Gästblogg: Den mörka sidan av självfinansierad tillväxt

Daniel Tolstoy, Handelshögskolan i Stockholm. Foto: Juliana Wiklund.

Daniel Tolstoy forskar om internationalisering och entreprenörskap på Handelshögskolan i Stockholm. Han disputerade 2010, vi skrev om hans avhandling i Entré nummer 3, 2010. I sin gästblogg diskuterar han om själv verkligen är bäste dräng, och menar att det finns en fara i att idealisera organisk tillväxt. God läsning! /Åse

”Vi har aldrig lånat en krona eller vuxit genom förvärv. Istället har vi jobbat med en hög växel ifrån start.” Uttalandet kommer från en av pristagarna i tävlingen Årets gasell som arrangeras av tidningen Dagens Industri.

Visst har vi hört liknande utspel från framgångsrika entreprenörer förut? Formuleringarna har varierat, men andemeningen har varit densamma: Det finns inga genvägar för att lyckas med sitt företagande – själv är bäste dräng. Den första impulsen är ju därför inte heller att ifrågasätta entreprenörernas beskrivningar om fördelarna med självfinansiering. Framgången i sig talar sitt tydliga språk.

Jag tror ändå att det räcker med att ta ett par steg tillbaka för att inse att externt kapital kan ha vissa fördelar för att främja tillväxt. Statistik från SCB visar tydligt att mindre företag har svårt att skala upp sina verksamheter och växa (även om det förstås ska understrykas att långt ifrån alla företag strävar efter tillväxt).

När det gäller internationaliserande små och mellanstora företag – som jag forskar på – pekar visserligen statistiken på en tillväxt i deras utlandsförsäljning. Men granskar man det hela lite närmare finner man att den ökningen, i faktiska kronor och ören, fortfarande är ganska låg. Det handlar alltså om marginella ökningar och inte den typen av tillväxt som skapar stora multinationella företag.

Vad beror det då på att det är så svårt för företag att öka sin verksamhetsvolym på ett betydande sätt? När det gäller företag som vill etablera sig utomlands handlar det ofta om att de saknar tillräckliga resurser för att utveckla egna organisationer på nya marknader. Som en följd av det hamnar företagen ofta i beroendeställning till utländska distributörer som sköter allt kring deras marknadsföring och försäljning.

Det här upplägget fungerar sällan, eftersom mellanhänderna som företagen förlitar sig på ofta saknar nödvändig kompetens. De misslyckas exempelvis med att välja ut rätt kundsegment på marknaden, och med att på ett övertygande sätt förklara värdet av företagens olika produkter och tjänster. Företag blir extra lidande när deras marknadserbjudanden involverar ny teknik som måste inarbetas metodiskt och målinriktat för att få fäste på marknaden.

Många av de här problemen skulle kunna avhjälpas om företag som har verklig lönsamhetspotential skulle få mer stöd genom extern finansiering. Om kapital injiceras i dessa företag kan de bygga upp sina organisationer från grunden. De kan därmed intensifiera och bredda sin distribution, implementera effektivare försäljningsstrategier och skapa sig en tydligare position på de marknader där de är verksamma.

Om vi nu återgår till det citat som inledde den här texten: Bör vi ändå inte lyssna på alla de lyckade entreprenörer som talar sig varma för att skapa tillväxt utifrån egna intjänade medel? Även om framgång bevisligen går att uppnå på det sättet, är det av avgörande betydelse att förstå att den här typen av utsagor är föremål för ”selection bias”. Det innebär i korthet att vi låter vinnarna skriva historien.

För varje lyckad Ingvar Kamprad döljer sig sannolikt tusentals mindre lyckade entreprenörer vars affärer har gått i kras – ibland helt i onödan. Min tes är att många brustna drömmar skulle ha kunnat undvikas om företagarna hade haft kapital i ryggen. Det hade gett dem större kontroll över sina verksamheter. Det skulle också ha gjort det möjligt för företagen att knyta sina kunder närmare till sig och bygga egna värdekedjor. Kapitalet skulle ha fungerat som bränsle för att upprätthålla en snabb innovationstakt, något som blir allt mer nödvändigt för att klara sig i konkurrensen.

Min slutsats är att det kan vara farligt att idealisera bilden av organisk tillväxt. Externt kapital kan ge entreprenörer en inledande knuff för att få styrfart nog att skapa en position på marknaden. För att inte riskera att fastna i myten om självfinansierings dygder bör en attitydsförskjutning ske. Det skulle skapa en mer balanserad bild bland företagare och investerare i den här frågan.

/Daniel Tolstoy