Osman Aytar |
I fredags var jag på en konferens om entreprenörskap på
vård- och omsorgsutbildningar. Det är Tillväxtverket som finansierar projekt på fem högskolor under 2011-2014, med syfte att öka inslaget av entreprenörskap
och företagande på utbildningarna. Konferensen i fredags arrangerades av
Mälardalens högskola och deras delprojekt ”Entreprenörskap på HVV”.
I projektet har Sjuksköterskeprogrammet,
Sjukgymnastprogrammet, Folkhälsoprogrammet och Socionomprogrammet på Mälardalens
högskola deltagit. Vi fick bland annat en dragning kring vad de olika
programmen har gjort inom projektet.
Monika Björklund från Sjuksköterskeprogrammet berättade
om hur de velat få studenterna mer delaktiga i undervisningen. Exempelvis har
de använt en programvara där man interagerar med läraren med hjälp av sin
smarta telefon eller dator. Hon menade att studenterna nu är mer motiverade,
jämfört med när kursen hade ett mer traditionellt föreläsningsupplägg.
Osman Aytar från Socionomprogrammet pratade om vad
entreprenörskap har för plats inom ämnet socialt arbete. Närmast ämnet ligger
socialt entreprenörskap och entreprenörskap inom civilsamhällesorganisationer,
menade han. När det blir för mycket affärsfokus finns risk för konflikt mellan
de finansiella belöningarna och brukarnas behov. I dag finns inga obligatoriska
inslag av entreprenörskap på socionomutbildningen i Sverige. Om entreprenörskap
ska in där, påpekade Aytar, är det viktigt att fundera på varför och i vilken
omfattning.
Åsa Tjulin från Folkhälsoprogrammet började på
Mälardalens högskola för knappt ett år sedan och fick då ansvar för kursen
Entreprenörskap och hälsa. Studenterna jobbar i grupper med att ta fram ett
entreprenöriellt koncept. Även en enskild reflektionsuppgift ingår i kursen.
Som inspiration har hon bland annat bjudit in en filmregissör som berättade om
hur man kan nå ut med sina idéer i en föränderlig värld. Studenterna har också
fått lyssna på den sociala entreprenören Leo Razzaks uppmärksammade sommarprat, och sedan återkoppla
till Razzak själv kring hur politiker kan satsa mer på sociala projekt. Att ha
en tydlig mottagare för en uppgift är viktigt, menade Tjulin.
Magnus Hoppe håller i forskningsspåret inom projektet. Det finns en hel del data och
ambitionen är att den ska systematiseras framöver. Han lyfte också fram att det
finns många studier om entreprenöriellt lärande som kan vara till användning i
projektet, och nämnde bland annat Martin Lackéus forskning.
Dagen avslutades med ett distansseminarium med Mikael
Björk, pedagogisk utvecklare på Centrum för akademiskt lärande vid Malmö
högskola. Det handlade om ”Flipped classroom” eller flippat klassrum. Metoden går ut på att göra eleverna/studenterna mer
aktiva och att lärarens roll blir mindre av en mästares. I stället blir läraren
själv delaktig i lärprocessen. Ofta används videoföreläsningar som studenterna
får titta på hemma. Lektionstiden går åt till att använda informationen och
diskutera kring den.
Projekten på Mälardalens högskola fortsätter under
hösten. Det gör de också på de fyra andra skolorna som ingår: Karolinska institutet,
Sahlgrenska, Malmö högskola och Blekinge tekniska högskola. Till hösten är
tanken att få till en träff där alla fem lärosäten deltar.
/Jonas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar