torsdag, december 12, 2019

Digitalisering i fokus på Estradfinalen

Roboten Sparky lyssnade uppmärksamt när Linn Lindfred pratade om hållbarhet och cirkulära affärsmodeller. Foto: Viktor Aronsson.
I tisdags arrangerade vi en mycket välbesökt Estradfinal. Vi inledde med glögg och nätverkande. Med hjälp av våra förträffliga extrajobbare lyckades vi förvandla en ordinär skolsal till en riktigt mysig, julpimpad mingelyta.

Föreläsningen genomfördes i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, i deras vackra aula. Anthony Larsson gjorde ett fantastiskt jobb med att hålla ihop det späckade programmet som bestod av presentationer och paneldebatter. Talarna kom både från akademin och näringslivet, och är dessutom några av författarna till två nya böcker. Båda går att ladda ner kostnadsfritt:

”Digital Transformation and Public Services: Societal Impacts in Sweden and Beyond”

The Digital Transformation of Labor: Automation, the Gig Economy and Welfare

Under föreläsningen lyftes många viktiga aspekter på digitalisering fram. Det är omöjligt att få med alla här, men jag redogör för några exempel.

En viktig faktor som berör alla är datasäkerhet. Charlotte Mattfolk ansåg att även om det finns en fara med att samla en mängd data om individer på ett ställe, kommer det inom en snar framtid att finnas säkra lösningar för att skydda integriteten. Och det finns stora fördelar med en sådan databank. Däremot behöver vi ändra vår syn på att dela med oss av data om oss själva.

- Vi ger bort massor av personliga uppgifter till Facebook och Amazon, men när det gäller datainsamling som kan vara till hjälp för oss är vi mycket mer restriktiva. Vi måste ändra vårt mindset när det gäller data, sa Mattfolk.

Mark Conley lyfte fram problematiken i att individer i allmänhet litar allt mindre på de styrande i samhället. Det finns oerhört många privata företag som arbetar med säkerhet, och de samarbetar i stor utsträckning med offentliga aktörer som oftast inte själva har den kompetensen. Tyvärr finns inga studier om hur mycket säkrare samhället blir tack vare dessa samarbeten, men de kommer med all säkerhet att fortsätta vara verksamma under en lång tid framåt.

Hållbarhet och cirkulär ekonomi stod också i fokus under föreläsningen. Linn Lindfred poängterade att vi inte kan fortsätta som vi gör nu. Cirkulär ekonomi är inte en aktivitet som ska skötas av hållbarhetsavdelningen på företag, det måste genomsyra hela vårt samhälle och ändra vårt sätt att leva. Även om det krävs fler personer som är involverade i företag som tänker cirkulärt än i ”vanlig” business, är det absolut nödvändigt att ändra förhållningssättet.

- Det finns inga jobb på en död planet, betonade Lindfred.

Under föreläsningen medverkade också den finurliga roboten Sparky som gladde publiken med både kommentarer och armhävningar.

Vill du höra de övriga talarnas insikter om digitaliseringens effekter? Och kanske se hur många armhävningar Sparky gjorde? Se hela föreläsningen som webb-tv. Vi har också lagt ut föreläsarnas powerpointpresentation.

/Helene

tisdag, december 10, 2019

LIVE 17.00–18.30 | Digitalization and its impact on welfare and labor

1 robot, 12 experter, och omkring 200 deltagare! Det är verkligen bäddat för en grande finale på Estradhösten 2019.

Ämnet för dagens föreläsning är ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” och bland talarna finns både forskare och praktiker. De utgör några av författarna till två nya böcker som har getts ut av Routledge i oktober och november. Båda är open access, du hittar dem här och här.

Föreläsningen genomförs tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm.

Välkommen!
/Åse

måndag, december 09, 2019

Årets sista Entré ute snart

En liten tjyvkik på omslaget till Entré nummer 4, 2019
Hur jobbar agila coacher i företag som Spotify? Hur kan medarbetare bli mer kreativa i sin jobbvardag? Och kan man vara bildad i entreprenörskap? Frågorna får svar i årets sista nummer av Entré som är skickat till tryck. Om du är prenumerant kan du hitta tidningen i din brevlåda innan jul!

I nummer 4, 2019 rapporterar vi också om forskning kring nya teknikbaserade företags resursanskaffning, stora inköpssystem som missar de små leverantörerna, kunskapsintensivt entreprenörskap, och mycket mycket mer.

Det ska bli superspännande att se hur den tryckta tidningen ser ut, jag kan i alla fall avslöja att det ser väldigt bra ut på skärm. Och innehållet är det inget fel på heller, intressant forskning rakt igenom! I det här numret har jag haft förmånen att jobba med ett gäng duktiga människor, både nya och gamla bekantskaper, som jag vill rikta stora tack till.

På omslaget har vi ett riktigt stjärnskott till forskare (jag säger inte vem!) och hen är plåtad av Lukas Andersson, en ny fotografbekantskap för oss på ESBRI. Fantastiska bilder trots att dagsljuset vid fototillfället (klockan åtta en novembermorgon) var i princip obefintligt.

Duktiga frilansjournalisten Emmeli Nilsson är en annan ny bekantskap i detta nummer. Hon har intervjuat Gisela Bäcklander om hur man kan öka självledarskapet i ett företag – missa inte den artikeln!

Emilie Eliasson Hovmöller är också frilansjournalist. Vi har anlitat henne tidigare, och sedan haft ett uppehåll när hon har haft många andra uppdrag. Nu är vi mycket glada över att återknutit kontakten. Hon har intervjuat Anna Grzelec och Johan Petersson om deras respektive avhandlingar.

Layouten har som vanligt skötts av proffset Johan Brunzell. I varje nummer prövar jag hans tålamod genom att föreslå en massa saker (”Kan jag få se ettahuvudet i ljusturkost?” ”Kan du flytta puffen tre millimeter till höger?” ”Lägg illisen utfallande!”). Ibland blir det tokigt, men ibland riktigt bra om jag får säga det själv.

Ett extra stort tack till fantastiska Anna-Karin Florén som jag har lärt mig så mycket av under hennes tid på ESBRI. Innan dess var hon egenföretagare och vi har anlitat henne under många år, bland annat för att hon skriver så bra forskarporträtt. Anna-Karin har nu gått vidare till en ny roll, som projektledare på Forte. Grattis och lycka till – jag är övertygad om att allt kommer gå toppen!

Vilken forskning tycker du att vi bör rapportera om framöver? Har du idéer om hur Entré skulle kunna bli bättre? Hör gärna av dig!

/Åse

tisdag, december 03, 2019

120 användningsområden för skosnören

Nu är tävlingsveckan i DECA Idea Challenge över för i år. I tävlingen gäller det att hitta ett nytt användningsområde för ett vardagsobjekt, och sedan presentera idéprocessen, teamet och uppfinningen i en 3-minuters Youtube-video. Massor av gymnasieelever runt om i landet har klurat på kreativa användningsområden för årets objekt som var skosnören.

Därmed börjar den roligaste delen av arbetet med DECA för min del, nämligen juryarbetet. I år har vi fått in hela 120 tävlingsbidrag från 16 skolor i 9 län! Det betyder att deltagandet har mer än dubblerats jämfört med förra året. Det är ett fantastiskt resultat tycker vi, och det ska bli så spännande att ta del av elevernas idéer.

Det blir säkerligen tufft att utse de tre finalisterna som kommer att få finfina priser. I januari avslöjar vi vilka de svenska vinnarna är. Det bästa svenska bidraget går också vidare till den globala finalen där de kan vinna upp till 750 dollar.

DECA Idea Challenge genomförs av ESBRI i samarbete med Skolverket. Den är en del av Global Entrepreneurship Week.

/Helene

fredag, november 22, 2019

Välkommen till glöggmys och framtidsspaningar

När nätterna blir långa och kölden sätter in – då tar ESBRI och samlar ett helt gäng experter för att prata om digitaliseringens effekter på välfärden, jobben – och entreprenörskapet.

10 december är det dags för årets sista Estradföreläsning: ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” Föreläsningen genomförs i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, i deras aula på Sveavägen 65 i Stockholm. Vi kör i gång med glöggfika i anslutande rum 120 klockan 16.30, och sedan pågår själva föreläsningen mellan 17.00 och 18.30.

Jag tycker att det ska bli jätteintressant att ta del av de 11 Estradörernas kunskap och erfarenheter, det blir en mix av forskning och praktik. Först får vi lyssna till Mårten Blix, Institutet för näringslivsforskning, Anthony Larsson, Handelshögskolan i Stockholm, Linn Lindfred, JayWay, Charlotte Mattfolk, strategisk rådgivare, och Robin Teigland, Chalmers. Deras presentationer diskuteras av två paneler bestående av Björn Eriksson, tidigare rikspolischef, landshövding och president för Interpol, Pernilla Lilja, senior affärskonsult, Peter Markowski, managementkonsult, Cormac McGrath, Stockholms universitet, Jan Söderqvist, journalist, och Olle Wästberg, tidigare diplomat, riksdagsledamot och chefredaktör.

Uppmärksamma Estradbesökare noterar kanske att Anthony och Robin är två favoriter i repris för oss på ESBRI, de föreläste tillsammans i början av 2018 och vi har även skrivit om Robins forskning ett antal gånger, t ex i porträttartikeln i Entré nr 1, 2016. Resten av talarfältet är helt nytt i Estradsammanhang, kul det också!

Föreläsningen utgår från två nya böcker (open access, kolla här och här) där föreläsarna ingår bland författarna. Den är kostnadsfri men antalet platser är begränsat, så vänta inte för länge med att anmäla dig. Det är redan stort intresse och över 100 anmälda, jätteroligt!

Om du inte kan delta finns det såklart möjlighet att se livesändningen i stället (men då missar du det värdefulla nätverkandet…)

Trevlig helg
/Åse

tisdag, november 19, 2019

Hitta eldsjälen som vill utveckla företaget tillsammans med dig – gratis!

Saras Sarasvathy inspirerade gymnasielärare 18 november 2019. Foto: Viktor Aronsson.
November är en hektisk men rolig månad. ESBRI är svensk värd för Global Entrepreneurship Week (GEW) och inom ramen för GEW arrangerade vi i går en välbesökt workshop för gymnasielärare.

Huvudtalare var professor Saras Sarasvathy som är en ikon inom entreprenörskapsforskning och -utbildning. Hon har utvecklat metoden effectuation och är dessutom ett riktigt energiknippe, hon genomförde otroligt inspirerande övningar med lärarna.

Enkelt uttryckt handlar effectuation om att man utgår från de resurser som finns till hands, och agerar utifrån dem. Sarasvathy tog matlagning som ett exempel för att åskådliggöra vad effectuation innebär. Antingen letar man upp ett smaskigt recept och köper sedan ingredienserna till måltiden. Effectuation handlar i stället om att kolla vad man har i kylskåpet och laga måltiden av de befintliga ingredienserna. Det sistnämnda kan jag verkligen känna igen mig i, eftersom vi bor på landet och det är långt till mataffären…

Många stirrar sig blinda på de mest framgångsrika företagen, konstaterade Sarasvathy. De tror att entreprenörskap startar med en briljant idé som kläcks och lanseras på en stor marknad. Det är lätt att glömma att alla företag har startat i liten skala – och att de flesta har haft motvind.

– Då gäller det att vara duktig på att göra juice av citronerna, och kunna göra affärer även i dåliga tider, sa Saras Sarasvathy.

Ett vanligt (kalkylerat) sätt att fatta beslut kallas för causation, då gör man långsiktiga planer och håller sig till dem. Det är motsatsen till effectuation där man utgår från vad man kan göra med sina förutsättningar, sitt nätverk och sina intressen. Och Sarasvathy menar förstås att effectuation har många fördelar.

– Effectuation hjälper studenter att komma över de fyra främsta skälen till att de inte startar en verksamhet, även om de skulle vilja: 1) Jag har ingen idé. 2) Jag har inga pengar. 3) Jag är rädd för att misslyckas. 4) Jag vet inte hur jag ska gå tillväga.

Hon pratade också om ”affordable loss”. Ställ dig själv frågan: Vad har jag råd att förlora om jag startar företag? Kan jag spara ihop en buffert för att klara den första tuffa tiden? Har jag råd att anställa personal? Om inte – kan jag övertyga någon om att arbeta gratis för mig? Saras Sarasvathy menade att det absolut inte är någon omöjlighet.

Hon lär sina studenter att våga fråga. Stämmer företagets värderingar överens med den du frågar, är det större chans att de säger ja. Kanske hittar du en eldsjäl som vill utveckla företaget tillsammans med dig? Och även om så inte är fallet finns chansen att du får värdefulla råd och/eller kontakter.

Workshopen erbjöd också en stor portion erfarenhetsutbyten mellan de deltagande lärarna avseende hur de arbetar med entreprenörskap i klassrummet. Tulio Capriles från Kunskapsgymnasiet i Malmö  gav ett exempel. Hans elever har läst en av ESBRIs artiklar om Saras Sarasvathys forskning och sedan diskuterat i klassen hur de kan använda effectuation i sitt eget sätt att tänka och handla. Capriles menade att artiklarna i ESBRIs Kunskapsbank är lätta att ta till sig för eleverna och att han har stor nytta av det redaktionella material som finns där.

Jättekul att höra att våra texter kommer till konkret nytta i svenska gymnasieskolor! Botanisera gärna i Kunskapsbanken du också.

/Helene

fredag, november 15, 2019

Vad kan du skapa av skosnören?

Foto: Tirza van Dijk/Unsplash.
Alldeles nyss avslöjade teamet bakom DECA Idea Challenge vad årets hemliga tävlingsobjekt är, nämligen SKOSNÖREN! Därmed har startskottet gått för denna globala idétävling där ungdomar gnuggar geniknölarna. Det gäller att hitta ett nytt användningsområde för ett vardagsobjekt, och sedan presentera idéprocessen, teamet och uppfinningen i en 3-minuters Youtube-video.

DECA Idea Challenge är en av årets höjdpunkter tycker jag, den lyser verkligen upp den gråa och mörka novembermånaden. Det är också jättekul att se att intresset för tävlingen har vuxit så mycket i Sverige under den korta tid som ESBRI har varit ansvarigt för den.

Tävlingsperioden är 15–24 november så nästa vecka kommer det att sjuda av kreativitet i många klassrum runtom i världen. Tanken är att eleverna ska träna kommunikation, kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete. Genom detta utvecklas deras innovativa och entreprenöriella förmågor.

DECA Idea Challenge genomförs av ESBRI i samarbete med Skolverket. Den är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

Trevlig helg – och lycka till med klurandet, alla tävlande!
/Helene

PS: Kolla gärna in förra årets vinnare för inspiration.

tisdag, november 12, 2019

Kunskapsintensiva innovativa företag behöver högutbildad kompetens

Glada Estradörer: Hjälmered, Konrad, Heidemann Lassen, McKelvey och Nilsson-Ehle.
I måndags åkte Magnus och jag västerut för att för första gången arrangera Estrad utanför Stockholm (även om det i många år har varit möjligt att ta del av föreläsningarna oavsett var man befinner sig, via livesändning och webb-tv). Ett stort tack till Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, för gott samarbete!

Vi hoppas kunna utveckla konceptet och arrangera föreläsningar på fler orter i framtiden. Kontakta mig om du har idéer!

Premiären av Estrad West i Göteborg handlade om kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap, KIE. Skillnaden mot ”vanliga” företag är att de kunskapsintensiva utvecklar och kombinerar avancerad kunskap inom olika områden för att öka konkurrenskraften. Den här typen av företag är viktiga för att förnya ekonomin, skapa socialt värde och nya arbetstillfällen.

Tre mycket kunniga talare gav olika perspektiv på temat:

Maureen McKelvey inledde och berättade att KIE-företag är snabbare och mer extrema i sitt entreprenörskap. De förekommer ofta i digitala och kreativa näringar – men också inom tillverkningsindustrin. Några exempel på sådana företag är Qamcom, Väderstad och Cellink. Utmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning. De behöver också vara globala för att täcka sitt kompetensbehov och ha en tillräckligt stor marknad. Vidare ser man att den här typen av företag ofta har kvinnor som grundare. De är också mer beroende av extern finansiering, teknologi och produkter jämfört med ”vanliga” företag.

Elmar Konrads forskning är inriktad mot de kreativa näringarna. Han menade att kombinationen av kreativt och kommersiellt absolut inte är något nytt fenomen. Kultur och konst har länge kombinerats med business, ekonomi och marknad. Individer som befinner sig i den kreativa sektorn men ser entreprenöriella möjligheter kallade han för Creative Creators. Konrad lyfte fram ett tyskt exempel på just en sådan person: Norbert Bauer har skapat ett kreativt landskap där artister har gjort installationer på små öar som kan besökas med båt. Bauer skaffade finansiering till projektet men såg sig inte som en entreprenör, utan enbart som artist.

Inom den här komplexa sektorn behövs både professionell, social, personlig och metodologisk kompetens, liksom en uttalad förmåga att fatta beslut och ta ansvar. Projekten behöver presenteras på ett bra sätt men det är också viktigt att ge ett bra intryck som person.

Dagens tredje talare var Astrid Heidemann Lassen. Hennes presentation fokuserade på olika former av digital disruption. Hon nämnde e-böcker som numera i stor utsträckning ersätter fysiska bokaffärer, olika streamingtjänster har ersatt skivaffärer och taxi ersätts till viss del av delningstjänster för transporter. Heidemann Lassens forskning visar att KIE-företag oftast är fokuserade på att hålla nere kostnaderna. De utvecklar hellre ett antal nya innovationer till låg kostnad än att göra en större satsning på ett framgångskoncept. Företagen är måna om konfidentialitet och sekretess, men i mindre utsträckning benägna att ansöka om patent för sina innovationer.

Vidare är innovationsförmågan och även utbildningsnivån hög inom kunskapsintensiva, innovativa företag. Den senare är markant högre inom den digitala sektorn än inom tillverkningsindustrin. Alla KIE-företag är mycket snabba och flexibla, och de egenskaperna framträder ännu tydligare inom digitala företag.

- Stora företag är relativt långsamma på nya bollar. De skulle ha mycket att vinna på att arbeta mer experimenterande, sa Astrid Heidemann Lassen.

Föreläsningen avslutades med en paneldiskussion där ytterligare två personer medverkade. Lars Hjälmered poängterade att det behövs mer kunskap inom politiken. Han menar att det finns ett antal frågor att agera på, exempelvis hur vi fyller kompetensbehoven och vad politiken kan göra för att driva på utvecklingen.

- Vi måste fokusera på hur vi kan agera för att förbättra konkurrenskraften, sa Lars Hjälmered.

Anna Nilsson-Ehle lyfte fram vad hon anser vara en nyckelfråga: Hur kan vi ställa om till en hållbar utveckling? Hon betonade vikten av relationer och allianser, samt att tillhandahålla god utbildning utifrån de behov som finns. Transporter och mobilitet behöver fungera på ett så optimalt sätt som möjligt. Det är också viktigt att vara anpassningsbar eftersom man då snabbt kan haka på möjligheter.

Panelen diskuterade det svenska utbildningssystemet och slutsatsen var att det behöver anpassas. Där behövs en större frihet och även möjligheter för elever att testa och misslyckas.

- Det är viktigt att lära ut olika kompetenser och det behövs såväl spetsutbildningar som bredare utbildningar, sa Maureen McKelvey.

Föreläsningen kommer inom några dagar att finnas på vår webb-tv-sida.

Följ oss gärna i sociala medier för uppdateringar och tips om spännande forskning. Vi finns både på Facebook, Twitter och Linkedin.

/Helene

måndag, november 11, 2019

LIVE från Göteborg 15.30 | Extreme entrepreneurship

EDIT 11/11 kl 15.33: Föreläsningen genomförs som planerat, men på grund av tekniska omständigheter som ESBRI inte kunnat råda över måste vi tyvärr ställa in den planerade livesändningen. Vi ber om ursäkt för detta! Föreläsningen kommer att filmas och kan hittas på vår webb-tv-sida senare i veckan. /Åse


Vi på ESBRI har arrangerat föreläsningsserien Estrad i Stockholm sedan starten 1997. I dag har vi, i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, fått möjlighet att ta Estrad till västkusten. Superspännande!

Temat för dagens föreläsning är "Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?" Forskarna Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey kommer att berätta om vad kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap egentligen är, och hur dess "extrema" utövare bidrar till samhället och ekonomin. Föreläsningen kommenteras av Lars Hjälmered och Anna Nilsson-Ehle.

Föreläsningen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

Välkommen!
/Åse

onsdag, november 06, 2019

Fåtal platser kvar till workshop med Sarasvathy

Foto: Agence Olloweb/Unsplash.
Är du gymnasielärare med intresse för entreprenörskap? Då har jag ett erbjudande till dig som du inte får missa:

18 november genomför vi en workshop med prisade professorn Saras Sarasvathy, Darden School of Business, University of Virginia, USA. Workshopen är kostnadsfri och det finns ett par platser kvar – så först till kvarn…

Vi startar klockan 15.30 och avslutar 19.30. Under de timmarna bjuds du på inspiration, kreativa övningar erfarenhetsutbyte, fika och mingelmiddag. Förutom att workshopen är ett tillfälle att träffa den eftertraktade Sarasvathy, får du också möjlighet att diskutera med andra lärare samt ansvariga för entreprenörskapsfrågor på Skolverket.

Saras Sarasvathy har i sin forskning utvecklat konceptet ”effectuation” som dessutom är en metod för lärande. Effectuation har fått stort genomslag bland forskare och lärare på universitet över hela världen. Hon har även arbetat med metoden på high schools i USA. 29 september i år belönades Sarasvathy med Legacy Impact Award av Global Consortium of Entrepreneurship Centers, för sin banbrytande forskning som haft stark påverkan på utvecklingen av entreprenörskapsutbildningar.

Vi har skrivit om henne många gånger, bland annat här på bloggen och i Entré.

Vill du delta i workshopen? Tveka inte, utan kasta iväg ett mejl till Helene direkt. Hon håller i de sista eftertraktade biljetterna.

/Åse

PS: Workshopen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.