder, rubriker och bortglömda bylines i natt.

Entré nr 3 handlar bland annat om svenska innovationer i retrospektiv, om att kloka kluster tänker först och om en tidskriftsbransch i förändring. Tidningen når prenumeranterna runt 13 oktober – missa inte.

/Jonas

Ingenting är omöjligt – det tar bara lite längre tid

Leo Razzak, social entreprenör och inspiratör, ledde panelsamtalet.

I går besökte Jelena och jag Starta eget-dagen som arrangerades av Innovationskontoret vid Stockholms universitet. Evenemanget är ett inspirationsevent för studenter som har en affärsidé eller funderar på att starta företag. Förutom nyblivna och erfarna entreprenörer medverkade även Prins Daniels Fellowship. Projektet genomförs tillsammans med IVA och syftet är att inspirera unga att våga starta eget.

Under en paneldebatt fick prins Daniel och ett antal entreprenörer från projektet ge sin syn på vad entreprenörskap är för dem, och jag tog fasta på några synpunkter och kommentarer som framkom under debatten.

Martin Lorentzon som grundade Spotify menade att man är entreprenöriell om man tar tag i sin situation, väljer sin utbildning och sin arbetsinriktning. En viss galenhet kan vara positiv, det ger drivkraft. Oftast överskattar man affärsidén och underskattar arbetsinsatsen, så det gäller att vara realistisk.

Lina Gebäck startade Linas matkasse eftersom hon såg ett behov och ville att så många som möjligt ska äta bra mat. Hon framhöll att drivkraft är en oerhört viktig faktor för att lyckas. Hon började med företagandet vid sidan av studierna och menade att det är en bra väg att gå, även om det är svårt att få tiden att räcka till.

Johan Skarborg grundade Academic Work av samma orsak: han såg ett behov av kompetens och började med rekrytering i mindre skala. Det fanns många liknande aktörer men de bestämde sig för att bli bäst i branschen. Han betonade att det – tillsammans med friheten – är en stark drivkraft.

Alessandro Catenacci är verksam i restaurangbranschen och betonade i första hand friheten man har som företagare. Man har frihet att misslyckas och man får upptäcka misstagen själv. Det är viktigt att göra det man tycker om eftersom det är svårt att driva företag inom en bransch som man inte gillar. Han menade också att det finns många olika sätt att driva företag.

Prins Daniel hävdade att företagare är modiga människor som vill förverkliga en dröm, men i Sverige finns fortfarande en kultur där vi är rädda för att misslyckas. Hälften av de unga kan se sig själva som entreprenörer, men bara en procent tar steget. Därför menade han att det är viktigt med förebilder – även att lyfta fram entreprenörer som försökt flera gånger innan de blivit framgångsrika. Misslyckande är en naturlig del av att vara entreprenöriell.

Min slutsats av dagen är att frihet och drivkraft verkar vara en gemensam framgångsfaktor för de här entreprenörerna. Ett misslyckande ska ses som en erfarenhet och medföra att man vässar sin affärsidé ytterligare – eller satsar på något helt annat. Det går nästan alltid att lyckas, men det kan ta olika lång tid.

/Helene

Vad tycker du om Entré?

I förra veckan hade vi turen att få in en massa intressant feedback om tidningen Entré. Dels hade Jonas och jag ett långmöte med Nicklas Mattsson, tidningsmänniska sedan 17-årsåldern. Han delade med sig av sina erfarenheter som journalist, chefredaktör och tidningsutvecklare, och bjöd på en massa bra tips om hur vi kan utveckla arbetsprocessen kring Entré.

Dessutom blev vi kontaktade av länsstyrelsen i Stockholm som ville inkludera Entré i en workshop om normkritik. Varken jag eller Jonas hade möjlighet att delta i den diskussionen, men vi hoppas få ta del av ett sammandrag. Det vore jättespännande att höra hur Entré stod sig i den granskningen!

Har du åsikter om Entré? Tips om hur vi kan göra tidningen bättre, eller ett exempel på hur du har använt den för att öka din kunskap/komma i kontakt med en forskare/bli inspirerad? Är texterna obegripliga, larviga eller alldeles underbara? Vi är idel öra! Mejla gärna mig och Jonas, eller kommentera nedan.

/Åse

Tema sol i Stockholm

Andreas Stubelius, Energimyndigheten och Lillemor Svensson, CONNECT Öst.

I går på förmiddagen var Helene och jag på CONNECT Green Week. Det är ett samarbete mellan Energimyndigheten och CONNECT, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för kommersialisering av svenska miljöteknikbolag genom att lyfta fram och diskutera utmaningar de möter. Green Week drog igång i Stockholm i går med tema sol. Sen fortsätter programmet i Sundsvall, Göteborg och Malmö där de flyttar fokus till skog, vatten respektive hållbart byggande.

ESBRI var på plats som utställare och vi hade en jättetrevlig förmiddag där vi nätverkade och lyssnade på intressanta företagspresentationer, paneldiskussioner och föreläsningar.

Ett viktigt problem som flera paneldeltagare pekade på var att svenska miljöteknikföretag behöver en annan approach till att göra affärer, både i Sverige och runtom i världen. Sverige befinner sig i främsta ledet när det gäller miljöteknikinnovationer och att hitta nya lösningar. Men den kommersiella fronten ligger långt bakom teknologifronten, och det går inte så smidigt att kommersialisera den här typen av företag.

Några svårigheter inom solenergibranschen som nämndes var bland annat: regulatorisk osäkerhet och komplexitet, samt skatte- och elsäkerhetsfrågor. Det är något som beslutsfattare behöver jobba med framöver. Ett annat problem är att energimarknaden är väldigt traditionell och det finns behov av att försöka påverka kunderna att bli mer nytänkande.

Journalisten och författaren Per Grankvist menade att vi behöver tänka i nya banor när det gäller hållbarhet. Det handlar inte om att vara snäll, utan om att vara smart. Ljuset behöver exempelvis inte vara tänt i ett rum där ingen vistas. Smart. Man sparar pengar. Det finns massor av sådana små åtgärder som företag och individer kan göra för att spara energi.

Förmiddagen avslutades med att metrolog Anders Nylund gav oss en översikt av klimatfrågan. Han visade att utsläppen av koldioxid i luften har ökat markant de senaste 50 åren, och det kommer med all säkerhet att fortsätta på samma sätt en lång tid framåt. Det här gör satsningarna på alternativa energilösningar ännu viktigare.

/Jelena

Gästblogg: Startups i fokus på nätverkskonferens

Bordeaux i klart väder...

1-6 september 2014 arrangerades IMP-konferensen i Bordeaux, Frankrike. Ett av konferensspåren hade temat "Start-ups and their strategizing in networks: conforming to established structures and creating new ones". Det organiserades gemensamt av forskare från NTNU, Chalmers, Uppsala universitet och Lunds universitet. Lise Aaboen, NTNU, är en av arrangörerna. Vi har fått en gästblogg från Lise, om speglingar och dimridåer inom startupforskningen. /Åse

I Bordeaux finns det en stor vattenspegel nere vid floden. När vattenytan är stilla syns alla husfasader från gatan mittemot i vattenspegeln. Andra gånger bildas i stället en stor vattendimma så att man varken ser någon spegling eller vad som händer på andra sidan dimman. I rum 1111 på Kedge Business School i Bordeaux pågick det 4-5 september presentationer och diskussioner om startups i nätverk. Delandet och kombinerandet av vår förståelse för startups i nätverk visade både på tydliga speglingar och stora dimridåer i relation till varandra och andra närliggande forskningsfält. Specialspåret ”Start-ups and their strategizing in networks: conforming to established structures and creating new ones” var del av den årliga IMP-konferensen som i år fyllde 30 år.

… och i dis

En gemensam nämnare för många papers var att de tog sig an en utmaning som också finns inom entreprenörskapslitteraturen. Till exempel framgångsfaktorer för en startup, vad som gör att vissa startups växer mer än andra, hur produkter utvecklas och hur man hittar kunder, leverantörer och producenter när man är ett litet nystartat företag. Sedan analyserades frågorna ur det industriella nätverksperspektivet vilket gjorde att fokus hamnade på startupens interaktioner och relationer med sin omgivning. En annan variant var att titta på andra perspektiv, såsom lean start-up, capabilities och liabilities med nätverksglasögon för att hitta möjligheter till ömsesidiga bidrag mellan perspektiven.

Sessionerna var välfyllda och besöktes av många nyfikna och intresserade forskare som inte själva presenterade inom spåret. Några av artikelförfattarna brukar vanligtvis inte besöka IMP-konferensen. I rummet fanns också nätverksforskare som inte huvudsakligen fokuserar på startups, och startup-forskare som inte alltid använder industriellt nätverksperspektiv. Det gjorde att diskussionerna efter presentationerna ibland svängde rejält.

Redan tidigt ifrågasattes hela startup-begreppet som något empiriskt intressant. En stund senare var det i stället det industriella nätverksperspektivet som var i skottgluggen. Det föreslogs att vi bör forska mer på vilka delar av det industriella nätverksperspektivet som kan utvecklas för att startup-relaterade frågor ska kunna adresseras på ett bättre sätt. Diskussionerna som helhet präglades av en konstruktiv, entusiastisk och välvillig anda för att artiklarna och forskningsområdet ska utvecklas ytterligare. Det fanns ändå en enighet om att en startups interaktioner är avgörande för utvecklingen.

Lise Aaboen

Det var fantastiskt lyxigt att kunna lyssna till enbart intressanta presentationer under en och en halv dag av en konferens. Ni som varit på en del konferenser vet att det inte händer varje gång!

Vi som organiserade startup-spåret är Lise Aaboen (NTNU), Malena Ingemansson (Uppsala universitet), Frida Lind (Chalmers), Andrea Perna (Uppsala universitet), och Tommy Shih (Lunds universitet). Vi är en del av en större och ganska löst sammansatt grupp av framför allt nordiska och italienska forskare som delar forskningsintresset för startups i nätverk. Vi har årliga workshops och skrivprojekt.

Oavsett om man klassificerar sig som startup-forskare, nätverksforskare – eller både och – så är man välkommen att kontakta oss om man vill närvara eller bidra vid kommande aktiviteter. Genom att interagera finns det större möjligheter till speglingar mellan olika forskningsperspektiv, och mellan forskning och det praktiska arbetet med att driva startups. På så vis blir det förhoppningsvis färre dimridåer på sikt. Vi använder ”startups” som paraplybegrepp för att alla bokstavskombinationer (NTBFs, USOs, CSOs och så vidare) ska känna sig lika välkomna.

Vill du ta del av artiklarna från konferensen? De laddas upp på IMP Group

/Lise Aaboen

Värdekedjan slutar med ett leende

I går började höstens serie av Estradföreläsningar. Det kändes väldigt bra eftersom det började på samma sätt som våren slutade, med många deltagare, intressant forskning och trevligt mingel. Det var också kul att få ett sådant här mejl som svar när den första inbjudan för hösten gick ut för några veckor sedan: Det finns händelser som får en att tänka "Äntligen höst!". Tack för det!

Till gårdagens Estrad hade vi bjudit in Per Kristensson som är professor vid Centrum för Tjänsteforskning på Karlstads universitet. Han forskar om kreativitet, innovation, konsumentbeteende och medskapade tjänster, och gav flera intressanta exempel på vilken affärslogik som faktiskt fungerar i dag – och i framtiden.

Användare, vare sig de kallas kunder, patienter, medborgare eller klienter, köper inte en vara eller en tjänst. De köper en möjlighet att nå en viss upplevelse, och i upplevelserna uppstår de värdeskapande processerna.

Men de här processerna är ibland svåra att förstå, inte minst för företag. Många använder pris som främsta konkurrenskälla för att sälja ny teknik och andra svårbegripliga saker. Men, det finns smartare sätt att skapa värde för sina kunder, menar Per Kristensson. Numera är det viktigare att förklara vad kunden kan göra eller uppnå med hjälp av produkten.

Per tog Linas matkasse (och andra liknande företag) som exempel. Vilka upplevelser kan man få om man beställer en matkasse som innehåller recept och ingredienser för exempelvis fyra middagar?

Jo, man sparar tid – och kanske även bensinpengar – eftersom man slipper åka till butiken. Man sparar tid för att man slipper gå runt i butiken och fundera över vad man ska äta. Man sparar också pengar eftersom man ofta köper för stora förpackningar om man handlar själv – och därigenom slänger mat. Då blir det såklart även bra ur miljösynpunkt. Så trots att matkassens måltider är dyrare per portion, blir de ändå billigare i slutänden eftersom man sparar både tid och pengar på olika sätt.

Ett annat exempel som Per tog upp var Hellmans majonnäs. Under en kampanj fick alla kunder som köpte deras majonnäs ett matrecept på kvittot, baserat på vilka varor de köpt i övrigt. Det blev en succé som snabbt ökade försäljningen med 20 procent. Receptet skapade ju ett värde för kunderna genom att de fick nya idéer om vad man kan laga. Och det var kul med en överraskning.

Värdekedjan slutar alltså inte med produktion, den slutar med ett leende. Det viktigaste är att kunden blir nöjd.

Kristensson menar att det här sättet att tänka naturligtvis inte passar för alla produkter, men att det är bra för de flesta företag/organisationer att ha tjänstelogik i åtanke när de presenterar sina varor och tjänster.

Hur skapar du värden för din kund?

Kolla gärna Kristenssons föreläsning via webb-tv. Du hittar också hans presentation som PDF här.

/Helene

Så skapar du nya värden för kunden (del 2)

Så skapar du nya värden för kunden (del 1)

Företagsmiljön föder flest innovationer

I torsdags var jag på Ratio, på lanseringsseminarium för rapporten ”Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer?”. Den är utgiven av Reforminstitutet och författad av Christian Sandström. I seminariet medverkade även Stefan Fölster, Thomas Hedner och Örjan Strandberg.

Fölster berättade om idéerna bakom rapporten:

”Min egen ingång i frågan är att jag känner mig lätt provocerad av regeringens innovationsstrategi. Den är ett välformulerat steg åt rätt håll, men ändå i fluffig ton och med brist på konkretion. Därför skrev jag en alternativ innovationsstrategi som är väldigt konkret. I den processen började jag tänka på vad vi vet om var viktiga innovationer uppstår. I vilka miljöer uppstår de, och vilka personer ligger bakom? Jag hittade ingen svensk genomlysning av detta, bara en amerikansk studie som visade att 6 procent av innovationerna har tagits fram av universitet. De flesta innovationerna verkar komma fram i samspel mellan enskilda uppfinnare/småföretagare och myndigheter. Men det här finns inte alls med i den svenska innovationspolitiska buffén.”

I samma veva blev Stefan Fölster kontaktad av Stockholms innovatörskrets och Sveriges Uppfinnareförening och de började fundera på att genomföra motsvarande studie i Sverige. Det hela landade alltså i att Christian Sandström fick uppdraget.

Sandström har granskat ursprunget till 100 av Sveriges främsta innovationer – från Polhemsknuten 1690 till Spotify 2006. Han finner att 47 procent har uppkommit vid företag, 33 procent via fristående uppfinnare, och 20 procent har koppling till universitet.

Christian Sandström påpekade själv att urvalet är litet och att det finns en del gränsdragningsproblem. Många av innovatörerna har rört sig mellan akademi, näringsliv och egenanställning – därför har det gällt att granska varje fall för att se i vilket skede som innovationen har uppkommit.

I studien finns en del intressanta resultat. En trend i materialet är att de fristående uppfinnarna står för en ökande andel av innovationerna de senaste decennierna. Deras innovationer uppgick till 25 procent under perioden 1955–1979, och till 45 procent under perioden 1981–2006.

Ett annat resultat är att innovationers uppkomst skiljer sig mellan olika sektorer. Universiteten står exempelvis för en begränsad andel av studiens innovationer, men när det gäller medicin och hälsa är deras bidrag stort.

”Om en överväldigande majoritet av Sveriges banbrytande innovationer skapats av enskilda uppfinnare/näringsidkare och individer anställda av företag bör den svenska innovationspolitiken fokusera på dessa aktörer i första hand”, skriver Christian Sandström i rapportens slutsatser.

När man läser om innovationer är perspektivet ofta framåtblickande: Vad blir det nya svarta? Därför är det kul med studier som sätter in innovationerna i en historisk kontext, och synliggör mönstren. Jag hoppas på mer av den varan från Lundaforskarna Karolin Sjöö och Josef Taalbi. De har byggt upp en databas om svenska innovationer från 1970-talet och framåt, och disputerat på varsin avhandling inom området. Jag håller tummarna för att kunna intervjua dem inom kort, och få med en artikel i nästa Entré.

/Åse

PS: Christian Sandström stod för en uppskattad föreläsning om disruptiva innovationer på Estrad i juni 2013. Nu i slutet av september gör han comeback. Temat är då 3D-printning – är tekniken verkligen så revolutionerande som många gör gällande? Kom och diskutera med oss!