|
Mats Lundqvist, Chalmers, Helle Neergaard, Århus University, och Roger Sörheim, NTNU, diskuterade fram- och motgångar på sina respektive arbetsplatser. |
Den femte upplagan av
European Entrepreneurship Education Workshop (EEEW) arrangerades i Lund 21-22 april. Arrangör är
Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, och workshopen lockade ett
50-tal deltagare. Främst lärare och främst svenskar, men här fanns också
deltagare från Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Storbritannien. Jonas och
jag bevakade evenemanget för ESBRIs räkning, och så här några dagar efteråt
surrar huvudet fortfarande av olika insikter och åsikter…
Under dagarna presenterades flera
entreprenörskapsutbildningscase, bland annat från Chalmers, Århus University,
Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Karolinska institutet,
Mälardalens högskola och Malmö högskola.
Paul Hannon prisades för sin
lärargärning. Och
vi diskuterade i plenum, i mindre grupper, och inte minst i fikapauserna
förstås. Några av frågorna på agendan var: Hur kan vi inom utbildningen
samverka med det omgivande samhället? Vilka tips och tricks kan lyfta
entreprenörskapsundervisningen? Och hur kan man lära ut entreprenörskap till
studenter inom olika fält?
Det är omöjligt att sammanfatta allt som sades men här
kommer några av mina takeaways:
- Även om ordet entreprenörskap syns och hörs överallt –
och har gjort så länge – är det något av ett rött skynke för vissa. Några av deltagarna berättade om hur de
designade entreprenörskapsutbildningar där ”entreprenörskap” aldrig nämndes,
eller åtminstone inte förrän i slutet av kursen. I stället pratade man om
exempelvis ”kreativitet”, ”alternativa karriärvägar” och ”learning by doing”
som tydligen är mindre laddade begrepp. Efter kursen var alla var nöjda med
innehållet, men de hade troligtvis inte tagit det till sig om kursen hade haft
”entreprenörskap” i titeln.
- Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom svensk
skola, enligt ett regeringsbeslut 2009. Och skollagen slår fast att all undervisning
ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men ändå verkar ingen vilja
satsa på forskning om entreprenörskapsutbildning! Flera av forskarna berättade
att det är mycket lättare att få finansiering för andra typer av
entreprenörskapsforskning, än just den som rör undervisning.
Publiceringsmöjligheterna i vetenskapliga tidskrifter är också små.
- I dag är det få som tror att man föds till entreprenör,
och fler och fler gillar olika – även när det handlar om entreprenörer. Det
finns många olika typer av entreprenörskap, och många olika entreprenöriella
identiteter. Som lärare är det något man behöver ta hänsyn till: Att olika
individer har med sig olika färdigheter, olika synsätt och olika drömmar. Det
kan handla om att synliggöra de skilda kompetenser som finns i en studentgrupp,
och stötta den som tvivlar på sin entreprenöriella förmåga.
- ”Din unge är verkligen ful”. Det vill ingen förälder
höra, men som lärare måste man ibland tvinga studenterna att ge sig ut i den
hårda verkligheten och försöka sälja sina ”bebisar”. Även om det är läskigt,
obekvämt och nedslående lär de sig att det inte är så farligt trots allt. Helle
Neergaard, Århus University, berättade om en dansk entreprenör som var så
osäker på sin affärsidé att hon inte ens ville försöka sälja produkterna där
hon bodde. I stället satte hon sig i bilen och körde tvärs över landet. Efter
att hon lyckats få igång försäljningen där lossnade det. I dag driver hon ett
internationellt företag.
- En del studenter som går en masterutbildning med
entreprenörskapsinriktning är ganska ointresserade av den teoretiska biten: De
vill bara driva företag, helt enkelt. Det kan vara en utmaning att få dem att
reflektera kring sina erfarenheter, läsa teorin och skriva uppsats. Men i
efterhand vittnar många studenter om att de har haft stor nytta av teorin. Det
kan till exempel hjälpa dem att distansera sig från det egna företaget, och
analysera det i ljuset av både teori och andra företag.
- Många utbildningar handlar om att utveckla en idé, att
testa och misslyckas, testa igen och lära sig i takt med att den
entreprenöriella processen fortskrider. Hur man bildar entreprenöriella team,
som i vissa fall ska bestå i två år, varierar mellan olika lärosäten. Några
låter studenterna bilda team själva, andra delar in dem grupper. Några tillåter
”skilsmässa” och att man får börja om med en ny idé – andra tillåter det inte.
Erfarenheten visar att det oftast går fortare att få rull på företagsidé nummer
två. ”Vi betonar att entreprenörskap är en vardaglig aktivitet. Man måste inte
starta företag, det handlar om att lära sig arbeta med möjligheter – på ett
entreprenöriellt sätt. Det är viktigt även som anställd”, sa Helle Neergaard.
- Att entreprenörskapskurser inte är obligatoriska utan
läggs som så kallade extracurricular activities kan vara positivt. Det kan till
exempel medföra att fler än bara ekonomi- och ingenjörsstudenter tar del av
dem. Men det kan också innebära problem. Om studenter i Sverige ägnar sig för
mycket åt entreprenörskapskurserna, och därmed missar tentorna på de kurser som
är obligatoriska för deras utbildning, får institutionerna inte betalt.
Studenterna kan också behöva betala tillbaka sina studiemedel. Men i Danmark är
man snäppet hårdare. Där har varje lärosäte ansvar för att studenterna ska beta
av sina kurser – och misslyckas de kan universitetet tilldömas böter. Man kan
ju fundera på om det påverkar kursernas svårighetsgrad och allmänna kvalitet…
- De flesta entreprenörskapsutbildningar verkar vilja
involvera det omgivande samhället, till exempel offentliga aktörer, stora och
små företag, alumni, patentexperter eller andra lärosäten. Caroline Wigren
Kristoferson berättade att hon låter VentureLab, en organisation som arbetar
med inspirations- och inkubatorverksamhet vid Lunds universitet, komma in och
ge studenterna feedback på projekten. Mats Lundqvist, Chalmers, konstaterade
att hans vision är enkel: ”Pay it forward, som man gör i Silicon Valley. Tipsa,
hjälp till och förmedla kontakter utan att kräva något i gengäld. Det är så man
bygger ett välfungerande entreprenöriellt ekosystem”.
Deltog du också i EEEW? Vilka var de viktigaste frågorna
som diskuterades tyckte du, och vad tar du med dig hem till dina studenter?
Kommentera gärna!
/Åse