onsdag, juli 10, 2019

Sommarläsning: Upprepade misslyckanden i bagaget ger bra ledarskap

Det här med ledarskap kan vara svårt och komplext. Förutsättningarna ändras hela tiden och det går dessutom snabbt. Professor Alf Rehn har skrivit en underhållande och insiktsfull bok om ledarskap, ”Ledarskapsparadoxen. Omöjligheterna som gör dig till en sann ledare” (Volante, 2019). Han menar att det finns ett antal paradoxer som en ledare möter, och i boken ger han praktiska tips på hur man kan tackla dem.

Det går inte att följa en standardmetod från Silicon Valley, anser Rehn. I stället gäller det att utgå från den egna organisationens förutsättningar och vara flexibel. En bra ledare använder eftertanke, strategi, empati och handlingskraft för att navigera i ledarskapets alla paradoxer – och söker aldrig efter färdiga handlingsmanus.

Alf Rehn framhåller att det är viktigt att vara tidseffektiv som ledare, och med det menar han att se till att det finns tid i kalendern som möjliggör ett viktigt samtal eller möte. Det måste också finnas tid för att drömma – det är något som ledare behöver göra, enligt författaren. Det kan handla om både framtidsdrömmar och mardrömmar i stil med: ”Vad gör vi om det värsta händer?”

Rehn berättar om den finländska företagaren Topi Sukari, han var en riktig drömmare som ingen trodde på. Men han lyckades med att både etablera en stor möbelfirma med 50 butiker, och två shoppingcentrum där ingen trodde att någon skulle handla.

En ledare bör se sitt handlande som experiment. Ibland lyckas det alldeles förträffligt och ibland går det mindre bra. Vad som gör en bra ledare är förmågan att lära sig av sina misslyckanden och agera utifrån de erfarenheterna. Ledarskap ses ofta som synonymt med att lyckas, men det ligger väldigt mycket i att ta vara på lärdomar från de misslyckanden som man har i sitt bagage.

Boken är värdefull läsning för alla som har någon form av ledande position – eller vill hitta ett bra sätt att navigera i sitt eget liv.

Om du redan har läst Alf Rehns bok, eller är mer intresserad av andra ämnen, tycker jag att du ska ta en titt bland våra boktips. Här finns böcker om idégenerering, tillitsbyggande, biomedicin och många andra ämnen – allt kopplat till entreprenörskap förstås.

Passar också på att tipsa om våra artiklar och webb-tv. Perfekt som förströelse/förkovran i sommar!

/Helene

torsdag, juni 13, 2019

Entré nr 2 i tryckpressen

Företagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré rymmer en hel del samhällskritiska perspektiv med forskare som tar sig an företagsfinansiering, innovation och socialt entreprenörskap med stöd av postkolonial och normkritisk teori.

Efter några dagars intensivt arbete med slutredigeringen är Entré nr 2 överlämnad till tryckeriet. Den bör landa i din brevlåda om ett par veckor.

Tidningens tema handlar om socialt entreprenörskap i utvecklingsländer. Syftet är gott, men företeelsen är förknippad med särskilda utmaningar. Vi sätter ljuset på etiska frågor, maktperspektiv och demokratiska dilemman. Till hjälp har vi bland andra Ruth Brännvall och Mathias Karlsson, som har skrivit varsin doktorsavhandling om socialt entreprenörskap. Också Åsikten berör temat, när Pontus Engström, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, ifrågasätter nyttan med mikrolån.

Mats Magnusson porträtteras av Åse. Han är professor i produktinnovationsteknik på KTH och jobbar på institutionen för maskinkonstruktion. Här samarbetar innovationsforskare, ingenjörer och designer.

-Vi innovationsforskare identifierar problem, medan ingenjörerna vill lösa problem. Designer arbetar normbrytande, de provocerar och ser vad reaktionen blir, säger Magnusson.

Han tycker att miljön leder till nya frågor kopplade till innovation och jobbar gärna med aktuella frågor som självkörande bilar och AI. Dessutom deltog han nyligen i SM i styrkelyft. Vilken placering han fick? Om det kan du läsa i porträttet.

Också i Entré nr 2:

· "Normkritisk innovation är mer hållbar", intervju med Linda Paxling

· "Kunskap bärs av människor", intervju med Guido Buenstorf, gästforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

· "Problemen sitter i väggarna", Aija Voitkane om ojämlik fördelning av offentligt riskkapital.

Spännande va? Kan du inte behärska dig till dess att papperstidningen kommer kan du läsa tidningen digitalt redan nu på Issuu.

/Anna-Karin

onsdag, juni 12, 2019

Kraftfulla investeringar behövs för grön omställning

I panelen deltog bland andra Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan, Nina Ekelund, generalsekreterare, Hagainitiativet, Günther Mårder, vd, Företagarna, Henrik Hermansson, Tillväxtanalys. Foto: Sara Stenberg.


I går arrangerade ESBRI och Tillväxtanalys ett seminarium med fokus på vad gröna finanser betyder för en grön omställning av näringslivet och vilken roll staten kan ha i detta.

I samband med seminariet presenterades en ny rapport från Tillväxtanalys, ESG och transparens - vägen till grön omställning?, där myndigheten har analyserat finanssektorns värderingar av företags hållbarhetsrisker (ESG-värderingar), initiativet att företag sätter vetenskapligt baserade mål för att minska koloxidutsläpp (SBT) samt EUs lagkrav på att stora företag måste hållbarhetsredovisa. Med analysen ville man ta reda på om måtten är effektiva och bidrar till en mer hållbar allokering av de finansiella flödena.

Eva Alfredsson, en av rapportförfattarna, menade att det behövs kraftfulla investeringar för att en grön omställning av näringslivet ska kunna genomföras. ESG-måttet är flexibelt kan tillämpas på många olika sätt inom finanssektorn. Men det krävs stor kunskap för att kunna tolka resultaten. Hon tyckte att det skulle vara värdefullt om ett nytt, mer transparent mått kunde utarbetas.

När det gäller SBT är det tyvärr få företag som har anslutit sig. Initiativet bidrar till en grön omställning bland de anslutna företagen, men de cirka 20 svenska och 500 internationella företagen, gör ingen större skillnad ur ett globalt perspektiv. Det blir dock en viss dominoeffekt eftersom företagen får med sig sin leverantörskedja i arbetet för att minska koldioxidutsläpp.

Efter presentationen genomfördes två paneldiskussioner med representanter från finansbranschen, miljösektorn och företagarsidan. Några synpunkter som jag tog fasta på är:

- Hållbarhet och finansmarknaden är komplexa områden, och alla aktörer arbetar olika. Därför skulle det behövas både struktur och en förenkling av begrepp och deras innebörd. Det skulle vara bra om staten såg till att det finns enkla parametrar som företag kan använda.

- Det ska vara lönsamt för företag att minska sin miljöpåverkan.

- Kunskapsnivån hos företag behöver höjas för att de ska se vilka fördelar ett hållbarhetsarbete innebär. (Företagarna har ett enkelt självtest på sin webbplats där företag helt kostnadsfritt kan testa sin egen miljöpåverkan.)

- Det är nödvändigt att alla intressenter ställer krav på företag att redovisa – och självklart minska – sin miljöpåverkan.

- Företag som arbetar med miljöfrågor ska ha en fördel av det. I framtiden kan ett bristande hållbarhetsarbete medföra konkurrensnackdelar för företag.

Mitt intryck är att det finns mycket att göra inom det här området, och att det är viktigt att utarbeta jämförbara och enkla mått. En av de viktigaste åtgärderna är att öka kunskapen om hur man uppnår en grön omställning – även på företagsnivå. Att verka för en grön omställning bör genomsyra alla företags vardagliga arbete, även småföretagens. Och slutligen, det måste bli lönsamt att tänka hållbart. Då kan den gröna omställningen få större genomslagskraft.

Vill du ta del av Tillväxtanalys intressanta rapport? Du hittar den här.

Vi på ESBRI vill också tacka Tillväxtanalys för ett gott samarbete och ett mycket intressant seminarium.

/Helene

torsdag, juni 06, 2019

Gästblogg: Den mörka sidan av självfinansierad tillväxt

Daniel Tolstoy, Handelshögskolan i Stockholm. Foto: Juliana Wiklund.
Daniel Tolstoy forskar om internationalisering och entreprenörskap på Handelshögskolan i Stockholm. Han disputerade 2010, vi skrev om hans avhandling i Entré nummer 3, 2010. I sin gästblogg diskuterar han om själv verkligen är bäste dräng, och menar att det finns en fara i att idealisera organisk tillväxt. God läsning! /Åse

”Vi har aldrig lånat en krona eller vuxit genom förvärv. Istället har vi jobbat med en hög växel ifrån start.” Uttalandet kommer från en av pristagarna i tävlingen Årets gasell som arrangeras av tidningen Dagens Industri.

Visst har vi hört liknande utspel från framgångsrika entreprenörer förut? Formuleringarna har varierat, men andemeningen har varit densamma: Det finns inga genvägar för att lyckas med sitt företagande – själv är bäste dräng. Den första impulsen är ju därför inte heller att ifrågasätta entreprenörernas beskrivningar om fördelarna med självfinansiering. Framgången i sig talar sitt tydliga språk.

Jag tror ändå att det räcker med att ta ett par steg tillbaka för att inse att externt kapital kan ha vissa fördelar för att främja tillväxt. Statistik från SCB visar tydligt att mindre företag har svårt att skala upp sina verksamheter och växa (även om det förstås ska understrykas att långt ifrån alla företag strävar efter tillväxt).

När det gäller internationaliserande små och mellanstora företag – som jag forskar på – pekar visserligen statistiken på en tillväxt i deras utlandsförsäljning. Men granskar man det hela lite närmare finner man att den ökningen, i faktiska kronor och ören, fortfarande är ganska låg. Det handlar alltså om marginella ökningar och inte den typen av tillväxt som skapar stora multinationella företag.

Vad beror det då på att det är så svårt för företag att öka sin verksamhetsvolym på ett betydande sätt? När det gäller företag som vill etablera sig utomlands handlar det ofta om att de saknar tillräckliga resurser för att utveckla egna organisationer på nya marknader. Som en följd av det hamnar företagen ofta i beroendeställning till utländska distributörer som sköter allt kring deras marknadsföring och försäljning.

Det här upplägget fungerar sällan, eftersom mellanhänderna som företagen förlitar sig på ofta saknar nödvändig kompetens. De misslyckas exempelvis med att välja ut rätt kundsegment på marknaden, och med att på ett övertygande sätt förklara värdet av företagens olika produkter och tjänster. Företag blir extra lidande när deras marknadserbjudanden involverar ny teknik som måste inarbetas metodiskt och målinriktat för att få fäste på marknaden.

Många av de här problemen skulle kunna avhjälpas om företag som har verklig lönsamhetspotential skulle få mer stöd genom extern finansiering. Om kapital injiceras i dessa företag kan de bygga upp sina organisationer från grunden. De kan därmed intensifiera och bredda sin distribution, implementera effektivare försäljningsstrategier och skapa sig en tydligare position på de marknader där de är verksamma.

Om vi nu återgår till det citat som inledde den här texten: Bör vi ändå inte lyssna på alla de lyckade entreprenörer som talar sig varma för att skapa tillväxt utifrån egna intjänade medel? Även om framgång bevisligen går att uppnå på det sättet, är det av avgörande betydelse att förstå att den här typen av utsagor är föremål för ”selection bias”. Det innebär i korthet att vi låter vinnarna skriva historien.

För varje lyckad Ingvar Kamprad döljer sig sannolikt tusentals mindre lyckade entreprenörer vars affärer har gått i kras – ibland helt i onödan. Min tes är att många brustna drömmar skulle ha kunnat undvikas om företagarna hade haft kapital i ryggen. Det hade gett dem större kontroll över sina verksamheter. Det skulle också ha gjort det möjligt för företagen att knyta sina kunder närmare till sig och bygga egna värdekedjor. Kapitalet skulle ha fungerat som bränsle för att upprätthålla en snabb innovationstakt, något som blir allt mer nödvändigt för att klara sig i konkurrensen.

Min slutsats är att det kan vara farligt att idealisera bilden av organisk tillväxt. Externt kapital kan ge entreprenörer en inledande knuff för att få styrfart nog att skapa en position på marknaden. För att inte riskera att fastna i myten om självfinansierings dygder bör en attitydsförskjutning ske. Det skulle skapa en mer balanserad bild bland företagare och investerare i den här frågan.

/Daniel Tolstoy

onsdag, juni 05, 2019

With a focus on women’s entrepreneurship

Smaiyra Million, Director of Strategic Initiatives for Babson College’s Center for Women’s Entrepreneurial Leadership (CWEL), kicking off the Diana International Impact Day.
Having spent the last two days (Monday and Tuesday) at Babson College outside of Boston and the Diana International Research Conference has been terrific. It is almost 16 years now since the first Diana research conference was organized.

I still remember how I, together with Professors Candy Brush, Nancy Carter, Betsy Gatewood, Patti Greene and Myra Hart, rearranged furniture, printed papers and prepared binders for the first meeting held during the mid-summer weekend in 2003 in Stockholm. I don’t think anyone of us could imagine that it would be the start of something that would grow and become the research conference with a focus on gender and women’s entrepreneurship.

Since 2003 there has been 15 conferences including this one at Babson. More than 600 researchers from more than 40 countries have participated over the years. In 2003, we had less than 20 people from 12 countries coming together to discuss women entrepreneurs and financing in their respective countries. Over the years, the conference has broadened its scope and now all kinds of topics related to women’s entrepreneurship and innovation has a place.

Something that is very gratifying to see, is that the atmosphere still is very warm and that everyone is welcome – from early PhD students to the top professors in the field.

Today, Wednesday, I am looking forward to the Diana International Impact Day where we will focus on discussing women’s entrepreneurship and financing – and how to develop that.

/Magnus

onsdag, maj 22, 2019

”Allting är möjligt i Kina”

Marie Wall var en av talarna på Sweden-China Entrepreneurship Forum som genomfördes i Stockholm 13 maj 2019. Foto: Viktor Aronsson.
I förra veckan arrangerade vi Sweden-China Entrepreneurship Forum 2019 tillsammans med Scandinavia Haining Center och i samarbete med PRC Haining Municipal Government, Haining High-Tech Industrial Park och Haining Economic Development.

Haining är en kinesisk stad med drygt en miljon invånare. Staden ligger 125 kilometer väster om Shanghai och 60 kilometer öster om Hangzou. Haining har flera högteknologiska utvecklingscentrum och är känd bland annat för sin läderindustri.

Under förmiddagen genomförde vi också tävlingen Haining Day Competition. Sex svenska företag som vill etablera sig i Haining presenterade sina affärsidéer för en jury bestående av både svenska och kinesiska medlemmar. Därefter tog juryarbetet vid. Efter lunchen anslöt uppemot 200 deltagare till eftermiddagens inspiration och nätverkande. I slutet av dagen presenterades vinnarna av tävlingen, mer om dem nedan. Men först vill jag dela med mig av några viktiga lärdomar som jag tog med mig från konferensen.

Marie Wall är startupansvarig på näringsdepartementet. Deras målsättning är att säkerställa att det finns ett bra ekosystem för företag i Sverige, och även se till att företagen får tillgång till större marknader. Näringsdepartementet ser Kina som en av världens viktigaste marknader.

I slutet av 2018 åkte Marie till Kina tillsammans med Nannan Lundin som är forskningsattaché i Kina. Nannan kunde tyvärr inte medverka på plats men var med via länk från Beijng. Marie Wall beskrev den kinesiska marknaden som innovativ, snabbrörlig och växande, men också komplex:

- Allting är möjligt i Kina, men ingenting är enkelt. I Europa är det precis tvärtom. Här är allt enkelt, men allt är definitivt inte möjligt.

På grund av komplexiteten i Kina är det nödvändigt att hjälpa svenska företag att hitta rätt samarbetspartners där, menade Marie. Företag kan inte bara åka dit och förvänta sig att de ska kunna etablera sig och växa. Sverige måste se till att samarbetet med olika inkubatorer och städer fungerar. Första steget är att etablera relationer med olika partners i Kina. Det är också viktigt att öka kännedomen om den kinesiska marknaden bland svenska investerare.

Nannan Lundin poängterade att svenska företag behöver hjälp med att hitta kunder och partners för att testa sin affärsidé i Kina. Det kan vara nödvändigt att ändra produkter och tjänster för att de ska fungera på den kinesiska marknaden. Sedan behövs ett stödsystem för att hjälpa företag att fortsätta utveckla sina produkter och sin verksamhet. Utvecklingen går mycket snabbt i Kina, och företag måste vara beredda på att arbeta hårt för att inte bli omsprungna på vägen mot framgång.

Ett företag som har etablerat sig i Kina är Hasta Group AB. Grundaren Stefan Schörling framhöll att det inte är enkelt att etablera sig i Kina men att samarbete är nyckeln för att lyckas. Det finns enorma resurser i Kina men det fungerar inte att åka dit och på egen hand försöka etablera sig. Vidare behöver man lära sig att lyssna.

- Man måste vara ödmjuk inför landets kultur och bygga tillitsfulla relationer. Och man får inte ge upp, sa Stefan Schörling.

I slutet av dagen korades de tre vinnarna i Haining Day Competition. Följande företag var med och tävlade:

- Epiluvac har utvecklat en teknik inom halvledarindustrin som är användbar bland annat för grafenproduktion.

- Trice Imaging ger vårdpersonal och patienter tillgång till medicinska bilder för snabb och säker diagnos.

- Ophena AB tillhandahåller säkra och hållbara stigbyglar med en magnetisk teknik.

- Trifilon AB integrerar växtbaserade biokompositer i den nuvarande produktionen av plast och minskar därigenom klimatpåverkan.

- Byte Motion AB har utvecklat en plattform som förenklar hantering och programmering av robotar samt ökar flexibiliteten.

- Performance Sk8 Europe AB konstruerar och producerar skateboardteknik i säkra och hållbara material med hjälp av robotteknik.

Och hur gick det då? Jo, förstapriset kammades hem av Epiluvac och andraplatsen togs hem av Trifilon. Tredjepristagare blev Byte Motion. Stort grattis till alla tre! Men egentligen är alla de tävlande företagen vinnare, eftersom de erbjuds varsin resa till Haining för att lära sig mer om vad regionen har att erbjuda företag som vill etablera sig där.

Zhu Jianjun, Secretary of China Haining Municipal Committee, presenterade hur regionens program är utformat. De svenska företag som vill etablera sig i Haining erbjuds en mängd förmåner och kontakter med både samarbetspartner och banker. På så sätt blir deras startsträcka kortare och enklare.

Yang Song från Bioprocess Control vann förstapriset i 2018 års Haining Day Competition och reste till Haining i höstas. Han framhöll att programmet var mycket välordnat och effektivt. Han fick snabbt träffa representanter från myndigheter och banker så det blev en förvånansvärt smidig process. Yang Songs råd till årets finalister var att försöka få ett kontrakt i Kina så snabbt som möjligt.

- Skaffa sedan en lokal, de är mycket attraktiva. Det är även värdefullt att försöka träffa andra företag i området som är en del av samma industriella kluster, sa han.

Sweden-China Entrepreneurship Forum både filmades och livesändes. Se konferensen i repris som webb-tv.

Vill du bli uppsatt på sändlistan för kommande konferenser? Hör av dig till swechina@esbri.se så ordnar vi det!

/Helene

fredag, maj 17, 2019

Algebra är nyckeln till framgång

Boyan Jovanovic mottog Global Award for Entrepreneurship Research under en ceremoni i Stockholm 16 maj 2019. Foto: Sören Andersson.








I går var några av entreprenörskapsforskningens mest inflytelserika tänkare på besök i Stockholm för en prisceremoni med tillhörande presentationer och diskussioner. Det stora dragplåstret var Boyan Jovanovic, professor i nationalekonomi vid New York University och årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research.

Tre tidigare pristagare var också på plats: Hernando de Soto, grundare av Institute for Liberty and Democracy (ILD), Peru, David Audretsch, professor vid Indiana University, USA, och Zoltan Acs, professor vid London School of Economics, Storbritannien. De Soto fick priset 2017, Acs och Audretsch delade på priset 2001.

De samsades om utrymmet på scenen med Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, Lars Backsell, grundare Recipharm, Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv, samt näringsminister Ibrahim Baylan. Moderator för evenemanget var journalisten Maddy Savage.

Kvällen gick i algebrans tecken. Titeln på Boyan Jovanovics prisföreläsning var ”Idea Diffusion and Property Rights”. Han drog raskt igenom några modeller som bland annat förklarade hur värdet av idéer devalveras i takt med att fler och fler kopierar innovationerna. Japp, jag erkänner att jag inte riktigt hängde med i hans tankegångar. (Att höra ordet algebra förflyttade mig tillbaka till ett högstadieklassrum och minnet av vår matematik- och biologilärare som hade skrivit ”Alg é bra” på svarta tavlan och fnissade åt sin egen ordlek. Själva kunskapen om algebra visade sig tyvärr vara svårare att plocka fram ut minnet...)

I diskussionerna innan och efter prisföreläsningen behandlades en rad frågor, till exempel: Varför blir vissa människor entreprenörer? Hur kan kvinnors entreprenörskap och ägande ökas? Vilken betydelse har äganderätten? Hur mycket ska staten styra? Det var tydligt att de olika talarna har olika bakgrund och skiftande perspektiv.

Ibrahim Baylan utgick i sitt anförande från sin barndoms by på den turkiska landsbygden. Han flyttade därifrån till Sverige när han var tio år, och beskrev det som en tidsresa: Från 1800-talet till ett av världens mest moderna samhällen.

- Det var som att komma till paradiset. Här fanns ett välfungerande samhälle, med samverkan mellan det offentliga, det privata och akademin. Jag är fortfarande förbluffad över människors kapacitet, vår påhittighet och förmåga att ta vara på möjligheter, sa Baylan.

Samtidigt, menade han, har välståndet en baksida. Vår livsstil har skapat problem i form av klimatförändringar.

- Många säger att vi ska sluta flyga och äta kött. Jag håller med om att vi måste ändra våra vanor, men vi ska inte backa tillbaka till 1800-talet. Allt handlar om innovation, och jag är övertygad om att vi kan vända den negativa utvecklingen. Jag tror på mänskligheten, sa Ibrahim Baylan.

Boyan Jovanovic fick frågan om varför vissa individer väljer att ägna sig åt entreprenörskap. Han hänvisade till sin forskning om entreprenörspremier, det vill säga möjligheten att tjäna mer som entreprenör än som anställd, men fann också andra förklaringar.

- En del människor gillar helt enkelt att ta risker. Andra blir entreprenörer för att de inte kan ta order, sa Jovanovic.

Han hänvisade också till Steven Klepper som mottog Global Award for Entrepreneurship Research 2011.

- Steven visade att spinoff-företag har stor betydelse. När människor har arbetat en tid i ett företag och lärt sig saker, kan de känna att de vill göra något mer av kunskapen. Några tar då beslutet att starta ett eget företag, sa Boyan Jovanovic.

Hernando de Soto ville gärna diskutera de stora frågorna, som Gud, kärlek, demokrati – och äganderätt. När Maddy Savage ville veta vad som kan göras för att öka entreprenörskapet i ett samhälle citerade han filosofen Ludwig Wittgenstein. Han lär ha sagt att universum består av många små delar som står i relation till varandra.

- Kombinationer är viktiga, hur saker hänger ihop i system. Och precis som algebra är ett system av symboler, handlar vår framtid om att sammanföra olika delar, sa Hernando de Soto.

De mångåriga forskarkollegorna Acs och Audretsch visade att man inte behöver vara överens om allt för att jobba bra ihop – kanske är meningsskiljaktigheterna rentav en tillgång.

Zoltan Acs pratade om mänsklighetens fyra stora ”uppfinningar” och menade att den första var att tämja elden. Elden gav oss möjlighet att tillaga mat, skrämma bort farliga djur och i samband med det började våra hjärnor att växa. Nästa stora uppfinning var jordbruket. Det gjorde att vi gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta. För 5 000 år sedan uppfann vi hjulet. Sedan hände inte mycket förrän telegrafens intåg på 1800-talet. Det markerade starten för modern informationsteknologi, enligt Acs.

- Förändringstakten var väldigt låg, väldigt länge. Nu går det otroligt fort. Det tog kanske 100 år för alla människor att äga en telefon – men bara 9 år för smartphonen att slå igenom på bred front, sa Zoltan Acs.

Han konstaterade att det är svårt att hänga med i utvecklingen, och det är i sig både spännande och utmanande. På frågan om hur vi kan säkra entreprenörskapet framöver hade han ett rakt svar:

- Se till att staten inte blandar sig i alls. Det finns egentligen inget att göra för att öka entreprenöriella aktiviteter i ett samhälle, men det finns många sätt att stoppa entreprenörskapet. Och ofta vill vi inte ha förändring, sa Acs.

Parhästen David Audretsch höll inte alls med:

- Den största utmaningen framöver är att få staten att involvera sig mer i entreprenörskap. Varje stad, region eller nation vilar på tre pelare: den privata sektorn, den offentliga sektorn och civilsamhället. I denna tid av snabb förändring gäller det att staten hänger med i näringslivets och civilsamhällets takt. Samhället behöver bäras upp av alla de tre pelarna, sa David Audretsch.

EDIT 20 MAJ 2019: Nu ligger hela prisceremonin, inklusive alla anföranden, på Youtube.

Trevlig helg!
/Åse

tisdag, maj 14, 2019

”Laga taket när solen skiner”

Lars Magnusson föreläste på vårens sista Estrad. Foto: Viktor Aronsson.
9 maj genomförde ESBRI den sista ”vanliga” föreläsningen för våren. Temat var finanskrascher – väldigt spännande, men också skrämmande. Vi hade bjudit in Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har stor kunskap om det här ämnet och har nyligen skrivit boken ”Finanskrascher – Från kapitalismens födelse till Lehman Brothers”.

Förutom Lars Magnusson medverkade också Christina Nyman som kommentator. Hon är chefsekonom på Handelsbanken, och delade med sig av sin breda erfarenhet från finansområdet. Nyman har tidigare arbetat både på Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Vi var såklart nyfikna på om man kan lära sig något av historien för att undvika att hamna i en ny finanskrasch. Magnusson inledde med en historisk tillbakablick och nämnde exempelvis kraschen på Wall Street 1929. Den ledde till den djupa ekonomiska depressionen på 1930-talet, och det tog lång tid för ekonomin att återhämta sig. Sedan dröjde det tack och lov länge innan det kom någon ny krasch, men det har definitivt inte varit problemfritt. Det förekom stora problem i vissa delar av Latinamerika i slutet på 1990-talet och början på 2000-talet.

Sedan kom den stora kraschen i USA 2008. Det var inte bara en fastighetsbubbla, menade Lars Magnusson. Tidigare avregleringar och en kreditexpansion som eldades på av låga räntor ledde till stort risktagande, skuggbanker och nya, ibland tvivelaktiga, finansiella instrument. När krisen väl var ett faktum blev värdepapper och olika tillgångar värdelösa. Staten ville hålla affärerna igång och tillförde därför enorma resurser till bankerna. Avsikten var att skapa trygghet och fortsatt bestånd inom den finansiella ekonomin.

På det sättet dopades ekonomin och det gav en kortsiktig lösning men den politiska effekten blev däremot långvarig. Några år senare drabbades flera sydeuropeiska länder av statsfinansiella kriser med stora räntestegringar och problem för invånarna. EU försökte sanera ekonomin i de drabbade länderna för att reparera den skada som skedde.

- Kriser påverkar nästan alla, och de flesta blir förlorare. För entreprenörer som vill att deras verksamhet ska expandera blir det problematiskt eftersom det inte finns några pengar att låna. Och om det finns blir räntorna skyhöga, sa Lars Magnusson.

Christina Nyman. Foto: Viktor Aronsson.
Christina Nyman beskrev hur den svenska ekonomin drabbades hårt av krisen 2008. Det blev fritt fall för kronan och det tog tio år för ekonomin att återhämta sig. Sedan dess har börsvärdena stigit stadigt, men det finns såklart en oro för att det ska komma en ny nedgång.

Hur kan man då göra för att undvika nya krascher? Kan man förutse en kris? Man ska definitivt inte stirra sig blind på hur det har varit tidigare eftersom det kan dyka upp nya situationer som man inte har kunnat förutse, menade föreläsarna. Den internationella politiska situationen är instabil och det kan egentligen hända vad som helst. Det går heller inte att förutse hur människors beteende utvecklas.

Men enligt både Magnusson och Nyman finns det vissa tecken som man ska se upp med. Om exempelvis den privata upplåningen stiger väldigt mycket innebär det ett problem. Likaså om värdestegringen på bostadsmarknaden fortsätter. Genom att hålla uppe räntenivån och på så sätt bromsa graden av upplåning kan man undvika en stor kris. Christina Nyman liknade det vid att ”luta sig mot vinden”. Ett annat sätt att hantera kriser är att städa upp efteråt, men det medför ofta högre kostnader.

- En vettig strategi är att ”laga taket när solen skiner”, alltså genomföra strukturella reformer för att stärka ekonomin och reformera arbetsmarknaden, Dessutom är det nödvändigt att minska belåningen. Genom att vara förberedd och utnyttja de rutiner man redan har kan man växla upp dem vid krislägen. Man kan likna det vid att ha en finansiell verktygslåda, sa Christina Nyman.

Vill du höra föreläsarnas spännande presentationer? Föreläsningen finns i vårt webb-tv-arkiv.

Vill du läsa mer om bankkriser? Sten Jönsson, professor emeritus på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har skrivit ”A Comparative History of Bank Failures – From Medici to Barings”. I boken försöker Jönsson hitta svaret på varför några av de mest kända bankerna gått under de senaste 500 åren.

/Helene

måndag, maj 13, 2019

LIVE 13.15-17.15: Sweden-China Entrepreneurship Forum

I dag genomför vi två evenemang som handlar om att göra affärer i Kina. På förmiddagen genomförs Haining Day Competition och efter lunch är det dags för Sweden-China Entrepreneurship Forum.

Det sistnämnda konferensen livesänds, följ sändningen om du vill lära dig mer om möjligheterna i Kina för svenska entreprenörer och uppfinnare. Extra fokus ligger på vad staden Haining har att erbjuda.

/Åse

torsdag, maj 09, 2019

LIVE 15.00-16.30 | Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?

Tiden går fort när man har roligt, i dag är det redan dags för vårens sista Estradföreläsning! Temat är bubblor och finanskrascher: Går de att förutspå och därmed förebygga? Kan vi lära oss något av 1600-talets tulpanfeber, eller vad som hände på Wall Street 1929? Och hur stor risk är det för en ny krasch av samma magnitud som den vi upplevde 2008?

Det ska bli jättekul att ta del av våra talares kunskap och erfarenheter. Först ut är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia på Uppsala universitet. Hans anförande kommenteras av Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Mer om talarna och ämnet finns på vår webbplats.

Välkommen till Estrad!
/Åse