One size doesn’t fit all

Under onsdagens Estradföreläsning fick vi inblick i ett unikt forskningsprojekt om patent och kommersialisering vid Karolinska institutet. Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn presenterade projektet för en intresserad publik. De har kartlagt patenten från totalt 7 000 forskare under en 15-årsperiod (1995–2010).

Olika internationella rankningar avseende utbildning och forskning visar att Sveriges universitet ligger mycket bra till jämfört med andra länder. Men inte ett enda svenskt universitet finns med på rankningslistor avseende innovation, medan amerikanska lärosäten ligger i topp. Förklaringen ligger i ägandet. I USA har universiteten alltid varit ägare till innovationerna vilket innebär att de framträder tydligt i statistiken. I Sverige har vi det så kallade lärarundantaget, som innebär att forskarna själva står som ägare till sina patent. Därför fick Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn nysta en hel del för att få fram rättvisande siffror för hur det ligger till med innovationskraften vid svenska lärosäten – och i en internationell jämförelse står vi oss väl.

Många europeiska länder har haft samma ägandemodell som vi, men bytt till den amerikanska modellen, berättade Dahlborg och Lewensohn. Och lärarundantaget har både för- och nackdelar. Robert Östling belyser några – till exempel förekomsten av flådiga sportbilar på universitetsparkeringar – i en ny gästblogg i Curie.

Under föreläsningen listade Dahlborg och Lewensohn vilka som står som ägare till KI-patenten vid patentansökan. I de flesta fallen är det ett mindre företag (51 procent), en individ (17 procent) eller universitetets technology transfer office (12 procent). Det är vanligt med samarbete runt patent. När föreläsarna tittade närmare på nätverken runt patenten såg de att samma personer ofta var verksamma i flera styrelser i de företag som stod som patentägare. Det medför kunskapsöverföring mellan olika nätverk vilket är positivt. Finansiärer är också centrala i nätverken, patentering är kostsamt.

Dahlborg och Lewensohn har arbetat fram en metod för att validera och kartlägga patent. När de studerade KI fann de 900 000 olika patentdokument, som utmynnade i 703 uppfinningar gjorda av 437 forskare. Många forskare har ett patent, men ett fåtal serieinnovatörer har många patent. Charlotta Dahlborgs och Danielle Lewensohns forskning visar att 8 procent av alla KI:s uppfinnare står för hälften av uppfinningarna. De framhöll att det är vanligt att fokusera på serieinnovatörerna, men att det är värdefullt att kartlägga även de som endast har ett eller ett fåtal patent.

De ser en ökning av antalet patent fram till år 2003, då patenteringen sjönk markant. Det kan ha flera orsaker, exempelvis att det fanns mycket riskkapital omkring år 2000 och att det även fanns en hype kring medicinska innovationer vid den tidpunkten. Man kan se samma mönster på teknikintensiva företag, exempelvis Volvo.

Föreläsarna poängterade att det behövs en systematisk, nationell kartläggning av patent, licenser och samarbeten på alla svenska lärosäten. Då synliggörs vad som händer och vi kommer med i de internationella rankningslistorna. Det kan stärka Sveriges konkurrenskraft och det blir lättare att locka hit både starka studenter och investeringssugna företag.

Dahlborg och Lewensohn föreslog att akademiska innovationsportföljer ska upprättas där information om patent, licenser och företagssamarbeten samlas in kontinuerligt. Sådana portföljer skulle kunna användas i innovationsrådgivning, utvärdering och matchning av forskare. Genom att synliggöra vikten av innovation kan man på sikt förändra kulturen vid olika universitet så att det värdesätts mer än i dag. Men det är viktigt att använda innovationsstatistiken med eftertanke, att inte stirra sig blind på siffrorna i sig utan att försöka förstå vad de betyder.

Ett sista medskick från Estradörerna var: One size doesn’t fit all. Det som funkar i Silicon Valley – eller på Chalmers, KI eller Stockholms universitet – får förmodligen inte samma effekt någon annanstans. Stödverksamhet och incitament måste anpassas till olika universitet och regioner.

Föreläsarnas presentationsbilder finns att hämta på vår webbplats, där kan du också kan höra och/eller se hela föreläsningen.

/Helene