fredag, februari 17, 2017

Om sega föreställningar

”Det var en polis, en professor, en veterinär, och så Bellman.”

Så skulle ju en rolig historia kunna börja. Men nu handlar det mer om ett tankeexperiment.

Ser du personerna framför dig? En polis, en professor, en veterinär – och så Bellman då, mest för formens skull.

Hur föreställer du dig dem?

Ser de möjligen ut som…
… fyra män?

I så fall är du inte unik. Vi är många som bär på föreställningar om vad kvinnor och män får och kan göra i samhället, och vilka yrken som är kvinnligt eller manligt kodade.

I förra veckan intervjuade jag Jenny Appelkvist. Hon har disputerat vid Linköpings universitet på en avhandling som behandlar småföretagande, genus och veterinärprofessionen i Sverige.

Och veterinäryrket är intressant: Majoriteten av Sveriges veterinärer är kvinnor. De arbetar på stora kliniker, de driver eget, de är distriktsveterinärer. De behandlar stora djur, lika väl som små. Så har det varit i flera år nu, men ändå är den vanligaste sinnebilden av en veterinär fortfarande en man. Gärna en som jobbar med stora, tunga och lite farliga djur. Undrar hur lång tid det kommer att ta för oss att ändra den föreställningen?

I Entré nr 1-2017 kommer du att kunna läsa mer om Jennys intressanta forskning.

/Åse

onsdag, februari 15, 2017

Digitalisering på agendan

Peppe Ekmark var en av talarna på Connects Tillväxtarena hos PwC.
Häromdagen deltog jag i Connects Tillväxtarena hos PwC, en förmiddag med intressanta seminarier, workshops och pauser för att skapa nya affärskontakter. Evenemangets fokus var digitalisering, vilket påverkar både enskilda företag, myndigheter och offentlig sektor. Det händer mycket inom digitalisering och här är några insikter som jag fick med mig.

Fredrik Lundgren från Pond Stockholm framhöll att all innovation egentligen handlar om att tillgodose människors grundläggande behov. Men det kan vara svårt att förutse vad de egentligen vill ha. Har man en idé om vad kunderna vill ha i morgon och ger dem det i dag ligger man i framkant och kan bli framgångsrik. Det är en svår konst att gissa rätt, men genom att titta på tjänsterna som konsumenterna använder i stället för att göra marknadsundersökningar kan man komma långt. Kan man dessutom snabbt gå från hypotes till prototyp har man ännu bättre utgångsläge.

IP-rättigheter kan kännas svårt och dyrt men Niklas Mattsson från Awapatent AB betonade vikten av att tänka i de här banorna. Allt som gör företaget unikt kan skyddas genom patent och man kan också förlänga företagets livscykel genom att ha en väl genomtänkt IP-strategi. Genom en sådan strategi kan man hindra konkurrenterna från att göra samma sak.

Under våren 2018 kommer den nya Dataskyddslagen (GDPR) att ersätta den svenska Personuppgiftslagen (PUL). Det kommer att innebära en skärpning av regelverket, och företag och organisationer har drygt ett år på sig att anpassa sig till den nya lagen. Det kommer ofta att innebära både stora förändringar och svåra beslut. Karen Lawrence Öqvist som är vd för PrivaSee menade att företag redan nu bör börja tänka på vad de måste ändra i sin verksamhet för att uppfylla de nya kraven.

Något som var helt nytt för mig var Low Code. Den kodningstekniken är revolutionerande eftersom den fokuserar på vad – inte hur. Man använder alltså inte traditionell kod, utan visuell miljö. Frida Höök från Flowfactory betonade enkelheten och möjligheterna med den nya tekniken. En mycket större grupp kan bygga applikationer och man kan bygga dem tillsammans med kunderna och ta det i små steg.

Och så det här med sälj. Det viktigaste av allt för många företag, och ofta så svårt. Peppe Ekmark delade med sig av sin livsresa och hur han har lyckats sälja produkter som ingen trodde på. Han poängterade att det viktigaste är att tro på det man säljer. Brinner man för produkten eller tjänsten, då händer det saker. Det gäller också att tänka i andra banor. Vilket värde får kunden genom att köpa det du erbjuder? Vilken lösning till ett problem kan du sälja till kunden? De här och många andra värdefulla tips för att öka försäljningen hittar du i hans nya bok ”Sälja bra eller sälja bäst”. Den ska jag beställa!

/Helene

måndag, februari 13, 2017

Stora och små möts i öppen innovation

Under Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum i oktober förra året lyfte vi fram några exempel på hur stora bolag och små entreprenöriella företag kan arbeta tillsammans. Ett av exemplen som togs upp, Synerleap powered by ABB, och en av våra nätverkspartners till forumet, Silicon Vikings, bjöd i torsdags in till seminarium i Västerås. Ämnet var just samarbeten mellan stora och små företag, hur de kan utvecklas och hur barriärer för samarbetena kan rivas.

Det var ett intressant seminarium där flera olika perspektiv diskuterades. Agneta Jacobson, Teyi, presenterade huvuddragen i rapporten Corporate Innovation Powered by Startups som hon och Pernilla Ramslöv, Nox Consulting, skrivit. I den lyfts sex olika former för samverkan, till exempel öppen innovation som Synerleap är ett exempel på. Är du nyfiken på forskning om öppen innovation hittar du en hel del i ESBRIs kunskapsbank. Ett bra ställa att börja är på vår temasida om ämnet.

Även Marie Wall, som är startupansvarig på näringsdepartementet, poängterade att vi är på väg från en stängd innovationsmodell till en öppen. Och att samarbeten mellan startups och stora företag kommer att bli allt viktigare framöver.


Det finns anledning att återkomma till frågor kring hur stora och små företag tillsammans kan skapa bättre affärer för båda parter. Ett område där de stora företagen kan hjälpa de mindre är när det gäller att nå ut på världens exportmarknader. Som jag skrev i ledaren i Entré 3-2016: ”Kanske är det dags för ett ’Corporate Team Sweden’ som komplement till det statliga ’Team Sweden’?”

/Magnus

fredag, februari 10, 2017

Benböj ögonaböj!

I morse deltog jag och kollegan Jelena i ett av Münchenbryggeriets återkommande frukostseminarier. Denna gång var temat hållbar hälsa. Vi diskuterade bland annat hur man skapar förutsättningar för effektiva möten. Eftersom vi regelbundet arrangerar seminarier och konferenser är det bra för oss att ha koll på.

En av talarna var Kajsa Asp Jonsson som berättade hur olika näringsämnen och träning påverkar vår kropp och hjärna. Hon framhöll att man med enkla medel kan bli mer koncentrerad och kreativ. Vi fick se en bild av hur hjärnan ser ut när man är fysiskt inaktiv, och hur den förändras efter kroppsrörelse. Det var tydligt att även en mindre fysisk ansträngning ger positiva förändringar i hjärnan. Man blir helt enkelt mer alert av att aktivera sig.

Det är också viktigt att erbjuda rätt förtäring. I stället för söta kakor och mat som ger det klassiska ”palt-komat” efter lunchen gäller det att servera fika och mat som ger lång mättnadskänsla och som minimerar svängningar i blodsockret. Då ökar koncentrationen och deltagarna mår bättre under hela dagen.

Vi bestämde direkt att beställa närande och nyttig mat till vårt nästa evenemang och vi kanske också lägger in några korta pauser där våra gäster exempelvis får gå på stället eller göra benböj för att hålla energin uppe.

Något för vårt nästa Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum kanske?

/Helene

tisdag, februari 07, 2017

Föreläsare med rekordpublik

Tina Seelig, professor vid Stanford University, har publikrekordet på Estrad. Foto: Johanna Hanno. 
I december 2009 höll Magnus Klofsten och Charlotte Norrman, båda från Linköpings universitet, en bejublad föreläsning på Estrad. Den handlade om hur man klarar de där svåra hundåren som nybliven egenföretagare, och var vår dittills mest besökta föreläsning med 183 deltagare.

Publikrekordet stod sig i flera år, men innehas nu av Stanfordforskaren Tina Seelig med 249 besökare. Hennes föreläsning i september 2015 handlade om innovation, och om hur kreativitet föder kreativitet. Som god tvåa hittar vi ”Googleforskaren” Annika Steiber med 221 deltagare. Hon besökte oss i april 2014 och berättade om hur Google fungerar som innovationsmotor. Hon rekommenderar alla företag att lära av hur Google arbetar med innovation.

- Det har gått för långt med ”ordning och reda, pengar på fredag”. Det dödar kreativiteten och innovationskraften. Låt Sverige fortsätta vara det ledande land för innovation som vi är. Gå inte djupare in i strukturträsket, sa hon.

På tredjeplats i Estrads besöksrekordlista finns John Mullins, London Business School. I januari 2015 uppmanade han oss att slopa riskkapitalet och i stället jaga efter kundernas pengar. Enligt Mullins kan för mycket pengar från investerare göra entreprenörer slarviga, lata, och kanske till och med dumma.

6 mars 2017 är det återigen dags för Magnus Klofsten, tillsammans med företagarna Johan Ahlström och Tord Lendau, att äntra Estradscenen. Ämnet den här gången är: Om konsten att stärka företag med tillväxtpotential. Undrar om inte den rubriken har potential att dra många besökare. Tyvärr har de inte möjlighet att slå besöksrekord eftersom lokalen i Playhouse Teater inte rymmer fler än 200 besökare. Men Magnus kanske kan slå sitt eget rekord på 183 deltagare?

/Jonas

onsdag, februari 01, 2017

Innovation i både upplägg och program

Marcel Kroeze, Nobina Tech, var en av talarna på Vinnovas Innovationsdag 2017. Foto: Ola Jacobsen.
I förra veckan deltog jag i Vinnovas Innovationsdag som genomfördes i Stockholm. Programmet var varierat med presentationer och mindre workshops samt ett samverkanstorg där tanken var att deltagarna skulle knyta kontakter och dela med sig av sina erfarenheter. Lunchen var tematiserad och vid mitt bord diskuterades transporter och resor så jag fick både vegetarisk mat och nya insikter.

Utifrån lunchdiskussionen vill jag lyfta fram en av presentationerna som jag tyckte var extra spännande. Nobina Tech arbetar med att utveckla nästa generations resor och transporter. Marcel Kroeze är vd och han berättade bland annat om nya trender med delningstjänster och självkörande fordon. Kroeze menade att det är nödvändigt att minska antalet bilar och öka det kollektiva åkandet på olika sätt. Det finns olika försök redan nu, där cyklar, bilpooler och kollektivtrafik kombineras i ett abonnemang. Tanken är att den privata bilismen på så sätt ska minska.

Joanda Svenheden och Erik Leijon, Göteborgs universitet, vann förstapriset i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Foto: Ola Jacobsen.
Under förmiddagen delades flera fina priser ut. ESBRI och Vinnova inledde med att dela ut resestipendier, diplom och härliga tulpaner till fyra vinnare i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Tävlingen och vinnarna kan du läsa om i en separat blogg.

Dessutom korades årets innovationstalanger i tre olika kategorier. ”Årets möjliggörare” blev vår tidigare kontorsgranne Jessica Stark, och hon fick priset för att ha grundat SUP46. Det är en utvecklande mötesplats där startups erhåller kontaktnät, vägledning och inspiration och får de bästa förutsättningarna för att lyckas. Till ”Årets utmanare” utsågs Josefine Landgård som grundat KRY, en tjänst som erbjuder digitala möten med läkare för vem som helst, oavsett var man befinner sig. På det sättet förbättras sjukvårdens tillgänglighet och trycket på den traditionella vården minskas. ”Årets innovationstalang” blev Gisele Mwepu som grundat Okapi Finance. Okapi ger befolkningen i fattiga länder möjlighet att genomföra snabba och trygga finansiella transaktioner och få legitimitet hos banker och finansiella institutioner.

Vill du veta mer om vad som är på gång inom innovationsområdet? Kolla gärna in webbsändningen från konferensen.

/Helene

torsdag, januari 26, 2017

Prisat plattformstänk

Fotograf: Ola Jacobsen.
Nu har ytterligare ett spännande tävlingsår avverkats i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Uppsatserna började droppa in under våren 2016 och i juni rasslade många bidrag in i inboxen. Hela 78 uppsatser från de flesta av landets universitet och högskolor tävlade, och en kvalificerad jury har efter ett tufft arbete under hösten utsett fyra vinnande bidrag. Vinnarna korades för en stund sedan i samband med Vinnovas innovationsdag.

Nytt&Nyttigt är en uppsatstävling som arrangeras av ESBRI och Vinnova. Syftet med tävlingen är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande. Vi ser att tävlingen bidrar till nya och nyttiga idéer för varje år får vi massor av intressanta bidrag från tävlingssugna studenter.

Förstapriset och ett resestipendium om 30 000 kronor vanns av Erik Leijon och Joanda Svenheden från Göteborgs universitet för uppsatsen ”Platform Thinking”. Författarna resonerar på ett konstruktivt sätt om de utmaningar som etablerade industribolag står inför när spelreglerna på marknaden förändras radikalt genom nya aktörer och nya värdeerbjudanden.

Andra priset och ett resestipendium om 20 000 kronor gick till Frida Foreby, Majken Tammisto och Rickard Åberg från Lunds universitet för bidraget ”Exploration and exploitation activities in start-ups: The role of network participation”. I uppsatsen undersöker författarna hur små nystartade företag hanterar dilemmat mellan att söka nya möjligheter (exploration) och satsa på den affärsmöjlighet som finns inom räckhåll (exploitation), främst genom deltagande i nätverk.

Tredjepriset var i år delat och två stipendier om 10 000 kronor gick till studenter från två olika lärosäten.

Det ena tredjepriset tilldelades Frida Magnusdotter Ivarsson och Sara Frykman från Göteborgs universitet för uppsatsen ”Up for dinner with strangers? A case study of AirDine focusing on the consumer's creation of social capital in the sharing economy”. Frida och Sara har undersökt hur, och i vilken form, socialt kapital skapas i delningsekonomin. De har bidragit med ett konsumentperspektiv samt diskuterat de sociala dimensionerna av värdeskapande i delningsekonomin.

Det andra tredjepriset gick till Linnea Carlsson och Caroline Johansson från KTH. Deras bidrag består av en fallstudie där ambitionen är att försöka förstå relationen mellan ett ökat kundperspektiv och prestation. Avsikten är att få en djupare förståelse för hur kundinsikter kan medföra förbättringar i form av exempelvis högre lönsamhet och kortare ledtider.

Juryn tilldelade också fyra uppsatser varsitt hedersomnämnande:

”Att höras genom bruset – En fallstudie om hur ett bioteknikföretag inom cancerindustrin implementerar sin produkt på en marknad med hög konkurrens” skriven av Daniella Roppen Magnusson från Mälardalens högskola

”Paradoxical Governance: A study of how CIOs combine innovation and efficiency through IT governance” av Jacob Torell och Jesper Mattsson från Göteborgs universitet

”Knowledge Sharing Between Early Stage and Mature Start-ups within University Incubators” med författarna Paola Jo och Therese von Hackwitz från Chalmers tekniska högskola

”Value of Accelerator Programs: An Analysis of the Value Perception of an Accelerator Program” skriven av Matilda Berntsson och Krum Valkov från Chalmers tekniska högskola

Juryn har detta läsår bestått av Martin Andersson, professor Lunds universitet, Magnus Aronsson, vd ESBRI, Sofia Börjesson, professor Chalmers, Chris Heister, landshövding Stockholms län, Jeaneth Johansson, biträdande professor Luleå tekniska universitet, Göran Marklund, ställföreträdande generaldirektör Vinnova, Joakim Wincent, professor Luleå tekniska universitet och Susanne Ås Sivborg, generaldirektör PRV. Ordförande för juryn var Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova.

De vinnande uppsatserna var mycket läsvärda. Kolla gärna in sammanfattningarna som finns att läsa på Nytt&Nyttigts webbplats.

/Helene

tisdag, januari 24, 2017

Mångfald ökar chansen till innovationssamarbete

2017 års första Estradföreläsare var Cristina Chaminade, professor vid ekonomisk-historiska institutionen. Vi porträtterade henne i förra numret av Entré, så lite extra kul att se och höra henne live nu. Föreläsningen handlade om globaliseringen av innovation och globala innovationsnätverk. Vad händer när svenska företag söker sig utomlands, eller när utländska företag hittar samarbetspartners i vårt land? Finns det något nytt i det här, eller är det bara gammalt vin i nya flaskor?

Chaminade menade att många gamla sanningar om internationalisering av innovation inte gäller längre. Bland annat att innovationssamarbeten ofta sker med företag i grannländer, att det nästan bara är multinationella företag som sysslar med det och att det oftast handlar om marknadsanpassning av en tjänst eller produkt snarare än om utveckling av något helt nytt.

- Det jag ska presentera i dag, utmanar de här sanningarna. Men, vad är det då som har förändrats? Ja, innovationsflödenas geografi ser annorlunda ut. Tidigare handlade det mest om flöden inom den så kallade triaden: Japan, USA och Europa. Nu är flödena globala på ett helt annat sätt, och går åt fler håll. Utvecklingsländer spelar allt viktigare roll i de globala innovationsnätverken med Kina och Indien som stora spelare. Även flödenas art har förändrats. Tidigare var det kanske mest marknadsanpassning, men nu är det en hel del utveckling av nya produkter. Och om det tidigare mest handlade om multinationella företag så är det numera allt fler små och medelstora företag som deltar i innovationsnätverken, sa Cristina Chaminade.

Varför ska man då bli global? Bör man det över huvud taget som mindre företag? Ja, om man vill bli riktigt innovativ så bör man nog i alla fall försöka. Chansen att ta fram helt nya innovationer ökar nämligen om man har globala samarbeten. Det gäller även små och medelstora företag.

- Att ha delar av sina innovationssatsningar utomlands ska ses som ett komplement, inte som ett substitut. När det gäller tillverkning flyttar man ofta hela sin verksamhet när man väl flyttar, så är det inte med innovation. Rädslan för urholkning är alltså obefogad. Att lägga ut delar av sin FoU leder i stället till högre produktivitetstillväxt i hemmaregionen har forskare visat.

Så att satsa globalt är alltså bra, både för det enskilda företagets innovationsverksamhet och för hemmaregionen. Men vad behövs egentligen för att dra igång en global innovationssatsning?

- Om vi tittar på företagsspecifika saker, så spelar exempelvis internationell kompetens en viktig roll. Ju mer mångfald när det gäller nationalitet inom företaget, desto större chans att man etablerar ett globalt innovationssamarbete. Även att ha många anställda med hög utbildning, många inom FoU-området och med hög teknologisk kompetens ökar chanserna till internationellt samarbete, konstaterade Chaminade.

Hela föreläsningen finns att se som webb-tv. Nästa Estradföreläsning hålls 6 mars och handlar om hur man skapar tillväxt i sitt företag. Hoppas att vi ses då!

/Jonas

fredag, januari 13, 2017

Dubbelpremiär på Estrad

God fortsättning! Hoppas att du har haft både roliga och vilsamma helgdagar.

Nu längtar vi på ESBRI till onsdag 18 januari. Då är det premiär för årets Estrad, föreläsningsserien där forskare får presentera sina senaste resultat för en publik som mest består av praktiker. Ett välfungerande koncept anno 1997!

Cristina Chaminade. Foto: Lucinda David.
Talare är professor Cristina Chaminade som faktiskt gör sin Estradpremiär. Hon är verksam vid ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet, och kommer att prata på temat ”Global innovation networks and regional dynamics: What do we know and what are the blind spots?”

Cristina har studerat innovations- och utvecklingsfrågor i mer än 25 år, med särskilt fokus på globala innovationsnätverk och utvecklingsländer som Kina, Indien, Sydafrika, Brasilien och Thailand. På Estrad kommer hon bland annat att diskutera företags och regioners kompetensförsörjning, kopplingarna mellan det regionala och det globala och hur det hänger ihop med innovationsförmågan.

Både jag och Jonas har skrivit om Cristinas forskningsresultat i Entré många gånger så det ska verkligen bli kul att ha henne på besök. Nu senast intervjuade jag henne för porträttuppslaget i Entré nummer 4-2016. Då berättade hon att hon har börjat nosa på en del forskningsfrågor som delvis är nya för henne: hållbarhet, ekologiska affärsmodeller och bevarandet av biologisk mångfald. Och hon vill gärna studera dem i mindre utvecklingsländer som Ecuador och Costa Rica.

”Vi behöver mer hållbara tillväxtmodeller, vi kan inte fortsätta att överkonsumera som vi gör i dag. Det finns en hel del coola initiativ och jag vill undersöka om de kan skalas upp. Ekonomiska kriser kan också erbjuda möjligheter att skapa nya tillväxtmodeller”, sa Cristina när jag intervjuade henne.

Jag tror att det kommer att bli en mycket intressant föreläsning. Har du inte möjlighet att delta på plats kan du alltid följa livesändningen på webben, eller se föreläsningen när det passar dig på vår webb-tv-sida. ESBRI brinner för att göra forskningen mer tillgänglig!

/Åse