Entreprenörskap som förändrar samhället – och ger klirr i kassan

Det behövs fler samhällsentreprenörer i Sverige, och fler innovativa idéer i samhällets tjänst. Det skriver Eva Moe i förordet till Entrepreneurship in the Name of Society (KK-stiftelsen, 2009), en engelsk kortversion av Samhällets entreprenörer – En forskarantologi om samhällsentreprenörskap, som kom tidigare i år. ESBRI skrev om den här. Redaktörer för boken är forskarna Malin Gawell, Bengt Johannisson och Mats Lundqvist. I sitt inledningskapitel skriver de bland annat att samhällsentreprenörskapet kan påverka samhället på många olika sätt: som en mobiliserande kraft, som en innovativ kraft och som en värdeskapande kraft. Ibland kan det till och med leda till radikala samhälleliga förändringar.

Och fler håller med om att samhället tjänar på att entreprenörer engagerar sig i sociala frågor. Centerpartisterna Kenneth Johansson och Birgitta Sellén skriver i en motion till riksdagen att det de kallar för socialt företagande kan ha en samhällsekonomisk vinst på upp till en miljon kronor per person och år. Med motionen vill de att: ”arbetet med att underlätta för och stimulera socialt företagande ska intensifieras.”

Ett nyligt exempel på hur näringslivet engagerar sig i samhällsfrågor är Björn Carlsons och Niklas Zennströms inlägg om miljöfrågor i Östersjön som de skrev om på DN debatt. Zennström har för övrigt en fond som arbetar just med att stödja bland annat socialt entreprenörskap.

Samhällsentreprenörskap är inget nytt, men kanske viktigare än någonsin när vi står inför stora samhälleliga utmaningar i form av klimatförändringar och ekonomisk kris. Och, det finns ju pengar att tjäna – både för samhället och för den driftiga entreprenören!

Jonas Gustafsson, Redaktör på ESBRI.

Entreprenörskap – mer än bara företag

Samhällsentreprenörskap är inget nytt. Det har alltid existerat vid sidan av det flashiga, riskkapitalfinansierade, vinstmaximerande och högteknologiska företagandet. Det är bara det att det inte har fått lika mycket uppmärksamhet. Detta vill en grupp forskare ändra på nu. I ett projekt, finansierat av KK-stiftelsen, skriver de på en bok som kommer ut om någon månad.

I dag föreläste bokens tre redaktörer – Malin Gawell, Bengt Johannisson och Mats Lundqvist – på ESBRIs Estrad. De berättade bland annat om samhällsentreprenörskapets rötter, och placerade in begrepp som CSR, social ekonomi, civic entrepreneurship och publikt entreprenörskap i en fyrfältsmodell som hade socialt–ekonomiskt respektive kollektiv–individ på de båda axlarna.

Gawell, Johannisson och Lundqvist bjöd på en rad exempel på samhällsentreprenörskap. Många av dem var kollektiva, kooperativa och/eller ideella: chalmersstudenter som bygger en solcellsdriven inkubator i Uganda, skatemekkat Stapelbäddsparken i Malmö, konstnärer som synliggör samhällsproblem, eldsjälar inom åldringsvården och Attac – som började som en gräsrotsrörelse, men som organiserats på ett entreprenöriellt sätt.

Inom det traditionella entreprenörskapet finns ett antal hjältar som ständigt lyfts fram (oftast manliga sådana: Persson, Kamprad, Zennström…). På samma sätt har även samhällsentreprenörskapet börjat få sina poster boys – men även dito girls: Putte Svensson (Rock City Hultsfred), Björn Söderberg (Watabaran) och Karin Stenmar (Dem collective ), för att nämna några.

Vill du veta mer om samhällsentreprenörer? ESBRI tillhandahåller föreläsningen som webb-tv – kostnadsfritt. Mejla estrad@esbri.se för mer info.
Om du hellre vill delta ”live” är du varmt välkommen åter i vår. Vi sparkar igång Estradåret 2009 med en föreläsning om ”Jakten på ett nytt Google” 13 januari. Läs mer och anmäl dig här.

Åse Karlén, redaktör ESBRI