Lärare pratade lärande i Lund

Mats Lundqvist, Chalmers, Helle Neergaard, Århus University, och Roger Sörheim, NTNU, diskuterade fram- och motgångar på sina respektive arbetsplatser.

Den femte upplagan av European Entrepreneurship Education Workshop (EEEW) arrangerades i Lund 21-22 april. Arrangör är Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, och workshopen lockade ett 50-tal deltagare. Främst lärare och främst svenskar, men här fanns också deltagare från Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Storbritannien. Jonas och jag bevakade evenemanget för ESBRIs räkning, och så här några dagar efteråt surrar huvudet fortfarande av olika insikter och åsikter…

Under dagarna presenterades flera entreprenörskapsutbildningscase, bland annat från Chalmers, Århus University, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Karolinska institutet, Mälardalens högskola och Malmö högskola. Paul Hannon prisades för sin lärargärning. Och vi diskuterade i plenum, i mindre grupper, och inte minst i fikapauserna förstås. Några av frågorna på agendan var: Hur kan vi inom utbildningen samverka med det omgivande samhället? Vilka tips och tricks kan lyfta entreprenörskapsundervisningen? Och hur kan man lära ut entreprenörskap till studenter inom olika fält?

Det är omöjligt att sammanfatta allt som sades men här kommer några av mina takeaways:

- Även om ordet entreprenörskap syns och hörs överallt – och har gjort så länge – är det något av ett rött skynke för vissa.  Några av deltagarna berättade om hur de designade entreprenörskapsutbildningar där ”entreprenörskap” aldrig nämndes, eller åtminstone inte förrän i slutet av kursen. I stället pratade man om exempelvis ”kreativitet”, ”alternativa karriärvägar” och ”learning by doing” som tydligen är mindre laddade begrepp. Efter kursen var alla var nöjda med innehållet, men de hade troligtvis inte tagit det till sig om kursen hade haft ”entreprenörskap” i titeln.

- Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom svensk skola, enligt ett regeringsbeslut 2009. Och skollagen slår fast att all undervisning ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men ändå verkar ingen vilja satsa på forskning om entreprenörskapsutbildning! Flera av forskarna berättade att det är mycket lättare att få finansiering för andra typer av entreprenörskapsforskning, än just den som rör undervisning. Publiceringsmöjligheterna i vetenskapliga tidskrifter är också små.

- I dag är det få som tror att man föds till entreprenör, och fler och fler gillar olika – även när det handlar om entreprenörer. Det finns många olika typer av entreprenörskap, och många olika entreprenöriella identiteter. Som lärare är det något man behöver ta hänsyn till: Att olika individer har med sig olika färdigheter, olika synsätt och olika drömmar. Det kan handla om att synliggöra de skilda kompetenser som finns i en studentgrupp, och stötta den som tvivlar på sin entreprenöriella förmåga.

- ”Din unge är verkligen ful”. Det vill ingen förälder höra, men som lärare måste man ibland tvinga studenterna att ge sig ut i den hårda verkligheten och försöka sälja sina ”bebisar”. Även om det är läskigt, obekvämt och nedslående lär de sig att det inte är så farligt trots allt. Helle Neergaard, Århus University, berättade om en dansk entreprenör som var så osäker på sin affärsidé att hon inte ens ville försöka sälja produkterna där hon bodde. I stället satte hon sig i bilen och körde tvärs över landet. Efter att hon lyckats få igång försäljningen där lossnade det. I dag driver hon ett internationellt företag.

- En del studenter som går en masterutbildning med entreprenörskapsinriktning är ganska ointresserade av den teoretiska biten: De vill bara driva företag, helt enkelt. Det kan vara en utmaning att få dem att reflektera kring sina erfarenheter, läsa teorin och skriva uppsats. Men i efterhand vittnar många studenter om att de har haft stor nytta av teorin. Det kan till exempel hjälpa dem att distansera sig från det egna företaget, och analysera det i ljuset av både teori och andra företag.

- Många utbildningar handlar om att utveckla en idé, att testa och misslyckas, testa igen och lära sig i takt med att den entreprenöriella processen fortskrider. Hur man bildar entreprenöriella team, som i vissa fall ska bestå i två år, varierar mellan olika lärosäten. Några låter studenterna bilda team själva, andra delar in dem grupper. Några tillåter ”skilsmässa” och att man får börja om med en ny idé – andra tillåter det inte. Erfarenheten visar att det oftast går fortare att få rull på företagsidé nummer två. ”Vi betonar att entreprenörskap är en vardaglig aktivitet. Man måste inte starta företag, det handlar om att lära sig arbeta med möjligheter – på ett entreprenöriellt sätt. Det är viktigt även som anställd”, sa Helle Neergaard.

- Att entreprenörskapskurser inte är obligatoriska utan läggs som så kallade extracurricular activities kan vara positivt. Det kan till exempel medföra att fler än bara ekonomi- och ingenjörsstudenter tar del av dem. Men det kan också innebära problem. Om studenter i Sverige ägnar sig för mycket åt entreprenörskapskurserna, och därmed missar tentorna på de kurser som är obligatoriska för deras utbildning, får institutionerna inte betalt. Studenterna kan också behöva betala tillbaka sina studiemedel. Men i Danmark är man snäppet hårdare. Där har varje lärosäte ansvar för att studenterna ska beta av sina kurser – och misslyckas de kan universitetet tilldömas böter. Man kan ju fundera på om det påverkar kursernas svårighetsgrad och allmänna kvalitet…

- De flesta entreprenörskapsutbildningar verkar vilja involvera det omgivande samhället, till exempel offentliga aktörer, stora och små företag, alumni, patentexperter eller andra lärosäten. Caroline Wigren Kristoferson berättade att hon låter VentureLab, en organisation som arbetar med inspirations- och inkubatorverksamhet vid Lunds universitet, komma in och ge studenterna feedback på projekten. Mats Lundqvist, Chalmers, konstaterade att hans vision är enkel: ”Pay it forward, som man gör i Silicon Valley. Tipsa, hjälp till och förmedla kontakter utan att kräva något i gengäld. Det är så man bygger ett välfungerande entreprenöriellt ekosystem”.

Deltog du också i EEEW? Vilka var de viktigaste frågorna som diskuterades tyckte du, och vad tar du med dig hem till dina studenter? Kommentera gärna!

/Åse