 |
| David Sjödin och Vinit Parida föreläste på Estrad 14 mars. |
Det var stor uppslutning och en engagerad publik när David Sjödin och Vinit Parida föreläste. Deras forskning bygger på mer än 200 intervjuer och kretsar kring B2B företag inom bland annat gruvindustrin. David och Vinit driver forskningsprojektet DigIn, med finansiering från Vinnova.
Utifrån sin forskning belyste de framgångsfaktorer och utmaningar, och presenterade framtidsscenarier och ramverk med förslag till hur etablerade industriföretag kan arbeta med digitalisering. Tempot var högt så det gällde att hänga med. Den som händelsevis förlorade sig i egna funderingar kring digitaliseringen av svenska företag, eller den egna verksamheten, kan fylla i luckorna genom att se föreläsningen igen som webb-tv.
David och Vinit forskar vid Luleå tekniska universitet så gruvnäringen ligger nära till hands. Bland de beforskade företagen finns klenoder som Boliden och Epiroc (visserligen grundat 2018, men som en avknoppning från Atlas Copco) med avgörande betydelse för det ekonomiska välstånd som vi har i Sverige. Därför var det lite extra intressant att få höra hur de arbetar för att ta steget in i den digitala tidsåldern. Ekonomisk historia är förresten ämnet för Estradföreläsningen 9 maj ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” då Estrad gästas av Lars Magnusson, Uppsala universitet.
- Det teknologiska skiftet betyder att hela produkten kommer att förändras. Snart kommer till exempel alla transporter att vara autonoma, och på längre sikt uppkopplade. Om vi tittar på lastbilstillverkarna i dag får de 40 procent av sitt värde på försäljningen av motorn, och säg 20 procent på förarhytten. När det varken finns förarhytt eller motor – vad ska de göra för att kompensera för 60 procent av värdet, sa David Sjödin.
Affärsmodellerna behöver förnyas, var slutsatsen. Föreläsarna ser tre huvudsakliga utmaningar för företags digitalisering: 1. Det går för långsamt, 2. Företagen utvecklar lösningar utan att förstå vilka värden de ska tillföra kunden (många har ingenjörsfokus och tycker att det är kul med många funktioner, men till vilken nytta?), 3. Det är stora kostnader förknippade med digitalisering. Produkterna måste omdefinieras, annars finns risk för att man säljer utan att förstå konsekvensen för affärsmodellen. Till exempel vid långa garantiförbindelser: Vad händer om tekniken blir föråldrad?
När Vinit och David frågade publiken om betydande utmaningar i samband med digitaliseringen steg snabbt ett intensivt sorl upp i rummet. Utmaningar som nämndes var just att hitta de nya affärsmodellerna, i kombination med företagens senfärdighet.
- Digitaliseringen innebär en helt ny logik. I många fall måste kunden lära sig att förstå hur man ska tänka, sa en deltagare.
Digitalisering innebär i sammanhanget ofta möjliggörande teknologier som IoT, automation, AI och predictive maintenance. Att utveckla framtidens digitala tjänster är oerhört komplext. Som leverantör av digitala tjänster går det inte längre att utveckla en tjänst på egen hand, och sedan förvänta sig att den ska passa en verksamhet. Med digitaliseringen utvecklas produkter, processer och flöden så snabbt att utveckling måste ske gemensamt av it-företag och deras kunder, förklarade David Sjödin.
Till exempel kan utvecklingen av digitala tjänster förutsätta en stegvis process som börjar med insamling av data för att få en exakt bild av flöden. Han exemplifierade med hur fordon rör sig i ett dagbrott, där några fordon bryter malm och andra transporterar bort malmen. Till det kommer att människor ska transporteras upp och ner i gruvan vilket är tidskrävande. Att automatisera och förfina sådana flöden med hjälp av data kan spara stora belopp i produktionen på sikt, även om de enskilda förbättringarna vid första anblicken kan verka begränsade.
Föreläsarna menade att företagen som digitaliseras, och leverantörerna av digitala tjänster, behöver bygga långsiktiga relationer. Affärsmodellerna måste anpassas för att båda parter ska kunna dra fördel av större intäkter och effektivare processer under längre tid.
- Hittills har konsultföretag timdebiterat, och inte fått del av de långsiktiga vinsterna som företagen gör av effektiviseringen, sa David Sjödin.
Det är osannolikt att konsulterna fortsättningsvis kommer att acceptera en sådan affärsrelation, menade han. Relationsbaserade kontrakt, som bygger på ”what’s in it for we” snarare än ”what’s in it for me”, kan vara en lösning. Till exempel har Boliden och Metso sedan 1980-talet ett livscykelkontrakt som gör att om Boliden tjänar pengar så tjänar Metso pengar och vice versa.
- Man kan tänka sig olika sorters kontrakt beroende på vilket engagemang man försöker skapa gemensamt. Om marknaden förändras och det behövs högre produktivitet – hur hittar man utrymme för att hantera det inom ramen av befintliga kontrakt? Företagen behöver omfamna tanken på kontinuerlig innovation, även när det gäller kontraktens utformning, sa Vinit Parida.
I dagsläget är det inte heller självklart vilka företag som kommer att utgöra det ”digitala lagret” mellan företag och deras slutkunder. Många stora företag kommer vara inblandade i den här processen och ha olika roller. Ericsson, Telia och andra företag pekades ut som betydelsefulla aktörer som kan bidra till den digitala infrastrukturen. Men utvecklingen måste ske i samverkan inom ekosystemet. Och för företagen är det viktigt att leta rätt på bra partners i ekosystemet.
Estradföreläsningen avslutades med prisutdelning i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Läs mer om det i Helenes blogginlägg.
/Anna-Karin
David och Vinit forskar vid Luleå tekniska universitet så gruvnäringen ligger nära till hands. Bland de beforskade företagen finns klenoder som Boliden och Epiroc (visserligen grundat 2018, men som en avknoppning från Atlas Copco) med avgörande betydelse för det ekonomiska välstånd som vi har i Sverige. Därför var det lite extra intressant att få höra hur de arbetar för att ta steget in i den digitala tidsåldern. Ekonomisk historia är förresten ämnet för Estradföreläsningen 9 maj ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” då Estrad gästas av Lars Magnusson, Uppsala universitet.
- Det teknologiska skiftet betyder att hela produkten kommer att förändras. Snart kommer till exempel alla transporter att vara autonoma, och på längre sikt uppkopplade. Om vi tittar på lastbilstillverkarna i dag får de 40 procent av sitt värde på försäljningen av motorn, och säg 20 procent på förarhytten. När det varken finns förarhytt eller motor – vad ska de göra för att kompensera för 60 procent av värdet, sa David Sjödin.
Affärsmodellerna behöver förnyas, var slutsatsen. Föreläsarna ser tre huvudsakliga utmaningar för företags digitalisering: 1. Det går för långsamt, 2. Företagen utvecklar lösningar utan att förstå vilka värden de ska tillföra kunden (många har ingenjörsfokus och tycker att det är kul med många funktioner, men till vilken nytta?), 3. Det är stora kostnader förknippade med digitalisering. Produkterna måste omdefinieras, annars finns risk för att man säljer utan att förstå konsekvensen för affärsmodellen. Till exempel vid långa garantiförbindelser: Vad händer om tekniken blir föråldrad?
När Vinit och David frågade publiken om betydande utmaningar i samband med digitaliseringen steg snabbt ett intensivt sorl upp i rummet. Utmaningar som nämndes var just att hitta de nya affärsmodellerna, i kombination med företagens senfärdighet.
- Digitaliseringen innebär en helt ny logik. I många fall måste kunden lära sig att förstå hur man ska tänka, sa en deltagare.
Digitalisering innebär i sammanhanget ofta möjliggörande teknologier som IoT, automation, AI och predictive maintenance. Att utveckla framtidens digitala tjänster är oerhört komplext. Som leverantör av digitala tjänster går det inte längre att utveckla en tjänst på egen hand, och sedan förvänta sig att den ska passa en verksamhet. Med digitaliseringen utvecklas produkter, processer och flöden så snabbt att utveckling måste ske gemensamt av it-företag och deras kunder, förklarade David Sjödin.
Till exempel kan utvecklingen av digitala tjänster förutsätta en stegvis process som börjar med insamling av data för att få en exakt bild av flöden. Han exemplifierade med hur fordon rör sig i ett dagbrott, där några fordon bryter malm och andra transporterar bort malmen. Till det kommer att människor ska transporteras upp och ner i gruvan vilket är tidskrävande. Att automatisera och förfina sådana flöden med hjälp av data kan spara stora belopp i produktionen på sikt, även om de enskilda förbättringarna vid första anblicken kan verka begränsade.
Föreläsarna menade att företagen som digitaliseras, och leverantörerna av digitala tjänster, behöver bygga långsiktiga relationer. Affärsmodellerna måste anpassas för att båda parter ska kunna dra fördel av större intäkter och effektivare processer under längre tid.
- Hittills har konsultföretag timdebiterat, och inte fått del av de långsiktiga vinsterna som företagen gör av effektiviseringen, sa David Sjödin.
Det är osannolikt att konsulterna fortsättningsvis kommer att acceptera en sådan affärsrelation, menade han. Relationsbaserade kontrakt, som bygger på ”what’s in it for we” snarare än ”what’s in it for me”, kan vara en lösning. Till exempel har Boliden och Metso sedan 1980-talet ett livscykelkontrakt som gör att om Boliden tjänar pengar så tjänar Metso pengar och vice versa.
- Man kan tänka sig olika sorters kontrakt beroende på vilket engagemang man försöker skapa gemensamt. Om marknaden förändras och det behövs högre produktivitet – hur hittar man utrymme för att hantera det inom ramen av befintliga kontrakt? Företagen behöver omfamna tanken på kontinuerlig innovation, även när det gäller kontraktens utformning, sa Vinit Parida.
I dagsläget är det inte heller självklart vilka företag som kommer att utgöra det ”digitala lagret” mellan företag och deras slutkunder. Många stora företag kommer vara inblandade i den här processen och ha olika roller. Ericsson, Telia och andra företag pekades ut som betydelsefulla aktörer som kan bidra till den digitala infrastrukturen. Men utvecklingen måste ske i samverkan inom ekosystemet. Och för företagen är det viktigt att leta rätt på bra partners i ekosystemet.
Estradföreläsningen avslutades med prisutdelning i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Läs mer om det i Helenes blogginlägg.
/Anna-Karin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar