USAs ambassadör gav råd till norrbottniska entreprenörer

Ambassadör Kenneth Howery och ESBRIs Magnus Aronsson engagerade i en ”fireside chat”. Foto: USAs ambassad i Sverige.

I slutet av förra veckan åkte Magnus och jag till Luleå och genomförde Sweden-U.S. Entrepreneurship Forum in Norrbotten. Forumet arrangerades av ESBRI och Luleå tekniska universitet (LTU) i samarbete med amerikanska ambassaden.

Dagen inleddes med att LTUs rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn och ESBRIs vd Magnus Aronsson  hälsade välkomna. Därefter talade Kenneth Howery som är nytillträdd amerikansk ambassadör i Sverige. Howery är entreprenör, riskkapitalist och en av grundarna till betaltjänsten Paypal. Han har även varit partner i Founders Fund, ett riskkapitalbolag i Silicon Valley.

Sedan Howery kom till Sverige i höstas har han försökt träffa så många svenskar som möjligt. Han betonade att USA vill samarbeta och stimulera forskning och projekt som gynnar en hållbar utveckling i det arktiska området.

– Det behövs entreprenörer som har hållbarhet i fokus, sa Kenneth Howery.

I sitt tal gav han publiken några råd utifrån sin egen erfarenhet som entreprenör: Det handlar om att söka efter möjligheter där andra inte gör det, och att omfamna det okända.

Under den ”fireside chat” som följde efter talet delade ambassadören med sig av fler lärdomar:

1. ”Fail fast”. Det gäller att pröva – och kanske även misslyckas. Innan Paypal blev framgångsrikt ändrades affärsmodellen flera gånger.

2. ”Don’t be greedy”. Precis innan dotcom-kraschen arbetade teamet i Paypal med en finansieringsrunda. Trots att de inte fick den värdering de hoppades på, tog de erbjudandet. Hade de valt att vänta hade de inte fått någon investering alls – all finansiering till startups stannade upp i samband med krisen. Och utan den finansiering de fick hade Paypal gått i konkurs.

3. ”All money is not the same”. Det är lika viktigt för entreprenören att kolla upp investeraren, som det är för finansiärer att kolla upp företag de planerar att investera i. En oseriös finansiär kan skada verksamheten.

4. ”Embrace the unknown”. Ja, det är väl grundessensen för en entreprenör – att våga!

Under eftermiddagen presenterade Tuula Ahlström, Senior Commercial Specialist på amerikanska ambassaden, Select USA – ett program för företag som vill etablera sig i USA.

Professor Vinit Parida, LTU, gav en överblick över de forskningsområden som finns vid hans enhet samt de branscher som är representerade i regionen. Gruv- och skogsindustrin är verksamheter som de flesta förknippar med Norrbotten, men där finns också företag inom turism, spel, rymdindustri och data. Parida menade att det behövs en ny företagslogik som tar hänsyn till både ekonomi, sociala faktorer och miljö.

– Scanna först av möjligheterna, designa sedan vilket värde företaget skapar för kunden. Utveckla därefter ett koncept för affärsmodellen och utvärdera modellen för att se om det fungerar att skala upp verksamheten, tipsade Vinit Parida.

Patricia Greene, professor emerita Babson College, och Clare Fairfield, ordförande Venture Capital Institute, har båda lång erfarenhet av att arbeta med entreprenörskap, innovation och finansiering i USA. De delade generöst med sig av vad entreprenörer (och även andra) behöver tänka på.

Patricia Greene betonade vikten av att bygga ett inkluderande ekosystem där entreprenörer, policy och akademi är representerade. Det gäller att vara möjlighetsinriktad och se behov, samt att utveckla ett ledarskap med målet att skapa värde för kunden. Hon lyfte också fram vikten av att ha olika kompetenser i företag, och mixade team när det gäller exempelvis kön, kultur och ålder.

Clare Fairfield instämde i att det är mycket viktigt med heterogenitet i företag. Det ökar möjligheten till konstruktiv feedback – och man gör bättre affärer. Han gav också rådet att växla perspektiv och försöka sätta sig in i motpartens situation, vare sig det är en kund, en finansiär eller en samarbetspartner. Då blir det lättare att agera på ett bra sätt.

Sweden-U.S. Entrepreneurship Forum in Norrbotten innehöll även en paneldebatt, ledd av professor Åsa Wallström, LTU. I debatten medverkade Tim Foster, docent LTU, Maud Spencer, vd Svalson AB, Patricia Greene och Clare Fairfield.

En av de synpunkter som kom fram under paneldiskussionen var att företag ska tänka på att tajma etableringen. Det är inte alltid en fördel att etablera sig på ett tidigt stadium.

En röd tråd genom hela eftermiddagen var kultur. Det är viktigt att lära sig så mycket som möjligt om kulturen där man vill etablera sig, och det gäller både företagskultur och samhällskultur. USA är en komplex marknad där kulturen skiljer sig oerhört mycket mellan olika stater. Det finns därför inget generellt facit för hur man gör affärer med amerikaner – tyvärr!

/Helene

Långsiktig samverkan en nyckel till framgångsrik digitalisering

David Sjödin och Vinit Parida föreläste på Estrad 14 mars.

Digitalisering är komplext. Det handlar inte bara om teknologi, utan om att få ihop de ”fyra pelarna”: process, människor, teknologi och partners. Det konstaterade Vinit Parida och David Sjödin, som föreläste på Estrad om digitala affärsmodeller i torsdags.

Det var stor uppslutning och en engagerad publik när David Sjödin och Vinit Parida föreläste. Deras forskning bygger på mer än 200 intervjuer och kretsar kring B2B företag inom bland annat gruvindustrin. David och Vinit driver forskningsprojektet DigIn, med finansiering från Vinnova.

Utifrån sin forskning belyste de framgångsfaktorer och utmaningar, och presenterade framtidsscenarier och ramverk med förslag till hur etablerade industriföretag kan arbeta med digitalisering. Tempot var högt så det gällde att hänga med. Den som händelsevis förlorade sig i egna funderingar kring digitaliseringen av svenska företag, eller den egna verksamheten, kan fylla i luckorna genom att se föreläsningen igen som webb-tv.

David och Vinit forskar vid Luleå tekniska universitet så gruvnäringen ligger nära till hands. Bland de beforskade företagen finns klenoder som Boliden och Epiroc (visserligen grundat 2018, men som en avknoppning från Atlas Copco) med avgörande betydelse för det ekonomiska välstånd som vi har i Sverige. Därför var det lite extra intressant att få höra hur de arbetar för att ta steget in i den digitala tidsåldern. Ekonomisk historia är förresten ämnet för Estradföreläsningen 9 maj ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” då Estrad gästas av Lars Magnusson, Uppsala universitet.

- Det teknologiska skiftet betyder att hela produkten kommer att förändras. Snart kommer till exempel alla transporter att vara autonoma, och på längre sikt uppkopplade. Om vi tittar på lastbilstillverkarna i dag får de 40 procent av sitt värde på försäljningen av motorn, och säg 20 procent på förarhytten. När det varken finns förarhytt eller motor – vad ska de göra för att kompensera för 60 procent av värdet, sa David Sjödin.

Affärsmodellerna behöver förnyas, var slutsatsen. Föreläsarna ser tre huvudsakliga utmaningar för företags digitalisering: 1. Det går för långsamt, 2. Företagen utvecklar lösningar utan att förstå vilka värden de ska tillföra kunden (många har ingenjörsfokus och tycker att det är kul med många funktioner, men till vilken nytta?), 3. Det är stora kostnader förknippade med digitalisering. Produkterna måste omdefinieras, annars finns risk för att man säljer utan att förstå konsekvensen för affärsmodellen. Till exempel vid långa garantiförbindelser: Vad händer om tekniken blir föråldrad?

När Vinit och David frågade publiken om betydande utmaningar i samband med digitaliseringen steg snabbt ett intensivt sorl upp i rummet. Utmaningar som nämndes var just att hitta de nya affärsmodellerna, i kombination med företagens senfärdighet.

- Digitaliseringen innebär en helt ny logik. I många fall måste kunden lära sig att förstå hur man ska tänka, sa en deltagare.

Digitalisering innebär i sammanhanget ofta möjliggörande teknologier som IoT, automation, AI och predictive maintenance. Att utveckla framtidens digitala tjänster är oerhört komplext. Som leverantör av digitala tjänster går det inte längre att utveckla en tjänst på egen hand, och sedan förvänta sig att den ska passa en verksamhet. Med digitaliseringen utvecklas produkter, processer och flöden så snabbt att utveckling måste ske gemensamt av it-företag och deras kunder, förklarade David Sjödin.

Till exempel kan utvecklingen av digitala tjänster förutsätta en stegvis process som börjar med insamling av data för att få en exakt bild av flöden. Han exemplifierade med hur fordon rör sig i ett dagbrott, där några fordon bryter malm och andra transporterar bort malmen. Till det kommer att människor ska transporteras upp och ner i gruvan vilket är tidskrävande. Att automatisera och förfina sådana flöden med hjälp av data kan spara stora belopp i produktionen på sikt, även om de enskilda förbättringarna vid första anblicken kan verka begränsade.

Föreläsarna menade att företagen som digitaliseras, och leverantörerna av digitala tjänster, behöver bygga långsiktiga relationer. Affärsmodellerna måste anpassas för att båda parter ska kunna dra fördel av större intäkter och effektivare processer under längre tid.

- Hittills har konsultföretag timdebiterat, och inte fått del av de långsiktiga vinsterna som företagen gör av effektiviseringen, sa David Sjödin.

Det är osannolikt att konsulterna fortsättningsvis kommer att acceptera en sådan affärsrelation, menade han. Relationsbaserade kontrakt, som bygger på ”what’s in it for we” snarare än ”what’s in it for me”, kan vara en lösning. Till exempel har Boliden och Metso sedan 1980-talet ett livscykelkontrakt som gör att om Boliden tjänar pengar så tjänar Metso pengar och vice versa.

- Man kan tänka sig olika sorters kontrakt beroende på vilket engagemang man försöker skapa gemensamt. Om marknaden förändras och det behövs högre produktivitet – hur hittar man utrymme för att hantera det inom ramen av befintliga kontrakt? Företagen behöver omfamna tanken på kontinuerlig innovation, även när det gäller kontraktens utformning, sa Vinit Parida.

I dagsläget är det inte heller självklart vilka företag som kommer att utgöra det ”digitala lagret” mellan företag och deras slutkunder. Många stora företag kommer vara inblandade i den här processen och ha olika roller. Ericsson, Telia och andra företag pekades ut som betydelsefulla aktörer som kan bidra till den digitala infrastrukturen. Men utvecklingen måste ske i samverkan inom ekosystemet. Och för företagen är det viktigt att leta rätt på bra partners i ekosystemet.

Estradföreläsningen avslutades med prisutdelning i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Läs mer om det i Helenes blogginlägg.

/Anna-Karin

LIVE 15.00: Estradföreläsning och prisutdelning i Nytt&Nyttigt!

I dag bjussar vi både på färska forskningsresultat och spännande prisutdelning! Vi börjar med Estradföreläsningen "Digital business model innovation in the Swedish industrial ecosystem" som genomförs i samarbete med forskningsprojektet DigIn. Talare är Vinit Parida och David Sjödin, Luleå tekniska universitet.

Direkt efter föreläsningen, ca 16.30, är det dags att avslöja vilka som står som vinnare i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Första-, andra-, och tredjepristagarna kommer att vara på plats – men de vet ännu inte vem som har vunnit vilket pris. Jag kan avslöja att alla tre uppsatserna imponerade på juryn, och stod ut i den tuffa konkurrensen. Nytt&Nyttigt genomförs av ESBRI och Vinnova, projektledare är Helene Thorgrimsson. Kontakta henne om du vill ta del av pressbilder och/eller sammanfattningar av vinnaruppsatserna. Deadline för nästa tävlingsomgång är 27 juni.

Varmt välkommen till Estrad! /Åse

Moving entrepreneurship forward

LinkedIn smartare än PostIt

Vinit Parida, Mats Westerberg och Håkan Ylinenpää.

I går drog ett snöoväder in över Stockholm och chockade såväl dagisbarn som mer erfarna vårfirare. Kanske var det våra vänner från norr – Håkan Ylinenpää, Mats Westerberg och Vinit Parida – som tagit med sig det hemifrån? De gästade i alla fall Estrad och bjöd på intressant kunskap om hur informations- och kommunikationsteknologi (IKT) kan ge hävkraft åt småföretag.

Under föreläsningen berättade de att små svenska företag har blivit allt bättre på att nätverka. Olika former av öppen innovation har också blivit vanligare. De små, resurssvaga företagen behöver samverka med till exempel universitet, forskningsinstitut och myndigheter om deras idéer ska få verklig bärkraft. IKT hjälper dem att hålla kontakten med nya och existerande partners, öka flexibiliteten, dra ner på kostnaderna, och höja servicenivån.

Genom att kommunicera internt, hålla koll på omvärlden, upprätthålla goda relationer, koordinera gemensamma aktiviteter och identifiera nya samarbetspartners kan man komma långt. Och i dag kan man sköta mycket av detta via exempelvis Linkedin – aningen smidigare än rollodex och postitlappar.

Men personliga kontakter då, hur blir det med dem? Mats Westerberg hade lugnande besked:

- Med goda kontakter över internet får man ofta till fler bra, personliga samtal också. IKT förstärker sociala kontakter.

Föreläsningen genomfördes i Stockholm och livesändes på nätet. Så snart vi hinner lägger vi upp ljudfiler, referat och webb-tv, håll utkik!

Till dess, läs gärna intervjun med Vinit Parida som vi publicerade i Entré nr 2-2010. Han var då 26 år och LTUs yngsta disputerade doktor. Undrar om rekordet står sig än i dag?

/Åse