Flipp i klassrummet

Osman Aytar

I fredags var jag på en konferens om entreprenörskap på vård- och omsorgsutbildningar. Det är Tillväxtverket som finansierar projekt på fem högskolor under 2011-2014, med syfte att öka inslaget av entreprenörskap och företagande på utbildningarna. Konferensen i fredags arrangerades av Mälardalens högskola och deras delprojekt ”Entreprenörskap på HVV”.

I projektet har Sjuksköterskeprogrammet, Sjukgymnastprogrammet, Folkhälsoprogrammet och Socionomprogrammet på Mälardalens högskola deltagit. Vi fick bland annat en dragning kring vad de olika programmen har gjort inom projektet.

Monika Björklund från Sjuksköterskeprogrammet berättade om hur de velat få studenterna mer delaktiga i undervisningen. Exempelvis har de använt en programvara där man interagerar med läraren med hjälp av sin smarta telefon eller dator. Hon menade att studenterna nu är mer motiverade, jämfört med när kursen hade ett mer traditionellt föreläsningsupplägg.

Osman Aytar från Socionomprogrammet pratade om vad entreprenörskap har för plats inom ämnet socialt arbete. Närmast ämnet ligger socialt entreprenörskap och entreprenörskap inom civilsamhällesorganisationer, menade han. När det blir för mycket affärsfokus finns risk för konflikt mellan de finansiella belöningarna och brukarnas behov. I dag finns inga obligatoriska inslag av entreprenörskap på socionomutbildningen i Sverige. Om entreprenörskap ska in där, påpekade Aytar, är det viktigt att fundera på varför och i vilken omfattning.

Åsa Tjulin från Folkhälsoprogrammet började på Mälardalens högskola för knappt ett år sedan och fick då ansvar för kursen Entreprenörskap och hälsa. Studenterna jobbar i grupper med att ta fram ett entreprenöriellt koncept. Även en enskild reflektionsuppgift ingår i kursen. Som inspiration har hon bland annat bjudit in en filmregissör som berättade om hur man kan nå ut med sina idéer i en föränderlig värld. Studenterna har också fått lyssna på den sociala entreprenören Leo Razzaks uppmärksammade sommarprat, och sedan återkoppla till Razzak själv kring hur politiker kan satsa mer på sociala projekt. Att ha en tydlig mottagare för en uppgift är viktigt, menade Tjulin.

Magnus Hoppe håller i forskningsspåret inom projektet. Det finns en hel del data och ambitionen är att den ska systematiseras framöver. Han lyfte också fram att det finns många studier om entreprenöriellt lärande som kan vara till användning i projektet, och nämnde bland annat Martin Lackéus forskning.

Dagen avslutades med ett distansseminarium med Mikael Björk, pedagogisk utvecklare på Centrum för akademiskt lärande vid Malmö högskola. Det handlade om ”Flipped classroom” eller flippat klassrum. Metoden går ut på att göra eleverna/studenterna mer aktiva och att lärarens roll blir mindre av en mästares. I stället blir läraren själv delaktig i lärprocessen. Ofta används videoföreläsningar som studenterna får titta på hemma. Lektionstiden går åt till att använda informationen och diskutera kring den.

Projekten på Mälardalens högskola fortsätter under hösten. Det gör de också på de fyra andra skolorna som ingår: Karolinska institutet, Sahlgrenska, Malmö högskola och Blekinge tekniska högskola. Till hösten är tanken att få till en träff där alla fem lärosäten deltar.

/Jonas