Andra typer av värdeskapande när samhället sätts på prov

Befinner mig på fastlandet på den thailändska östkusten. Livliga shoppinggator, strandförsäljare med hembrända dvd-filmer och smycken, restauranginkastare och svensktalande skräddare byts här ut mot folktomma stränder och småskalighet. För de dryga fyrahundratusen svenskar som årligen besöker Thailand är denna kust inte den populäraste destinationen, de flesta väljer den motsatta kusten eller närliggande öar.

Vid möten med hotellägare, lokalbefolkning och andra turister kommer frågan om popularitet ofta upp. Det handlar främst om huruvida statlig hjälp bör gynna olika delar av landet eller inte. Bör man satsa statliga marknadsföringsresurser på turism över huvud taget? Hotellägarna ser det som ett stort problem, och snarast en fråga på riksdagsnivå. Men pratar man med lokalbefolkning, andra turister och inflyttade utlänningar verkar frågan snarare handla om det motsatta: att få hit så få turister som möjligt. Man klarar sig utmärkt (ekonomiskt) ändå, menar de.

Hur debatten än fortlöper syns det tydligt hur viktig turismen ändå är för landet i stort. Nyliga översvämningar och blygsamma statliga stöd för återuppbyggnad har gjort det kämpigt för många att klara sig ekonomiskt. Trots att vattenmassorna dragit med sig vägar och hus hålls modet uppe och man restaurerar, bygger nytt och löser problem.

Just när det handlar om att lösa nya problem, komma med nyskapande idéer och dra nytta av befintliga resurser ligger man i framkant. Processen från idé till säljbar produkt är kort, och den ekonomiska tillväxten gynnas (om än i liten grad) snabbt. Det bidrar till många företagsamma miljöer, speciellt i de lokala turistområdena. Exempelvis matlagning, odling, sömnad, bil-, båt- och bostadsuthyrning blir centrala för försörjningen när familjer inventerar sina resurser för att överleva. Det blir helt enkelt en annan typ av värdeskapande när människor, och samhället, sätts på prov.

Det här kan få en att fundera. Till exempel: Hur ser ett hållbart samhälle och en gynnsam ekonomisk tillväxt ut om inte människor möjliggör idéer, tar tillvara olika förutsättningar och kommersialiserar småskaligt? På vilka sätt kan man i större skala länka olika kunskaper, utbildningar och andra möjligheter till nyttiggörande och en mer hållbar tillväxt? Och (i likhet med exemplet thailändsk turism) i vilken utsträckning bör staten stödja företagsamheten?

/Christina