Gillar du inte andra människor – starta företag!

Alla som ger råd till nya företag bör se på Jullovsmorgon i år. Där har Häxan Surtant startat firma, närmare bestämt ett aktiebolag. Motivet? Jo, att hon inte gillar andra människor och vill slippa umgås med arbetskamrater. Kunder – ja, de hatar hon!

Är inte det en intressant bild av entreprenörskap som visas på ”bästa” sändningstid för framtidens företagare!? Och så undrar en del varför inte fler startar företag i Sverige. Men det är säkert så att jag är för gammal för att förstå poängen med årets jullovsmorgonprogram…

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Entreprenörskap ger bättre kvalitet i utbildningen

På dagens DN Debatt skriver utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg att regeringen tar krafttag för att undanröja kvalitetsbrister i lärarutbildningen. En del i paketet är att åtgärda examinationsprocessen. Enligt Leijonborg är det viktigt att kunna bedöma ”den individuella prestationen”. Det verkar som att han ser de traditionella proven (jag läser tentor) som den viktigaste examinationsformen.

Det får mig att tänka på vad Dr. Jonathan Levie sa i november på en av ESBRIs Estradföreläsningar:

”Jag tror inte på den traditionella akademiska modellen med föreläsning-tenta, föreläsning-tenta. Det är som att stimulera råttor att göra olika saker i utbyte mot mat! Själv har jag inte rättat en tenta sedan 1989.”

Läs ett refererat från föreläsningen här.

Levie pratade förvisso specifikt om entreprenörskap i utbildningen, men hans resonemang gäller nog egentligen all utbildning. Entreprenörskap, menar han, handlar om att omvandla erfarenheter till kunskap. Därför är det också viktigt med erfarenhetsbaserat lärande. Men för att skapa djupare reflektion kring erfarenheterna är det även viktigt att koppla detta till en mer generell och abstrakt teoretisk kunskap.

Tillbaka till utbildningskvalitet. Sedan nio år tillbaka har vi på ESBRI arrangerat en årlig mötesplats för dem som undervisar i entreprenörskap på universitet och högskolor (de senaste två åren även för gymnasielärare). Syftet är att bidra till att höja kvaliteten på entreprenörskapskurser och program. En viktig del i detta arbete har varit att visa på olika modeller och former för själva undervisningen, och inte minst föra in internationella erfarenheter.

Jag utgår från att även den globala utmaning som vårt utbildningsväsende står inför kommer att lyftas in i det kommande arbetet med att skapa en bra lärarutbildning (särskilt med tanke på Leijonborgs roll som ordförande för regeringens nya Globaliseringsråd). En lärarutbildning som också innehåller entreprenöriellt lärande, såväl i betydelsen kunskap om företagande som i betydelsen kreativa pedagogiska ansatser, är av största vikt för det framtida entreprenöriella klimatet i Sverige.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Erfarenheter från dem som gjort det!

Läste precis en kul artikel på Knowledge@Wharton från 2006 Wharton Entrepreneurship Conference.

I den berättade en rad entreprenörer om sina erfarenheter. Det handlade till stor del om finansiering och de allra flesta ansåg att det var för mycket fokus på ”venture capital”. De flesta företag behöver inte, och får inte, den sortens pengar. I stället är det familj, vänner, banker och offentliga medel som är de vanligaste källorna till finansiering vid företagsstarter.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Den frånvarande entreprenören

Företagande, entreprenörer och entreprenörskap är ofta frånvarande i den nationalekonomiska diskussionen. Årets nobelpristagare i ekonomi, Edmund Phelps, har en teori om varför. I en intervju (Windows Media Player) på Nobelstiftelsens hemsida säger han att den kreativitet som entreprenörer står för saknas i de nationalekonomiska standardkurserna (efter 13 min in i intervjun om du inte vill se på hela).

Att detta inte är så konstigt bekräftas i en undersökning av Dan Johansson, vice vd och forskare på Ratio. I den har han studerat i vilken omfattning orden entreprenör, innovation och uppfinning återfinns i kurslitteraturen som ingår i den nationalekonomiska forskarutbildningen i Sverige. Resultaten är nedslående.

På samma sätt som det satsas på att fler ska upptäcka och lära om entreprenörskap i skolan, borde vi också se till att nationalekonomerna lär sig att det finns entreprenörer och vilken betydelse dessa har. Nationalekonomer tillhör ju den grupp akademiker som sedan får inflytande över politikområden som finans- och penningpolitik, och därmed också kan påverka de förutsättningar som entreprenörer verkar under.

Missa inte heller att titta på Phelps Nobelföreläsning. Entreprenören och hans eller hennes roll nämns flera gånger, inte minst på slutet (efter 42 min).

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Näringsministern satsar på kvinnors företagande

I går var jag inbjuden till ett diskussionseminarium på Näringsdepartementet. Det var näringsminister Maud Olofsson som bjöd in företagare, forskare och representanter för organisationer som på olika sätt arbetar med frågor om kvinnors företagande. Seminariet utgjorde startskottet för den satsning som regeringen gör på kvinnors företagande.

Det var en intensiv förmiddag med en rad inlägg om vad som behövs för att fler kvinnor ska bli företagare. Vi diskuterade också vad som krävs för att deras företag ska växa. Om just detta handlade ett internationellt symposium som vi på ESBRI arrangerade i maj i år. I det senaste numret av Entré skrev vi om detta evenemang.

Under gårdagens seminarium presenterades också en tabell som visade att Sverige ligger långt ner i Europastatistiken när det gäller kvinnliga företagare som andel av samtliga sysselsatta. Tabellen var framtagen av NUTEK.

I anslutning till detta konstaterades det att Sverige ligger rätt risigt till i en internationell jämförelse också när det gäller manliga företagare. ESBRI är svensk koordinator för Global Entrepreneurship Monitor (GEM), och från den studien vet vi att Sverige ligger lågt även när man mäter tidig entreprenöriell aktivitet.

Min slutsats från detta är att även om det finns anledning att satsa extra på kvinnors företagande så måste det generellt bli ett bättre klimat för såväl företag som företagare i Sverige. Jag tycker att vi måste diskutera att det finns olika klimat som bör förbättras för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt även i framtiden. Lite enkelt skulle vi kunna dela upp det i storföretagsklimat, småföretagsklimat och företagarklimat. Då kan vi föra en mer specifik diskussion som jag återkommer till i framtida blogginlägg om klimatzonsindelningen.

Maud Olofsson avslutade förmiddagen med att deklarera sin omistliga tro på människor som är entreprenörer. Hon betonade hur viktiga de är, lovade att hon skulle göra sitt yttersta för att hjälpa dem, och uppmanade även oss andra att hjälpa till att skapa det företagsamma Sverige som vi så väl behöver.

Jag lovar att vi på ESBRI kommer att fortsätta dra vårt strå till stacken när det gäller att synliggöra och sprida den kunskap som forskningen kommer fram till. Den ökade kunskapen leder till bättre förståelse, och därmed till en mer positiv attityd. Och voilà – förhoppningsvis tar fler steget till att förverkliga sina idéer.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Silicon Valley + Hollywood = SiliWood

Presentationen (se tidigare inlägg) som Manuel Castells, gjorde var intresseväckande. Initialt gav han en exposé av framväxten av Silicon Valley. Det var glädjande att höra att hans berättelse stämde överens med den artikel jag skrev i tidningen Entré (nr 1/2002). Enligt Castells är en viktig del i Silicon Valleys framgång, och förmåga till återhämtning, att det finns en djupt förankrad entreprenörskultur i det lokala samhället. Samtidigt finns en rad baksidor. Castells nämnde bland annat att det är en väldigt ojämlik miljö där vinnarna tar allt.

En annan del i Silicon Valleys framgångskoncept är förmågan att leda vägen och hela tiden ta till sig ny teknik. Det började med halvledare. Sedan kom telekom, datorer (hårdvara), mjukvara (program) och internet. Nästa stora grej är, enligt Castells, SiliWood – Hollywood och Silicon Valley i skön förening. De två regionerna utvecklar i allt större utsträckning produktioner tillsammans.

Paul Saffo, Consulting Associate Professor, Stanford University och Roy Amara Fellow, Institute For The Future, bjöd även han på en intressant presentation. Enligt honom bottnar Silicon Valleys framgång i en flykt in i framtiden. Man ligger hela tiden i fronten, ibland framför fronten, när det gäller att pröva nya kombinationer av nya tekniker. Anledningen är att i Silicon Valley vet de hur man misslyckas – så tidigt som möjligt!

Människor misslyckas, det blir konsekvenser, men det finns goda möjligheter att komma igen! En annan observation från Saffo är att nationer som vi är vana att se dem, håller på att förlora sin betydelse. Framtidens ekonomiska och kulturella motorer är vad han kallar för ”City-States”. De så kallade framgångsrika länderna är alltså framgångsrika på grund av sina framgångsrika städer och regioner.

Jag vill också passa på att tacka Björn Falkenhall, kontorschef för ITPS i Los Angeles, samt hans medarbetare Marcus Zackrisson och Irene Tegelvik för en bra arrangerad delegationsresa.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

På resande fot

Sedan början av denna vecka deltar jag i en delegationsresa till USA. Temat för resan är näringsklimat och entreprenörskap och det är Kalifornien som besöks.

En intressant fråga är detta med kommersialisering av universitetsforskning. Ett möte var med Ross DeVol, Director of Regional Economics, Milken Institute och Donald Siegel, professor vid University of California Riverside. De kunde inte förstå lärarundantaget i Sverige, som de menade inte skapar några incitament för universitet att satsa på att kommersialisera innovationer. I USA är det ofta så att ägandet och de potentiella vinsterna delas lika mellan universitetet, institutionen och forskaren/na.

Härom dagen träffade jag Manuel Castells, professor vid University of Southern California. Framöver kommer en post om vad han hade att säga om Silicon Valley och dess framtid. Castells blev mycket uppmärksammad under 90-talet för sina böcker om ”network society”.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Lugnet efter stormen

Det har varit några intensiva veckor för oss på ESBRI. Det kulminerade i förra veckan när vi arrangerade tre evenemang som sammantaget samlade över 500 deltagare.

Veckan började med den årliga workshopen för lärare på universitet/högskolor och gymnasier. Där fick vi bland annat lärdomar om hur lärandemiljöer för entreprenörskap skapas. Det var en härlig energi där deltagarna delade med sig av sina undervisningserfarenheter.

Workshopen följdes av en Estradföreläsning då Jonathan Levie från Skottland berättade om erfarenhetsbaserat lärande. Att aktivt göra saker är enligt honom det bästa sättet att få studenter att lära sig företagande. Det var även spännande att höra hur de i Skottland sedan länge arbetar mycket målmedvetet med att få in entreprenörskap i skolan, och att den högsta politiska ledningen där driver på frågan.

På onsdagen var det sedan dags för årets ”Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum” som vi arrangerar tillsammans med Näringsdepartementet och U.S. Department of Commerce. Närmare 20 talare från Sverige och USA föreläste och diskuterade på temat Tillgång till kapital. Det var en riktigt bra dag och vår samarbetspartner från U.S. Department of Commerce, som genomfört 19 liknande forum runt om i världen, menade att detta var det bästa hittills. Lärdomar från forumet kommer vi att publicera på ESBRIs webbplats framöver.

Men redan nu kan jag konstatera att vi har en del att lära från USA när det gäller tillgång till kapital. Både angående satsningar från det offentliga och hur den privata marknaden med ängelinvesteringar och VC-investeringar fungerar. Vi fick också höra entreprenörer som Dev Ganesan berätta om de ”lögner” som entreprenörer och riskkapitalister berättar för varandra.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

ESBRI – en plattform för möten

I går eftermiddag hade jag nöjet att vara moderator för ett seminarium som Stockholms landshövding Mats Hellström tagit initiativ till. Temat för diskussionen var ”Kreatörer och entreprenörer – vår tids ensamma hjältar”. Kreatörer i det här fallet var främst studenter från utbildningar på Konstfack, Beckmans och liknande.

Utgångspunkten för seminariet var hur kreatörer i större utsträckning ska ta rollen som entreprenörer och skapa företagsverksamhet. En annan fråga som diskuterades mycket var hur andra företag skulle se nyttan och värdet i att involvera kreatörer i sina företag.

En sak som många av deltagarna förde fram var behovet av plattformar som samlar människor med olika bakgrund och erfarenhet. Detta tyckte jag var mycket glädjande, eftersom det är precis vad ESBRI är! Vi arrangerar en rad olika mötesplatser och forum där de som är intresserade av att skapa ett mer entreprenöriellt Sverige kan mötas.

Du som läser detta, missa inte att besöka vår hemsida Där hittar du information om våra Estradföreläsningar och ett annat ljus i höstmörkret: The Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2006. En av forumets talare lyckades med bedriften att öka omsättningen i sitt företag från 0-4 miljarder (dollar!) på tre år. Jag ser fram emot att höra hans berättelse.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Entreprenörskap – mediernas nya gunstling

Inför mässan Eget Företag som pågår 5-6 oktober, presenterades en undersökning som med all önskvärd tydlighet visar att entreprenörskap står på mediernas dagordning. Hittills i år har det redan skrivits 80 procent fler artiklar om entreprenörskap än under hela 2005. Ett populärt tema har varit ”lärdomar från USA om att konkurser egentligen inte ska ses som misslyckanden utan lärdomar att ta med sig till nästa projekt”.

Ett problem i Sverige är att ”failure” (misslyckanden) i företagssammanhang ofta översätts med konkurs. De allra flesta företagsförsök, även om de ”misslyckas”, slutar inte med konkurs. Att ett företag inte längre driver sin verksamhet är ju inte detsamma som att det har gått i konkurs.

Därför är det bra att just detta med misslyckanden lyfts fram mer – jag har också kommenterat detta tidigare i bloggen (här till exempel). Det finns även en del artiklar om ämnet i ESBRIs kunskapsbank (här till exempel).

Att vi i dag fått en ny regering kan inte ha undgått någon. I regeringsförklaringen nämndes entreprenörskap ett flertal gånger. Småföretagandet fick ännu mer fokus – det är där de nya jobben ska komma som Alliansen har lovat oss.

Troligen kan vi alltså räkna med ännu mer medieuppmärksamhet till entreprenörskapet, fler artiklar, reportage och bloggtexter – vi på ESBRI kommer i alla fall att fortsätta dra vårt strå till stacken, här och på andra ställen (du har väl läst vår tidning Entré?).

Sedan gäller det ju att fler faktiskt ser möjligheterna med, och tar steget till att bli en del av, den experimenterande ekonomi som ett entreprenörskap innebär.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Studenter sprider tekniken

Är ute i Kista i dag på Sweden ICT Week. Fredagens tema är Innovationer, entreprenörskap och samhällsnytta. Dagens huvudtalare, Innovationsbrons koncernchef Peter Holmstedt, lyfte fram att vi måste prata mer om entreprenörer och företagare i alla sammanhang. Och att det inte är en självklarhet att forskare ska bli entreprenörer. Forskarna behövs för att skapa fler idéer.

Jag håller med honom och kommer att tänka på en intervju jag gjorde för några år sedan med Sue Birley, en av de främsta entreprenörskapsforskarna i världen och tidigare professor vid Imperial College i England. Nedan ett utdrag från den artikeln:

”Steget för en framgångsrik forskare att bli entreprenör är enligt Sue Birley kortare än man tror.

- Den framgångsrike forskaren har en hel del av de färdigheter och attribut som en framgångsrik entreprenör har; vision, kreativitet, förmåga att tänka lateralt, förståelse för hur en vision realiseras, en tro på sig själv och en orubblig beslutsamhet.

Men hon tycker samtidigt det är skönt att de flesta forskare är bitna av forskningen. De behövs för att driva fram nya idéer som är kommersialiserbara.

- Jag tror att vi knappast vill att våra främsta vetenskapshjärnor ska bli företagsledare. De ska göra det de är bäst på, nämligen att forska, säger Sue Birley.”

Låt oss ha detta i åtanke när vi diskuterar kommersialisering från universitet och högskolor. Det handlar kanske snarare om att det måste finnas många olika modeller för kommersialisering. Vi får heller inte glömma att de studenter som kommer ut från universitet och högskolor är de främsta bärarna av den senaste kunskapen. Där har vi den breda teknikspridningen som sällan lyfts fram!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Även i Jante-land måste vi få misslyckas

”Om jag hade fötts 30 år tidigare hade jag varit entreprenör.” Det sa John Sculley, mest känd för att ha varit vd för PepsiCo och Apple Computer, i går på ett seminarium i Stockholm, arrangerat av Ernst & Young.

När Sculley, som föddes 1939, skulle ut på arbetsmarknaden var det ingen självklarhet att starta och bygga företag. I stället var det de stora företagen som gällde. Men i dag är en av de goda sakerna med USA att entreprenörer frodas där, menade Sculley. Och att misslyckanden ses som en del av lärandet. Det ger en frihet att ta risker. En av Sculleys poänger var att även vi européer kan skapa ett sådant företagsklimat.

Jag har tidigare i bloggen lyft fram att vi måste öka toleransen för misslyckanden. Inom kort får vi på ESBRI besök av professor Bill Gartner som myntat begreppet ”misslyckas framåt”. 2 oktober ger han en Estradföreläsning med rubriken: ”The American dream vs. Jante: On entrepreneurship in the US and Sweden”. Missa inte den!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Makutsis lektion i nyföretagande

När jag kommit halvvägs i den fjärde boken om detektivbyrån i Botswana fastnar jag för nedanstående stycke. Bakgrunden är att Mma Makutsi har arbetat för att starta en egen verksamhet vid sidan av sitt arbete som assistent på detektivbyrån och garaget:

”If all businesses were as easy, she reflected, then the road to plutocracy would be simple indeed. What made it so simple and so painless? The answers might form the kernel of a school essay: a good idea; a niche in the market; low start-up costs; and what is perhaps most important of all, a willingness to work hard.” (sid 110 i The Kalahari Typing School for Men av Alexander McCall Smith)

Visst är det en bra beskrivning av vad som är viktigt när ett företag startas? Inte minst detta med att arbeta hårt. Det kan nog alla som driver företag skriva under på.

När jag lägger från mig boken inser jag att böckerna om Damernas Detektivbyrå i mångt och mycket handlar om småföretag: deras villkor och det ansvar som småföretagare känner. Det handlar även om konkurrens, om att leverera nytta för kunder och om hur personalfrågor ska hanteras. Tänk på det när du läser någon av böckerna!

Ligger du vaken om nätterna?

Så var hösten igång efter en otroligt härlig sommar. Tänkte börja bloggen igen – just med några reflektioner från sommaren.

Under förspelet till årets valupptakt, det vill säga Almedalsveckan i början av juli, utropades småföretagen till räddare av Sverige och jobben. Politiker från samtliga partier och intresseorganisationer av olika slag – alla hade de småföretagen högt upp på dagordningen.

Och visst är det bra att detta lyfts upp, för det som det inte pratas om finns ju inte, eller hur!

Men problem kvarstår. Många gånger är det som att småföretag är något som existerar utan människor, det vill säga företagaren eller företagarna bakom företaget finns inte med i diskussionen. I DI (7 juli 2006) fanns en intervju med Olof Stenhammar. I den uttrycker han att politiker har dålig förståelse för entreprenörernas villkor.

Kan inte annat än att hålla med, men vill bredda det till att det i samhällsdebatten generellt är för dålig förståelse för den betydelse entreprenörer och entreprenörskap har för tillväxten.

Lyssnade på Greger Hagelin, grundaren av WESC, igår i IPoden (han sommarpratade 4 juli).

Förutom att det var kul att höra om hans tid som skateboardare i Kalifornien, pratade han om entreprenörskap och entreprenörens villkor i Sverige. Där berörde han något som sällan diskuteras när det gäller företagarens vardag, nämligen när det går dåligt. När företagaren ligger vaken om nätterna och undrar om lönerna kommer att kunna betalas. Eller om det är dags att ge upp och gå i konkurs, eller inte.

Frågan efter Almedalen blir: Hur många av dem som sjunger småföretagens lov har själva legat vakna på nätterna och oroat sig för nästa löneutbetalning?

Troligen inte speciellt många! Så visst finns det mycket mer att göra för att öka förståelsen för såväl de villkor som företagare lever under, som den betydelse deras satsningar har för oss alla.

Under hösten fortsätter vi på ESBRI vårt arbete med att bidra till en ökad förståelse på vårt sätt. Det blir nya öppna Estradföreläsningar, fler nummer av tidningen Entré och inte minst Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Språkets makt över tanken

I det senaste numret av Entré, den tidning som vi ger ut på ESBRI för att popularisera forskning inom entreprenörskap, innovation och småföretagande, reflekterar jag över språkets makt över tanken (läs även inlägg nedan). Vill dela med mig av den texten även här i bloggen:

"Har ni tänkt på vilken kraft och makt språket har över vad vi tänker, tycker, gör och känner? Ibland brukar jag på skämt, med en underton av allvar, säga till den närmaste omgivningen: se bara hur språket i Sveriges nationalsång präglar tänkandet och den offentliga diskussionen i vårt land.

En strof är: ”Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat Ditt namn flög över jorden. Jag vet att Du är och Du blir vad du var”. Fundera på den ett ögonblick…

Är det så att vi alla är, mer eller mindre, fast i vår historia? Att vi ”tronar på minnen”, hellre än ser nutiden som den är och tar oss an de utmaningar som finns i framtiden? Jag tror att det kan vara fallet för mångas självbild – såväl för individer som för organisationer. Och för länder.

En annan strof från nationalsången är: ”Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.” Kan den möjligtvis förklara vår ambivalens till EU och globaliseringen?"

Sommaren ger förhoppningsvis tid för reflektion och eftertanke. Ett mål kan vara att identifiera vilka ord som ska bytas ut efter semestrarna - för att vi ska förändra våra tankar och handlingar!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Redan de gamla kineserna

Jag har tidigare kommenterat hur viktigt det är för entreprenörskapet att tillåta misslyckanden. Om vi ser nyföretagandet som experiment, blir detta med misslyckande mycket enklare, och ganska självklart.

Sinnebilden av experiment är att vi måste pröva oss fram. Går det inte första gången, prövar vi igen. Men då med lärdomen från det föregående experimentet - vi gör det lite annorlunda. Fungerar det inte då heller, kanske vi prövar ytterligare en gång, och till sist får vi till det (förhoppningsvis!).

Alltså, misslyckande ses som en naturlig del av det experimentella lärandet. Och så borde det vara även inom företagandet.

Anledningen till att misslyckandet har fått en så negativ klang beror nog till mångt och mycket på vår förståelse för språket. Vi måste försöka inse att misslyckandet även kan vara något positivt - i det långa loppet.

Det här med språk och ordens betydelse för hur vi ser på saker och ting, berör jag även i ledaren i senaste numret av ESBRIs tidning Entré. Där diskuterar jag hur orden i Sveriges nationalsång påverkar, eller har påverkat, vårt tänkande.

Till sist några inspirerande citat kring misslyckande, som kanske kan få oss att ändra vår förståelse för begreppet:

”Success is to go from failure to failure without the loss of enthusiasm”
Winston Churchill

"Fallor ergo sum" ("Jag gör misstag, alltså lever jag")
Kyrkofadern Augustinus

”Failure is victory”
Kinesiskt ordspråk

Redan de gamla kineserna visste alltså…

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Misslyckas framåt!

I mitt förra inlägg skrev jag att vi i Sverige borde bli bättre på att hylla våra entreprenörer som hjältar. Ibland hjälper media till att göra hjältar av entreprenörer (se bara under it-bubblan). Men jag får även känslan av att journalisterna nästan lika ofta bara väntar på att hjältarna ska falla. Så att de kan göra ännu större reportage om deras misslyckanden!

Och då ser vi dem inte som hjältar längre...

Detta är ett fundamentalt fel. Misslyckandet är i sig ett lärande. Så oavsett om entreprenörernas risktagande resulterat i ett företag som tjänar pengar eller inte, så ska vi se dem som hjältar. Och dessutom önska dem lycka till i nästa försök. Världen är full av företag vars grundare ”misslyckats” både en och två gånger, men till sist fått till det!

Så nästa gång någon i omgivningen faller och skrubbar knäna, uppmuntra och säg att nu prövar vi igen.

Lästips: Artikel på ESBRIs webbplats där professor Bill Gartner porträtteras. Han har myntat begreppet ”Fail forward”, som syftar just på vikten av att tillåta misslyckande bland entreprenörer. I ESBRIs Kunskapsbank finns även fler artiklar om detta och andra ämnen som rör entreprenörskap, innovationer och småföretagande.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

”Från jante till hjälte”

För en kort tid sedan kom ett tjockt magasin på posten. Skrälligt gult och med titeln ”Made in Sweden – Från jante till hjälte”. Några unga entreprenörer från Halland står bakom projektet. De ville träffa ”coola och framgångsrika entreprenörer i Sverige för att se hur de egentligen är”. Målet är att visa, framförallt ungdomar, en annan bild av företagande och att det finns många förebilder i vårt land.

I magasinet samsas en intressant och kul blandning av ”entreprenörer”. I det här fallet blir det en extremt bred definition av begreppet entreprenör. Det handlar om ett antal personer som har gjort något inom allt från sport till att vara finansmatadorer. Oavsett är det trevlig läsning med en rad färgstarka personporträtt (lite fler ungdomar som hjältar hade gjort det hela ännu trevligare).

Jag håller med om att vi måste bli bättre på att uppmuntra hjältarna. När våra idrottsstjärnor vinner VM eller OS samlas tusentals – ja, upp till tiotusentals – människor för att fira detta. Och visa sin uppskattning.

Borde vi inte ha samma inställning till de människor som enskilt eller i team startar och bygger upp ett framgångsrikt och lönsamt företag? Vi behöver ju inte nödvändigtvis stå på torget och vifta med flaggor, men ändå - något åt det hållet kanske inte vore så dumt...

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Entreprenörskapet finns redan i sandgropen

När solen nu, om än lite tveksamt, vaknar till liv, åker också kulpåsarna fram. Många skolbarn ägnar rasterna åt olika former av kulspel. På vägen till skolan häromdagen kom jag och Viktor, min son på 7 år, att prata om detta. Jag undrade lite försynt hur det gick med kulspelet. Jo då, det gick väl rätt bra. Han vann ibland och förlorade ibland.

Viktor tycker extra mycket om att ställa upp ”pyrrorna” eller ”dankar” av olika storlekar, för då kan man bestämma hur långt ifrån den som ska kasta får stå. Ju fler kulor, eller ju mer värdefull dank (stor eller fin är kriterierna), desto längre bort måste de som vill kasta stå.

Om man inte får några kunder, det vill säga om de tycker att de måste stå för långt bort från den presumtiva vinsten, får man helt enkelt göra erbjudandet mer intressant. Antingen genom att göra avståndet kortare, eller genom att ställa upp fler eller mer värdefulla kulor.

Sedan kan man även jobba åt någon annan och på så sätt tjäna ihop kulor om man inte har några med sig hemifrån just den dagen.

En ganska väl utvecklad verksamhet alltså, med regelverk och överenskommelser liknande de som finns i affärsvärlden.

Detta fick mig att börja fundera på behovet av entreprenörskap i grundskolan. Ofta förs diskussionen om att vi måste föra in entreprenörskap så långt ner som möjligt i grundskolan.

Undrar om frågan kanske är fel ställd. I stället bör vi kanske fråga oss: hur ska vi undvika att ta bort det entreprenörskap och den intuitiva förståelse för marknadsekonomin som våra barn verkar ha redan från början!

Det kanske inte är mer komplicerat än så med företagandet och förståelsen för hur arbete fungerar? Eller…

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Helgens bästa recept - för tillväxt!

Häromdagen avslutade vi vår konferens ”The First Symposium on Growth Strategies for Women Entrepreneurs”. Entreprenörer, rådgivare till entreprenörer, finansiärer, forskare och policymakare från 15 länder samlades och diskuterade tillväxtstrategier.

En av huvudtalarna var professor Myra Hart från Harvard Business School. Hon delade med sig av erfarenheter från sin forskning, men även från att ha varit en av grundarna till Staples, en kedja affärer med kontorsmaterial i USA.

Till konferensen hade hon tagit fram ett nytt recept för framgångsrikt företagande som jag vill förmedla:

Ingredienser:
1 lysande koncept (great concept)
1 skalbar affärsmodell (scaleable business model)
1 praktiskt orienterad ”handlingsplan” (practical operational plan
1 nypa inspiration (pinch of inspration)
2-3 dedikerade teammedlemmar (committed partners)
koppar med pengar (cups of Cash)

Tillvägagångssätt:
Kombinera alla ingredienser i en bransch med hög tillväxttakt
Rör om grundligt
Låt vila över natten (eller längre)
Knåda omsorgsfullt
Baka en i ”pre-heated” ekonomi
Smaka av ofta
Garnera med optimism och entusiasm
Servera frikostigt

Tänk på att precis som med vilket annat bra recept, så:
- blir resultatet aldrig det samma vid olika tillfällen
och
- får erfarna kockar för det mesta ett bättre resultat.

Det jag vill tillägga till Myra Harts recept är att förutom en nypa inspiration krävs litervis av vätska (svett!). Mycket hårt arbete alltså!

Mer om konferensen kommer att läggas ut på ESBRIs hemsida efterhand.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Äntligen...

Den senaste månaden har varit hektisk och bloggen har tyvärr blivit lidande. Hädanefter blir det minst ett inlägg i veckan (cross my heart…).

Esbri har varit engagerade i en rad aktiviteter. Bland annat har vi, tillsammans med FSF, Forum för Småföretagsforskning, arrangerat en nordisk forskarkonferens om småföretagande.

Jag hade också nöjet att vara moderator för konferensen ”Innovation Society 2006” i förra veckan. Konferensen, som var ett initiativ från Stockholms Läns landshövding Mats Hellström, samlade representanter från 13 innovativa regioner i Europa. Tanken var att diskutera frågor kring hur innovativa regioner skapas. En reflektion från min sida så här i efterhand är att det pågår en hel del spännande satsningar, men att det inte finns något enkelt svar på frågan.

En sak som jag lyft fram i en tidigare bloggning är förmågan att sälja. Detta var även något som professor Klaus Gretschmann, Generaldirektör från EU Council of Ministers, pekade på som väldigt viktigt under ”Innovation Society 2006”.

Ett konkret resultat av konferensen blev skapandet av ett europeiskt nätverk

Magnus Aronsson, vd för Esbri

Företagare är också människor

De senaste veckorna har en rad olika rapporter presenterats om småföretag och småföretagare. Tillsammans bekräftar och förstärker de bilden av tidsandan med tillväxt utan nya jobb.

För dem som följt forskning om tillväxt i småföretag under de senaste 10 åren, är det ingen direkt nyhet att vi i Sverige har relativt få småföretag som anställer. Nu till den senaste floden av rapporter.

Först ut på banan för någon vecka sedan var SEB med en undersökning av de mest snabbväxande mindre företagen (Presenterades på DN Debatt)

Ett av de viktigaste resultaten i undersökningen var att den absoluta majoriteten av företagarna inte vill anställa trots att det är högkonjunktur och god efterfrågan på deras produkter och tjänster.

Samma dag kom Småföretagsbarometern som görs av FöreningsSparbanken och Företagarna

Även denna undersökning visar att de nya jobben lyser med sin frånvaro, trots rådande högkonjunktur. Klart oroväckande är att företagarna upplever att det är svårt att hitta rätt personal. Detta trots att vi, oavsett vilken arbetslöshetsdefinition som används, har gott om potentiell arbetskraft för närvarande.

Och härom kvällen presenterades nästa dystra statistik i Aktuellt. Enligt statistik från EU har vi i Sverige de senaste åren haft en negativ trend vad gäller antalet individer som driver företag.

En sak som många verkar glömma är att de som startar och driver företag i stort sett är som vilka andra människor som helst. Det som skiljer är att de flesta drivs av en kraft att göra något på egen hand – att förverkliga en idé. Ibland lyfts det fram att vi bör hylla dessa modiga män och kvinnor som vår tids hjältar. Och visst vill de, precis som alla andra, ha omgivningens uppskattning för det de gör.

Att som småföretagare å ena sidan få höra av Socialdemokraterna och LO att de är viktiga för att skapa nya jobb, och att å andra sidan få se sig utmålas som ruskiga, samvetslösa direktörer i den kampanj som LO körde för några veckor sedan – ja, det kan inte vara särskilt roligt. Varför ska företagaren anställa om det är den uppskattningen han eller hon får av sin omgivning? Företagare – som i många fall sätter sina tillgångar i pant för att realisera sin dröm. Företagare – som när det går dåligt betalar lön till sina anställda men avstår från lön själva. Företagare – som om det skulle gå helt åt pipan får ta hela smällen.

Det får mig att tänka på de kloka ord som professor Lars Kolvereid från Högskolan i Bodö sa i samband med sin Estradföreläsning hösten 2005:

”Vad bör vi göra för att få fler att bli intresserade av att bli egna företagare? Jo, vi kan göra det mindre attraktivt att vara anställd. Men det är nog inte en särskilt populär politik. En annan väg är att göra det mer attraktivt att vara självständig. Och då kanske speciellt öka säkerheten och reducera arbetstrycket för de egna företagarna. Det kan till exempel göras genom att minska byråkratin kring eget företagande.”

Så låt oss alla fundera över påskhelgen vad som kan göras för att företagande ska bli mer attraktivt – och sedan gå till handling!

Glad påsk!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

I Åre(ts) tillväxtkommun på besök

Är på skidsemester i mina gamla hemtrakter, närmare bestämt i Duved – en pärla i Jämtlandsfjällen (även om jag givetvis är något jävig i frågan).

Jag slås av hur mycket som händer i grannbyn Åre. Grävskopar och lyftkranar flockas runt stora hål i backen – nya exklusiva bostadsrätter ska byggas inför alpina VM nästa år. Nyligen fick kommunen även utmärkelsen ”Årets tillväxtkommun 2006”.

Runt skidåkningen har allt fler verksamheter vuxit fram, inte minst inom relaterade områden som till exempel skidkläder. Även om fjällen, med snön och liftarna, fortfarande är grunden för tillväxten, verkar det som att Åre med omnejd har lyckats rätt väl med att slå mynt av detta under senare år. Allt fler nya företag startas, eller lockas att flytta hit på grund av gynnsamma förhållanden.

Men jag slås också av den kontrast som resan mellan Östersund och Duved bjuder på. Innan och efter själva Åre by händer inte speciellt mycket. Det var ett år sedan jag var här senast, och det ser i princip likadant ut i byarna längs vägen. I Åre by däremot har ett antal nya större bostadshus och kommersiella fastigheter sett dagens ljus. Det får mig att tänka på rushen i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. En rush som slutade i förskräckelse.

Den här gången hoppas jag att Åres positiva utveckling fortsätter efter VM, även om vi skulle få en vikande konjunktur i landet. Genom det mer diversifierade näringslivet som nu växer fram borde det gå.

Utvecklingen i Åre visar att det går att få till en stark och positiv utveckling även i perifera regioner. Den visar också på vikten av att jobba tillsammans. Näringslivet och det offentliga i området har ett nära och fruktbart samarbete. En annan lärdom som blir tydlig i exemplet Åre är att varje kluster, det må vara av geografisk eller funktionell karaktär, behöver en stark motor.

Med lite tur, vilja och hårt arbete kanske motorn i Åre kan få den gynnsamma utvecklingen att sprida sig även till grannbyarna. Det vore kul om resan mellan Östersund och Duved också på andra håll kunde bjuda på glada tillväxtutrop.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Entreprenörskapsutbildning – ett säljande(?) koncept

Igår kväll (28 mars 2006) hade Aktuellt ett inslag om KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning) som har stor framgång eftersom de allra flesta elever (80 procent) får jobb efter examen. Den utbildning som togs upp som exempel i reportaget handlade om att bli en bra säljare.

Det påminde mig om en intervju jag gjorde med Dr. David Birch (forskaren bakom bland annat Gasellbegreppet – snabbväxande företag) för något år sedan. En av hans främsta kritiska synpunkter mot entreprenörskapsutbildningar på universitet och högskolor var att de sällan innehåller någon kurs i försäljning. Lite konstigt kan tyckas.

Mycket i att starta ett företag handlar ju om att sälja – om att få andra att tro på sin idé. Allt från eventuell familj, partners och finansiärer, till kunder och blivande anställda måste tro på affärsidén för att våga satsa. Att lära sig sälja borde alltså vara ett självklart inslag i alla entreprenörskapskurser!

Och apropå entreprenörskapsutbildningar: vi på ESBRI slutför för närvarande en kartläggning över hur det ser ut på den fronten i Sverige för tillfället – håll utkik efter information om denna på vår webbplats framöver.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Ps. Mejla mig om du vill ha en kopia av den artikel som blev resultatet av intervjun med David Birch. Ds.

Kvinnliga entreprenörer som resurs!

Återigen kommer, den för ingen förvånande, nyheten om att det finns få kvinnor i storföretagens ledningsgrupper och styrelser. I de flesta tidningsartiklar om ämnet hävdas att för att få fler kvinnor i styrelserna måste fler kvinnor bryta igenom glastaket och komma med i högsta bolagsledningen. Visst finns det en poäng med detta, men en annan viktig grupp kvinnor glöms bort. Och det finns alldeles för få av dem också!

År 2003 skrev jag och Nancy Carter, professor University of St. Thomas, en kort artikel där vi poängterade att kvinnor som har drivit ett eget framgångsrikt tillväxtföretag borde kunna vara goda kandidater till styrelser. Men det är alltså samma problem där – det finns för få av dem!

För att förstå mer om detta fenomen, och om tillväxtfinansiering för företag ägda av kvinnor, har vi på ESBRI sedan 2003 samarbetet med en grupp forskare från USA under namnet DIANA. Tanken är att bygga ett internationellt nätverk av forskare för att tillsammans arbeta för att öka kunskapen om dessa frågor. Under våren 2006 händer en hel del inom DIANA-projektet. Vi kommer att publicera en populärvetenskaplig rapport och en bok. Vi kommer dessutom att arrangera ett Internationellt symposium här i Stockholm. Mer information kommer framgent.

En sista reflektion: Låt oss hoppas – och arbeta för – att även de kvinnor som väljer eget företagande som modell att styra sina liv uppmärksammas som förebilder. Låt oss också hoppas – och arbeta för – att dessa kvinnors resa i det egna företagandet ses som en framtida resurs för högre chefsposter och styrelser när nomineringskommittéerna söker med ljus och lykta efter lämpliga kandidater.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Välkommen till ESBRI-bloggen!

Här kommer jag att skriva om entreprenörskap, innovationer och småföretagande. Jag kommer främst att lyfta fram tankar, idéer och resultat från aktuell forskning och, när det passar, anknyta till praktiska implikationer för företagare och policy. Men ibland kommer jag nog inte heller att kunna hålla mig från att kommentera en del dagsaktuella händelser…

Kunskapsspridning står högst på agendan för mig och ESBRI. Orsaken är att vi behöver ett bättre entreprenörsklimat i Sverige. I ett tidigare nummer av vår tidning Entré (nr 1-2005) argumenterade jag för att det finns en för låg förståelse för betydelsen av entreprenörskap och innovationer. Nedan ett utdrag från den artikeln:

”Som jag ser det utgör de fyra orden förståelse för betydelsen av grunden till ett klimat där individer som startar, driver och bygger upp företag uppskattas. I bästa fall skapar de välstånd på både kort och lång sikt. För att förstå betydelsen av entreprenörskraften gäller det att på olika sätt nå ut med kunskap om vad små, nya och växande företag bidrar till – såväl i ekonomiska som sociala termer. Det är även viktigt att förstå samspelet mellan stora och små företag, mellan olika regioner och mellan människor i olika branscher.

Först när vi lägger den kunskapsgrunden kan de som har drivet att starta företag bemötas med den uppskattning de förtjänar. Vi behöver således ett kunskapslyft: den grundläggande förståelsen för betydelsen av just entreprenörskap och innovationer måste ökas. Utan ett sådant lyft landar nog tyvärr alltför många av de frön som sprids i olika satsningar direkt på hälleberget.”

Därför kan jag rekommendera ett besök på vår hemsida www.esbri.se där du finner massor av intressant forskning om entreprenörskap, innovationer och småföretag.

I skrivandets stund har jag precis återvänt från en tre veckor lång ”turné” i USA. Jag hade förmånen att delta i ett internationellt ledarskapsprogram som arrangeras av U.S. Department of State. Tillsammans med fem andra européer från Bulgarien, Cypern, Danmark, Slovakien och Tyskland har jag fått lära mig mer om hur de arbetar för att främja kvinnors företagande och karriärmöjligheter i USA. Med mer än 30 olika möten med ett 60-tal personer i fyra olika städer (Washington D.C., Cleveland, Seattle och San Diego), är intrycken många och behöver tid för att sorteras upp.

Efter hand kommer jag att lyfta fram olika exempel här på bloggen. En sak står dock klar: Det finns en stark ideell kultur i USA, även när det gäller olika aktiviteter för att främja kvinnors företagande. Bland annat finns det många olika, såväl lokala som nationella, nätverk och en hel del offentliga stöd på federal nivå.

Till sist vill jag slå ett slag för nästa tillfälle i vår öppna föreläsningsserie Estrad, där professor Ivo Zander, Uppsala universitet, kommer att berätta om sin forskning om intraprenörskap och nya satsningar i befintliga företag.

Återigen, varmt välkommen till ESBRI-bloggen!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI