Stilla oron med webb-tv

Det pratas mycket om forskning, innovation, kommersialisering och kunskap nu. Ännu mer än vanligt kanske, och det beror såklart på Astra Zenecas nedläggning av forskningsavdelningen i Södertälje. Vissa är oroliga, andra menar att vi kanske inte behöver hetsa upp oss sådär jättemycket.

ESBRIs Estradföreläsning i förra veckan tangerade också ämnet. Maureen McKelvey redogjorde för forskningsresultat som visar att svenska forskare, tvärtom mot vad många tror, faktiskt är bra på att kommersialisera sin forskning. Föreläsningen finns nu att se som kostnadsfri webb-tv. Kanske något att stilla oron lite med?

/Jonas

Vär(l)defulla företag…

Förra veckan skulle jag delta i Tillväxtverkets lunchseminarium ”Företagens villkor och verklighet om internationalisering”. Under seminariet presenterades resultat från undersökningen ”Företagens villkor och verklighet 2011”, där ungefär 20 000 intervjuer med små och medelstora svenska företag (0-250 anställda) genomförts. Resultaten finns också i en rapport. Tyvärr gjorde en elak magbacill att jag i stället såg seminariet via datorn hemifrån soffan, men det är himla bra att webb-tv finns!

Här är några av de resultat jag fastnade för:

Ungefär en fjärdedel av de här företagen är internationaliserade på något sätt. De importerar eller exporterar varor och tjänster, de ingår i en utländsk kedja eller samverkar med utländska partners. De kan också vara verksamma i andra länder, främst genom att ha försäljningskontor där. Det viktigaste är inte på vilket sätt företagen arbetar internationellt, utan att internationaliseringen ses som en viktig del i företagsutvecklingen.

Man kan se att ungefär 85 procent av de internationaliserade företagen vill växa, jämfört med ca 70 procent av övriga företag i samma storlek. Tillväxtviljan är ännu tydligare bland de större företagen, de som har 50-250 anställda. De mindre företagen kan ofta tänka sig att växa men utan att anställa fler.

De här företagens framtidstro är positiv, men de upplever samtidigt större tillväxthinder än jämförbara företag som enbart är verksamma inom Sverige. De upplevda hindren kan vara konkurrens från andra företag och brist på lämplig arbetskraft.

Just detta med konkurrens verkar upplevas svårare av mindre företag. De stora företagen har oftare starka varumärken, men de mindre behöver kanske lite hjälp på traven.

Därför ska vi jobba för att ännu mer stärka varumärket Sverige. Det finns en positiv bild av Sverige utomlands. Ett svenskt företag upplevs som pålitligt. Det kan de mindre företagen som vill etablera sig på en internationell marknad ha nytta av.

Slutligen får vi vara medvetna om att det är företagarnas egna drivkrafter som avgör om företagen ska bli verksamma internationellt. Därför är det viktigt att samhällets insatser riktas mot att underlätta företagande totalt sett, vare sig det gäller att verka inom eller utom Sverige. Specifika insatser för att främja internationalisering gör inte så mycket nytta, enligt rapportförfattarna.

Detta är den andra rapporten från undersökningen, den första kom i höstas och handlade om tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för små och medelstora företag. Den kan du läsa om i en tidigare blogg skriven av min kollega Åse.

Ytterligare en rapport kommer under våren, då kommer fokus att vara på regionala förutsättningar för företagande.

/Helene

LIVE: Universitet, patent och innovationer (del 2)

LIVE: Universitet, patent och innovationer (del 1)

Ny chans för läkemedelsbranschen

Professor Thomas Hedner deltog i VINNOVAs seminarium om innovation inom läkemedelsindustrin. Nästa nummer av Entré kommer att handla om just detta tema, bland annat med utgångspunkt från Hedners forskning.

I går var kollegan Åse och jag på ett VINNOVA-seminarium om den nu så aktuella läkemedelsindustrin. Medverkade gjorde bland andra Thomas Hedner som nyligen la fram sin andra doktorsavhandling. Sedan tidigare är han professor i klinisk farmakologi, numera även ekonomie doktor med just läkemedelsbranschen som specialområde. En bra kombination för ämnet alltså.

Hedner menade att vi inte behöver vara så pessimistiska i kölvattnet efter Astra Zenecas nedläggning i Södertälje. Det handlar snarare om en större omstrukturering i branschen globalt, än om ett nationellt havererat forskningsklimat i Sverige. De stora läkemedelsföretagen, Big Pharma, har märkt att deras affärsmodeller inte håller längre. Att ta fram nya läkemedel är en dyr, lång och riskfylld process.

Svaret, menar Thomas Hedner, är ett öppnare system med fler mindre företag, mer samverkan och ett öppnare innovationslandskap.

Även IVAs vd Björn O Nilsson medverkade under seminariet. Han höll med om Hedners analys och konstaterade att det är en storbolagskris vi ser nu, inte en branschkris för läkemedelsindustrin. Läkemedelsföräljningen har ökat och de små bolagen är fortsatt lönsamma. Det är inte heller så att Astra Zeneca är ett företag i kris, det är helt enkelt deras forskningsdel som görs om för att passa dagens verklighet.

Nilsson menade vidare att det behövs en attitydförändring i Sverige. Han tog bland annat upp Silicon Valley och miljön kring Stanford som exempel. Mer än 50 procent av professorerna på Stanford konsultar vid sidan av forskning och undervisning. Det bidrar till ovärderlig samverkan och kunskapsutveckling i området. Israel är ett annat ekosystem han framhöll som ett gott exempel:

”Entreprenörskapet är så starkt här att man får mittbena redan på flyplatsen.”, sa Björn O Nilsson.

/Jonas

Maureen McKelvey till Estrad i morgon

”Innovationsfältet växer och blir bara mer och mer fascinerande”. Det sa professor Maureen McKelvey när jag intervjuade henne för en porträttartikel i Entré för fem år sedan. I samma intervju slog hon också fast att europeiska forskare söker patent i ungefär samma utsträckning som sina amerikanska kollegor.

I morgon föreläser hon för Estradpubliken om ”Universities, patents and innovation – what’s in it for the entrepreneurs?” Maureen kommer att presentera nya forskningsresultat som visar att svenska forskare är positiva till kommersialisering – och faktiskt riktigt bra på det. Men bra kan förstås bli bättre.

Kom och diskutera lärarundantaget, patent, och vad företag kan tjäna på forskning från universitet. Anmäl dig här.

Har du inte möjlighet att delta kan du se föreläsningen live via Bambuser och delta i diskussionen via Twitter (vi använder #estrad som hashtag).

/Åse

Från Borg till Zennström

I går deltog jag i två evenemang i Stockholm. ”I nationens intresse” var temat för Industridagen 2012, arrangerad av Industrirådet. Föredömligt nog har de lagt upp video från förmiddagen men jag tänkte ändå lyfta fram några saker som jag tyckte var extra intressanta:

Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA, efterlyste en förändrad incitamentsstruktur på våra lärosäten. Strukturen bör ta hänsyn till alla benen i den så kallade kunskapstriangeln: forskning, utbildning och innovation.

Jag tror som Charlotte Brogren att det är en absolut nödvändighet att incitamentsstrukturen ändras så att annat än forskning premieras vid våra universitet och högskolor. Varför ska inte excellenta lärare, eller de som är excellenta på att samverka med det omgivande samhället, belönas i större utsträckning?

Mikael Damberg, riksdagsledamot (s) och vice ordförande i Riksdagens utbildningsutskott, såg gärna att forsknings- och innovationspropositioner togs över blockgränser och över längre tid. Han föreslog 20 år som en lämplig horisont för de stora, övergripande forsknings- och innovationsfrågorna. Damberg tillade också att det sedan kan finnas utrymme för kortsiktiga satsningar för enskilda regeringar. En tilltalande tanke tycker jag.

Ungefär 30-40 minuter innan slutet började det droppa in kameramän och reportrar. De var där för att lyssna på finansminister Anders Borg och få tillfälle att intervjua honom efteråt.

Jag uppfattade det som att Borg kunde tänka sig ett riskkapitalavdrag i någon form, och även skatteavdrag för investeringar i forskning. Huvuddelen av hans anförande handlade om att Sverige står starkt ekonomiskt i en turbulent omvärld men att det behövs strukturåtgärder för att hantera bland annat ungdomsarbetslöshet och integration av utlandsfödda.

Anders Borg tyckte att det nu är bra för superentreprenörer som Ingvar Kamprad i Sverige och att ingen entreprenör behöver lämna landet på grund av förmögenhets- eller arvsskatter. Han betonade även att entreprenören är den länk som behövs för att forskning ska kunna bli innovation.

Två av dessa länkar fanns ute på Stockholms universitet lite senare på kvällen. Excitera och Stockholms universitet och högskolor hade bjudit in Niklas Zennström (Skype och Atomico) och Andreas Ehn (Spotify och Wrapp) för att berätta om sina erfarenheter för en stor publik bestående främst av studenter. Även detta evenemang filmades och finns nu på webben.

Klimatet i Silicon Valley brukar framhållas som en konkurrensfördel. Niklas Zennström menade att detsamma gäller i Stockholm – fast lite annorlunda. Just att det är mörkt och trist på vintern gör att det inte finns något annat att göra än att utveckla sitt internetföretag.

Alltid trevligt att höra fler som avdramatiserar misslyckande. Både Zennström och Ehn lyfte fram misslyckande som en del av entreprenörsresan. Det viktiga är att lära från varje misslyckande. Ofta är det bättre att krascha snabbt, än att hålla på att kämpa även om det skulle vara bättre att pröva något annat.

Så låt oss peppa alla som vill pröva sina vingar! Funkar inte affärsidén har vi alla i omgivningen ett ansvar att inte fördöma, utan tvärtom berömma, dem som vågat. Och ställa frågan: ”Vad lärde du dig?”

/Magnus

Kunskap är Källan till framgång med stort K

Life Science-området står inför stora förändringar i Sverige. Nyligen meddelade Astra Zeneca att de flyttar sin nuvarande forskning i Södertälje utomlands och 1200 jobb försvinner. VINNOVA har också arrangerat en hearing om hur svenska små och medelstora företag inom Life Science kan bli effektiva och kända på en global marknad.

Jag har precis läst boken ”Den oförlösta forskningen”. I boken ger 15 framstående forskare, företagsledare, myndighetschefer och styrelseproffs inom Life Science-området sin syn på utmaningarna som branschen står inför, och vad vi bör göra för att tackla dem och bli framgångsrika igen. Redaktör är Anna-Karin Källén.

En genomgående åsikt som de medverkande författarna framför är att det nu är dags att låta våra tidigare flaggskepp Astra och Pharmacia segla iväg. Nu måste vi istället se framåt, satsa på spetskompetens och samarbeta mer för att få nya forskningsbolag att växa. Läkemedelsexporten från Sverige utgörs fortfarande till största delen av produkter som framställdes på 70- och 80-talet. Exporten behöver fyllas på med nya produkter.

Det är inte så att forskningen inom detta område har upphört, absolut inte! I Sverige finns tre världsledande projekt som pågår.

I The Human Protein Atlas kartläggs människans byggstenar, proteinerna. Man arbetar bland annat för att hitta markörer som tidigt kan ge signal om en sjukdom håller på att utvecklas.

I Science for Life Lab tar man kunskapen ett steg längre. Målet är att utveckla möjligheterna till skräddarsydd behandling och att definiera nya mål (targets) för framtidens läkemedel. Man vill helt enkelt försöka lösa medicinska gåtor och bota sjukdomar.

Life Gene är ett av världens största befolkningsbaserade forskningsprojekt. I projektet följs 500 000 människor genom livet för att få en helhetsbild. Om vi förstår samspelet mellan gener, miljö och livsstil, ser vilka som har benägenhet för att få olika sjukdomar – och varför, då blir det möjligt att göra bättre prognoser, bättre behandlingar och vacciner. Genom att samla in data från fostertiden kan man också kartlägga orsakerna till diabetes, cancer, astma, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar mm. Vi kan få kunskap om hur den moderna livsstilen påverkar vår hälsa. Dessa kunskaper ger möjlighet att ”skräddarsy” behandlingar med bättre effekt och mindre biverkningar som följd.

Det här är ju jättehäftigt! Jag hoppas att kunskapen också ska leda till att individer ändrar på faktorer som inverkar negativt på deras hälsa. Då kan vi i större utsträckning få friskvård istället för sjukvård.

Författarna menar att det är viktigt att utveckla entreprenörskapet inom dessa discipliner. Förståelsen för entreprenörskapets betydelse har ökat även hos forskare, det har blivit ”inne” att starta företag. Nu finns inte alltid den kunskap som behövs för att lyckas med företagsstarten, och forskarna kan därmed behöva hjälp utifrån. En metod som har använts är att integrera affärsutvecklare direkt i den akademiska miljön för att stimulera ett affärstänk och förbättra kontaktytorna mot industrin.

En annan modell är att ett nystartat bolag ges möjlighet att anställa en trainee-vd. Då vaskas en av de bästa studenterna med entreprenöriell energi fram från universitetens avgångsklasser och studenten får sedan jobba heltid med bolaget. Universitetet skjuter till pengar för att täcka lönen och studenten bildar ett team tillsammans med en affärsängel, en bra styrelse och forskarna.

Författarna hävdar att vi bör satsa på kvalitet, unga stjärnor som har spetskompetens och möjlighet att lyckas. Dessutom bör vi bli bättre på att framhäva oss själva när det går bra. Det är inget fel att glänsa när man har gjort något framgångsrikt. Vi behöver stärka det svenska självförtroendet. Vi kan bli bäst igen!

Det här är ett spännande område, läs gärna boken om du vill veta vad som är på gång!

/Helene

Andra typer av värdeskapande när samhället sätts på prov

Befinner mig på fastlandet på den thailändska östkusten. Livliga shoppinggator, strandförsäljare med hembrända dvd-filmer och smycken, restauranginkastare och svensktalande skräddare byts här ut mot folktomma stränder och småskalighet. För de dryga fyrahundratusen svenskar som årligen besöker Thailand är denna kust inte den populäraste destinationen, de flesta väljer den motsatta kusten eller närliggande öar.

Vid möten med hotellägare, lokalbefolkning och andra turister kommer frågan om popularitet ofta upp. Det handlar främst om huruvida statlig hjälp bör gynna olika delar av landet eller inte. Bör man satsa statliga marknadsföringsresurser på turism över huvud taget? Hotellägarna ser det som ett stort problem, och snarast en fråga på riksdagsnivå. Men pratar man med lokalbefolkning, andra turister och inflyttade utlänningar verkar frågan snarare handla om det motsatta: att få hit så få turister som möjligt. Man klarar sig utmärkt (ekonomiskt) ändå, menar de.

Hur debatten än fortlöper syns det tydligt hur viktig turismen ändå är för landet i stort. Nyliga översvämningar och blygsamma statliga stöd för återuppbyggnad har gjort det kämpigt för många att klara sig ekonomiskt. Trots att vattenmassorna dragit med sig vägar och hus hålls modet uppe och man restaurerar, bygger nytt och löser problem.

Just när det handlar om att lösa nya problem, komma med nyskapande idéer och dra nytta av befintliga resurser ligger man i framkant. Processen från idé till säljbar produkt är kort, och den ekonomiska tillväxten gynnas (om än i liten grad) snabbt. Det bidrar till många företagsamma miljöer, speciellt i de lokala turistområdena. Exempelvis matlagning, odling, sömnad, bil-, båt- och bostadsuthyrning blir centrala för försörjningen när familjer inventerar sina resurser för att överleva. Det blir helt enkelt en annan typ av värdeskapande när människor, och samhället, sätts på prov.

Det här kan få en att fundera. Till exempel: Hur ser ett hållbart samhälle och en gynnsam ekonomisk tillväxt ut om inte människor möjliggör idéer, tar tillvara olika förutsättningar och kommersialiserar småskaligt? På vilka sätt kan man i större skala länka olika kunskaper, utbildningar och andra möjligheter till nyttiggörande och en mer hållbar tillväxt? Och (i likhet med exemplet thailändsk turism) i vilken utsträckning bör staten stödja företagsamheten?

/Christina

Entreprenörskap nästa för Reinfeldt?

Regeringscheferna avrundar Northern Future Forum. Frågan är hur många år det tar innan det är 50/50 här...

Våren 2007 bloggade jag om att statsminister Reinfeldt borde bredda sitt tänkande kring kvinnor på ledande positioner och inkludera dem som startat och drivit upp tillväxtföretag. Därför var det glädjande att se att han inför Northern Future Forum inte bara valt att lyfta fram pensionsfrågan, utan även kvinnors ledarskap och företagande.

Jag var på plats på Fotografiska museet i går för att lyssna till vad som sades. Under ett av de parallella seminarierna fick Reinfeldt en fråga om vad som kunde vara en andra karriär för honom. Han svarade att han kunde tänka sig entreprenörskap. Låt oss hoppas att det innebär att han börjar fundera på hur en entreprenörs- och entreprenörskapspolitik för framtiden bör utformas!

När det gäller den mer specifika frågan om kvinnors företagande presenterades erfarenheter från flera av de deltagande länderna. De presentationerna finns på regeringens hemsida.

Några saker som togs upp i diskussionerna var:

- att regelverken är anpassade efter stora företag och att steget till att anställa den första är stort

- att rådgivare ofta är män som dessutom är fokuserade på högteknologiska företag med FoU

- att framgångsrikt företagande ofta bygger på teamarbete och att teamet som startar ska komplettera varandra och ha kunskap inom bl a produktion, finansiering och marknadsföring

- att socialförsäkringssystem måste fungera även för egenföretagare

- att det behövs både män och kvinnor för att se till att det blir en förändring

Dagen innan hade näringsminister Annie Lööf och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni bjudit in över 100 kvinnor som är företagare eller tjänstemän på ledande positioner till en workshop om vad som behöver göras.

Oavsett det arbete som gjorts och görs av andra ministrar, som Maud Olofsson, Annie Lööf och Nyamko Sabuni, så får frågan extra tyngd när den lyfts fram av en statsminister. Fortsätt med det, Reinfeldt!

/Magnus

Svenska studenter prisade för datorväska av trä

En förhoppning när vi sprider kunskap om entreprenörskap är såklart att den ska få praktisk nytta. Därför är det roligt när man får ett tydligt kvitto på att vi faktiskt lyckas med det titt som tätt.

I går dök ett sådant kvitto upp i form av ett mejl från Gunnar Landsell på Luleå tekniska universitet. Han berättade att två studenter från deras Campus Skellefteå sökt och gått vidare i den prestigefulla tävlingen ”The Kairos 50”. Tipset om tävlingen fick de via ESBRIs nyhetsbrev e-Entré. I nr tio förra året hade vi med en notis om tävlingen.

Företaget heter Wood of Sweden och säljer bland annat en datorväska i trä. Företaget startades av studenterna Jonas Lindgren och Thomas Jacobsson som träffades på Umeå universitets Företagarprogram i Skellefteå. Affärsidén kom de på genom ett samarbete med LTU Skellefteås forskning om värmebehandlat trä.

Priset är globalt och delas ut av det studentdrivna nätverket Kairos Society till de 50 mest innovativa studentföretagen världen över. Organisationen är icke vinstdrivande och vill bygga broar mellan branscher, kulturer och generationer för att utveckla företagande som skapar värden för hela mänskligheten. Prisutdelning skedde i samband med Kairos Global Summit i New York 3-4 februari.

/Jonas

Favorit i repris….

Häromdagen satt jag och kollade in vårt webb-tv-bibliotek. Där finns massor av intressanta föreläsningar. En av mina absoluta favoriter är den med Robin Teigland från september 2009.

Hennes presentation handlade om virtuella världar av typen Second Life. I dessa världar kan man starta företag, misslyckas, starta ett nytt företag – och tjäna massor med riktiga pengar! Inga monopolpengar där inte, nänänä, pengarna hamnar direkt på ditt bankkonto. Och ingen dömer dig om din företagsidé går i stöpet.

Kanske är det dags för ditt företag att sälja varor i en virtuell butik med hjälp av din avatar (alter ego)? 2009 var nästan 600 miljoner människor världen över anslutna till Second Life, det är säkert ännu fler i dag. Om en bråkdel av dessa människor blir dina kunder och köper varor av dig kan du tjäna en rejäl hacka. Sedan kan du luta dig tillbaka på den virtuella paradisön och sippa på en digital paraplydrink – medan pengarna rullar in :)

Skämt åsido, kolla in föreläsningen om du tycker det här låter spännande. Och botanisera gärna lite mer bland titlarna när du ändå är inne i biblioteket. Där finns många andra godbitar också!

/Helene

Kom ihåg var du läste det först

Veckans Affärers dynamiska och entreprenöriella chefredaktör Pontus Schultz brukar ibland i sina krönikor skriva ”Kom ihåg var du läste det först”.

Och det var precis vad jag kom att tänka på när jag hörde att Kathy Eisenhardt, professor på Stanford University, erhållit årets Global Award for Entrepreneurship Research.

Hösten 1998 träffade jag henne då hon besökte Stockholm. Mötet resulterade i ett personporträtt till vår tidning Entré. Några av de områden vi diskuterade var företags innovations- och beslutsprocesser. Hon hade då nyligen publicerat boken ”Competing on the Edge – Strategy as Structured Chaos” tillsammans med sin kollega Shona Brown. Boken handlar om hur företag ska ledas i en värld som förändras i allt snabbare takt. Temat är förstås minst lika aktuellt i dag.

Det är alltid lite extra roligt när "Global Award" delas ut. Jag var nämligen projektledare för priset när det startades 1996, och var med när det delades ut till dr David Birch. Därefter blev jag involverad i att starta ESBRI. Hej vad tiden går!

/Magnus

Nyheter från Småföretagsdagarna

Åse och jag sitter nu på tåget hem från Småföretagsdagarna i Örebro. Det har varit två mycket trevliga och givande dagar. Det har också blivit en hel del skrivet från konferensen. Dels flera inlägg här på esbribloggen, dels ett par artiklar på esbri.se. Och så en hel del rapportering i våra sociala medie-kanaler Twitter och Facebook.

Blogginläggen hittar du såklart här nedanför. På vår webb hittar du en artikel om Småföretagsdagarnas crescendo, tillkännagivandet av årets mottagare av ”Global Award for Entrepreneurship Research”, Kathleen Eisenhardt. Som god tvåa på scooplistan kvalade nyheten om att de genomtrevliga forskarna Martin Andersson och Karl Wennberg får dela på det ”Unga priset”.

Även en del andra medier rapporterade från dagarna. Nerikes Allehanda skrev om näringsminister Annie Lööfs besök (verkar tyvärr inte ligga på webben). Moderatorn Anders Andersson publicerade en artikel i sin egen tidning Driva Eget.

/Jonas

Framtidsspan med forskare

Gunnar Eliasson pratade om framtidens forskning

Svenskarna upplever att de har goda möjligheter att starta företag – men de gör det inte. Däremot agerar de gärna entreprenöriellt som anställda. Det är några av slutsatserna från den svenska delen av GEM-studien. De presenterades av Kristina Nyström, forskare vid KTH och Ratio, under Småföretagsdagarnas andra dag.

GEM, eller Global Entrepreneurship Monitor, är en årlig undersökning av det globala, entreprenöriella klimatet. I den senaste mätningen var 54 länder med. De delas in i tre grupper: faktordrivna ekonomier (fokuserar starkt på jordbruk), effektivitetsdrivna ekonomier (storföretagen dominerar) och innovationsdrivna ekonomier (satsar exempelvis på tjänsteproduktion). Sverige hör till den sistnämnda gruppen och när man mäter total entreprenöriell aktivitet (TEA) ligger vi risigt till. Däremot är vi bäst i klassen på intraprenörskap (detta skrev vi om på bloggen för någon vecka sedan).

- Vi ser en paradox i att svenskar upplever att de har goda möjligheter, men ändå inte tar steget att starta företag. Trots goda ambitioner får vi alltså inte fram så mycket entreprenörskap.

- Tittar vi på intraprenörskapet är bilden mer positiv. Kanske är det ett tecken på att vi är lika entreprenöriella som andra, bara det att det tar sig andra former här, sa Kristina Nyström.

Nästa pass hade titeln ”Framtidens utmaningar”. Karin Hellerstedt, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, diskuterade generationsskiftande familjeföretag.

- Det är viktigt att lyfta fram frågor om utbildning för den yngre generationen i samband med skiften, sa hon.

Caroline Wigren-Kristoferson, CIRCLE vid Lunds universitet, pratade bland annat om akademiskt entreprenörskap.

- När jag har intervjuat forskningsledare är det framför allt två drivkrafter de lyfter fram. Det ena är att göra excellent forskning. Och det andra är att göra världen till en lite bättre plats.

- Ska vi ha bra kommersialisering måste vi ha bra forskning. Jag tror på långsiktiga forskningsprojekt som ger forskarna möjlighet att även göra det som är lite mer riskfyllt, sa Wigren-Kristoferson.

Gunnar Eliasson, professor emeritus på KTH, var den mest seniora forskaren i sällskapet. Som ung forskare fick han ett råd av sin professor: ”Det där med företag som föds och dör kan du väl stryka i din forskning, det är ganska ointressant…” Som tur är lyssnade han inte på det, utan har fortsatt intressera sig för företagande och omvandling genom hela sin forskarkarriär.

- Jag har alltid varit förtjust i den lilla entreprenören som utför förändring. Men tittar man i ekonomisk teori finns ingen plats för entreprenörer, sa Gunnar Eliasson.

Han presenterade tre centrala teman för framtida forskning. Det första var just att arbeta in entreprenören i ekonomisk teori, genom att länka entreprenörskap och tillväxt.

- Det är svårt, men det går, sa Eliasson uppmuntrande.

Det andra temat handlar om att gå från anställd till entreprenör. Det tredje temat är entreprenörskapspolitik.

I den efterföljande paneldebatten lanserades idén om en ny slags prao. Om politiker får praktisera hos entreprenörer – eller ännu hellre prova på att starta och driva ett eget företag – skulle förmodligen lagar och regler se annorlunda ut, menade Martin Ådahl, vd Fores. Inom panelen, som förutom ovannämnda personer även innehöll PWC:s vd Hans Börsvik, fanns en viss företagarerfarenhet.

- Jag har visserligen ett företag i dag, men jag har haft större entreprenörsambitioner tidigare. Anledningen till att jag inte realiserade dem är att jag har haft det för bra som löntagare, sa Gunnar Eliasson.

Och därmed förklarade han nog en del av ”glappet” i GEM-siffrorna som Kristina Nyström presenterade.

/Åse

Extern ägare ökar vinsten

Under rubriken ”Familjeföretaget, en kvarleva från förr eller ett hopp för framtiden” höll forskningscentrumet CeFEO workshop i dag på Småföretagsdagarna. Medverkande gjorde forskarna Leif Melin, Mattias Nordqvist, Ethel Brundin, Per-Olof Bjuggren och Karin Hellerstedt.

De presenterade aktuell svensk forskning om familjeföretagande, mer specifikt från pågående forskningsprojekt om ägande och ägarskiften. Ett resultat som jag fastnade för var att familjeföretag som efter ett generationsskifte väljer en extern ägare går bättre än de som behåller företaget inom familjen.

Som kuriosa nämndes också att den äldsta ägaren till ett familjeföretag i Jönköpings län är102 år gammal. Ingen kvartalskapitalism här inte!

/Jonas

”Den rätta” är kanske ”första bästa”

Vilka anställs i de snabbväxande företagen? Frågan diskuterades vid ett seminarium, arrangerat av Ratio, på Småföretagsdagarna i dag.

Dan Johansson och Karl Wennberg presenterade ny forskning baserad på SCB-data. Att ett fåtal snabbväxande företag – ibland kallade gaseller – står för en stor del av de nya jobben är en spridd uppfattning. Men vilka är då alla de här människorna som strömmar till?

Johanssons och Wennbergs studie visar att de kunskapsintensiva snabbväxarna inte har tid att vänta på ”den rätta”, det vill säga individer med specifika egenskaper och erfarenheter. I gasellerna finns istället en överrepresentation av mer ”lättillgänglig” arbetskraft: unga, personer med utländsk bakgrund och tidigare arbetslösa. Jobben fördelas också relativt jämnt till män och kvinnor.

- Slutsatsen är att de snabbväxande företagen inte bara är viktiga som allmänna jobbskapare. De skapar också jobb för marginaliserade grupper. Därigenom bidrar de till ett minskat utanförskap, sa Karl Wennberg.

En gasellföretagare och två politiker bidrog också till workshopen. Företagarens berättelse om hur Arbetsmiljöverket kom på oannonserat besök mitt under högsäsong för att snacka skyddsombud och terminalglasögon, föranledde en diskussion om kraven på företagare. För nya företag är det inte alltid självklart att ett visst antal anställda innebär att en jämställdhetsplan måste upprättas. Och att tillhandahålla alla dessa planer och pärmar som krävs tar energi från kärnverksamheten – företagandet.

- Det är viktigt att låta företagare vara företagare också, sa Dan Johansson.

/Åse

”Forskning har inget värde i sig”

Göran Marklund, Christian Berggren, Kristina Theander och Mouna Esmaeilzadeh deltog i en panel under Småföretagsdagarna. Moderator var Anders Andersson, Driva Eget.

I dag invigdes den 20 upplagan av Entreprenörskapsforums Småföretagsdagar. Inte illa att hålla igång ett evenemang så många år. Det tyder på ett stort engagemang, både från arrangörer och deltagare.

Entreprenörskapsforums vd Pontus Braunerhjelm inledde dagarna med en kort retrospektiv, där han bland annat nämnde att Småföretagsdagarna under åren har haft mellan 7 000-8 000 deltagare.

Moderator för dagarna är tidningen Driva Egets grundare och chefredaktör Anders Andersson. Han vill att dagarna ska handla om vad forskning kan bidra med till samhället: ”Forskningen i sig har ju inget eget värde.”

Det första ämnet för dagen var ”Drivkrafter bakom entreprenörskap”. Bicky Chakraborty, vd för Elite Hotels, berättade om sin resa från nyinvandrad i Sverige till den ”hotellkung” han är i dag. Hans företag har gått från 64 anställda 1980 till 4 500 i dag. Men det har såklart inte varit en spikrak väg. När Chakraborty ville ta över Savoy i Malmö 1983 sökte han ett stort lån från SEB. Chefen Hans Cavalli Björkman sa: ”Hur fan kan man heta Chakraborty?”

Även entreprenören och investeraren Jane Walerud, Ratio-forskaren Dan Johansson och Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet deltog i detta pass. Pengar lyftes fram som en viktig drivkraft till entreprenörskap. ”Det är förmodligen inte att tjäna en miljard till som driver Ingvar Kamprad. Men pengar är viktigt, de leder till oberoende och är ett medel för att uppnå andra mål”, sa Dan Johansson. Jane Walerud menade att pengar är jätteviktigt för att det ska startas fler företag, och för att man ska kunna starta företag utan att ta in riskkapital.

Christina Lugnet nämnde att ”irriterande regler” är en av de saker som står i vägen för ökat företagande. Hon påpekade också att alla myndigheter måste inse att det finns mycket de kan göra på egen hand för att bidra till regelförenkling.

Nästa ämne var ”Från idé till företag”. Här berättade Mouna Esmaeilzadeh, vd för SciLife Clinic och Kristina Theander, vd för Middagsfrid, sina företagshistorier. Även Christian Berggren, professor Linköpings universitet, och Göran Marklund, direktör VINNOVA pratade under samma rubrik. Berggren menade bland annat att det behövs lite mer otålighet i Sverige. Men han manade också till försiktighet – alla bör inte starta eget! I alla fall inte direkt, det är vettigt att skaffa erfarenhet, nätverk och kunder först.

/Jonas