Gillar du inte andra människor – starta företag!

Alla som ger råd till nya företag bör se på Jullovsmorgon i år. Där har Häxan Surtant startat firma, närmare bestämt ett aktiebolag. Motivet? Jo, att hon inte gillar andra människor och vill slippa umgås med arbetskamrater. Kunder – ja, de hatar hon!

Är inte det en intressant bild av entreprenörskap som visas på ”bästa” sändningstid för framtidens företagare!? Och så undrar en del varför inte fler startar företag i Sverige. Men det är säkert så att jag är för gammal för att förstå poängen med årets jullovsmorgonprogram…

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Entreprenörskap ger bättre kvalitet i utbildningen

På dagens DN Debatt skriver utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg att regeringen tar krafttag för att undanröja kvalitetsbrister i lärarutbildningen. En del i paketet är att åtgärda examinationsprocessen. Enligt Leijonborg är det viktigt att kunna bedöma ”den individuella prestationen”. Det verkar som att han ser de traditionella proven (jag läser tentor) som den viktigaste examinationsformen.

Det får mig att tänka på vad Dr. Jonathan Levie sa i november på en av ESBRIs Estradföreläsningar:

”Jag tror inte på den traditionella akademiska modellen med föreläsning-tenta, föreläsning-tenta. Det är som att stimulera råttor att göra olika saker i utbyte mot mat! Själv har jag inte rättat en tenta sedan 1989.”

Läs ett refererat från föreläsningen här.

Levie pratade förvisso specifikt om entreprenörskap i utbildningen, men hans resonemang gäller nog egentligen all utbildning. Entreprenörskap, menar han, handlar om att omvandla erfarenheter till kunskap. Därför är det också viktigt med erfarenhetsbaserat lärande. Men för att skapa djupare reflektion kring erfarenheterna är det även viktigt att koppla detta till en mer generell och abstrakt teoretisk kunskap.

Tillbaka till utbildningskvalitet. Sedan nio år tillbaka har vi på ESBRI arrangerat en årlig mötesplats för dem som undervisar i entreprenörskap på universitet och högskolor (de senaste två åren även för gymnasielärare). Syftet är att bidra till att höja kvaliteten på entreprenörskapskurser och program. En viktig del i detta arbete har varit att visa på olika modeller och former för själva undervisningen, och inte minst föra in internationella erfarenheter.

Jag utgår från att även den globala utmaning som vårt utbildningsväsende står inför kommer att lyftas in i det kommande arbetet med att skapa en bra lärarutbildning (särskilt med tanke på Leijonborgs roll som ordförande för regeringens nya Globaliseringsråd). En lärarutbildning som också innehåller entreprenöriellt lärande, såväl i betydelsen kunskap om företagande som i betydelsen kreativa pedagogiska ansatser, är av största vikt för det framtida entreprenöriella klimatet i Sverige.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Erfarenheter från dem som gjort det!

Läste precis en kul artikel på Knowledge@Wharton från 2006 Wharton Entrepreneurship Conference.

I den berättade en rad entreprenörer om sina erfarenheter. Det handlade till stor del om finansiering och de allra flesta ansåg att det var för mycket fokus på ”venture capital”. De flesta företag behöver inte, och får inte, den sortens pengar. I stället är det familj, vänner, banker och offentliga medel som är de vanligaste källorna till finansiering vid företagsstarter.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Den frånvarande entreprenören

Företagande, entreprenörer och entreprenörskap är ofta frånvarande i den nationalekonomiska diskussionen. Årets nobelpristagare i ekonomi, Edmund Phelps, har en teori om varför. I en intervju (Windows Media Player) på Nobelstiftelsens hemsida säger han att den kreativitet som entreprenörer står för saknas i de nationalekonomiska standardkurserna (efter 13 min in i intervjun om du inte vill se på hela).

Att detta inte är så konstigt bekräftas i en undersökning av Dan Johansson, vice vd och forskare på Ratio. I den har han studerat i vilken omfattning orden entreprenör, innovation och uppfinning återfinns i kurslitteraturen som ingår i den nationalekonomiska forskarutbildningen i Sverige. Resultaten är nedslående.

På samma sätt som det satsas på att fler ska upptäcka och lära om entreprenörskap i skolan, borde vi också se till att nationalekonomerna lär sig att det finns entreprenörer och vilken betydelse dessa har. Nationalekonomer tillhör ju den grupp akademiker som sedan får inflytande över politikområden som finans- och penningpolitik, och därmed också kan påverka de förutsättningar som entreprenörer verkar under.

Missa inte heller att titta på Phelps Nobelföreläsning. Entreprenören och hans eller hennes roll nämns flera gånger, inte minst på slutet (efter 42 min).

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Näringsministern satsar på kvinnors företagande

I går var jag inbjuden till ett diskussionseminarium på Näringsdepartementet. Det var näringsminister Maud Olofsson som bjöd in företagare, forskare och representanter för organisationer som på olika sätt arbetar med frågor om kvinnors företagande. Seminariet utgjorde startskottet för den satsning som regeringen gör på kvinnors företagande.

Det var en intensiv förmiddag med en rad inlägg om vad som behövs för att fler kvinnor ska bli företagare. Vi diskuterade också vad som krävs för att deras företag ska växa. Om just detta handlade ett internationellt symposium som vi på ESBRI arrangerade i maj i år. I det senaste numret av Entré skrev vi om detta evenemang.

Under gårdagens seminarium presenterades också en tabell som visade att Sverige ligger långt ner i Europastatistiken när det gäller kvinnliga företagare som andel av samtliga sysselsatta. Tabellen var framtagen av NUTEK.

I anslutning till detta konstaterades det att Sverige ligger rätt risigt till i en internationell jämförelse också när det gäller manliga företagare. ESBRI är svensk koordinator för Global Entrepreneurship Monitor (GEM), och från den studien vet vi att Sverige ligger lågt även när man mäter tidig entreprenöriell aktivitet.

Min slutsats från detta är att även om det finns anledning att satsa extra på kvinnors företagande så måste det generellt bli ett bättre klimat för såväl företag som företagare i Sverige. Jag tycker att vi måste diskutera att det finns olika klimat som bör förbättras för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt även i framtiden. Lite enkelt skulle vi kunna dela upp det i storföretagsklimat, småföretagsklimat och företagarklimat. Då kan vi föra en mer specifik diskussion som jag återkommer till i framtida blogginlägg om klimatzonsindelningen.

Maud Olofsson avslutade förmiddagen med att deklarera sin omistliga tro på människor som är entreprenörer. Hon betonade hur viktiga de är, lovade att hon skulle göra sitt yttersta för att hjälpa dem, och uppmanade även oss andra att hjälpa till att skapa det företagsamma Sverige som vi så väl behöver.

Jag lovar att vi på ESBRI kommer att fortsätta dra vårt strå till stacken när det gäller att synliggöra och sprida den kunskap som forskningen kommer fram till. Den ökade kunskapen leder till bättre förståelse, och därmed till en mer positiv attityd. Och voilà – förhoppningsvis tar fler steget till att förverkliga sina idéer.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI