fredag, februari 15, 2019

Bodenskola vinnare i DECA Idea Challenge 2018

Från vänster till höger: Peter Skoglöf, Mattis Brunström, Wilma Öhman, Vilgot Jakobsson, Wilma Brenna, Ellinor Larsson, Albin Runelöv och Carina Hafrén. Andreas Landewall, som är en av andrapristagarna, var tyvärr sjuk och kunde inte delta i prisutdelningen.









I onsdags reste jag norrut tillsammans med Peter Skoglöf och Carina Hafrén från Skolverket. Det hade nämligen blivit dags att dela ut priser till vinnarna i den svenska delen av tävlingen DECA Idea Challenge – och både första- och andrapristagarna kommer från Björknäsgymnasiet i Boden!

Jag blev oerhört imponerad av miljön i skolan. Det var lugnt och trivsamt och ändå fyllt av energi. Eleverna fick arbeta flexibelt och lärarna visade ett stort engagemang. Varje fredag arbetar eleverna med sina egna projekt och då blir det både snack och verkstad. ”Hela skolan sjuder av idéer och samarbete”, sa lärarna.

DECA Idea Challenge är en tävling där elevlag runt om i världen utmanas att hitta innovativa sätt att använda ett vardagsföremål – förra årets föremål var gem. Den svenska tävlingen för gymnasieelever arrangerades under hösten av oss på ESBRI i samarbete med Skolverket.

Juryn hade ett tufft arbete men utsåg till slut följande vinnare:

Första pris vanns av Team Hook it, Björknäsgymnasiet i Boden. De fyra lagmedlemmarna var Wilma Brenna, Vilgot Jakobsson, Ellinor Larsson och Albin Runelöv.

Andrapristagare blev Team Rheumatism Shopping Handle, Björknäsgymnasiet i Boden. Laget bestod av Mattis Brunström, Andreas Landewall och Wilma Öhman.

Tredjepriset togs hem av Team Cliphanger Gang från Lugnetgymnasiet i Falun. Laget bestod av Maja Gustafsson, Wilma Hjärp, Matilda Islén och Milton Wiklund.

Vill du se lagens kreativa användning av gem? Du hittar deras tävlingsbidrag här. På samma sida finns även vinnaren i den globala tävlingen.

Priserna bestod av diplom, Tina Seeligs bok ”What I wish I knew when I was Twenty” och presentkort på ytterligare matnyttig litteratur.

I samband med prisutdelningen höll Harry van der Veen, vd och medgrundare i Nuiteq, en inspirationsföreläsning för ett hundratal elever på Björknäsgymnasiets teknikprogram. Harry delade frikostigt med sig av sina bästa företagartips och visade att det går att bygga ett framgångsrikt globalt företag från Skellefteå.

Han lyfte fram fördelarna med att vara verksam lokalt, och gav också ett antal praktiska råd för hur man ska lyckas med sitt företagande. Han poängterade särskilt vikten av att bygga relationer och skapa kommunikation. Och om man ska göra internationella affärer är det viktigt att lära sig de kulturella koderna i respektive land.

Harry konstaterade att ett nej från en kund inte alltid är ett slutgiltigt nej – det innebär bara ”nej, inte just nu”. Så envishet lönar sig, men lita inte på ett löfte om en affär. En försäljning är klar först när betalningen finns på kontot.

Ett annat av hans råd var att skaffa en mentor och sedan ge tillbaka. Harry lever som han lär, han lämnade generöst sina kontaktuppgifter och lovade att vara bollplank åt eleverna när de vill testa sina affärsidéer.

Jag vill återigen gratulera pristagarna, och tacka alla tävlande i DECA Idea Challenge Sweden 2018. Jag ser redan fram emot nästa tävlingsomgång!

/Helene

fredag, februari 08, 2019

Ingen tid + ingen risk = ingen innovation!

Jennie Björk och Mats Magnusson inledde Estradsäsongen 6 februari.
Innovation handlar om att utveckla nya produkter, tjänster, processer och affärer. Det innebär att innovationer avviker från det man tidigare har varit van vid, och medför ofta betydande osäkerhet och risk. I onsdags presenterade KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson sin forskning om hur man hanterar osäkerhet och risk i innovation på ESBRIs Estrad.

Jag tycker att det verkar väldigt roligt att arbeta med den här typen av innovationer, men det gäller att göra på rätt sätt. Så vad behöver man tänka på?

Mats Magnusson framhöll att en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med innovation är tid. Om man inte avsätter tid inom en organisation kommer det aldrig att bli några innovationer. En annan viktig faktor är att det finns utrymme för att ta risker. Oftast väljer man det säkra före det osäkra och då finns det risk att man missar intressanta produkter och tjänster. I Sverige är det definitivt ingen karriärfördel att ha misslyckade innovationer i bagaget. Mats uttryckte det så här:

”Ett av de säkraste sätten att göra karriär är att inte göra misstag. Så vilka personer ser vi i företags ledningar? Jo, de som aldrig har misslyckats.”

Det kan innebära att ledare avstår från riskabla projekt eftersom det kan slå tillbaka på deras egen karriärutveckling, konstaterade Mats.

Om organisationen vill vara innovativ bör det finnas en tydlig målsättning som kommuniceras till alla. Det är nödvändigt att stötta experimenterande och tillåta misslyckande. Att våga ta risker kan vara svårt men det finns exempel på fungerande strategier. Mats nämnde exempelvis ett företag där medlemmarna i ledningsgruppen måste investera en viss del av sin årliga bonus i interna (riskabla) projekt.

Ett annat exempel är företaget Perstorp som inrättade en idéombudsman. Om de anställda fick nobben när de presenterade sin idé hos sin närmaste chef kunde de få en ”second opinion” hos idéombudsmannen – och kanske få ja. Detta ledde till betydligt fler innovativa projekt inom företaget. Mellancheferna ville inte riskera att tacka nej till projekt och sedan framstå i dålig dager om projekten ändå blev framgångsrika.

Det är väldigt svårt att räkna på om en innovation kommer att bli framgångsrik eller inte, eftersom så många olika faktorer spelar in. Det kan vara svårt att förutse hur teknologin kommer att fungera och hur de presumtiva kunderna reagerar. Ibland är det helt enkelt slumpen som avgör. Vid utvärdering av innovationer är det en fördel om det görs både individuellt och via gruppdiskussioner där många får bidra med sin kunskap. På det sättet får man en bredare bild av potentialen hos produkten/tekniken och kan undvika de värsta flopparna, menade Mats.

Jennie Björk lyfte fram några framgångsfaktorer för att lyckas med innovationsprojekt med hög nyhetshöjd. Utgångspunkten var en analys av ett stort antal intervjuer och ”project journey mapping”. Hon menade att det väldigt förenklat innebär att förtydliga erbjudandet så att alla förstår det och sedan övertyga om att det är värt att göra.

Men kör för allt i världen inte in radikala projekt i befintliga system och processer! Då brukar de dödas snabbt, varnade Jennie.

För att projekt med kritisk nyhetshöjd ska komma igenom den befintliga organisationen behövs mekanismer som kan hantera att den hamnar utanför rådande styrramar och strukturer. Dessa är påtaglighet, tolerans och frihetsgrad.

Påtaglighet innebär att lyfta fram utformningen, kundvärdet och att synliggöra ekonomiskt värde för organisationen. Utan den tydligheten skapas skepsis och förvirring, och projektet uppfattas som riskfyllt och osäkert. Påtaglighet kan uppnås genom intern och extern utbildning samt prototyper och visualiseringstekniker som kommunicerar syftet.

Man bör också sträva efter att öka toleransen för osäkerhet, poängterade Jennie. Där måste man ta hänsyn till marknad, varumärke, interna kompetenser och företagsstrategi. Det är en fördel att involvera experter med specifika kompetenser – gärna på ett tidigt stadium. Det är också nödvändigt att hantera beroenden av andra projekt/partners samt eventuella konsekvenser av prioritering mellan projekt.

Målet är att hålla en så hög grad av frihet som möjligt för att behålla det unika hos de nytänkande idéerna, men ändå anpassa dem så att de fungerar att arbeta med i den befintliga organisationen. Ett sätt är att delegera projektets administration till specifika roller och att ställa tydliga prestationsmål.

Och om det visar sig att en innovation tyvärr inte är lyckad bör man så tidigt som möjligt ta beslut om att lägga ner den. Så här sa Jennie:

”En viktig kompetens är att veta när innovationsprojekt som inte går bra ska läggas ner. Det är mindre kul när man har spenderat 100 miljoner.”

Vill du förkovra dig mer? På vår webbplats hittar du både talarnas presentationer och hela föreläsningen som webb-tv.

/Helene

onsdag, februari 06, 2019

LIVE 15.00: Att hantera risk och osäkerhet i innovation

Välkommen tillbaka till Estrad! I dag kör vi igång den nya säsongen, och först ut är KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson. Föreläsningen pågår ca 15.00-17.00. /Åse

tisdag, januari 29, 2019

Gästblogg: Trolleri och ny teknologi på Web Summit i Lissabon

ESBRI arrangerar uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt tillsammans med Vinnova. Pristagarna får resebidrag som ska utnyttjas i fortbildningssyfte. Majken Tammisto skrev sin uppsats på Lunds universitet tillsammans med Frida Foreby och Rickard Åberg. De knep andraplatsen under läsåret 2015-2016 och Majken valde att lägga sina vinstpengar på en konferensresa till Lissabon. Hon har skrivit en gästblogg om sina upplevelser och lärdomar. /Helene

Under sista terminen på civilekonomprogrammet vid Lunds universitet skrev jag min uppsats på temat innovation. Jag fokuserade på att undersöka de positiva effekterna en startup kan nyttja av att delta i ett formellt nätverk. Det mynnade ut i en 54 sidor lång masteruppsats som 2017 prisades i Vinnovas och ESBRIs gemensamma uppsatstävling Nytt&Nyttigt.Det var dock inte förrän i slutet av 2018 som jag nyttjade mitt resestipendium för att besöka en av världens största tech-konferenser.

Majken Tammisto utanför Web Summit.
5 november 2018 bar det av till Portugal och Web Summit. Jag valde att bo centralt i Lissabon istället för vid mässområdet som låg en bit bort. Det var dock väldigt smidigt att ta sig till konferensen med tunnelbana eller tåg. På mässans första dag förväntade jag mig milslånga köer då 70 000 människor beräknades delta på konferensen, men eftersom man hade haft möjlighet att registrera sig redan på flygplatsen var detta inget problem.

Väl inne på området chockades jag över hur stort det var. Mässan bestod av fyra paviljonger plus den stora konsertarenan som bland annat användes vid Eurovision Song Contest tidigare under året. Sammantaget under mässans tre dagar fanns 24 uppbyggda scener med olika teman såsom ”MoneyConf”, ”SaaS Monster ”och ”Auto/Tech & TalkRobot”. För att hålla koll på mässans olika framträdanden hade man en app till sin hjälp. I appen kunde man, förutom att chatta med andra deltagare och talare, även sätta upp ett eget schema och hålla koll på tider. Eftersom de flesta presentationer bara var omkring 30 minuter långa innebar det en hel del springande mellan olika scener. Min Smartwatch räknade minst 25 000 steg om dagen så det var inte en stillasittande konferens direkt…

Höjdpunkterna dessa dagar var att lyssna på alla inspirerande talare. Några exempel på personer som medverkade var Tony Blair, Brad Smith från Microsoft, grundaren av Slack, Pinterests CEO, Twitters före detta CEO, samt designern Alexander Wang.

En presentation som speciellt utmärkte sig för mig var lanseringen av den nya sociala roboten Furhat. Jag är spänd på att se vad teknologin kommer leda till, hur mjukvaran i roboten kommer utvecklas och var man i framtiden kan tänkas stöta på Furhat. Under lanseringen gav man som exempel på användningsområde att Furhat kan vara ett utmärkt hjälpmedel vid vägledning i stressiga miljöer, såsom på en flygplats där även språkkunskaperna kommer till användning. Jag har dock anledning att tro att man kan få användning av roboten i oändligt många fler syften än så.

Ett annat framträdande som utmärkte sig involverade drönare som NASA Jet Propulsion Lab stod bakom. Presentationen gick under benämningen ”Creative Technology” och hölls på stora scenen. Den liknande mer en trollerishow än något annat.

Förutom alla intressanta föreläsningar hämtade jag också mycket inspiration från mässans mer sociala delar. Jag uppskattade skönt häng i Googles område där man kunde lära sig mer om deras teknik för röst- och ansiktsigenkänning, nätverka och snacka tech över en grön smoothie eller sträcka ut kroppen med yoga.

För en person som jag som är intresserad av allt vad kreativ innovation, IT och startups heter var detta en upplevelse jag sent kommer glömma. Efter mässan kände jag mig fulltankad på ämnen som IoT, Big Data, AI, Blockchain, Cloud Solutions och många fler, och jag kom hem till Stockholm med massa energi och inspiration. Även om jag har en bakgrund inom Business Strategy har jag ett stort intresse av teknologi och innovation och vill gärna vara en del av digitaliseringen som sker i alla branscher. Jag vill tacka Vinnova och ESBRI för denna möjlighet till trendspaning och inspiration!

/Majken Tammisto

onsdag, januari 23, 2019

Ingvar, Poäng och Billy – en framgångssaga

Ingvar Kamprads namn är förknippat med Ikea, Billyhyllan och fåtöljen Poäng. Många säger att Kamprad var smålänningen som möblerade världen. Hans liv kantades av stora framgångar, men också av kriser.

Jag har precis läst biografin ”Fenomenet Ingvar Kamprad – en bok om hans liv” skriven av Anders Ström. Genom intervjuer med vänner, politiker och medarbetare ges en mångfacetterad bild av Ingvar Kamprad. Boken lyfter fram att Kamprad var en känslomänniska och att familjen stod i centrum i hans liv. Där ingick inte bara hustrun och barnen utan även medarbetare, leverantörer och kunder. Hustrun och barnen fick ofta mindre utrymme än de övriga delarna av familjen.

Kamprad började med affärer redan som barn. Genom att köpa och sälja saker med marginal tjänade han sina första kronor. Det började med tändstickor, pennor och cigarettändare som han importerade, och så småningom övergick han till att sälja lågprismöbler som kunderna själva monterade. Det visade sig vara framgångsrikt och företaget växte snabbt.

Kamprad var driven, han hade en stark personlighet och hög energinivå. Planerna på att etablera Ikea-butiker i andra länder började tidigt och redan i slutet av1960-talet försökte Kamprad lansera Ikea i Sovjet. Etableringen blev verklighet först 30 år senare men Danmark, Schweiz och Tyskland blev de första länderna med fysiska butiker. Sedan dess har företaget etablerat sig i många länder och växer fortfarande.

Boken beskriver företagets framväxt och ger en nyanserad bild av Kamprads liv. Den förklarar ägarstrukturen och den ekonomiska planeringen, och belyser också kritik av företaget samt Kamprads tidiga kopplingar till fascismen. I slutet av boken finns en beskrivning av Ikeas filosofi. De råden kan man ha nytta av oavsett vilken bransch man är verksam inom.

/Helene

fredag, januari 11, 2019

Back to business

Foto: William Moreland/Unsplash
Hoppas att ni har haft sköna helger. Den här veckan drog vardagen igång igen på ESBRI. Det kändes lite chockartat först, men ganska bra att få gamla rutiner på plats och nya bollar i luften.

De aktiviteter som ligger närmast i tiden är två Estradföreläsningar, varmt välkommen att delta:

6 februari diskuterar KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson hur man kan hantera risk och osäkerhet när man jobbar med innovation. 14 mars har vi bjudit in Lars Magnusson, Uppsala universitet, som föreläsare. Han kommer att berätta om vad vi kan lära av den ekonomiska historien. Anmälan är öppen.

Om du mot förmodan skulle ha missat någon föreläsning under hösten (eller tidigare) så går de förstås att se i repris. Kolla hela listan och lär dig mer om exempelvis AI, systemiska innovationer och entreprenörer som navigerar i digitala landskap.

Trevlig helg!
Åse

EDIT 15 januari 2019: Lars Magnusson har tyvärr fått förhinder, och kommer inte att kunna föreläsa 14 mars. Vi hoppas kunna boka in ett annat datum med honom längre fram, och återkommer med talare för mars-Estrad! Så fort något är spikat lägger vi ut det på webben. /Åse

fredag, december 21, 2018

ESBRI söker en praktikant!

Foto: Rawpixel/Unsplash.
Vill du jobba med den senaste forskningen om entreprenörskap och innovation? Vill du samtidigt få möjlighet att arbeta med tidningsproduktion, event, digitala medier och marknadsundersökningar? I så fall är du välkommen att göra din praktik hos oss på ESBRI – Sveriges ledande hubb för forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretagande.

Vi producerar en tidskrift, Entré, om den senaste forskningen inom området entreprenörskap, innovation och småföretagande. Tilltalet är tillgängligt och målgruppen omfattar entreprenörer, policyaktörer, forskare och en intresserad allmänhet. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och har en upplaga på 18 000 ex. Vi har också en föreläsningsserie, Estrad, med cirka tio föreläsningstillfällen per år.

Utöver Entré och Estrad driver vi också flera projekt. Under 2019 arbetar vi till exempel med projekt om entreprenörskap i skolan och teknisk innovation i framkanten (AI, VR/AR, nanoteknik mm). Väldigt spännande om vi får säga det själva!

ESBRI är en liten organisation, därför kommer du att vara delaktig i arbetet med tidningsproduktion och annat kommunikationsarbete från ax till limpa. Under din praktiktid finns möjlighet att få arbeta med och utveckla dina färdigheter inom textproduktion, research, foto och grafik, marknadsundersökningar och marknadsföring via sociala medier. Vi planerar dina arbetsuppgifter tillsammans, utifrån dina intressen och våra behov. Vi är inne i en fas där vi jobbar med att utveckla vårt kommunikationsarbete. Vår förhoppning är att du vill bidra med egna idéer.

Vi förväntar oss att du:
- är i slutet av din (minst) kandidatutbildning
- brinner för populärvetenskap
- är intresserad av företagande, ekonomi och samhällsfrågor
- talar och skriver flytande svenska och behärskar engelska
- är flexibel – i en liten organisation hjälps vi åt att göra allt, stort och smått
- är kvalitetsmedveten
- älskar kommunikationsarbete!

Om du är särskilt intresserad av visuell kommunikation, så är det en bonus.

Låter det roligt? I så fall är du välkommen att maila din ansökan, med några rader om dig själv, cv och arbetsprover till mig. Tveka inte att ta kontakt om du har några frågor.

/Anna-Karin

torsdag, december 20, 2018

”Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början”

Hanna von Schantz föreläste på Estrad 11 december 2018. Foto: Viktor Aronsson.
Årets sista Estrad handlade om digitalisering. Den tekniska utvecklingen, men också tjänster, produkter och beteenden förändras i snabb takt. Som entreprenör gäller det att hinna anpassa och utveckla sin affärsmodell i samma takt. Föreläsare var ekonomie doktor Hanna von Schantz, Stockholms universitet.

Hon menar att internet kan ses som en basteknologi, liksom ångmaskinen eller elektriciteten. På det följer nya tjänster, produkter och inte minst beteenden, som skapar nya affärsmöjligheter.

- Vi är mitt uppe i skiftet och har bara sett början.

Hanna von Schantz skrev sin avhandling om digitala entreprenörer och ville ta reda på hur det är att innovera när förutsättningarna ständigt förändras. Hon drev själv ett e-handelsföretag på 90-talet och är i dag entreprenör inom foodtech. Hon har alltså både den teoretiska kunskapen och den praktiska erfarenheten av att arbeta under de här omständigheterna.

- Det som drev mig in i forskningen var att jag inte kände igen mig i entreprenörskapslitteraturen. Det är svårt att fånga en idé och därför är entreprenörskapsstudier ofta grundade på retroaktiv information. Då finns en risk för att man får en tillrättalagd berättelse. I efterhand är det lätt att säga att Ikeas affärsidé är klockren, eller Ishotellets för den delen… Men hur ska man veta vilka idéer eller bolag som man ska våga satsa på i förväg?, sa hon.

Under senare år har forskarna börjat titta mer på den entreprenöriella processen. När Hanna von Schantz skrev sin avhandling valde hon att följa ett nystartat företag under flera år, för att se hur entreprenörsprocessen faktiskt såg ut.

Företagets grundare ville utveckla en play-tv-tjänst med egenproducerat innehåll. Han anställde kreativa personer som skapade nya format, men som ”kanske inte var vana vid att sitta i möten med finansiärer”. Företaget stötte på problem med legitimitet och regelverk. Facket visste inte hur de skulle agera – de visste inte ens vad en padda var när förhandlingarna inleddes. Trafiken till kanalen blev blygsam och annonsörerna uteblev. I slutändan blev bolaget ett traditionellt produktionsbolag och köptes upp av en större aktör.

Affärsmöjligheten eller affärsmodellen går inte att skriva fram på förhand, menar von Schantz. Den växer fram i interaktion med omvärlden. Den blir till en form av berättelse eller förståelse för vad bolaget ska göra. Hon menar att affärsmodellen kan användas som en beta – bolaget går ut och testar sin affärsmodell. Och då är det ju en fördel om företaget är ungt och lättfotat. Det är också viktigt att lyssna på sina kritiska vänner. Det finns en risk när alla i teamet tänker för lika och inte ifrågasätter, som i hennes fallföretag.

- Som entreprenör måste man våga experimentera och agera, sa Hanna von Schantz.

Hennes råd till digitala entreprenörer är att inte tänka linjärt. Man ska inte försöka mejsla ut den bästa idén och den bästa strategin och sedan den bästa finansieringen…

- Att se affärsmodellen som en form av blankt blad är ett utmanande arbetssätt. Man vet inte åt vilket håll idén kommer att utvecklas innan de första avtalen är påskrivna. Entreprenören får ge sig ut och träffa potentiella partners och kunder för att bättre förstå de framtida intressenterna – och jobba stegvis. Det ställer också krav på ledarskapet, sa hon.

Föreläsningen följdes av en paneldiskussion där Hanna von Schantz deltog tillsammans med Anne Lidgard, Vinnova, Johan Attby, grundare av Fishbrain, och Mattias Wiggberg, KTH. De höll med om att betatester och experimenterande är det bästa sättet att nå framgång.

- I dag finns mycket kunskap om fördelarna med att arbeta med hypotesprövning och experimenterande. Ändå är startups både i Sverige och Silicon Valley snabba med att påbörja produktutveckling. De är övertygade om att deras idé är bra, sa Anne Lidgard.

- Det är viktigt att leta efter invändningar och inte bara bekräftelse, men ingen vill ju höra att ens bebis är ful. Det är mänskligt, sa hon.

Johan Attby tycker inte att det går säga något generellt om vilka företag som blir framgångsrika, utöver att drivet sitter hos grundarna.

- Sedan är en del grundare otrevliga eller rent av galna, medan andra är mer jordnära, sa han.

Han berättade att Google har försökt sålla ut framtida tillväxtraketer med hjälp av en algoritm. Trots att de har tillgång till enorma mängder data har försöken inte varit framgångsrika. Algoritmens resultat stämmer inte överens med det verkliga utfallet.

- Daniel på Spotify brukar säga att de testar nio saker, varav åtta går åt skogen. De testar direkt för att få feedback på marknaden, sa han.

ESBRIs Magnus Aronsson ledde paneldebatten. Han frågade hur lagstiftaren kan tänka relativt de digitala bolagen: Har lagstiftaren ens en roll att fylla?

- Det finns ett brett spann av företagsidéer som skulle behöva testas. Här skulle staten kunna spela en roll. Vill vi ju inte ha självkörande bilar som beter sig som Spotifys app gjorde från början, sa Mattias Wiggberg.

Han exemplifierade också med elscootrarna från Voi som sedan en tid tillbaka syns överallt på Stockholms gator.

- Vi vet inte vad det är för typ av fordon. Det finns inga avsedda parkeringsplatser, inga trafikregler. Här har vi några entreprenörer som inför en ny form av infrastruktur med trial-and-errormetodik, sa Wiggberg.

Anne Lidgard berättade att många startups stöter i policytaket. En del av staten driver på medan en annan sätter stopp. Hon menade att vi behöver ett mer agilt policyskapande i Sverige.

Vill du veta mer? Hela föreläsningen finns att se som webb-tv.

/Anna-Karin

torsdag, december 13, 2018

Gästblogg: Tänd gnistan hos entreprenörerna och ge dem incitament att växa

Foto: Ethan Hoover/Unsplash
Årligen betalar den svenska staten ut 27 miljarder kronor i företagsstöd, men bara en bråkdel går till små och medelstora företag. Det är helt uppåt väggarna, anser Anette Rhudin som brinner för att få mindre företag att växa. Hon var drivkraften bakom succéprojektet Tillväxtmotor/Business Generator i Värmland, som fick pris av EU-kommissionen för ett år sedan. Nu skalar Anette upp projektet under namnet Navigator Scaleup. Kontakta henne om du vill veta mer – men läs först hennes gästblogg! /Åse

”Större företag har större framtidstro”
”Vanligare med hållbarhetsarbete i större företag”
”Ju större företag desto vanligare med innovation”
”Större företag är i högre utsträckning digitaliserade”

Citaten ovan är hämtade ur Tillväxtverkets skrift Företagens villkor och verklighet 2017. Det är tydliga indikationer på att det finns fördelar med att växa som företag. Det finns därför en stor samhällsvinst i att stötta små och medelstora företags kliv uppåt, på skalbarhetens stege. Det skapar hållbar tillväxt – på riktigt.

Man kan även läsa i samma skrift att majoriteten av företagen vill växa:

”Av småföretagen är det nästan 70 procent som vill växa antingen genom att öka både omsättning och antalet anställda […] men trenden sedan 2005 har varit en sjunkande tillväxtvilja.”

Det sistnämnda är ju lite oroväckande. Det mest naturliga och drivkraften i en entreprenörs liv avtar. Det måste förändras och vändas.

Förra året vid den här tiden var Tillväxtmotor/Business Generator, ett EU-projekt från Värmland, nominerat som Sveriges bidrag till EEPA 2017, European Enterprise Promotion Awards. I en hel vecka deltog vi i EU-kommissionens evenemang SME Assembly, och fick frottera oss med Europas drivkrafter i tillväxtfrågor.

De uttalade tydligt och klart, under hela veckan, att Europas tillväxt skapas av små och medelstora företag (SME). Vill man fördjupa sig i detta så finns allt i ramverket The Small Business Act (SBA) som skapats för att se till att vi stöttar och motiverar entreprenörer utifrån deras behov och motivationsfaktorer.

Tänk om alla länders trendspaning stämmer? Tänk om vi skulle göra som ramverket anger? Tänk om vi kan tända gnistan hos våra entreprenörer och ge dem incitament att växa? Jag tror att det kan ge full pott tillbaka till samhället.

I Sverige har vi totalt 1 119 813 registrerade bolag med 0–249 anställda. Tillväxtverkets rapport visar att det finns 819 999 bolag med noll anställda, och av dem är det 24 procent som kan tänka sig att växa – både vad gäller antal anställda och omsättning! Om dessa 24 procent skulle växa och anställa en person, då pratar vi om 197 000 arbetstillfällen. (I Värmland finns det ungefär 30 000 företag med noll anställda. Det skulle innebära 7 200 arbetstillfällen om 24 procent skulle ta ett kliv uppåt och anställa en person.)

Vidare är det 45 procent av mikroföretagen (1–9 anställda) som anger samma sak – det skulle innebära ytterligare 116 572 arbetstillfällen. Småföretagen (10–49 anställda) är totalt 34 117 stycken och hela 67 procent av dem kan tänka sig samma resa som ovan. Det innebär att vi kan addera ytterligare 22 858 arbeten. Slutligen, i medelstora företag (50–249 anställda) har vi 73 procent som ser en potential i att växa. Det motsvarar ytterligare 4 080 stycken arbetstillfällen.

Tillsammans blir detta inte mindre än 340 310 nya arbetstillfällen!

En svensk snittlön uppgick 2017 till 278 954 kronor. Enligt skattesnurran, inklusive arbetsgivaravgifter, blir det 153 636 kronor i olika skatter per år. Om du fortfarande hänger med i texten och alla siffror, inser du att det blir en väldig massa skattepengar tillbaka till välfärden: hela 52 283 867 160 kronor.

SME Assembly-veckan avslutade med tävlingen EEPA 2017. Vi vann med projektet Business Generator, i kategorin ”Investing in Entrepreneurial skills”. Ett EU-projekt i Värmland, som startade utifrån två forskningsbaserade artiklar i tidningen Entré…

Projektet avslutades med tillväxtsiffror som har fått de flesta att tappa hakan. De 20 deltagande bolagen hade i snitt 7,5 anställda, och lyckades öka antalet anställda med 25 procent. Det motsvarar hela 45 riktiga jobb. Löneutbetalningarna ökade med 22 miljoner och skatteutbetalningarna med ca 15 miljoner kronor. För en region som Värmland, så är detta ett riktigt hjältedåd.

Varje år betalar svenska staten ut 27 miljarder kronor i företagsstöd. Knappt en miljard av dessa går till de små och medelstora företagen (se Riksrevisionens rapport Statliga stöd till innovation och företagande).

SME-kategorin må kallas för småföretag – ett begrepp jag starkt ogillar – men tillsammans är de giganter. De kan göra så oerhört stor skillnad lokalt, regionalt, i Sverige, i Europa och världen. Använd pengarna för att tända den entreprenöriella gnistan och ni kommer att få se på positiva förändringar i vår värld.

/Anette Rhudin

onsdag, december 12, 2018

50 kluriga sätt att använda gem

DECA Idea Challenge är en global idétävling för gymnasieelever där elevlag utmanas att hitta innovativa sätt att använda ett vardagsföremål. I Sverige genomförs tävlingen av ESBRI i samarbete med Skolverket.

Några exempel på tidigare tävlingsobjekt är gummiband, petflaska och kartong. Uppfinningsrikedomen har varit stor, och så var det även i år då tävlingen har kretsat kring gem. De tävlande har fått använda sin kreativitet, kläckt idéer och processat dem, för att till slut presentera sina gem-centrerade uppfinningar i 3-minutersfilmer på engelska som laddats upp på Youtube.

Deadline för årets tävlingsperiod var 18 november och i Sverige tävlar ett 50-tal elevlag från sju olika gymnasieskolor runt om i landet. Juryn har ett tufft jobb med att utse de klurigaste sätten att använda gem och 17 december gäller det! Då genomförs jurymötet och de tre bästa bidragen ska utses.

Det ska bli riktigt spännande att se vilka bidrag som hamnar i topp. Förstapristagarna kommer att få ett besök till sin skola av en känd inspiratör inom innovationsområdet. De som vinner förstapriset skickas också vidare till den globala tävlingen där de har chans att vinna 750 USD.

Vi kommer att tillkännage resultatet i början av nästa år så håll utkik på webbplatsen!

/Helene