Skatteförändringar som kan ge klirr i kassan

16 april arrangerar ESBRI en Estradföreläsning där vi bjudit in en av Sveriges auktoriteter på området entreprenörskap och skattefrågor, professor Magnus Henrekson från IFN.

Han kommer att diskutera bland annat hur förändringar i beskattningen av aktieoptioner kan bidra till ett mer innovativt entreprenörskap. En sådan förändring kan också bidra till att riskkapitalister vågar satsa mer på företag i tidiga skeden. Dagens skattesystem medför snarare att pengarna investeras i mer mogna företag, enligt Henrekson.

Just bristen på riskkapital i tidiga skeden har ju påtalats som ett problem i Sverige under lång tid. Magnus Henrekson har alltså ett förslag till lösning på det problemet.

Föreläsningen baseras till stor del på en rapport, som du kommer att kunna ta del av vid föreläsningstillfället.

Estradföreläsningen avslutas med en paneldebatt. I panelen ingår Magnus Henrekson, Elisabeth Thand-Ringqvist, vd Företagarna, samt representanter för två politiska partier på varsin sida om blockgränsen, Leif Jakobsson (S) och Jessica Polfjärd (M). De kommer att diskutera skatteförändringar och även besvara frågor från publiken.

Elisabeth har även erfarenhet från både företagar- och politikerlivet så det kan bli en riktigt spännande debatt!

Hoppas vi ses!

/Helene

PS: Vi kommer som vanligt att livesända via Bambuser, så tipsa gärna bekanta som inte kan delta i Stockholm. Under sändningen kan man twittra frågor till föreläsarna via hashtaggen #estrad

Vidga vyerna!

Stanfordprofessorn Henry Etzkowitz var i stan i går (Läs gärna mer om honom i Jonas porträttartikel från Entré nr 4-2010). Jag deltog i VINNOVA-seminariet ”Are all innovators aboard?” där Etzkowitz var en av talarna.

Utgångspunkten för seminariet var att kvinnor saknas både i kunskapande och innovationsprocesser. Genom att öppna upp processerna kan man få in fler idéer, och de kan generera stålar. Enligt en artikel i Harvard Busines Review är kvinnors köpkraft ungefär dubbelt så stor som Kinas och Indiens tillsammans.

Etzkowitz anförande handlade om kvinnor inom akademin. Allt fler kvinnor forskar men de tillträder inte högre akademiska tjänster i samma grad. Vart tar de vägen?

- Det är lite som trollkarlens magiska låda. Någon kliver in, magiska formler uttalas och personen försvinner. Några magiska formler till – och personer dyker upp igen, men i en annan skepnad eller på ett annat ställe.

- Så är det också med kvinnliga akademiker. Många avviker från forskarbanan men dyker istället upp som forskningsjournalister eller på tekniköverföringskontor, sa Henry Etzkowitz.

Historisk forskning visar att när ett forskningsfält är nytt – och har låg status – är andelen kvinnliga forskare hög. I takt med att statusen stiger kliver fler män in i fältet, medan kvinnorna försvinner. Etzkowitz konstaterade att det fortfarande är ganska nytt att jobba med tekniköverföring och kommersialisering. Det återstår därför att se om kvinnorna drar sig tillbaka även från denna yrkesbana när statusen stiger.

Han efterlyste också en större flexibilitet inom akademin.

- Forskning antas vara en sfär där man avancerar för att man är duktig, men det stämmer inte.

- Man tror också att det ska vara lätt att jobba deltid, men min forskning visar att akademin faktiskt är mer oflexibel än näringslivet. Det förvånade mig, sa Henry Etzkowitz.

Tatiana Butovitsch Temm och Camilla Palmertz från Ampersand var också inbjudna som talare till seminariet. De hjälper företag att bli mer inkluderande i sina innovationsprocesser.

Innan de startade Ampersand jobbade de bland annat med Volvos konceptbil YCC som utvecklades av kvinnor men riktade sig till alla (Magdalena Petersson McIntyre och Maria Elmquist är två forskare som tittat närmare på detta projekt).

- Med YCC jobbade vi efter devisen ”If you meet the expectations of women, you exceed the expectations of men”. Det inte bara låter snyggt, det är sant också, sa Tatiana Butovitsch Temm.

Hon menade att bilköpare i lyxsegmentet söker status, prestanda och design – oavsett vilket kön de tillhör. Men kvinnors önskelista tenderar att vara längre än mäns.

- Vi lärde oss mycket i projektet och tänkte att vi ville utveckla det för andra industrier. Det handlar om att inkludera nya kundgrupper, inte att exkludera de gamla kunderna.

Ampersand jobbar efter LASS-metoden, där LASS står för Look, Ask, Solve och Sell. Det låter ganska enkelt: titta efter köpkraften, fråga vad kunderna vill ha, lös deras problem och sälj. Företag som vidgar sina innovationsprocesser kan betjäna bortglömda kundgrupper, till exempel kvinnor. Men det kan också handla om att sälja skönhetsprodukter till män, beställa hem hyacinter i mars till det persiska nyåret Nourouz eller att vända sig till 55+are.

- De som uppfann konsumtionssamhället lär knappast sluta konsumera. Man brukar säga att kvinnor i femtioårsåldern shoppar för fyra generationer: sina föräldrar, sig själva, sina barn och sina barnbarn. Det kan alltså vara värt att kolla upp vad de har för behov, sa Butovitsch Temm.

Avslutningsvis berättade Camilla Palmertz om Ampersands senaste projekt – All aboard. En satsning på att göra en fritidsbåt som kvinnor vill ha.

- Kvinnor är trötta på att stå i fören medan deras män sköter rodret och skriker ”Hoppa!”, konstaterade hon.

/Åse

LinkedIn smartare än PostIt

Vinit Parida, Mats Westerberg och Håkan Ylinenpää.

I går drog ett snöoväder in över Stockholm och chockade såväl dagisbarn som mer erfarna vårfirare. Kanske var det våra vänner från norr – Håkan Ylinenpää, Mats Westerberg och Vinit Parida – som tagit med sig det hemifrån? De gästade i alla fall Estrad och bjöd på intressant kunskap om hur informations- och kommunikationsteknologi (IKT) kan ge hävkraft åt småföretag.

Under föreläsningen berättade de att små svenska företag har blivit allt bättre på att nätverka. Olika former av öppen innovation har också blivit vanligare. De små, resurssvaga företagen behöver samverka med till exempel universitet, forskningsinstitut och myndigheter om deras idéer ska få verklig bärkraft. IKT hjälper dem att hålla kontakten med nya och existerande partners, öka flexibiliteten, dra ner på kostnaderna, och höja servicenivån.

Genom att kommunicera internt, hålla koll på omvärlden, upprätthålla goda relationer, koordinera gemensamma aktiviteter och identifiera nya samarbetspartners kan man komma långt. Och i dag kan man sköta mycket av detta via exempelvis Linkedin – aningen smidigare än rollodex och postitlappar.

Men personliga kontakter då, hur blir det med dem? Mats Westerberg hade lugnande besked:

- Med goda kontakter över internet får man ofta till fler bra, personliga samtal också. IKT förstärker sociala kontakter.

Föreläsningen genomfördes i Stockholm och livesändes på nätet. Så snart vi hinner lägger vi upp ljudfiler, referat och webb-tv, håll utkik!

Till dess, läs gärna intervjun med Vinit Parida som vi publicerade i Entré nr 2-2010. Han var då 26 år och LTUs yngsta disputerade doktor. Undrar om rekordet står sig än i dag?

/Åse

IT som hävstång för mindre företag (del 2)

IT som hävstång för mindre företag (del 1)

Stenmark disputerar

Såg precis att Lina Stenmark disputerar vid Mälardalens högskola 27 april. Kul!

För några år sedan arrangerade ESBRI en uppsatstävling, ”Entreprenörskap och småföretagande i Sverige”, tillsammans med dåvarande NUTEK. Läsåret 2003-2004 var det just Lina Stenmark som stod som vinnare av tävlingen. Hennes uppsats hade titeln ”Förskjutning i segregeringsmönster bland Sveriges företagare” och när jag intervjuade henne berättade hon att hon just börjat som doktorand i företagsekonomi. Och nu är hon alltså så gott som färdig doktor!

I uppsatsen granskade hon vilka branscher som dominerades av manliga respektive kvinnliga företagare, och om detta förändrades över tid. Genusperspektivet verkar hon bära med sig, hennes kommande avhandling har titeln ”Den regionala utvecklingens logik i policy och praktik: En fallstudie av den regionalpolitiska interventionen Resurscentra för kvinnor”. Det låter som ett givet ämne för en artikel i Entré nr 2-2012!

Lina Stenmark, försvarar sin avhandling 27 april kl 10-12 i sal Beta, MDH Västerås. Opponent är docent Johan Gaddefors, Sveriges lantbruksuniversitet.

/Åse

Vänta inte, bara gört!

Jag har precis läst boken ”Mediababe – 9 steg till spännande jobb och nya kunder”, skriven av Jaqueline Kothbauer. Boken ger en mängd tips och aha-upplevelser om bland annat hur man profilerar sig och syns i mängden på nätet. I boken medverkar ett antal personer som ger sina framgångstips. Boken kan mycket väl användas som inspiration och som en handbok när du ger dig ut i yrkeslivet och de sociala mediernas värld. I boken får du värdefulla tips om vad du ska undvika när du ska söka jobb – och även vad du bör tänka på, hur du ska förbereda dig.

Bland annat skriver Isabella Löwengrip – mer känd som Blondinbella – hur hon har lyckats som bloggare och medieentreprenör. Hon betonar att man måste vara på hugget för att lyckas, leta efter samarbeten och inte vara rädd för att kontakta dem som verkar intressanta. Du kan inte få mer än ett nej.

Isabelle McAllister – tv-inredare och författare – menar att ”för att lyckas måste du vara på!” Det tar tid och kraft att få uppdrag, så var noggrann med att odla dina kontakter. Våga ringa upp och föreslå en idé eller ett samarbete. Det är gratis och ofarligt. Och fram tills det perfekta uppdraget dyker upp kan du hoppa på de möjligheter som kommer i din väg.

Blossom Tainton betonar att som företagare är det viktigt att ägna sig åt det man brinner för. Då ökar chansen att göra ett bra jobb. Det är också lättare att ta de första ”hundåren” när man arbetar med något som man verkligen tror på!

Sociala medier har blivit mer och mer viktigt både för att marknadsföra sig och för att skaffa nödvändiga och nyttiga kontakter. Det är viktigt att bygga varumärket ”Jag”. Profilera dig utifrån de kvaliteter du har, framhäv dina kunskaper och det som är du. Gör en lista på tio nyckelord som visar vem du är, fem ord som beskriver dig som person och fem som yrkesmänniska. Känns det här svårt? Pröva att punkta ner en massa egenskaper på ett papper och välj sedan ut dem som känns rätt för dig.

Är du osäker på vilken typ av arbete du skulle trivas med, vilket område du ska starta företag inom? Tänk efter vad du gör när du känner dig lycklig. Det som du tycker är roligast att göra är det du har bäst förutsättningar att bli bra på.

Jag tycker det här är jättekul och inspirerande! Och jag ska försöka att vara mer på…

/Helene

”Ett sjukhus är ingenting man smyger igång i källaren”

Elisabeth Sundin

Redan 1994 kunde man läsa i en rapport från Nutek (nuvarande Tillväxtverket) att kvinnor startar företag till 94 procent inom tjänstesektorn. ”Detta är i sig inte något anmärkningsvärt eftersom kvinnor ofta har tidigare erfarenhet från just tjänstenäringarna”, skriver rapportförfattarna. Det handlar också om hinder för kvinnors företagande: Den traditionella kvinnorollen kommer i kollision med företagarrollen och företagsvärlden är mycket mansdominerad.

I dag vill regeringen fortfarande se fler kvinnor starta och driva företag. Detta speciellt i välfärdssektorn. Men gäller dagens frågor fortfarande, arton år senare, en syn på kvinnors företagande som hobbyverksamheter, annorlunda affärsidéer och en segregerad kvinno- och mansvärld? Eller har det kommit att bli en debatt om företagande inom hushållsnära tjänster som en ny typ av kvinnofälla? Det var några frågor som diskuterades i onsdags när SNS ordnade ett frukostseminarium med utgångspunkt i antologin ”Kvinnors företagande – mål eller medel?”.

Bland annat frågade sig Eva Blomberg, professor i historia vid Södertörns högskola tillika en av tre redaktörer till antologin, om varför alla vill se fler kvinnor i näringslivet. Beror det på maktspelet i samhället eller på att kvinnor ses som en företagarreserv som borde utnyttjas bättre?

– Något man inte tar upp när man diskuterar kvinnors företagande i den politiska debatten är frågor om vinst, sa Eva Blomberg.

Hon menade att företagande ofta beskrivs som ett självförverkligande för enskilda kvinnor och frågade sig vilken typ av företag kvinnor förväntas starta, lågvinstföretagen?

Många gånger hör vi debatter om kvinnor och företagande, läser om stödprogram och extra finansiering. Exempelvis ska den nya lagen om valfrihetssystem i välfärdssektorn, LOV, göra det möjligt för fler kvinnor att starta företag.

Precis som 1994 är det ingen hemlighet att många kvinnor arbetar inom hushållsnära tjänster och därför är det inte heller orimligt att det är inom just denna sektor som många kvinnor vill bli företagare. Men enligt en studie av Elisabeth Sundin, professor vid Linköpings universitet, levereras 97 procent av hemtjänsterna i privat regi, av stora företag som kontrolleras av män.

Hon menade under seminariet på SNS att det krävs stora investeringar för att starta konkurrenskraftiga företag, även inom denna sektor.

– Ett sjukhus är ingenting man smyger igång i källaren. Men hjälp med att handla kräver inga investeringar, sa Elisabeth Sundin.

Idén om kvinnors företagande ses ofta som lösningen på olika samhällsproblem. De ska skapa sysselsättning på glesbygden och tillväxt för landet. Ojämställda ekonomiska villkor och arbetsmarknadens könssegregering spelar inte sällan in i debatten.

Antologin ger en disciplinär, nutida och historisk bredd på ämnet. Här går att läsa vidare om familjeföretag, LOV, genus och kvinnliga förebilder samt föreställningar om entreprenörskap. För visst finns det fortfarande många anledningar att diskutera förutsättningar för företagande, både för kvinnor och män.

ESBRI har uppmärksammat frågor om kvinnors företagande på många olika sätt. Du kan läsa mer på vår samlingssida.

Antologin ”Kvinnors företagande – mål eller medel?” är utgiven av SNS. Läs också Håkan Boströms referat och Maria Ludvigssons blogginlägg.

Nuteks rapport från 1994 heter ”Småföretagen – Sveriges framtid?” (NUTEK B 1994:4).

/Christina

Sliter med slutkorr

I dag sitter jag och Jonas tillsammans med vår layoutare Johan Brunzell och finslipar på årets första Entré. Ni som prenumererar kan se fram emot en massa spännande läsning i mitten av mars.

I tidningen finns ett tema om förändringsprocesser inom läkemedelsbranschen, mot bakgrund av bland annat Astra Zenecas nedläggning av forskningen i Södertälje. I huvudartikeln diskuteras öppen innovation, samarbeten mellan olika aktörer och hur man kan bädda för innovation redan i tidiga utvecklingsfaser. Nyblivna doktorerna Thomas Hedner och Thomas Biedenbach, samt IVAs vd Björn O Nilsson och Pfizerchefen Kerstin Falck, är några av dem som delar med sig av sin kunskap.

I tidningen kan du också läsa om var gourmetkrögare hittar sina förebilder, företagsfaddrar i 1800-talets Jämtland och kreativa individers boendemönster. Det blir innovation i rymden, porträtt på Mette Mönsted och en Åsikt levererad av Jenny Helin.

Fast först måste vi bara jaga rätt på alla stavfel, bildbylines, förlupna kommatecken och andra småfix… Men det blir nog bra det här till slut!

/Åse

Sökes: De bästa uppsatserna

Tanken med uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt är att öka förståelsen för vad innovation är. Under två tävlingsomgångar har den gett oss många nya infallsvinklar på innovation och nyttiggörande. Med över 150 tävlande studenter tidigare år har vi fått se exempel på hur innovation kan bidra till en hållbar tillväxt, men också på vilka hinder och fallgropar som finns.

Nu drar ESBRI och VINNOVA igång den tredje tävlingsomgången. Vi hoppas få in många spännande och nyttiga bidrag, med stor ämnesbredd. Totalt delar vi ut 65 000 kronor till Sveriges tre bästa innovationsuppsatser. Vi riktar oss till samtliga fakulteter och studenter som skrivit uppsats på kandidat-, master- och magisternivå under läsåret 2011/2012.

För mer info och anmälan, besök tävlingens webbplats.

/Christina

Hendelsevis

Det har blossat upp en debatt om det könsneutrala pronomenet ”hen” – som kanske inte är så neutralt trots allt, med tanke på den ilska det verkar väcka hos vissa. Ändå är det inget unikt för just svenskan att ha ett sådant pronomen, det finns exempelvis i finskan, estniskan och turkiskan.

Själv tror jag att de flesta av oss kommer att smaka på ordet lite försiktigt. Ju fler gånger vi läser, skriver, hör och säger det, desto självklarare kommer det bli. Till slut kommer vi inte ens märka att vi använder det. Hen kommer bli lika naturligt som vilken kräksjuka, foppatoffel eller snippa som helst (Språkrådet gör fina listor över nyord i svenskan).

Och det behövs ett ord för att beteckna en person som kan vara man likaväl som kvinna. Annars är det lätt att till exempel ”entreprenören”, ”uppfinnaren”, ”företagaren” eller ”innovatören” blir manligt könade.

Jag vet inte hur många gånger jag suttit på seminarier och hört forskare referera till entreprenörer som uteslutande ”han”. En del kommer på sig själva efter en stund och gör ett pliktskyldigt tillägg: ”Entreprenören tar risker, han är uthållig och han drivs av sin idé... Eller hon.” I andra fall går det så långt att någon i publiken måste ropa: ”Är entreprenören alltid en man?” Då brukar professorerna se lite generade ut.

Randi Bredvold är en av många forskare som regerar på den stereotypiska bilden av entreprenören som man/ensam/vinstmaximerande. Hon vill tona ner det mytomspunna och kallar entreprenörer för ”vanliga människor”. Och dit borde ju i rimlighetens namn även kvinnor räknas.

Därför tycker jag att det är positivt att vi nu fått ett smidigt litet ord som kan ersätta klumpigare formuleringar som ”han eller hon” eller ”vederbörande”. På köpet blir forskningen tydligare och mer rättvisande. Har man studerat både man och kvinnor som är företagare är det missvisande att i sin resultatredovisning använda ”han”. Eller ”hon”. Så, välkommen hen – du behövs inom entreprenörskapsforskningen!

/Åse