fredag, november 24, 2017

Hoppa över dagens hysteri – satsa på småföretagen i stället

Foto: Alvaro Serrano
I dag svämmas inboxen över av Black Friday-erbjudanden. Men i skuggan av Black Friday firas i morgon Small Business Saturday. Den startades av American Express 2010 som ville uppmuntra konsumenterna att handla hos lokala småföretag. Även Small Business Administration (SBA) stödjer Small Business Saturday. ”Support the small businesses that make your community unique”, säger SBA:s högsta chef Linda McMahon i en promotionvideo.

Och eftersom vi redan har importerat Halloween, Black Friday och mycket annat från USA: Vore det inte dags att importera något som kan göra skillnad för våra småföretag? Tillväxtverket och Vinnova skulle kunna ta täten tillsammans med närings- och innovationsministern. Eller varför inte Företagarna, LRF, och Svenskt Näringsliv med sina medlemsorganisationer Almega, Svensk Handel, Almega och Visita?

Stöd din lokala småföretagare!
/Magnus

onsdag, november 22, 2017

Gästblogg: Framtidens innovationsfrämjande – bortom teknik och kommersialisering

Alla pratar om innovation och hur viktigt det är för samhällsutvecklingen. Men ofta likställs innovation med produktutveckling och ny teknik. Och man antar gärna att innovation har med kommersialisering och företagande att göra. Här behöver vi tänka om, menar Malin Lindberg, innovationsforskare vid Luleå tekniska universitet, i sin gästblogg. Det gäller inte minst de som jobbar med att främja innovation. /Jonas

Runt om i Sverige finns olika miljöer, plattformar och verksamheter för att stötta framväxten av framtidens lösningar, så kallade innovationer. Det handlar om innovationsrådgivare, innovationskontor, inkubatorer, hubbar, science parks och andra som bistår med inspiration, information, rådgivning, kontakter och finansiering i utvecklingen och förverkligandet av innovationer. Ofta är dessa identiska med, eller knutna till, de aktörer som stöttar företagsutveckling, såsom näringslivsbolag, investeringsbolag, näringslivskontor, nyföretagarcentra och affärsrådgivare.

Sveriges innovationsfrämjande insatser är därmed ofta nära kopplade just till företagande och kommersiellt värdeskapande, samt till teknisk produkt- och tjänsteutveckling. Denna kommersiella och teknikfokuserade orientering präglar många av de modeller och metoder som används för verifiering, utformning, finansiering och uppskalning av innovationer.

Samtidigt har synen på innovation börjat förändras i samhället. Aktuella samhällsutmaningar såsom växande sociala klyftor, arbetslöshet, ohälsa, immigration och åldrande befolkning ses som viktiga att adressera genom nytänkande lösningar. FN:s globala hållbarhetsmål stakar ut vägen till socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara verksamheter, tjänster och produkter. Detta har skapat en efterfrågan på innovationer som sammanväver samhällsnyttiga och kommersiella syften, sociala och tekniska komponenter, samt privata, ideella och offentliga aktörer.

Det avspeglas i det samhällsutvecklande uppdrag som många innovationsfrämjare har, där de förväntas bidra till hållbar tillväxt och attraktiva regioner. Det märks även i det ökade inflöde av idéer med samhällsförändrande ambitioner som många innovationsfrämjare har upplevt de senaste åren. Frågan är vilken förmåga som Sveriges innovationsfrämjare har att stötta förverkligandet av framtidens hållbara lösningar utifrån sina befintliga kunskaper, verktyg och kontaktnät som ofta bygger på en företags- och teknikfokuserad logik.

För att möjliggöra samhällsförändrande innovation har särskilda verksamheter initierats på olika platser i landet. I Linköping finns exempelvis LiU Impact Factory där studenter får stöttning i att förverkliga samhällsförändrande idéer. I Örebro finns Social Impact Lab där forskare och lärare får motsvarande stöttning. Nationellt bedriver Förnyelselabbet sektorsöverskridande innovationsprocesser för att hantera komplexa samhällsutmaningar, såsom nyanlända barn och ungas livssituation. Utifrån konceptet AIMday arrangeras innovationsdagar runt om i landet där olika samhällsaktörer formulerar utvecklingsbehov som utforskas tillsammans med forskare från olika kunskapsområden.

Dessa initiativ är dock ofta separat organiserade från det traditionella innovationsfrämjandet, vilket försvårar överföringen av de kunskaper, verktyg och kontaktnät som byggs upp för att stötta framtidens hållbara lösningar. För att överbygga detta glapp har innovationsfrämjare, forskare, designer och andra tillsammans utvecklat ett koncept för framtidsformande innovationsstöd, som kan användas av alla sorters innovationsfrämjare för att stötta förverkligandet av samhällsförändrande innovationer och för att öka den sociala hållbarheten i alla sorters innovationer.

Vidgade vyer vad gäller vems verklighet som ska vägleda utvecklingen av framtidens lösningar är ett grundfundament i konceptet. Detta guidar identifieringen av en större mångfald av innovatörer och idéer, samt insatser för att stärka deras självbild och självledarskap som samhällsförändrare där den traditionella företagarrollen sällan räcker till. Det omfattar även stöd i att förstå de reella behoven bland olika grupper av människor och att samskapa nya lösningar tillsammans med de grupper, organisationer och samhällssektorer som berörs. Det kräver andra verktyg än traditionella marknadsundersökningar och konkurrentanalyser.

Sist men inte minst handlar det om att stötta utformning och uppföljning av både socialt och ekonomiskt värdeskapande, för såväl enskilda människor som för berörda organisationer och samhället i stort. Då kan framtidens innovationsfrämjande möjliggöra nytänkande, hållbara lösningar i gränslandet mellan kommersiella och ideella drivkrafter och arbetssätt.

/Malin Lindberg

tisdag, november 21, 2017

Se nya regler som kundens dolda röst

Igår föreläste forskaren Åke Freij på Estrad. Han har studerat hur företag i finansbranschen skapar värde från regelförändringar. Freij menar att företag reflexmässigt ser nya regler som en börda och som ett hinder, när de i stället borde se dem som möjligheter. Reaktionen är att ”det måste vara dåligt med nya regler”, men ibland leder regler faktiskt till innovationer som förändrar hela branscher. Ett par exempel på sådana är bankomater och helt nya betalsystem.

För att öka förståelsen för hur olika regelverk har växt fram inledde Freij med en historisk tillbakablick. De första bankerna startades under första halvan av 1700-talet och var då helt oreglerade. Detsamma gäller försäkringsbranschen, företagen fanns långt innan de första regleringarna kom i början av 1900-talet. Reglerna omfattade då främst produkter och interna processer. Numera har reglerna i större utsträckning ett kund- eller partnerfokus och handlar om externa processer.

Sättet som många företag implementerar nya regler är inte optimalt, poängterade Åke Freij. Företag är ofta reaktiva och väntar så länge som möjligt för att veta exakt hur reglerna utformas. Man vill gärna ha en checklista för att kunna agera. Det visar sig dock att de företag som lyckas bäst med att ta tillvara fördelarna med nya regler är dynamiska och proaktiva. De har inte fokus enbart på produkten utan på gränssnittet, alltså hur olika komponenter hänger ihop. Framgångsrika företag beaktar både externa partners och extern teknik. De försöker förstå vilken påverkan nya regleringar har på produkter, tjänsteprocesser, kundrelationer och teknologi. Utifrån dessa faktorer skapas förslag till åtgärder inom företaget.

Freij gav några råd om hur företag kan tänka runt arbete med nya regler. Dels är det viktigt att ge projektet lite frihet internt, och inte bara göra exakt det som står i regelboken. Man ska också tänka på att koppla de lösningar som utvecklas tillbaka till kärnaffären, och det är viktigt att leta utanför företaget efter leverantörer av lösningar och komponenter.

Han tog upp ett aktuellt exempel på en omfattande reglering som är på väg att genomföras. General Data Protection Regulation (GDPR) träder i kraft våren 2018 och är ett regelverk som rör hantering av personuppgifter. I Sverige ersätter den PUL. Tanken är att individen ska skyddas och att alla uppgifter företaget har sparat om en individ i datasystem och backuper ska kunna tas bort helt. När det finns misstanke om kriminell verksamhet gäller dock helt andra regler eftersom detta är viktigt att kunna rapportera till myndigheter på ett korrekt sätt.

På sikt kommer GDPR att höja ribban rejält för vad som krävs av företag som har den typen av kundregister. Det går inte att strunta i det här heller, man måste helt enkelt anpassa verksamheten.

Det är naturligtvis krångligt. Men innovation är totalt bortglömt i diskussionen om GDPR, menar Freij. Man behöver förstå att kunderna använder data på olika sätt och då behöver företagen också använda GDPR på olika sätt. Genom att skapa en åtgärdsplan och prioritera rätt är man väl förberedd och slipper huvudvärk.

Företag lägger ofta mer energi på att skapa lösningar för att undvika de nya regleringarna i stället för att uppfylla dem. Men Freij menar företag bör se de nya regelverken som kundens dolda röst. Om vi översätter nya regelkrav till vad de egentligen avser utifrån ett kundperspektiv kan det se ut så här:
  • Identifiera aktör – Känn mig
  • Spårbarhet – Hitta mig
  • Återskapande – Rädda mig
  • Incidenthantering – Skydda mig
  • Transparens – Visa mig
Om man tänker så blir det helt plötsligt mer intressant att förändra verksamheten för att uppfylla de nya kraven. Man vill ju såklart behålla kunderna! Det är viktigt att tänka positivt eftersom förmågan att hantera förändringar kommer att behövas ännu mer i framtiden.

Åke avslutade med att poängtera att det inte finns något universalrecept kring hur man ska hantera regelförändringar, eftersom de alla har sina egna förutsättningar. Men man kan ändå anamma det här sättet att tänka, som en bra grund.


/Helene

fredag, november 17, 2017

Designa din exit

Navin Thukkaram delade med sig av sina erfarenheter.
- En exit innebär att man säljer sitt företag för en massa pengar. Men det är också starten på något nytt, spännande och inspirerande. Man måste planera och designa sin exit noga.

Det sa Navin Thukkaram som var en av talarna på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum i måndags. Rötterna har han i Indien, men tack vare sin företagsamma och riskvilliga far har han också vuxit upp i Danmark, Tyskland och Kanada innan familjen landade i USA. I dag har han sin hemmabas i Silicon Valley.

Precis som många andra investerare har han en framgångsrik entreprenöriell karriär bakom sig, och han delade frikostigt med sig av både med- och motgångar.

- Jag är ett stort fan av automatisering. Det spelar ingen roll vilken bransch du befinner dig i – alla berörs av automatiseringen. Vem går till en reseagent idag? Ingen. Vi bokar våra resor online. På nätet kan du få din diagnos ställd av världens alla läkare. Och självkörande bilar kan ta oss från a till b snabbast.

- Mitt allra första techbolag, Qwiki, byggde också på automatisering. Det var en tjänst för att sätta ihop bilder och videoklipp till en film, sa Thukkaram och visade upp en qwiki på George Clooney.

Han berättade om haussen kring bolaget som beskrevs som ”Wiki meets Facebooks meets Google”. Qwiki var hett, fick utmärkelser, drog in stora pengar – men hade ingen färdig produkt som folk ville betala för. Till slut insåg Navin Thukkaram och hans partner att de kunde driva runt verksamheten i 6–12 månader till, sedan var pengarna slut. Vad göra?

- Startups lägger ner och försvinner hela tiden, det är inget konstigt med det. Men det var inget alternativ för oss. I stället satte vi ihop en plan som faktiskt var helt galen. Vi bestämde oss för att avskeda halva personalstyrkan och slakta de två produkter som vi hade plöjt ner massvis med tid och pengar i. Sedan skulle vi ta fram en Iphoneapp, se till att den blev en succé, och sälja snabbt. Helst till Yahoo.

Och så blev det faktiskt. Thukkaram konstaterade att steget från ultimate hero till total zero inte alls är långt i startupvärlden, men den här gången hade han tur. Och en skickligt utformad exitstrategi förstås.

Under förmiddagspasset på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum fick vi också en trendrapport från Anne Lidgard som leder Vinnovas Silicon Valley-kontor. Hon berättade bland annat att San Francisco har fått en starkare roll i Silicon Valley-regionen – och nej, den är inte koncentrerad till en enda dal (det är bara vad turisterna tror).

- Artificiell intelligens, AI, har varit på tapeten i 15 år. Kopplat till det pratar man nu om deep learning och neural networks. Nästan alla startups säger att de håller på med AI, men nu börjar investerarna bli smartare. De frågar: ”Vad har du för data?”. Det gäller att ha högkvalitativ data, och big data har blivit massive data. Data är det nya guldet, konstaterade Lidgard.

Dillon Banerjee är relativt nytillträdd som Minister Counselor på Amerikanska ambassaden i Stockholm. Han berättade kort om SelectUSA och kommer själv att leda den svenska delegationen till SelectUSA Investment Summit i juni 2018.

- Vi arbetar för att stärka affärsbanden mellan USA och Sverige. USA är ett bra val om du vill skala upp ditt företag, sa Banerjee.

Deborah Lygonis driver den virtuella världen Friendbase. Som en av deltagarna i acceleratorprogrammet TINC fick hon tillbringa en månad i Silicon Valley, utveckla sitt företag och känna på möjligheterna i USA.

- Vi deltog i workshops, träffade andra entreprenörer, lyssnade till föreläsningar och hade möten med fyra olika mentorer. Det var intressant med mentorerna, för de hade ofta helt olika uppfattning om ditt företag. En kunde säga att du skulle syssla med B2B, medan en annan tyckte att du definitivt höll på med B2C. Det var extremt frustrerande, men samtidigt en nyttig övning. Det fick oss att verkligen sätta oss ner och fundera över vår väg framåt.

- I Sverige är vi inte så bra på trial and error, men i Silicon Valley fick vi lära oss att snabbt ta fram en produkt, testa den på kunder, och sedan gå hem och jobba om den. Om du inte skäms det allra minsta för din första produkt har du överarbetat den! Den behöver inte vara perfekt, sa Lygonis.

Vill du ta del av fler erfarenheter och kunskaper från våra totalt 15 talare? Alla klipp från dagen är under uppladdning på vår webb-tv-sida.

Forumet är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW) som pågår hela november.

/Åse

tisdag, november 14, 2017

Hela ekosystemet på samma plats

David E. Lindwall och Magnus Aronsson hälsade deltagarna välkomna
I går arrangerade vi den fjortonde upplagan av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum. Det var som vanligt en tillställning fullpackad med inspiration, kunskap och spännande möten. Bland talarna fanns entreprenörer, finansiärer, policymakare och forskare – representanter från stora delar av det entreprenöriella ekosystemet med andra ord.

En av de bärande idéerna med forumet är att främja kontakter och lärande mellan Sverige och USA när det gäller entreprenörskap. David E. Lindwall, Chargé d'Affaires vid amerikanska ambassaden i Stockholm, poängterade att Sverige och USA har många likheter, många viktiga band och att vi redan gör mycket tillsammans.

- Men det tydligaste bandet är ändå inom handel och entreprenörskap. Vi investerar redan stort i varandras länder, och det finns ännu mer potential. Jag gratulerar alla er som är här i dag, som är eller vill bli entreprenörer. Ni stärker båda våra länder, sa han.

Marie Wall har varit verksam i olika delar av ekosystemet, tidigare bland annat som forskare och entreprenör, och nu som startupansvarig på näringsdepartementet.

- Jag tror starkt på startupföretagens förmåga att förändra samhället, det handlar om mycket mer än export och fler jobb. Sverige har en stark global industri och ett av de bästa ekosystemen för startups i världen. Det gäller att använda de två plattformarna och skapa något mycket större.

- För att lyckas behöver vi bland annat se till att det finns tillgång till kompetens och kapital. Finansieringssidan är en viktig pusselbit i ett fungerande ekosystem, och här brukar många lyfta fram att vi har en bit kvar i Sverige, sa Wall.

Dave Chase är serieentreprenör och investerare, framförallt inom vårdbranschen. Han lyfte fram vikten av att synas som entreprenör, och att det inte behöver betyda en påkostad marknadsföringsbudget.

- Jag hatade att skriva i skolan, nu ser många mig som skribent och författare. Att skriva och prata är ett viktigt sätt att nå ut med din story. Det spelar ingen roll inom vilken bransch du verkar, om du har startat ett företag har du en åsikt. Utnyttja det!

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum Forumet medarrangerades av Commercial Service vid amerikanska ambassaden. Huvudpartner var Vinnova och tidningen Entreprenör var vår mediepartner. Forumet fungerade också som kickoff för svenska Global Entrepreneurship Week (GEW), som pågår hela november.

Mer rapportering från Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum kommer i våra kanaler framöver. Hela forumet filmades och kommer att kunna ses på vår webb-tv.

/Jonas

onsdag, november 08, 2017

Både stora och små spelar roll

Jeaneth Johansson berättade om hur små och stora företag samverkar på olika sätt.
I går arrangerade vi ett seminarium tillsammans med Näringsdepartementet. Talare var Martin Andersson, professor vid Blekinge tekniska högskola, och Jeaneth Johansson, professor vid Högskolan i Halmstad. Ämnet var samverkan, speciellt mellan stora och små företag.

Jeaneth Johansson menade att samarbetet mellan stora och små företag har förändrats, bland annat på grund av digitalisering och ny teknik. Det kan vara svårt för de mindre företagen att komma in i samarbeten, de kan behöva en del hjälp.

Syftet med samverkan kan skilja sig. Det kan handla om samverkan inom forskning och utveckling, eller om att de har ett gemensamt erbjudande. Ofta är maktförhållandet lite skevt, med fördel för det stora företaget.

- De stora och små har olika syften, olika roller, bidrar med olika saker, har olika fokus, kompetenser, resurser och möjligheter. Det gäller för de små företagen att tänka till kring vad de får ut av det. Stora företag vet ofta det. Många av de små är mer inne på tekniken, men det de egentligen vill är att nå ut på marknaden, sa Johansson.

Hon menade att en viktig del är att se till att stödsystemen, som exempelvis finansiärer, når de små företagen. Det finns en brist i kommunikationen, och finansiärernas nätverk är begränsade. Det leder i slutändan till att finansiärerna inte når de små och innovativa företagen som de vill nå. Och företetagen går miste om välbehövliga pengar.

- Det gäller att möta företagarna på företagarnas villkor. Det behövs någon form av masskommunikation för att nå många, men samtidigt måste informationen anpassas efter företagares unika behov. Det behövs en nationell kraftsamling kring det här. Verksamt.se är en sådan inkörsport som kan utvecklas, konstaterade Johansson.

Martin Andersson inledde med att ta upp frågeställningen om det är stora eller små företag som är viktigast för innovation och ekonomisk utveckling.

- Det är en fråga som har präglat en stor del av diskussionen, både allmänt i samhället och inom forskningen. Bör man som land satsa på att subventionera stora företag, eller ska man i stället främja nyföretagande och entreprenörskap? Det har skrivits spaltmeter med forskning på området, sa han.

Forskningsmässigt finns argument som talar för båda sidorna. Små företag är mer snabbfotade och därför mer innovativa. Transaktionskostnaderna har minskat i och med den nya tekniken, vilket också borde leda till framväxten av fler små företag. Samtidigt säger skalfördelarna att det blir effektivare att vara stor. Och den nya tekniken underlättar även för storföretagens interna transaktioner. Oavgjort?

- Frågan om vi ska satsa på små eller stora företag har spelat ut sin roll. Båda behövs, de kompletterar varandra och samspelar på olika sätt. De mindre behövs för att skapa jobb och ta fram radikala innovationer. De stora har resurserna som behövs för att skala upp innovationerna.

Så kallat corporate venture capital, där storföretag bygger egna riskkapitalbolag, har en viktig roll i den amerikanska industrin och växer starkt i Sverige. Att satsa pengar i små, tekniktunga företag blir ett sätt att säkra upp att de har tillgång till den senaste kunskapen.

Andersson menade att stora företag är plantskolor för nästa generations entreprenörer. De stora fungerar också som inkubatorer för kunskapsintensiv arbetskraft, som är avgörande för nyföretagandet.

Han återkom till att det inte behöver innebära ett marknadsmisslyckande när stora företag köper upp små. Det är ett sätt för de stora att få tillgång till den senaste tekniken, och ett sätt för de små att kommersialisera sin innovation. Många små företag har som uttalad strategi att bli uppköpta, påpekade han.

- Det framställs ofta som att en försäljning är något negativt. Men när är det ett misslyckande att Mojang såldes till Microsoft? Och när är det en marknadslösning som är helt naturlig?

Efter forskarnas presentationer följde en diskussion med företrädare från bland annat riksdagen, flera departement, supportsystemet och näringslivet. Seminariet arrangerades i samband med att vi höll jurymöte för uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt, som vi arrangerar tillsammans med Vinnova. Men mer om det längre fram…

/Jonas

EDIT: Seminariet var även en del av GEW, världens största entreprenörskapsfest med över 170 medverkande länder. Den "riktiga" GEW-veckan drar igång på måndag, med bland annat Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på programmet.

måndag, november 06, 2017

Massor av inspiration, lärande och nätverkande


Nu är det bråda tider på kontoret inför Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på måndag. Det är fjortonde gången vi arrangerar detta uppskattade evenemang som i år är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW). Vi hoppas på att även denna gång kunna bjuda på möten med smarta och inspirerande människor – och att deltagarna ska gå hem nöjda och fulla av idéer.

En mängd talare
kommer att presentera bland annat följande teman:

- Hur ser ekosystemet för nystartade och växande företag ut?
- Hur kan startups och större företag dra nytta av varandra?
- Vilka program och plattformar finns för företag som vill etablera sig på den amerikanska marknaden?
- Och hur bygger man en enhörningsfabrik?

Visst låter det spännande? Hoppas att vi ses!

/Helene

PS: Är du nyfiken på tidigare Forum? Här hittar du blogginlägg och webb-tv från de tidigare konferenserna.

fredag, november 03, 2017

300 GEWenemang om entreprenörskap

Finalen i Sveriges Ungdomsentreprenör var en del av GEW förra året.
Att vi har trätt in i november har väl knappast undgått någon. Det är mörkare, kallare, kalare… men som tur är finns ju Global Entrepreneurship Week (GEW) att värma sig med. GEW genomförs 13–19 november, det är en global manifestation för entreprenörskap som fler och fler länder ansluter sig till för varje år. I år firar GEW 10-årsjubileum, och hela 170 länder är med på tåget.

ESBRI är svensk värd för GEW. Det betyder att vi samordnar aktiviteter och håller i det omfattande kalendariet. Det är så mycket roligt på gång, över hela landet, under GEW-månaden november! Vi är i skrivande stund uppe i 284 evenemang: konferenser, rundabordssamtal, seminarier och andra aktiviteter. Och fler lär tillkomma.

Till årets svenska GEW-partners hör bland andra Chalmers School of Entrepreneurship, Entrepreneurs Academy, EY, Grant Thornton, IVA, Lunds universitet, Mötesplats Social InnovationRegion Östergötland, SSES och Start-Up Stockholm. För att bara nämna några...

Ta gärna en titt i kalendariet och boka in dig på några intressanta och inspirerande möten.

Arrangerar din organisation aktiviteter med entreprenörskoppling i november? Det är inte för sent – och dessutom kostnadsfritt – att registrera dem som GEWenemang i kalendariet.

/Åse