Skapa, fånga och leverera värde i en cirkulär ekonomi

Thomas Nyström, Ann-Charlotte Mellquist och Derek Diener föreläste om ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” 20 februari. Foto: Viktor Aronsson.

I Sverige lever vi livet som om vi skulle ha fyra jordklot. Men det finns bara ett enda, och de ekologiska fotavtrycken på klotet är enorma. Därför är cirkulär ekonomi ett hett ämne, och många företag förstår att de inte har någon tid att spilla. De måste ställa om från en linjär affärsmodellslogik till en mer cirkulär logik.

RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström föreläste 20 februari på Estrad om viktiga vägval och möjligheter vid en omställning. Med praktiska exempel på affärsmodellsinnovation hämtade från branscher som fordon, tunga fordonsdäck och kontorsmöbler gav de en bild av utmaningarna och möjligheterna i att övergå till en cirkulär affärsmodell.

Thomas Nyström pratade om cirkulär ekonomi utifrån perspektivet affärsidé och beskrev två typer av cirkularitet. En relativ cirkularitet handlar om att göra mindre skada, medan en absolut cirkularitet handlar om att skapa produkter helt och hållet av material som redan är producerat.

– Vi behöver gå mot den absoluta cirkulariteten. Det handlar inte om att den visionen skulle minska antalet produkter, utan om hur vi kan fånga produkter som finns i omlopp ute i samhället, sa Nyström.

Han menar att det är helt centralt att förankra transformationen till en cirkulär affärslogik i ledningen. Ofta förstår ledningen att omvärlden förändras och att en ny logik måste till i företaget. Utmaningen är att få ledningen att ändra en redan fungerande logik.

– Det är svårt att komma igenom med nya idéer om man inte kan bevisa att de är lönsamma. Men det är det vi hjälper till med, sa Thomas Nyström.

Och det är ju det som är grejen med cirkulär ekonomi – att lönsamheten inte är linjär. Det tar några år innan investeringar ger resultat. Enligt Thomas Nyström behöver företagsledare tänka som entreprenörer för att lyckas ställa om till en annan logik. Han menar att man behöver vara kreativ och frikoppla sig från den etablerade logiken för att hitta betalningsvilja i det cirkulära erbjudandet.

– Företag behöver räkna på de ekonomiska konsekvenserna. Det är några år innan det ger resultat, men underlättar om man anpassar produkten – och om det är enkelt att uppgradera. Bilar till exempel, som har en snabb värdekurva neråt, skulle man kunna uppgradera under tidens gång genom att byta ut komponenter. På så sätt kan värdet behållas över längre tid.

– Ett företags interna utmaningar handlar om hur de ska skapa, fånga och leverera ett värde, sa Nyström.

Om man tittar på utmaningar utanför företaget, så kräver cirkulära system många fler flöden och samarbeten än vad linjära affärsmodeller gör.

– Alla som samarbetar har olika affärsmodeller som måste samordnas, sa Ann-Charlotte Mellquist.

– Utmaningen blir att alla aktörer går tillsammans och erbjuder ett gemensamt värdeerbjudande. Man går från samarbete till samskapande. Och vem äger då erbjudandet?

Mellquist och hennes kollegor jobbar även med sådana frågor, om hur affärsekosystemet kan se ut och hur samskapandet kan gå till. För att förstå hur ekosystemet hänger ihop och lyckas gå mot en cirkulär affärsmodell behöver strategi och vision hänga ihop.

– Man måste alltid börja internt med affärsmodellen, och sedan jobba parallellt med flera modeller för att förstå ekosystemet och dess utmaningar, sa Ann-Charlotte Mellquist.

Slutligen talade Derek Diener om vikten av att mäta klimatavtrycken under transformationen mot en cirkulär affärslogik. Detta för att veta att man är på rätt väg.

– Vårt budskap här i dag är att genom att öka livslängden och därmed funktionen, kan man åstadkomma produkter som har bättre miljöprestanda än de som redan finns. Cirkulära affärsmodeller kan underlätta ett sådant utfall, sa Derek Diener.

Se hela föreläsningen som webb-tv och ta del av föreläsarnas presentation!

/Maria

Live 15.00–16.30 | Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer

Hållbarhet, resurseffektivitet, cirkularitet... Allt fler inser behovet av att ställa om. Men hur gör man? Och vilka utmaningar – och möjligheter – möter företag som genomför ett skifte mot mer hållbara affärsmodeller?

Snart får vi lära oss mer om dessa viktiga frågor. Temat för dagens föreläsning är ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” och den genomförs i samarbete mellan ESBRI och RISE. Föreläsare är RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström.

Välkommen i det gröna!

/Åse

USAs ambassadör gav råd till norrbottniska entreprenörer

Ambassadör Kenneth Howery och ESBRIs Magnus Aronsson engagerade i en ”fireside chat”. Foto: USAs ambassad i Sverige.

I slutet av förra veckan åkte Magnus och jag till Luleå och genomförde Sweden-U.S. Entrepreneurship Forum in Norrbotten. Forumet arrangerades av ESBRI och Luleå tekniska universitet (LTU) i samarbete med amerikanska ambassaden.

Dagen inleddes med att LTUs rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn och ESBRIs vd Magnus Aronsson  hälsade välkomna. Därefter talade Kenneth Howery som är nytillträdd amerikansk ambassadör i Sverige. Howery är entreprenör, riskkapitalist och en av grundarna till betaltjänsten Paypal. Han har även varit partner i Founders Fund, ett riskkapitalbolag i Silicon Valley.

Sedan Howery kom till Sverige i höstas har han försökt träffa så många svenskar som möjligt. Han betonade att USA vill samarbeta och stimulera forskning och projekt som gynnar en hållbar utveckling i det arktiska området.

– Det behövs entreprenörer som har hållbarhet i fokus, sa Kenneth Howery.

I sitt tal gav han publiken några råd utifrån sin egen erfarenhet som entreprenör: Det handlar om att söka efter möjligheter där andra inte gör det, och att omfamna det okända.

Under den ”fireside chat” som följde efter talet delade ambassadören med sig av fler lärdomar:

1. ”Fail fast”. Det gäller att pröva – och kanske även misslyckas. Innan Paypal blev framgångsrikt ändrades affärsmodellen flera gånger.

2. ”Don’t be greedy”. Precis innan dotcom-kraschen arbetade teamet i Paypal med en finansieringsrunda. Trots att de inte fick den värdering de hoppades på, tog de erbjudandet. Hade de valt att vänta hade de inte fått någon investering alls – all finansiering till startups stannade upp i samband med krisen. Och utan den finansiering de fick hade Paypal gått i konkurs.

3. ”All money is not the same”. Det är lika viktigt för entreprenören att kolla upp investeraren, som det är för finansiärer att kolla upp företag de planerar att investera i. En oseriös finansiär kan skada verksamheten.

4. ”Embrace the unknown”. Ja, det är väl grundessensen för en entreprenör – att våga!

Under eftermiddagen presenterade Tuula Ahlström, Senior Commercial Specialist på amerikanska ambassaden, Select USA – ett program för företag som vill etablera sig i USA.

Professor Vinit Parida, LTU, gav en överblick över de forskningsområden som finns vid hans enhet samt de branscher som är representerade i regionen. Gruv- och skogsindustrin är verksamheter som de flesta förknippar med Norrbotten, men där finns också företag inom turism, spel, rymdindustri och data. Parida menade att det behövs en ny företagslogik som tar hänsyn till både ekonomi, sociala faktorer och miljö.

– Scanna först av möjligheterna, designa sedan vilket värde företaget skapar för kunden. Utveckla därefter ett koncept för affärsmodellen och utvärdera modellen för att se om det fungerar att skala upp verksamheten, tipsade Vinit Parida.

Patricia Greene, professor emerita Babson College, och Clare Fairfield, ordförande Venture Capital Institute, har båda lång erfarenhet av att arbeta med entreprenörskap, innovation och finansiering i USA. De delade generöst med sig av vad entreprenörer (och även andra) behöver tänka på.

Patricia Greene betonade vikten av att bygga ett inkluderande ekosystem där entreprenörer, policy och akademi är representerade. Det gäller att vara möjlighetsinriktad och se behov, samt att utveckla ett ledarskap med målet att skapa värde för kunden. Hon lyfte också fram vikten av att ha olika kompetenser i företag, och mixade team när det gäller exempelvis kön, kultur och ålder.

Clare Fairfield instämde i att det är mycket viktigt med heterogenitet i företag. Det ökar möjligheten till konstruktiv feedback – och man gör bättre affärer. Han gav också rådet att växla perspektiv och försöka sätta sig in i motpartens situation, vare sig det är en kund, en finansiär eller en samarbetspartner. Då blir det lättare att agera på ett bra sätt.

Sweden-U.S. Entrepreneurship Forum in Norrbotten innehöll även en paneldebatt, ledd av professor Åsa Wallström, LTU. I debatten medverkade Tim Foster, docent LTU, Maud Spencer, vd Svalson AB, Patricia Greene och Clare Fairfield.

En av de synpunkter som kom fram under paneldiskussionen var att företag ska tänka på att tajma etableringen. Det är inte alltid en fördel att etablera sig på ett tidigt stadium.

En röd tråd genom hela eftermiddagen var kultur. Det är viktigt att lära sig så mycket som möjligt om kulturen där man vill etablera sig, och det gäller både företagskultur och samhällskultur. USA är en komplex marknad där kulturen skiljer sig oerhört mycket mellan olika stater. Det finns därför inget generellt facit för hur man gör affärer med amerikaner – tyvärr!

/Helene

Uppsalateam med genial idé vann DECA Idea Challenge

Från vänster: Mikael Andersson, Fyrisskolan, Peter Skoglöf, Skolverket, vinnarna Erik Werneman, Björn Swartling, Pontus Forsmark och Emilio Nilsson Navia, Team EpebFyr, Carina Hafrén, Skolverket, Helene Thorgrimsson, ESBRI, och Camilla Svanqvist, Fyrisskolan. Foto: Mikael Dahlén.

I fredags var det äntligen dags för prisutdelning i idétävlingen DECA Idea Challenge som arrangeras av ESBRI i samarbete med Skolverket. I tävlingen gäller det att hitta på ett nytt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt och den här gången var det skosnören som var i fokus. Vi fick in 119 uppfinningsrika tävlingsbidrag så konkurrensen var stenhård.

Team EpebFyr från Fyrisskolan i Uppsala tog hem första priset med sin enkla och geniala uppfinning att använda återvunna skosnören som buntband. Prisceremonin genomfördes i samband med Fyrisskolans invigning av sina nya tekniklokaler och allt var mycket välarrangerat och trevligt. Vinnarna fick diplom, böcker och presentkort. Av skolan fick de dessutom blommor och biocheckar.

I samband med prisceremonin höll entreprenören och investeraren Caroline Walerud en uppskattad inspirationsföreläsning för eleverna. Hon har bland annat grundat företaget Volumental som arbetar med 3D-teknik för att mäta skostorlekar. Det gör att kunden får perfekt anpassade skor och slipper skavsår.

Caroline är numera styrelseledamot i företaget och arbetar resten av tiden med Walerud Ventures  som riktar in sig på att finansiera startups inom techområdet. Ett exempel är Swedish Algae Factory som förbättrar effekten av solpaneler med hjälp av mikroalger.

Caroline Walerud. Foto: Mikael Dahlén.

– Vi finansierar helst tekniska nördiga idéer med miljö och teknikproblem i fokus, sa Caroline Walerud.

Hon delade frikostigt med sig av sin erfarenhet som företagare, och poängterade att det inte alltid är enkelt att starta och driva bolag. Det är snarare krångligt och det är vanligt med misslyckanden på vägen – men slutprodukten kan bli riktigt bra. Om man ser något som man vill ändra på kan man ta chansen att göra det genom att hitta en lönsam och skalbar lösning, menade Caroline. Har man inte en egen idé men ändå vill starta företag kan man göra det tillsammans med andra som har idéer. Det behövs ju olika kompetenser i ett företag.

Här är några råd som Caroline gav eleverna inför deras arbete med olika skolprojekt och Ung Företagsamhet:

- Prata ihop er om hur mycket tid ni ska lägga och vad ni vill med projektet så att ni är överens.
- Se till att nöta in vad som är er vision, varför ni gör det här tillsammans.
- Hitta fokus och framförallt: fokusera på kunden.

Caroline svarade på frågor från publiken, och slutligen fick medlemmarna i det vinnande teamet en egen halvtimme med Caroline. Jag är säker på att de då fick ytterligare tips som de kan ha nytta i framtiden, oavsett karriärsval.

Stort grattis till EpebFyr och tack till Fyrisskolan för ett trevligt och välordnat event. Ett stort tack även till Caroline Walerud som höll en mycket inspirerande presentation!

Jag vill även tacka Skolverket för gott samarbete och hoppas att vi har möjlighet att arrangera en ny tävlingsomgång i höst. Det har varit ett stort nöje att vara projektledare för DECA Idea Challenge, både för att intresset växer för varje år och för att det är så kul att ta del av elevernas smarta idéer!

/Helene

Social innovation skapar möjligheter i slumområden

Ester Barinaga och María José Zapata Campos på Estrad 29 januari. Foto: Angie Gray.

Lokala valutor och table-banking i Kenya. Det händer att vi på ESBRI arrangerar Estradföreläsningar med ett smalare tema än gängse tablå. Det tycker vi är roligt men också lite utmanande. Inför decenniets första Estrad lade vi mer krut än vanligt på att hitta folk och organisationer som kunde tänkas vara intresserade av temat ”Grassroots innovations for inclusive economic growth”. Ansträngningen lönade sig. Intresset för hur gräsrotsinitiativ kan växa till finansiella innovationer visade sig vara stort.

María José Zapata Campos, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, inledde med att beskriva utmaningar som världen står inför: År 2050 kommer 75 procent av världens befolkning att bo i städer. En tredjedel kommer att bo i informella bebyggelser, som kåkstäder och slumområden.

– Men tittar vi närmare på slumområden ser vi en värld av full av social innovation och entreprenörskap i form av gräsrotsinitiativ, sa Zapata Campos.

Hon föreläste tillsammans med Ester Barinaga, Sten K Johnson Center for Entrepreneurship vid Lunds universitet. Barinaga beskrev hur lokala valutor uppkommer och hur de fungerar. Initiativet till lokala valutor kommer vanligtvis från en stad, en icke-statlig organisation eller medborgarna själva.

– Lokala valutasystem existerar parallellt med nationella valutor. De är ett fenomen som uppstår vid ekonomisk nedgång. De var vanliga i Europa på 1930-talet och även efter krisen 2008. En av valutorna som skapades i Schweiz 1934, WIR, finns fortfarande i dag.

Barinaga och Zapata Campos beskrev gräsrotsinitiativ med exempel från deras pågående forskningsprojekt i staden Kisumu, Kenya. Där lever 70 procent av befolkningen i informella bebyggelser. Människorna där får inte tillgång till samhällets tjänster, som exempelvis vatten, sanitet eller sophantering. De måste skapa det själva.

– Lokala valutor är ett sätt för människor att återta makten över pengaskapandet och organisera sig själva, sa Ester Barinaga.

Traditionellt har människor i utsatta områden inte tillgång till vanliga bankers tjänster, som sparande och lån. Table-banks är ett gräsrotsinitiativ som löser problemet. Det är en kollektiv strategi för att spara och låna pengar. Varje månad eller vecka på en specifik dag träffas en grupp människor och lägger undan pengar eller lånar pengar. Table-banks i Kisumu fungerar också som investering i att få samhället att fungera.

– Människor placerar pengar i table-banks som sedan investeras i olika företag som levererar grundläggande tjänster, som vatten och sanitet, sa María José Zapata Campos.

Andra typer av gräsrotsinitiativ som uppkommit i Kisumu är organisationer som jobbar för kvinnors oberoende, barns rättigheter, dränering, urbant jordbruk, hälsa och mänskliga rättigheter.

Se hela föreläsningen som webb-tv och ta del av föreläsarnas presentation.

/Maria