One size doesn’t fit all

Under onsdagens Estradföreläsning fick vi inblick i ett unikt forskningsprojekt om patent och kommersialisering vid Karolinska institutet. Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn presenterade projektet för en intresserad publik. De har kartlagt patenten från totalt 7 000 forskare under en 15-årsperiod (1995–2010).

Olika internationella rankningar avseende utbildning och forskning visar att Sveriges universitet ligger mycket bra till jämfört med andra länder. Men inte ett enda svenskt universitet finns med på rankningslistor avseende innovation, medan amerikanska lärosäten ligger i topp. Förklaringen ligger i ägandet. I USA har universiteten alltid varit ägare till innovationerna vilket innebär att de framträder tydligt i statistiken. I Sverige har vi det så kallade lärarundantaget, som innebär att forskarna själva står som ägare till sina patent. Därför fick Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn nysta en hel del för att få fram rättvisande siffror för hur det ligger till med innovationskraften vid svenska lärosäten – och i en internationell jämförelse står vi oss väl.

Många europeiska länder har haft samma ägandemodell som vi, men bytt till den amerikanska modellen, berättade Dahlborg och Lewensohn. Och lärarundantaget har både för- och nackdelar. Robert Östling belyser några – till exempel förekomsten av flådiga sportbilar på universitetsparkeringar – i en ny gästblogg i Curie.

Under föreläsningen listade Dahlborg och Lewensohn vilka som står som ägare till KI-patenten vid patentansökan. I de flesta fallen är det ett mindre företag (51 procent), en individ (17 procent) eller universitetets technology transfer office (12 procent). Det är vanligt med samarbete runt patent. När föreläsarna tittade närmare på nätverken runt patenten såg de att samma personer ofta var verksamma i flera styrelser i de företag som stod som patentägare. Det medför kunskapsöverföring mellan olika nätverk vilket är positivt. Finansiärer är också centrala i nätverken, patentering är kostsamt.

Dahlborg och Lewensohn har arbetat fram en metod för att validera och kartlägga patent. När de studerade KI fann de 900 000 olika patentdokument, som utmynnade i 703 uppfinningar gjorda av 437 forskare. Många forskare har ett patent, men ett fåtal serieinnovatörer har många patent. Charlotta Dahlborgs och Danielle Lewensohns forskning visar att 8 procent av alla KI:s uppfinnare står för hälften av uppfinningarna. De framhöll att det är vanligt att fokusera på serieinnovatörerna, men att det är värdefullt att kartlägga även de som endast har ett eller ett fåtal patent.

De ser en ökning av antalet patent fram till år 2003, då patenteringen sjönk markant. Det kan ha flera orsaker, exempelvis att det fanns mycket riskkapital omkring år 2000 och att det även fanns en hype kring medicinska innovationer vid den tidpunkten. Man kan se samma mönster på teknikintensiva företag, exempelvis Volvo.

Föreläsarna poängterade att det behövs en systematisk, nationell kartläggning av patent, licenser och samarbeten på alla svenska lärosäten. Då synliggörs vad som händer och vi kommer med i de internationella rankningslistorna. Det kan stärka Sveriges konkurrenskraft och det blir lättare att locka hit både starka studenter och investeringssugna företag.

Dahlborg och Lewensohn föreslog att akademiska innovationsportföljer ska upprättas där information om patent, licenser och företagssamarbeten samlas in kontinuerligt. Sådana portföljer skulle kunna användas i innovationsrådgivning, utvärdering och matchning av forskare. Genom att synliggöra vikten av innovation kan man på sikt förändra kulturen vid olika universitet så att det värdesätts mer än i dag. Men det är viktigt att använda innovationsstatistiken med eftertanke, att inte stirra sig blind på siffrorna i sig utan att försöka förstå vad de betyder.

Ett sista medskick från Estradörerna var: One size doesn’t fit all. Det som funkar i Silicon Valley – eller på Chalmers, KI eller Stockholms universitet – får förmodligen inte samma effekt någon annanstans. Stödverksamhet och incitament måste anpassas till olika universitet och regioner.

Föreläsarnas presentationsbilder finns att hämta på vår webbplats, där kan du också kan höra och/eller se hela föreläsningen.

/Helene

Webbsändning från Estrad: Med patent som kompass

Kommersialisering i Entré och på Estrad

Entré nr 3-2017 kommer att nå prenumeranterna om en dryg vecka.

”Kunskap är makt” står det på väggen till mina barns skola som invigdes 1902 av kung Oscar II. Och jakten på kunskap går vidare. I dag är förhoppningarna stora på den forskningsbaserade kunskapen som produceras vid våra universitet och högskolor. Politiker och andra vill se mer akademiskt entreprenörskap, kommersialisering, samverkan, patentering, innovation...

Det är också temat för både det kommande numret av Entré, och nästa Estradföreläsning. Vi skickade Entré till tryck i måndags kväll. Förutom ett innehållsrikt tema om kommersialisering bjuder vi bland annat på färsk forskning om kompromisser i innovationsprocesser, infödda och invandrade uppfinnare och hur det industriella arvet påverkar entreprenörskapet på en geografisk plats. Entré nummer 3-2017 innehåller också en porträttintervju med professor Joakim Wincent och mycket mer.

Två av de forskare som intervjuas i Entré, Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn från Karolinska institutet, står också på vår Estrad 18 oktober. Rubriken är ”Med patent som kompass – Lärdomar från Karolinska institutets innovationslandskap” och det finns fortfarande platser kvar om du vill delta. Missa inte!

/Åse

Full fart i norr

Kyla och säker el var avgörande faktorer när Facebook valde att placera sin 27 000 kvadratmeter stora datahall i Luleå. Foto: The Node Pole.

Att det är full fart i norr var tydligt när Luleåregionen bjöd in till frukost i Stockholm i morse. Bodens näringslivschef Jeanette Nilsson modererade. Hon berättade inledningsvis att de fem kommunerna som bildar Luleåregionen (Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn) tillsammans har 173 000 invånare. För närvarande är 200 miljarder i investeringar planerade i regionen. Företagen i Luleåregionen växer, och ett par saker som bidrar till livskvaliteten är dels att det går att hitta bostäder, dels att man vet hur lång tid det tar till jobbet. Inga stopp i pendeltrafiken där inte!

Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå, instämde i att det går bra nu. Men han framhöll också att det har krävts en hel del jobb. Framförallt har de arbetat med att förändra den mentala bilden av hur de såg på sig själva och hur andra ser på dem. Inte minst på det nationella planet, poängterade Niklas.

Ett fokus för dagens frukostmöte var kompetensfrågan. Här lyfte Niklas Nordström fram att Luleå tekniska universitet (LTU) har spelat en stor roll, och kommer att spela en mycket större roll framöver. Det är viktigt att företagen och det offentliga i Luleåregionen arbetar tillsammans för att se till att studenterna får praktik så att de kan få in en fot på arbetsmarknaden. Därigenom ökar sannolikheten att de stannar i regionen.

Dessutom har den investering som Facebook gjorde haft en stor betydelse för utvecklingen. Just detta att ett stort och välkänt varumärke etablerade sig har även inneburit att det nu finns ett forskningsinstitut i Luleå med fokus på datacenter. Betydelsen av Facebookinvesteringen skrev vi om i Entré för ett par år sedan och intervjuade bland annat professor Håkan Ylinenpää, LTU.

Alla företagsrepresentanter som deltog i paneldiskussionen lyfte fram att det är lättare att behålla de anställda i Luleåregionen. Delvis för att det inte är samma konkurrens om arbetskraften där som i exempelvis Stockholm, men också för att de anställda är mer lojala.

Luleå tekniska universitets prorektor (och med största sannolikhet blivande rektor) Birgitta Bergvall-Kåreborn tryckte på lärosätets roll i att bidra med den kompetensutveckling som är så viktig för regionen. LTU har ett brett utbildningsutbud och det jag tyckte var extra intressant att hon lyfte fram var hur viktigt det är med kombinationen teknik, humaniora och konst.

Tilläggas skulle väl möjligen entreprenörskap och innovation. Och även där är LTU starka. I kommande nummer av Entré (nummer 3–2017) porträtterar vi professor Joakim Wincent som är ämnesföreträdare för entreprenörskap och innovation och leder en grupp med uppemot 25 forskare – varav hälften är professorskompetenta.

Så i stället för devisen ”go west” för dem som vill söka äventyr, skulle vi i Sverige kanske säga ”go north”!

/Magnus

1 x 1.000.000 or 1.000.000 x 1?

Bill Gartner at "My view on entrepreneurship education"-seminar organized jointly by ESBRI and SSES.

Last Friday ESBRI and SSES (Stockholm School of Entrepreneurship) arranged the first seminar in our new series ”My view of entrepreneurship education”. This first edition featured William (Bill) Gartner, the Bertarelli Foundation Distinguished Professor of Family Entrepreneurship at Babson College and a visiting Professor of Entrepreneurship at Linnaeus University in Växjö, Sweden.

Bill Gartner started out with this question “Is it bad to create smaller firms?”, and asked “If one of the purposes of entrepreneurship is to create jobs, then which is better:

1 firm that creates 1.000.000 jobs, or
10 firms that create 100.000 jobs each, or
100 firms that create 10.000 jobs each, or
1.000 firms that create 1.000 jobs each, or
10.000 firms that create 100 jobs each, or
100.000 firms that create 10 jobs each, or
1.000.000 firms that create 1 job each?”

In his view, these possibilities are equivalent as they all produce the same number of jobs. Yet, business schools (and the media) are more biased towards the success stories of large firms, even though we could get the same employment effect with lots and lots of smaller outcomes. Maybe creating 1.000.000 firms would actually be better for the economy rather than an outcome that creates only a few high growth companies.

During the seminar there was also an extensive interaction on the concept of “value”. The discussion raised questions such as “what does it mean to create value?”, “how do you create value?” and “who benefits from the value creation?”

Bill Gartner argued that the humanities have a lot to say about what value is and about what is valuable. Entrepreneurship education should include perspectives that recognize insights from philosophy, literature, history and the arts. Value is not only economic or utilitarian in nature. Entrepreneurs create different kinds of values that benefit society in a variety of ways that are not, necessarily, accounted for in most models of economic value.

One common theme among many of the educators that attended the session was that students need to go out and talk with potential customers and other stakeholders. Bill emphasized that in his courses the important thing is that the students “do lots of stuff” and then report back to him. Taking action is more important than just talking about taking action.

A lively discussion followed, where Bill Gartner and the other participants exchanged thoughts on the foundations for entrepreneurship education, and on opportunities and challenges for developing courses and programs.

I’m very happy that we developed this idea together with our office neighbors SSES in a true joint effort. And now also launched it!

/Magnus

Mot normen i formen

I dag öppnar utställningen Norm Form på Arkdes i Stockholm. Den handlar om ”design som sätter sig på tvären och utmanar det som anses vara normalt.” Hur ser en ”gynekologstol” för män ut? Eller hijabs som har specialdesignats för polisen och brandförsvaret?

Utställningen cureras av Camilla Andersson, Karin Ehrnberger och Maja Gunn. Vi skrev om Ehrnbergers avhandling som handlar om samma ämne, i förra numret av Entré.

De tre curatorerna medverkar också själva som formgivare i utställningen, tillsammans med bland andra Kakan Hermansson, Andjeas Ejiksson och Marcus Jahnke. Jahnkes avhandling har vi också skrivit om i Entré.

Gå och se!

/Jonas

Framtidens textilier – miljösmarta kombinationer

I går deltog jag i ett seminarium i riksdagen med fokus på textil och miljö, arrangerat av Penilla Gunther och Kristdemokraterna. De medverkande talarna arbetar på företag och organisationer som på olika sätt vill förbättra och förnya textilbranschen. Här är ett kort sammandrag av vad som sades under seminariet.

Vi använder enormt mycket textil i världen. På seminariet nämndes den hisnande siffran 80 000 000 000 kilo per år. Konsumtionen kommer att fortsätta öka vilket innebär ännu mer problem med tanke på miljön. Det finns heller inte tillräckligt mycket råvara till så mycket textil. Globalt sett är polyester det vanligaste materialet i dag, men det är en fossilbaserad råvara och det vill vi ju komma ifrån.

I dag kan textil användas inom de flesta områden genom miljösmarta innovationer. Det kan handla om helt nya material. Det kan också handla om att återvinna och använda textilier på ett nytt och hållbart sätt.

Swerea menar att man behöver utveckla återvinningsteknologierna och göra nya saker. Ett exempel är nylonstrumpor som återvunnits och sedan använts som råvara till nylonplast – ett material som fungerar jättebra. Nya råvaror med skog och hav som bas är under utveckling. Sverige har gott om skogsråvara och man kan göra textil av trä på ett hållbart sätt.

Smart textiles har många spännande projekt. Ett av dem har utmynnat i en helkroppsdräkt för patienter med sjukdomar som Multipel Skleros, Cerebral Pares och Parkinson. Genom att integrera TENS-teknik (elektrisk stimulering) i dräkten kan patienterna få en betydligt bättre livskvalitet. Behandlingen kan göras hemma, tar en timme och ger effekt i upp till tre dagar.

Wargön Innovation arbetar med två typer av råvaror. Dels biobaserade nya material från skog och hav, dels resurseffektiva nya material där recycling spelar en stor roll. De utvecklar bland annat nya material i jordbruket, exempelvis nedbrytbara odlingsdukar som man kan plöja ner i marken.

Snickers Workwear riktar sig till hantverkare, en yrkesgrupp som utsätts för både höga ljud, extrema temperaturer och ensidiga arbetsställningar. Hälften av alla hantverkare väljer bort att använda skyddsutrustning för att den sinkar dem i arbetet. Företaget har utvecklat en mätare som bärs i arbetsbyxorna och som larmar i mobilen när olika värden blir för höga. Då ökar riskmedvetenheten hos hantverkarna.

År 2025 vill Naturvårdsverket att 90 procent av all textil ska återvinnas. Tyvärr har vi långt dit. Varje år köper en svensk konsument 13 kilo textil och 7,5 kilo hamnar i soptunnan i stället för att återvinnas. 2,5 kilo lämnas in till second hand. Att det behöver bli enklare att återvinna utnötta textilier, var en slutsats som jag drog under seminariet.

Hur gör du med dina avlagda kläder?

/Helene

Pepp på fest med GEW!

Nu värmer vi upp småkyliga höstdagar med förberedelser inför årets Global Entrepreneurship Week (GEW) – världens största entreprenörskapsfest. Den ”riktiga” GEW-veckan äger rum 13–19 november, men vi firar hela november.

ESBRI samordnar de svenska GEW-aktiviteterna och under november sätter vi alltså extra fokus på events som har med entreprenörskap och innovation att göra. Med hjälp av våra GEW-partners – organisationer som arrangerar aktiviteter under GEW-paraplyet – lyfter vi fram entreprenörskap och innovation i Sverige, samt ökar Sveriges synlighet globalt.

Just nu är det fullt upp med att informera om GEW till både potentiella partners och deltagare. Vi vill nå ut till organisationer som stödjer entreprenörskap på olika sätt och som vill arrangera en eller flera aktiviteter under den globala manifestationen i november. På så sätt får organisationerna synlighet och når ut till nya målgrupper. Det kostar inget och är lätt att bli en del av GEW!

Känner du till några lämpliga aktiviteter som äger rum i Sverige i november? Tipsa oss gärna på gew@esbri.se. Du är också jättevälkommen att delta i ett eller flera av våra partners events, som snart finns i vår kalender: www.gew.se/aktiviteter.asp

Vill du veta mer om vad det innebär att delta som partner i GEW? Läs mer här.

Vi ser fram emot att fira GEW tillsammans med er! Och välkommen med tips, synpunkter och frågor!

/Helene