Design thinking är ett sätt för företag att bli mer innovativa. ”Metoden” har sitt ursprung i Silicon Valley, med band till Stanford och Apple, men används allt mer även i Sverige. Att arbeta med design thinking har fått en viss hallelujastämning. Det kan användas i alla situationer och är svaret på allt, mässar hejarklacken. Här finns det anledning att dra öronen åt sig lite, menade Lisa Carlgren och Maria Elmquist under sin Estradföreläsning i går – även om det finns en hel del som är bra med design thinking. Tillsammans med Chalmerskollegan Ingo Rauth (vi skrev om hans forskning i senaste numret av Entré) har de forskat om ämnet sedan 2011.
Tanken med design thinking är att lösa problem med inspiration ifrån hur designer arbetar. Användarfokus är centralt. Första steget i en tänkt arbetsprocess är ”empati”, att skapa band till användarna på ett djupare plan.
Ett känt exempel som Carlgren och Elmquist tog upp var hur General Electric använde design thinking för att förbättra situationen för barn som ska MR-undersökas. Det är såklart ingen rolig situation för någon av de inblandade. Barnen mår ofta dåligt, är oroliga och rädda. Föräldrarna är garanterat oroliga. Personalen ska hantera en komplex situation, och hoppas att det inte ska vara något allvarligt. General Electric frågade sig om de kunde göra något för barnen. Ingången i det blev att försöka förstå barn, inte bara just i röntgensituationen, utan att mer allmänt fråga sig: Vad gillar barn att göra? Vad tycker de är kul, vad leker de med? De kom fram till att många barn tycker att äventyr är kul, och bestämde sig för att försöka använda det på något sätt för att göra röntgensituationen mindre läskig. Det landade i att röntgenapparaten designades om till ett piratäventyr.
Lösningen kan låta banal, konstaterade Carlgren. Men när man följde upp arbetet visade det sig att färre barn behövde sövas, och att de mådde bättre både under röntgensituationen och efter. Tankarna har spridit sig, och det finns piratröntgen och djungelröntgen på många håll i världen. Det har också blivit ett klassiskt exempel på att man kan utgå från användarna i stället för från tekniken.
Hela föreläsningen kommer inom kort som webb-tv. Redan nu går den att se på vår Bambuserkanal. På vår webb finns även en artikel om Lisa Carlgrens forskning, och Maria Elmquists Åsiktstext som publicerades för ett år sedan.
/Jonas
Läs på innan du skriver! MR har absolut ingenting att göra med röntgen utan är nästan motsatsen - patienten utsätts inte för strålning utan fås att sända ut strålning.
SvaraRaderaHej Lugubert!
RaderaTack för ditt påpassliga påpekande. Du har såklart helt rätt, det som i folkmun ibland kallas för magnetröntgen har egentligen inget med röntgen att göra. Här finns lite mer läsning: https://www.aleris.se/Vi-erbjuder/Sjukvard/Rontgen/Magnetkamera/
/ Jonas