Ester Barinaga och María José Zapata Campos på Estrad 29 januari. Foto: Angie Gray. |
María José Zapata Campos, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, inledde med att beskriva utmaningar som världen står inför: År 2050 kommer 75 procent av världens befolkning att bo i städer. En tredjedel kommer att bo i informella bebyggelser, som kåkstäder och slumområden.
– Men tittar vi närmare på slumområden ser vi en värld av full av social innovation och entreprenörskap i form av gräsrotsinitiativ, sa Zapata Campos.
Hon föreläste tillsammans med Ester Barinaga, Sten K Johnson Center for Entrepreneurship vid Lunds universitet. Barinaga beskrev hur lokala valutor uppkommer och hur de fungerar. Initiativet till lokala valutor kommer vanligtvis från en stad, en icke-statlig organisation eller medborgarna själva.
– Lokala valutasystem existerar parallellt med nationella valutor. De är ett fenomen som uppstår vid ekonomisk nedgång. De var vanliga i Europa på 1930-talet och även efter krisen 2008. En av valutorna som skapades i Schweiz 1934, WIR, finns fortfarande i dag.
Barinaga och Zapata Campos beskrev gräsrotsinitiativ med exempel från deras pågående forskningsprojekt i staden Kisumu, Kenya. Där lever 70 procent av befolkningen i informella bebyggelser. Människorna där får inte tillgång till samhällets tjänster, som exempelvis vatten, sanitet eller sophantering. De måste skapa det själva.
– Lokala valutor är ett sätt för människor att återta makten över pengaskapandet och organisera sig själva, sa Ester Barinaga.
Traditionellt har människor i utsatta områden inte tillgång till vanliga bankers tjänster, som sparande och lån. Table-banks är ett gräsrotsinitiativ som löser problemet. Det är en kollektiv strategi för att spara och låna pengar. Varje månad eller vecka på en specifik dag träffas en grupp människor och lägger undan pengar eller lånar pengar. Table-banks i Kisumu fungerar också som investering i att få samhället att fungera.
– Människor placerar pengar i table-banks som sedan investeras i olika företag som levererar grundläggande tjänster, som vatten och sanitet, sa María José Zapata Campos.
Andra typer av gräsrotsinitiativ som uppkommit i Kisumu är organisationer som jobbar för kvinnors oberoende, barns rättigheter, dränering, urbant jordbruk, hälsa och mänskliga rättigheter.
Se hela föreläsningen som webb-tv och ta del av föreläsarnas presentation.
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar