Kom ihåg var du läste det först

Veckans Affärers dynamiska och entreprenöriella chefredaktör Pontus Schultz brukar ibland i sina krönikor skriva ”Kom ihåg var du läste det först”.

Och det var precis vad jag kom att tänka på när jag hörde att Kathy Eisenhardt, professor på Stanford University, erhållit årets Global Award for Entrepreneurship Research.

Hösten 1998 träffade jag henne då hon besökte Stockholm. Mötet resulterade i ett personporträtt till vår tidning Entré. Några av de områden vi diskuterade var företags innovations- och beslutsprocesser. Hon hade då nyligen publicerat boken ”Competing on the Edge – Strategy as Structured Chaos” tillsammans med sin kollega Shona Brown. Boken handlar om hur företag ska ledas i en värld som förändras i allt snabbare takt. Temat är förstås minst lika aktuellt i dag.

Det är alltid lite extra roligt när "Global Award" delas ut. Jag var nämligen projektledare för priset när det startades 1996, och var med när det delades ut till dr David Birch. Därefter blev jag involverad i att starta ESBRI. Hej vad tiden går!

/Magnus

Nyheter från Småföretagsdagarna

Åse och jag sitter nu på tåget hem från Småföretagsdagarna i Örebro. Det har varit två mycket trevliga och givande dagar. Det har också blivit en hel del skrivet från konferensen. Dels flera inlägg här på esbribloggen, dels ett par artiklar på esbri.se. Och så en hel del rapportering i våra sociala medie-kanaler Twitter och Facebook.

Blogginläggen hittar du såklart här nedanför. På vår webb hittar du en artikel om Småföretagsdagarnas crescendo, tillkännagivandet av årets mottagare av ”Global Award for Entrepreneurship Research”, Kathleen Eisenhardt. Som god tvåa på scooplistan kvalade nyheten om att de genomtrevliga forskarna Martin Andersson och Karl Wennberg får dela på det ”Unga priset”.

Även en del andra medier rapporterade från dagarna. Nerikes Allehanda skrev om näringsminister Annie Lööfs besök (verkar tyvärr inte ligga på webben). Moderatorn Anders Andersson publicerade en artikel i sin egen tidning Driva Eget.

/Jonas

Framtidsspan med forskare

Gunnar Eliasson pratade om framtidens forskning

Svenskarna upplever att de har goda möjligheter att starta företag – men de gör det inte. Däremot agerar de gärna entreprenöriellt som anställda. Det är några av slutsatserna från den svenska delen av GEM-studien. De presenterades av Kristina Nyström, forskare vid KTH och Ratio, under Småföretagsdagarnas andra dag.

GEM, eller Global Entrepreneurship Monitor, är en årlig undersökning av det globala, entreprenöriella klimatet. I den senaste mätningen var 54 länder med. De delas in i tre grupper: faktordrivna ekonomier (fokuserar starkt på jordbruk), effektivitetsdrivna ekonomier (storföretagen dominerar) och innovationsdrivna ekonomier (satsar exempelvis på tjänsteproduktion). Sverige hör till den sistnämnda gruppen och när man mäter total entreprenöriell aktivitet (TEA) ligger vi risigt till. Däremot är vi bäst i klassen på intraprenörskap (detta skrev vi om på bloggen för någon vecka sedan).

- Vi ser en paradox i att svenskar upplever att de har goda möjligheter, men ändå inte tar steget att starta företag. Trots goda ambitioner får vi alltså inte fram så mycket entreprenörskap.

- Tittar vi på intraprenörskapet är bilden mer positiv. Kanske är det ett tecken på att vi är lika entreprenöriella som andra, bara det att det tar sig andra former här, sa Kristina Nyström.

Nästa pass hade titeln ”Framtidens utmaningar”. Karin Hellerstedt, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, diskuterade generationsskiftande familjeföretag.

- Det är viktigt att lyfta fram frågor om utbildning för den yngre generationen i samband med skiften, sa hon.

Caroline Wigren-Kristoferson, CIRCLE vid Lunds universitet, pratade bland annat om akademiskt entreprenörskap.

- När jag har intervjuat forskningsledare är det framför allt två drivkrafter de lyfter fram. Det ena är att göra excellent forskning. Och det andra är att göra världen till en lite bättre plats.

- Ska vi ha bra kommersialisering måste vi ha bra forskning. Jag tror på långsiktiga forskningsprojekt som ger forskarna möjlighet att även göra det som är lite mer riskfyllt, sa Wigren-Kristoferson.

Gunnar Eliasson, professor emeritus på KTH, var den mest seniora forskaren i sällskapet. Som ung forskare fick han ett råd av sin professor: ”Det där med företag som föds och dör kan du väl stryka i din forskning, det är ganska ointressant…” Som tur är lyssnade han inte på det, utan har fortsatt intressera sig för företagande och omvandling genom hela sin forskarkarriär.

- Jag har alltid varit förtjust i den lilla entreprenören som utför förändring. Men tittar man i ekonomisk teori finns ingen plats för entreprenörer, sa Gunnar Eliasson.

Han presenterade tre centrala teman för framtida forskning. Det första var just att arbeta in entreprenören i ekonomisk teori, genom att länka entreprenörskap och tillväxt.

- Det är svårt, men det går, sa Eliasson uppmuntrande.

Det andra temat handlar om att gå från anställd till entreprenör. Det tredje temat är entreprenörskapspolitik.

I den efterföljande paneldebatten lanserades idén om en ny slags prao. Om politiker får praktisera hos entreprenörer – eller ännu hellre prova på att starta och driva ett eget företag – skulle förmodligen lagar och regler se annorlunda ut, menade Martin Ådahl, vd Fores. Inom panelen, som förutom ovannämnda personer även innehöll PWC:s vd Hans Börsvik, fanns en viss företagarerfarenhet.

- Jag har visserligen ett företag i dag, men jag har haft större entreprenörsambitioner tidigare. Anledningen till att jag inte realiserade dem är att jag har haft det för bra som löntagare, sa Gunnar Eliasson.

Och därmed förklarade han nog en del av ”glappet” i GEM-siffrorna som Kristina Nyström presenterade.

/Åse

Extern ägare ökar vinsten

Under rubriken ”Familjeföretaget, en kvarleva från förr eller ett hopp för framtiden” höll forskningscentrumet CeFEO workshop i dag på Småföretagsdagarna. Medverkande gjorde forskarna Leif Melin, Mattias Nordqvist, Ethel Brundin, Per-Olof Bjuggren och Karin Hellerstedt.

De presenterade aktuell svensk forskning om familjeföretagande, mer specifikt från pågående forskningsprojekt om ägande och ägarskiften. Ett resultat som jag fastnade för var att familjeföretag som efter ett generationsskifte väljer en extern ägare går bättre än de som behåller företaget inom familjen.

Som kuriosa nämndes också att den äldsta ägaren till ett familjeföretag i Jönköpings län är102 år gammal. Ingen kvartalskapitalism här inte!

/Jonas

”Den rätta” är kanske ”första bästa”

Vilka anställs i de snabbväxande företagen? Frågan diskuterades vid ett seminarium, arrangerat av Ratio, på Småföretagsdagarna i dag.

Dan Johansson och Karl Wennberg presenterade ny forskning baserad på SCB-data. Att ett fåtal snabbväxande företag – ibland kallade gaseller – står för en stor del av de nya jobben är en spridd uppfattning. Men vilka är då alla de här människorna som strömmar till?

Johanssons och Wennbergs studie visar att de kunskapsintensiva snabbväxarna inte har tid att vänta på ”den rätta”, det vill säga individer med specifika egenskaper och erfarenheter. I gasellerna finns istället en överrepresentation av mer ”lättillgänglig” arbetskraft: unga, personer med utländsk bakgrund och tidigare arbetslösa. Jobben fördelas också relativt jämnt till män och kvinnor.

- Slutsatsen är att de snabbväxande företagen inte bara är viktiga som allmänna jobbskapare. De skapar också jobb för marginaliserade grupper. Därigenom bidrar de till ett minskat utanförskap, sa Karl Wennberg.

En gasellföretagare och två politiker bidrog också till workshopen. Företagarens berättelse om hur Arbetsmiljöverket kom på oannonserat besök mitt under högsäsong för att snacka skyddsombud och terminalglasögon, föranledde en diskussion om kraven på företagare. För nya företag är det inte alltid självklart att ett visst antal anställda innebär att en jämställdhetsplan måste upprättas. Och att tillhandahålla alla dessa planer och pärmar som krävs tar energi från kärnverksamheten – företagandet.

- Det är viktigt att låta företagare vara företagare också, sa Dan Johansson.

/Åse

”Forskning har inget värde i sig”

Göran Marklund, Christian Berggren, Kristina Theander och Mouna Esmaeilzadeh deltog i en panel under Småföretagsdagarna. Moderator var Anders Andersson, Driva Eget.

I dag invigdes den 20 upplagan av Entreprenörskapsforums Småföretagsdagar. Inte illa att hålla igång ett evenemang så många år. Det tyder på ett stort engagemang, både från arrangörer och deltagare.

Entreprenörskapsforums vd Pontus Braunerhjelm inledde dagarna med en kort retrospektiv, där han bland annat nämnde att Småföretagsdagarna under åren har haft mellan 7 000-8 000 deltagare.

Moderator för dagarna är tidningen Driva Egets grundare och chefredaktör Anders Andersson. Han vill att dagarna ska handla om vad forskning kan bidra med till samhället: ”Forskningen i sig har ju inget eget värde.”

Det första ämnet för dagen var ”Drivkrafter bakom entreprenörskap”. Bicky Chakraborty, vd för Elite Hotels, berättade om sin resa från nyinvandrad i Sverige till den ”hotellkung” han är i dag. Hans företag har gått från 64 anställda 1980 till 4 500 i dag. Men det har såklart inte varit en spikrak väg. När Chakraborty ville ta över Savoy i Malmö 1983 sökte han ett stort lån från SEB. Chefen Hans Cavalli Björkman sa: ”Hur fan kan man heta Chakraborty?”

Även entreprenören och investeraren Jane Walerud, Ratio-forskaren Dan Johansson och Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet deltog i detta pass. Pengar lyftes fram som en viktig drivkraft till entreprenörskap. ”Det är förmodligen inte att tjäna en miljard till som driver Ingvar Kamprad. Men pengar är viktigt, de leder till oberoende och är ett medel för att uppnå andra mål”, sa Dan Johansson. Jane Walerud menade att pengar är jätteviktigt för att det ska startas fler företag, och för att man ska kunna starta företag utan att ta in riskkapital.

Christina Lugnet nämnde att ”irriterande regler” är en av de saker som står i vägen för ökat företagande. Hon påpekade också att alla myndigheter måste inse att det finns mycket de kan göra på egen hand för att bidra till regelförenkling.

Nästa ämne var ”Från idé till företag”. Här berättade Mouna Esmaeilzadeh, vd för SciLife Clinic och Kristina Theander, vd för Middagsfrid, sina företagshistorier. Även Christian Berggren, professor Linköpings universitet, och Göran Marklund, direktör VINNOVA pratade under samma rubrik. Berggren menade bland annat att det behövs lite mer otålighet i Sverige. Men han manade också till försiktighet – alla bör inte starta eget! I alla fall inte direkt, det är vettigt att skaffa erfarenhet, nätverk och kunder först.

/Jonas

Det är inte bara att bestämma sig….

I går arrangerade ESBRI en Estradföreläsning om socialt entreprenörskap. Ester Barinaga och ”vår” Malin Gawell presenterade både forskning och praktiska exempel. De pratade inför en välfylld lokal och det var kul att se så många nya ansikten i publiken.

Det var också intressant att höra om de olika exemplen på socialt entreprenörskap. När Malin berättade om sin forskning med KRIS och Kreativa Hederliga Företagare kom jag att tänka på en diskussion som jag och Malin hade för ett par veckor sedan.

Vi pratade om hur svårt det kan vara för människor med kriminell bakgrund att bära skulden för det de ställt till med. Hur kan man då klara av att bli en Kreativ Hederlig Företagare? Malin sa på föreläsningen att ”Det är inte så enkelt som att bara bestämma sig”, och det kan man verkligen förstå. Det gäller att ha ett stödjande nätverk och kanske hjälp att bearbeta det man varit med om. Ofta har dessa människor ett tungt känslomässigt bagage med sig från sin uppväxt. De kan också ha stora skadestånd att betala av.

I vårt samhälle är det fortfarande så tabu att misslyckas. Om man förutom detta motstånd också möter misstänksamhet för att man varit kriminell och/eller drogberoende måste det kännas oerhört svårt. De som lyckas komma ur kriminalitet och beroende, och kanske till och med startar företag, gör en beundransvärd bedrift. De blir positiva förebilder för andra som kanske funderar på att bryta sig loss från kriminalitet och missbruk. Eller kanske bidrar till att några aldrig hamnar där.

Under föreläsningen fick vi också höra om Förorten i Centrum, ett projekt för att engagera ungdomar i samarbeten kring muralmålningar. Initiativtagare är Ester Barinaga, som alltså förenar sin forskning med ett socialt entreprenörskap.

Nyfiken på föreläsningen? Den finns på Bambuser och kommer inom kort även att finnas i ESBRIs välfyllda webb-tv-bibliotek.

/Helene

Socialt entreprenörskap (del 2)

Socialt entreprenörskap (del 1)

Personalchef klår entreprenör

Fotograf, pilot, äventyrare eller musiker? Ja kanske det, men hellre entreprenör. Och allra helst – personalchef!

DN uppmärksammar en undersökning genomförd av Manpower och Kairos Future. De har frågat 6 000 svenskar om deras drömjobb och fått fram följande topplista:

1. Personalchef
2. Entreprenör
3. Ingenjör
4. Författare
5. Läkare
6. Äventyrare
7. Fotograf
8. Managementkonsult
9. Pilot
10. Musiker

Undersökningen visar också att entreprenörer är mest nöjda med sin arbetssituation. 31 procent av entreprenörerna säger att de redan arbetar med sitt drömjobb. En ganska låg siffra ändå kan jag tycka, men den bottnar kanske i att entreprenörerna sällan är nöjda? De vill hela tiden testa nya idéer, utveckla sina företag och växa.

Splittar man upp undersökningen på kön ser man att männen har större entreprenöriella drömmar. De placerar entreprenör överst på listan, och uppfinnare kvalar också in på deras tio-i-topp.

För kvinnor hamnar entreprenör först på tionde plats, efter exempelvis veterinär, trädgårdsmästare och inredningsarkitekt. Lite deppigt kan tyckas, men det ena behöver ju inte utesluta det andra. Och det är väl den omedelbara invändningen mot studien – att entreprenör klassas som ett yrke vid sidan av exempelvis ingenjör, fotograf och inredare. Den som hoppas på en anställning som äventyrare eller författare får nog drömma vidare!

/Åse