fredag, januari 11, 2019

Back to business

Foto: William Moreland/Unsplash
Hoppas att ni har haft sköna helger. Den här veckan drog vardagen igång igen på ESBRI. Det kändes lite chockartat först, men ganska bra att få gamla rutiner på plats och nya bollar i luften.

De aktiviteter som ligger närmast i tiden är två Estradföreläsningar, varmt välkommen att delta:

6 februari diskuterar KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson hur man kan hantera risk och osäkerhet när man jobbar med innovation. 14 mars har vi bjudit in Lars Magnusson, Uppsala universitet, som föreläsare. Han kommer att berätta om vad vi kan lära av den ekonomiska historien. Anmälan är öppen.

Om du mot förmodan skulle ha missat någon föreläsning under hösten (eller tidigare) så går de förstås att se i repris. Kolla hela listan och lär dig mer om exempelvis AI, systemiska innovationer och entreprenörer som navigerar i digitala landskap.

Trevlig helg!
Åse

EDIT 15 januari 2019: Lars Magnusson har tyvärr fått förhinder, och kommer inte att kunna föreläsa 14 mars. Vi hoppas kunna boka in ett annat datum med honom längre fram, och återkommer med talare för mars-Estrad! Så fort något är spikat lägger vi ut det på webben. /Åse

fredag, december 21, 2018

ESBRI söker en praktikant!

Foto: Rawpixel/Unsplash.
Vill du jobba med den senaste forskningen om entreprenörskap och innovation? Vill du samtidigt få möjlighet att arbeta med tidningsproduktion, event, digitala medier och marknadsundersökningar? I så fall är du välkommen att göra din praktik hos oss på ESBRI – Sveriges ledande hubb för forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretagande.

Vi producerar en tidskrift, Entré, om den senaste forskningen inom området entreprenörskap, innovation och småföretagande. Tilltalet är tillgängligt och målgruppen omfattar entreprenörer, policyaktörer, forskare och en intresserad allmänhet. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och har en upplaga på 18 000 ex. Vi har också en föreläsningsserie, Estrad, med cirka tio föreläsningstillfällen per år.

Utöver Entré och Estrad driver vi också flera projekt. Under 2019 arbetar vi till exempel med projekt om entreprenörskap i skolan och teknisk innovation i framkanten (AI, VR/AR, nanoteknik mm). Väldigt spännande om vi får säga det själva!

ESBRI är en liten organisation, därför kommer du att vara delaktig i arbetet med tidningsproduktion och annat kommunikationsarbete från ax till limpa. Under din praktiktid finns möjlighet att få arbeta med och utveckla dina färdigheter inom textproduktion, research, foto och grafik, marknadsundersökningar och marknadsföring via sociala medier. Vi planerar dina arbetsuppgifter tillsammans, utifrån dina intressen och våra behov. Vi är inne i en fas där vi jobbar med att utveckla vårt kommunikationsarbete. Vår förhoppning är att du vill bidra med egna idéer.

Vi förväntar oss att du:
- är i slutet av din (minst) kandidatutbildning
- brinner för populärvetenskap
- är intresserad av företagande, ekonomi och samhällsfrågor
- talar och skriver flytande svenska och behärskar engelska
- är flexibel – i en liten organisation hjälps vi åt att göra allt, stort och smått
- är kvalitetsmedveten
- älskar kommunikationsarbete!

Om du är särskilt intresserad av visuell kommunikation, så är det en bonus.

Låter det roligt? I så fall är du välkommen att maila din ansökan, med några rader om dig själv, cv och arbetsprover till mig. Tveka inte att ta kontakt om du har några frågor.

/Anna-Karin

torsdag, december 20, 2018

”Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början”

Hanna von Schantz föreläste på Estrad 11 december 2018. Foto: Viktor Aronsson.
Årets sista Estrad handlade om digitalisering. Den tekniska utvecklingen, men också tjänster, produkter och beteenden förändras i snabb takt. Som entreprenör gäller det att hinna anpassa och utveckla sin affärsmodell i samma takt. Föreläsare var ekonomie doktor Hanna von Schantz, Stockholms universitet.

Hon menar att internet kan ses som en basteknologi, liksom ångmaskinen eller elektriciteten. På det följer nya tjänster, produkter och inte minst beteenden, som skapar nya affärsmöjligheter.

- Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början.

Hanna von Schantz skrev sin avhandling om digitala entreprenörer och ville ta reda på hur det är att innovera när förutsättningarna ständigt förändras. Hon drev själv ett e-handelsföretag på 90-talet och är i dag entreprenör inom foodtech. Hon har alltså både den teoretiska kunskapen och den praktiska erfarenheten av att arbeta under de här omständigheterna.

- Det som drev mig in i forskningen var att jag inte kände igen mig i entreprenörskapslitteraturen. Det är svårt att fånga en idé och därför är entreprenörskapsstudier ofta grundade på retroaktiv information. Då finns en risk för att man får en tillrättalagd berättelse. I efterhand är det lätt att säga att Ikeas affärsidé är klockren, eller Ishotellets för den delen… Men hur ska man veta vilka idéer eller bolag som man ska våga satsa på i förväg?, sa hon.

Under senare år har forskarna börjat titta mer på den entreprenöriella processen. När Hanna von Schantz skrev sin avhandling valde hon att följa ett nystartat företag under flera år, för att se hur entreprenörsprocessen faktiskt såg ut.

Företagets grundare ville utveckla en play-tv-tjänst med egenproducerat innehåll. Han anställde kreativa personer som skapade nya format, men som ”kanske inte var vana vid att sitta i möten med finansiärer”. Företaget stötte på problem med legitimitet och regelverk. Facket visste inte hur de skulle agera – de visste inte ens vad en padda var när förhandlingarna inleddes. Trafiken till kanalen blev blygsam och annonsörerna uteblev. I slutändan blev bolaget ett traditionellt produktionsbolag och köptes upp av en större aktör.

Affärsmöjligheten eller affärsmodellen går inte att skriva fram på förhand, menar von Schantz. Den växer fram i interaktion med omvärlden. Den blir till en form av berättelse eller förståelse för vad bolaget ska göra. Hon menar att affärsmodellen kan användas som en beta – bolaget går ut och testar sin affärsmodell. Och då är det ju en fördel om företaget är ungt och lättfotat. Det är också viktigt att lyssna på sina kritiska vänner. Det finns en risk när alla i teamet tänker för lika och inte ifrågasätter, som i hennes fallföretag.

- Som entreprenör måste man våga experimentera och agera, sa Hanna von Schantz.

Hennes råd till digitala entreprenörer är att inte tänka linjärt. Man ska inte försöka mejsla ut den bästa idén och den bästa strategin och sedan den bästa finansieringen…

- Att se affärsmodellen som en form av blankt blad är ett utmanande arbetssätt. Man vet inte åt vilket håll idén kommer att utvecklas innan de första avtalen är påskrivna. Entreprenören får ge sig ut och träffa potentiella partners och kunder för att bättre förstå de framtida intressenterna – och jobba stegvis. Det ställer också krav på ledarskapet, sa hon.

Föreläsningen följdes av en paneldiskussion där Hanna von Schantz deltog tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova, Johan Attby, grundare av Fishbrain, och Mattias Wiggberg, KTH. De höll med om att betatester och experimenterande är det bästa sättet att nå framgång.

- I dag finns mycket kunskap om fördelarna med att arbeta med hypotesprövning och experimenterande. Ändå är startups både i Sverige och Silicon Valley snabba med att påbörja produktutveckling. De är övertygade om att deras idé är bra, sa Anne Lidgard.

- Det är viktigt att leta efter invändningar och inte bara bekräftelse, men ingen vill ju höra att ens bebis är ful. Det är mänskligt, sa hon.

Johan Attby tycker inte att det går säga något generellt om vilka företag som blir framgångsrika, utöver att drivet sitter hos grundarna.

- Sedan är en del grundare otrevliga eller rent av galna, medan andra är mer jordnära, sa han.

Han berättade att Google har försökt sålla ut framtida tillväxtraketer med hjälp av en algoritm. Trots att de har tillgång till enorma mängder data har försöken inte varit framgångsrika. Algoritmens resultat stämmer inte överens med det verkliga utfallet.

- Daniel på Spotify brukar säga att de testar nio saker, varav åtta går åt skogen. De testar direkt för att få feedback på marknaden, sa han.

ESBRIs Magnus Aronsson ledde paneldebatten. Han frågade hur lagstiftaren kan tänka relativt de digitala bolagen: Har lagstiftaren ens en roll att fylla?

- Det finns ett brett spann av företagsidéer som skulle behöva testas. Här skulle staten kunna spela en roll. Vill vi ju inte ha självkörande bilar som beter sig som Spotifys app gjorde från början, sa Mattias Wiggberg.

Han exemplifierade också med elscootrarna från Voi som sedan en tid tillbaka syns överallt på Stockholms gator.

- Vi vet inte vad det är för typ av fordon. Det finns inga avsedda parkeringsplatser, inga trafikregler. Här har vi några entreprenörer som inför en ny form av infrastruktur med trial-and-errormetodik, sa Wiggberg.

Anne Lidgard berättade att många startups stöter i policytaket. En del av staten driver på medan en annan sätter stopp. Hon menade att vi behöver ett mer agilt policyskapande i Sverige.

Vill du veta mer? Hela föreläsningen finns att se som webb-tv.

/Anna-Karin

torsdag, december 13, 2018

Gästblogg: Tänd gnistan hos entreprenörerna och ge dem incitament att växa

Foto: Ethan Hoover/Unsplash
Årligen betalar den svenska staten ut 27 miljarder kronor i företagsstöd, men bara en bråkdel går till små och medelstora företag. Det är helt uppåt väggarna, anser Anette Rhudin som brinner för att få mindre företag att växa. Hon var drivkraften bakom succéprojektet Tillväxtmotor/Business Generator i Värmland, som fick pris av EU-kommissionen för ett år sedan. Nu skalar Anette upp projektet under namnet Navigator Scaleup. Kontakta henne om du vill veta mer – men läs först hennes gästblogg! /Åse

”Större företag har större framtidstro”
”Vanligare med hållbarhetsarbete i större företag”
”Ju större företag desto vanligare med innovation”
”Större företag är i högre utsträckning digitaliserade”

Citaten ovan är hämtade ur Tillväxtverkets skrift Företagens villkor och verklighet 2017. Det är tydliga indikationer på att det finns fördelar med att växa som företag. Det finns därför en stor samhällsvinst i att stötta små och medelstora företags kliv uppåt, på skalbarhetens stege. Det skapar hållbar tillväxt – på riktigt.

Man kan även läsa i samma skrift att majoriteten av företagen vill växa:

”Av småföretagen är det nästan 70 procent som vill växa antingen genom att öka både omsättning och antalet anställda […] men trenden sedan 2005 har varit en sjunkande tillväxtvilja.”

Det sistnämnda är ju lite oroväckande. Det mest naturliga och drivkraften i en entreprenörs liv avtar. Det måste förändras och vändas.

Förra året vid den här tiden var Tillväxtmotor/Business Generator, ett EU-projekt från Värmland, nominerat som Sveriges bidrag till EEPA 2017, European Enterprise Promotion Awards. I en hel vecka deltog vi i EU-kommissionens evenemang SME Assembly, och fick frottera oss med Europas drivkrafter i tillväxtfrågor.

De uttalade tydligt och klart, under hela veckan, att Europas tillväxt skapas av små och medelstora företag (SME). Vill man fördjupa sig i detta så finns allt i ramverket The Small Business Act (SBA) som skapats för att se till att vi stöttar och motiverar entreprenörer utifrån deras behov och motivationsfaktorer.

Tänk om alla länders trendspaning stämmer? Tänk om vi skulle göra som ramverket anger? Tänk om vi kan tända gnistan hos våra entreprenörer och ge dem incitament att växa? Jag tror att det kan ge full pott tillbaka till samhället.

I Sverige har vi totalt 1 119 813 registrerade bolag med 0–249 anställda. Tillväxtverkets rapport visar att det finns 819 999 bolag med noll anställda, och av dem är det 24 procent som kan tänka sig att växa – både vad gäller antal anställda och omsättning! Om dessa 24 procent skulle växa och anställa en person, då pratar vi om 197 000 arbetstillfällen. (I Värmland finns det ungefär 30 000 företag med noll anställda. Det skulle innebära 7 200 arbetstillfällen om 24 procent skulle ta ett kliv uppåt och anställa en person.)

Vidare är det 45 procent av mikroföretagen (1–9 anställda) som anger samma sak – det skulle innebära ytterligare 116 572 arbetstillfällen. Småföretagen (10–49 anställda) är totalt 34 117 stycken och hela 67 procent av dem kan tänka sig samma resa som ovan. Det innebär att vi kan addera ytterligare 22 858 arbeten. Slutligen, i medelstora företag (50–249 anställda) har vi 73 procent som ser en potential i att växa. Det motsvarar ytterligare 4 080 stycken arbetstillfällen.

Tillsammans blir detta inte mindre än 340 310 nya arbetstillfällen!

En svensk snittlön uppgick 2017 till 278 954 kronor. Enligt skattesnurran, inklusive arbetsgivaravgifter, blir det 153 636 kronor i olika skatter per år. Om du fortfarande hänger med i texten och alla siffror, inser du att det blir en väldig massa skattepengar tillbaka till välfärden: hela 52 283 867 160 kronor.

SME Assembly-veckan avslutade med tävlingen EEPA 2017. Vi vann med projektet Business Generator, i kategorin ”Investing in Entrepreneurial skills”. Ett EU-projekt i Värmland, som startade utifrån två forskningsbaserade artiklar i tidningen Entré…

Projektet avslutades med tillväxtsiffror som har fått de flesta att tappa hakan. De 20 deltagande bolagen hade i snitt 7,5 anställda, och lyckades öka antalet anställda med 25 procent. Det motsvarar hela 45 riktiga jobb. Löneutbetalningarna ökade med 22 miljoner och skatteutbetalningarna med ca 15 miljoner kronor. För en region som Värmland, så är detta ett riktigt hjältedåd.

Varje år betalar svenska staten ut 27 miljarder kronor i företagsstöd. Knappt en miljard av dessa går till de små och medelstora företagen (se Riksrevisionens rapport Statliga stöd till innovation och företagande).

SME-kategorin må kallas för småföretag – ett begrepp jag starkt ogillar – men tillsammans är de giganter. De kan göra så oerhört stor skillnad lokalt, regionalt, i Sverige, i Europa och världen. Använd pengarna för att tända den entreprenöriella gnistan och ni kommer att få se på positiva förändringar i vår värld.

/Anette Rhudin

onsdag, december 12, 2018

50 kluriga sätt att använda gem

DECA Idea Challenge är en global idétävling för gymnasieelever där elevlag utmanas att hitta innovativa sätt att använda ett vardagsföremål. I Sverige genomförs tävlingen av ESBRI i samarbete med Skolverket.

Några exempel på tidigare tävlingsobjekt är gummiband, petflaska och kartong. Uppfinningsrikedomen har varit stor, och så var det även i år då tävlingen har kretsat kring gem. De tävlande har fått använda sin kreativitet, kläckt idéer och processat dem, för att till slut presentera sina gem-centrerade uppfinningar i 3-minutersfilmer på engelska som laddats upp på Youtube.

Deadline för årets tävlingsperiod var 18 november och i Sverige tävlar ett 50-tal elevlag från sju olika gymnasieskolor runt om i landet. Juryn har ett tufft jobb med att utse de klurigaste sätten att använda gem och 17 december gäller det! Då genomförs jurymötet och de tre bästa bidragen ska utses.

Det ska bli riktigt spännande att se vilka bidrag som hamnar i topp. Förstapristagarna kommer att få ett besök till sin skola av en känd inspiratör inom innovationsområdet. De som vinner förstapriset skickas också vidare till den globala tävlingen där de har chans att vinna 750 USD.

Vi kommer att tillkännage resultatet i början av nästa år så håll utkik på webbplatsen!

/Helene

tisdag, december 11, 2018

LIVE 15.00: Så jobbar digitala entreprenörer

Välkommen till säsongsfinalen av Estrad! Vi får ta del av Hanna von Schantz spännande forskning om digitalt entreprenörskap, med empiri hämtad från spelindustrin. I det efterföljande panelsamtalet deltar också Johan Attby, Fishbrain, Anne Lidgard, Vinnova, och Mattias Wiggberg, KTH. Föreläsningen pågår ca 15.00-16.30. För förkovran, läs Entréartikeln om hur digitala entreprenörer navigerar i okänd terräng. /Åse

torsdag, december 06, 2018

Dans, dans, dans… och innovation

Sneak peek på (en dålig utskrift av) omslaget. Ska bli så spännande att se i tryck!
Nu har vi fått iväg Entré nr 4 till tryckeriet, vilket innebär att tidningen bör landa i era brevlådor som en tidig julklapp. Håll tummarna för att postgudarna är med oss! Och håll utkik efter artiklar som bland annat svarar på frågor som:

Hur kan dans inspirera företag att bli mer innovativa?
Vad krävs för en lyckad vd-rekrytering till ett familjeföretag?
Hur jobbar modeföretag med innovation?

Dessutom rapporterar vi om sockerkickar och proteintillskott i näringslivet, digitalt intraprenörskap, olika perspektiv på entreprenörskap i skolan, och mycket mer.

Känner du någon som borde vara intresserad av att läsa Entré? Tipsa gärna om att prenumerationen är kostnadsfri. Alla som är kvicka i vändningarna och anmäler sig innan måndag hinner få årets sista nummer!

/Åse

tisdag, december 04, 2018

Hur jobbar digitala entreprenörer i en föränderlig värld?

Det kommer vi att få veta mer om mellan klockan 15.00 och 17.00 om en vecka, 11 december. Då avslutar vi nämligen Estradhösten med en föreläsning som har ett spännande och aktuellt tema: digitalisering. Den digitala utvecklingen påverkar de flesta industrier och individer på ett eller annat sätt. Många företag har affärsidéer som vi inte har kunnat förutse ens i vår vildaste fantasi.

Under föreläsningen kommer Hanna von Schantz att diskutera entreprenöriella processer och hur entreprenörer och företagsledare arbetar i en oviss framtid med ständigt nya förutsättningar. Hanna har disputerat vid Stockholms universitet och driver dessutom en digital startup. Jag är säker på att det kommer att bli riktigt spännande!

Föreläsningen avslutas med en paneldebatt där Hanna medverkar tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova och Mattias Wiggberg, KTH. Och självklart blir det juligt fika! Vi hoppas att du har möjlighet att stanna och fika med oss.

Läs gärna mer om Hannas forskning i det senaste numret av Entré.

Mer information om föreläsningen och länk till anmälan hittar du här.

/Helene

måndag, november 26, 2018

Lång pressläggning i forskarbranschen

Foto: Milkoví/Unsplash.
Jämfört med dagspressen har vi oändligt lång pressläggningstid. Ofta går det ett par månader från det att vi intervjuar forskaren tills ni kan läsa artikeln i Entré. Men jämför man med forskarvärlden ligger vi helt klart i lä.

När jag intervjuade Chalmersforskaren Martin Lackéus senast berättade han om turerna kring publiceringen av artikeln ”Assessing the Impact of Enterprise Education in Three Leading Swedish Compulsory Schools” som han har skrivit tillsammans med kollegan Carin Sävetun.

- Vi har harvat runt med artikeln ett bra tag nu och försökt få den publicerad i olika tidskrifter. Vi har fått höra både att den är för kritisk, och att den inte är tillräckligt kritisk. Men det är egentligen inget ovanligt, att publicera sig tar tid. Det gäller att rätt artikel ska hitta till rätt journal, sa Martin.

Under 2016 och 2017 skickade Carin och Martin artikeln till flera vetenskapliga tidskrifter, som ofta lät svaren dröja. En journal höll på artikeln i sex månader, en annan i åtta. Sedan svarade de ”nej tack”.

Vändningen kom när Journal of Small Business Management gick ut med att de hade ett specialnummer på gång. Av ett 40-tal inskickade bidrag fick åtta författarteam komma och presentera sina artiklar för redaktörerna i Los Angeles.

- Redaktörerna för Journal of Small Business Management är nog egentligen inte så intresserade av data på grundskolenivå, men de gillade vår metod, konstaterade Martin.

Och i november 2018 kom slutligen glädjebeskedet: Martins och Carins artikel är accepterad för publicering i ett kommande nummer av tidskriften. I skrivande stund ligger den ännu inte uppe på sajten, men den kommer att finnas online och senare – gissningsvis om några månader – i den tryckta tidskriften.

Om du prenumererar på Entré behöver du inte vänta så länge på att läsa mer om vad Martin och Carin har kommit fram till. Vi rapporterar om artikelns slutsatser och räknar med att nr 4, 2018 ska nå alla läsare innan jul. Sajna upp här om du saknar en egen prenumeration – eller tipsa en kompis! Det är kostnadsfritt att prenumerera.

EDIT 28 november 2018: Carins och Martins artikel är nu online! Mejla Martin om du inte har tillgång till Journal of Small Business Management men är intresserad av att läsa artikeln.

/Åse

onsdag, november 21, 2018

Gästblogg: Klimatkonferens i Barcelona


Deltagare på Climate Alliance International Conference i Barcelona 1–3 oktober 2018.
Tillsammans med Vinnova arrangerar ESBRI uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Pristagarna får resebidrag som ska utnyttjas i fortbildningssyfte. Filippa Egnér och Lina Trosvik skrev sin uppsats på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. De knep förstaplatsen förra året och valde att lägga sina vinstpengar på en konferens- och studieresa till Barcelona. Nedan följer en gästblogg om deras upplevelser och lärdomar. /Helene

I början av oktober åkte vi på en studieresa till Barcelona för att lära oss mer om lokalt klimatagerande och hållbar innovation. Vi besökte konferensen Climate Alliance International Conference och utforskade även Barcelonas innovationsdistrikt, 22@Barcelona. Studieresan var möjlig tack vare att vi fått ett resestipendium från ESBRI och Vinnova efter att ha vunnit första pris i deras uppsatstävling Nytt&Nyttigt.

Att göra en studieresa där vi hade chans att utveckla våra kunskaper inom hållbar utveckling kändes ganska självklart för oss. Det kändes relevant både utifrån våra intresseområden och utifrån ämnet på vår uppsats, vilket var att undersöka hur lokala styrmedel i svenska kommuner har påverkat utvecklingen av elbilar. Då vi båda dessutom arbetar med ämnen som rör miljömässig och social hållbarhet känns det väldigt viktigt att ha en god insikt om vilka utmaningar, möjligheter och drivkrafter som finns kring klimatagerande, både på lokal, nationell och internationell nivå.

Konferensen hölls i den arkitektoniskt fina och speciella byggnaden Recinte Modernista de Sant Pau och den anordnades av Climate Alliance, en organisation bestående av huvudsakligen europeiska kommuner med syftet att arbeta med klimatagerande från ett lokalt perspektiv. Utgångspunkten är att globala nätverk för lokala aktörer är en förutsättning i arbetet med att driva lokalt klimatagerande framåt. Varje år anordnas konferensen och den samlar representanter från medlemskommunerna och andra intresserade för att fördjupa sig inom aktuella/heta ämnen såsom klimatåtgärder, innovativa lösningar och klimaträttvisa.

Konferensen skapar samtidigt ett tillfälle för deltagarna att dela kunskap och erfarenheter med varandra. Programpunkterna på konferensen bestod av olika föredrag, paneldiskussioner, ”connecting circles” och ”climate action talks”. Vi fick även chans att mingla med de övriga deltagarna under lunch och kaffepauser i lokalens mysiga källare. Lunchen bestod endast av små tapas som personalen delade ut, men det kompenserades upp med att det fanns generöst med vin.

Det betonades att lokala åtgärder behövs för att lösa våra globala problem, att vi måste förändra vår livsstil och vårt sätt att tänka, att planeten är den enda vi har och situationen är brådskande – att vi måste agera nu. Vikten av samarbete mellan lokala aktörer och nationella/internationella organisationer lyftes samt behovet av finansiellt stöd på lokal nivå. De argumenterade för betydelsen av ”bottom-up approaches” och hur viktigt det är med kunskapen som finns på lokal nivå. Problematiken ligger dock i hur den kunskapen ska lyckas inkorporeras i de politiska åtgärder som implementeras på nationell och internationell nivå.

För oss bidrog framför allt konferensen till ökade insikter i kommunernas perspektiv. Ett problem verkar vara att de lokala aktörerna upplever att de inte blir tillräckligt sedda eller bekräftade och att deras förmåga inte tas på allvar av organisationer på nationell och internationell nivå. Även om viljan finns på lokal nivå finns det också barriärer som inte går att komma runt endast på lokal nivå. Talarna frågade sig vad kommunerna kan göra för att klimatfrågan ska få en högre prioritet och enades om att den rådande konferensen var ett sådant exempel som kan signalera till politikerna på högre position.

Vi besökte även Barcelonas innovationsdistrikt, 22@Barcelona, ett urbant laboratorium som är tillgängligt för företag med innovativa produkter med en tydlig nytta för medborgarna. Initiativet tillåter användning av offentliga platser för genomförandet av innovativa pilotprojekt, och tanken är att det ska underlätta inträdet till den verkliga marknaden. Vi besökte ett av deras kontor, där vi bland annat pratade om hur de arbetar inom distriktet och om vilka pilotprojekt som vi kunde besöka.

Överallt i området fanns det till exempel varierande typer av cykelbanor som används för att undersöka vilka av dem som bäst bidrar till förbättrad rörlighet och säkerhet för cyklister, samtidigt som de inte begränsar biltrafikens framkomlighet. Vi studerade även solcells- och vindturbinsdriven gatubelysning med sensorer för bland annat temperatur och fuktighet. Ett annat pilotprojekt vi kollade på var laddstationer, vilket i våra ögon inte uppfattas som sådär väldigt innovativt. Men det var kul att se hur de har arbetat med att synliggöra laddstationerna.

Något vi tog med oss från konferensen och vårt besök i Barcelona är att det blev tydligt att det finns väldigt starka drivkrafter på lokal nivå som arbetar för klimatet. I en tid med alarmerande rapporter om klimatförändringarnas utveckling kändes det hoppfullt att få känna av den drivkraften. Vi lämnade Barcelona med fler insikter men också med mer inspiration för fortsatt arbete.

Allt som allt så hade vi en väldigt rolig och utvecklande resa och vill avsluta med att tacka Vinnova och ESBRI för att vi fick denna möjlighet!

/Lina Trosvik & Filippa Egnér