Alain Fayolle prisad för utbildningsinsatser

Alain Fayolle i egen hög person, och som porträtt på diplomet. Prisutdelare var Anders Bergstrand, son till framlidne Sten K Johnson.

I dag är jag och Jonas i Lund för att delta i två intressanta begivenheter: Dels seminariet kring utdelningen av årets European Entrepreneurship Education Award, dels forskarkonferensen ”Innovations, Entrepreneurial Universities and Economic Growth”.

European Entrepreneurship Education Award delas ut av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship för andra året i rad. Det allra första priset gick till Allan Gibb 2012. I år var det en annan europeisk Allan som belönades, nämligen Alain Fayolle. Han är professor vid EM Lyon Business School i Frankrike och får priset bland annat för sina insatser för att syntetisera kunskapen om entreprenörskapsutbildning.

Fayolle fanns på plats för att ta emot priset och delade med sig av sin syn på framtiden för entreprenörskapsutbildningen. Han började med att konstatera att det inom entreprenörskapsfältet finns mycket passion, och att stora intellektuella investeringar görs. Men detta är inte tillräckligt, menade han, och efterlyste mer kritisk granskning, fler reflektioner och starkare definitioner. Befintlig forskning kring entreprenörskapsutbildning är alltför fragmenterad och svag:

”Vi saknar detaljerna!”, sa han.

Paul Hannon.

Fayolle sa också att han ville se mer trial-and-error i klassrummen, och mindre av den affärsplanscentrerade undervisning som många bedriver i dag. Detta höll Paul Hannon, Swansea University, med om. Under seminariet höll han ett anförande om det entreprenöriella universitetet. I Swansea håller man just nu på och bygger upp ett nytt campus som ska genomsyras av innovation och entreprenörskap.

”I osäkra, oberäkneliga och komplexa miljöer behövs entreprenöriella lösningar. Vi arbetar med våra studenters personliga utveckling, så att de ska bli bättre på att tackla osäkerheten. Och det oavsett om de efter examen startar egna företag, blir anställda i storföretag, har en konstnärskarriär eller vad de nu hittar på”, sa Paul Hannon.

”Men om vi ska uppmuntra entreprenörskap måste vi också tillåta misstag. Det viktiga är vad man lär sig av det”, fortsatte han.

Hannon har många års erfarenhet av att stimulera entreprenörskap inom högre utbildningar. En attityd han ofta mött är: ”Entreprenörskap? Nej, det finns det inte plats för i vår kursplan. Vi vill ju inte lyfta ut något annat ämne”. Detta är helt feltänkt, enligt Hannon.

”Entreprenörskap är inte ytterligare ett ämne som ska tryckas in i kursplanen, det ska snarare appliceras på allt. Entreprenörskap handlar inte om vad vi lär ut, utan om hur vi gör det.”

Seminariet avslutades med en paneldiskussion om entreprenörskap i svenska doktorandutbildningar. Representanter från fyra olika svenska lärosäten deltog: Dzamila Bienkowska (Linköpings universitet), Hans Landström (Lunds universitet), Mats Lundqvist (Chalmers) och Mats Westerberg (Luleå tekniska universitet).

Under hösten kommer vi att publicera en porträttartikel på Alain Fayolle i Entré.

/Åse

Maryann Feldman prisad av Anders Borg

Maryann Feldman och Anders Borg.

I går hölls festlig prisceremoni för Global Award for Entrepreneurship Research på Konserthuset i Stockholm. Årets mottagare Maryann Feldman fick ta emot priset av finansminister Anders Borg. Feldman och Borg höll även varsitt uppskattat tal.

Maryann Feldman är professor i public policy vid University of North Carolina och har bland annat forskat om regionala tillväxtfaktorer och kluster. I sitt tal pratade hon framförallt om platsens roll för entreprenörskap och innovation. Ett exempel som kom upp var Facebooks val att placera sina servrar i Luleå. Det kalla klimatet var en avgörande faktor i det valet. Feldman nämnde också artisten Ani DiFranco som startade sitt skivbolag på hemorten Buffalo, New York, i stället för i Los Angeles som hade varit ett naturligare val. Nu finns ett litet musikkluster kring DiFrancos bolag i Buffalo.

Anders Borg påpekade att Sverige hamnar i topp i alla mätningar av innovation. Han menade att det bland annat hänger ihop med att vi har hög tillit i vårt land, till varandra och till staten. Borg poängterade också att Sverige numera är ett av OECDs mest heterogena länder när det gäller invånarnas bakgrund. Det är en stor tillgång för innovation och entreprenörskap.

I paneldiskussionen deltog Anders Borg, Maryann Feldman, Maria Strömme, Philippe Aghion, Göran Marklund och Pontus Braunerhjelm.

Prisprogrammet avslutades med en paneldiskussion. Här deltog, förutom Maryann Feldman och Anders Borg, ekonomiprofessorerna Philippe Aghion och Pontus Braunerhjelm, Vinnovachefen Göran Marklund och nanoforskaren Maria Strömme. Fransmannen Aghion skulle komma med råd till Anders Borg, men tyckte det var svårt: vi gör ju redan (nästan) allting rätt i Sverige, menade han.

Maria Strömme kom med förslaget om en ny norsk-svensk union. Som det är nu förlorar Sverige alltför många nanoidéer utomlands, enligt Strömme. Genom att upplåta en del av vår IP på området, i utbyte mot långsiktiga, norska oljepengar, skulle detta kunna stävjas.

I går fick Åse också en intervjutid med Maryann Feldman inför en porträttartikel till nästa nummer av Entré som kommer lagom till midsommar – missa inte den!

/Jonas

Lyssna på klokheter i Ekonomiekot lördag

I lördags gästades Ekonomiekot av serieentreprenören Hjalmar Winbladh (senaste bolaget är Wrapp) och professor Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Det handlade om den startup-våg vi ser inom IT-området i Sverige nu. Diskussionen kretsade kring vikten av samarbete mellan stora etablerade företag och de små nystartade tillväxtbolagen, hur internet och IT är produktivitetsskapare i alla branscher och hur vi kan se till att det blir ännu fler startups med global potential.

När det gäller det senare lyfte både Winbladh och Henrekson fram vikten av personaloptioner som ett verktyg i att rekrytera kompetent personal. Magnus Henrekson presenterade samma tankar i vår föreläsningsserie Estrad för en tid sedan. Hela föreläsningen finns att se som webb-tv.

Personligen har jag länge, utifrån lärdomar från Silicon Valley, förespråkat detta. Det en startup har minst av är pengar – till exempelvis löner. Ett förmånligt optionsprogram kan vara enda möjligheten att locka till sig rätt personal. Miljöpartiet anammade nyligen dessa tankar i sin vårbudget (sid 24). Nu är frågan när fler partier följer efter…

/Magnus

Kodak missade klustertåget

I morse intervjuade jag supertrevliga Maryann Feldman, professor vid University of North Carolina at Chapel Hill. I eftermiddag mottar hon årets Global Award for Entrepreneurship Research vid en ceremoni i Konserthuset i Stockholm.

Feldmans forskning handlar bland annat om varför vissa regioner blomstrar medan andra vissnar. Hon intresserar sig för klusters framväxt och myntade i sin avhandling begreppet ”The geography of innovation” som fått bred spridning inom entreprenörskapsforskningen.

Under vårt möte pratade Maryann Feldman en hel del om vikten av öppenhet och kunskapsspridning om det ska bli några nya innovationer. En del stora företag försöker hindra sina anställda från att göra avknoppningar. De gräver sin egen grav, menar Feldman, och tog Eastman Kodak som exempel:

”De verkade väldigt isolerat och stoppade alla anställda som ville starta egna företag, även om de byggde på perifer teknologi. Frågan är vad som hade hänt om de hade varit mer öppna. Då hade det kanske vuxit fram ett livskraftigt kluster runt Kodak, och företaget hade kunnat snappa upp den nya, digitala teknologin.”

En porträttartikel på Maryann Feldman kommer i Entré nr 2-2013. Och vill du höra mer om Kodaks uppgång och fall rekommenderar jag Estrad 4 juni. Då kommer Christian Sandström och pratar om disruptiva innovationer.

/Åse

Tre affärsjuridiska råd till innovatörer

Handelsrättsforskaren Andreas Inghammar på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet är en av initiativtagarna bakom Affärsjuridiskt Forum@Lund. Genom en serie interaktiva seminarier har de skapat en plattform där företag och forskare kan utbyta erfarenheter och berika varandra. Målsättningen är att stärka affärsjuridikens roll som strategisk resurs, framförallt i innovationsföretag och innovativa miljöer med affärspotential. Vi frågade Andreas vilka affärsstrategiska frågor som är viktiga att ha koll på som entreprenör. /Jonas

- En viktig affärsstrategisk fråga är hur företaget ska ägas. Ska det drivas som aktiebolag, handelsbolag eller kanske som enskild firma? Vilken juridisk person man väljer påverkar också vilken typ av finansiering man kan få. Är det viktigt att äga allt själv och kanske belåna både villan och sommarstället? Eller är man beredd att ta in externa investerare i företaget? Hur mycket ska var och en bidra med? Det är ett val som också påverkar kontrollen över företaget. Många har inställningen att hellre ha 100 procent av lite än en mindre del av mycket, även om det kanske inte är den bästa vägen framåt.

- En annan fråga är skyddet av immateriella rättigheter och annan marknadsexklusivitet. Det gäller till exempel vad man ska ta patent på eller om man ska låta bli. Patentansökningar blir förr eller senare offentliga och det kan i vissa fall vara en nackdel. Om företaget ska söka patent, vilka länder ska man i så fall söka i?

- En tredje viktig fråga gäller hur man ska organisera verksamheten. Ska man ikläda sig arbetsgivarrollen eller ta in konsulter vid behov? Behövs det sekretessavtal? Som arbetsgivare får man betala löner även under sommaren. Med inhyrda konsulter är timarvodet visserligen betydligt högre, men det innebär också större flexibilitet. Det krävs också lite olika avtal för de olika varianterna.

Detta är punkter som det är viktigt för många nya företag att förhålla sig till. Läs vidare om ämnet i Lund Business Review 2013, ett årsmagasin från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

- Det är bra att implementera dessa frågor tidigt i sin affärsplan så att man kan tänka proaktivt och slipper göra brandkårsutryckningar, säger Andreas Inghammar.

Andreas nås på andreas.inghammar@busilaw.lu.se

Hoppa över hundåren…

Jag har precis läst boken ”Fördubbla din omsättning” av Åsa Plesner. Boken är skriven som en handbok med sju steg för att hoppa över ”hundåren” som småföretagare. Författaren definierar ett hundår som ett år då företagaren arbetar hårt utan att uppleva meningsfulla resultat. Och vem vill inte slippa uppleva sådana år?

Plesner ger förslag på hur man kan ”storstäda” företaget för att röja undan olika faktorer som hindrar lönsamheten. Boken är indelad i olika kapitel med handfasta råd och ”mini-case”, det vill säga exempel på allmängiltiga problem och lösningar som de flesta företagare kan känna igen från sin egen vardag.

Du får tips och konkreta verktyg för hur du kan utforma din arbetsmiljö på bästa sätt, lägga upp din arbetstid så att det fungerar optimalt för just dig, samt tänka igenom och förändra dina relationer. Plesner ger även råd kring affärerna, ditt erbjudande och målen med verksamheten.

Boken handlar också om hur du får in goda vanor i din vardag, så att du kan jobba så effektivt och kreativt som möjligt. Det kan handla om att ta hand om din hälsa, hinna med pauser under dagen, reflektera efter varje arbetsdag över vad som gått bra och mindre bra. Och om du inte är nöjd med något – hur gör du annorlunda nästa dag?

Även om ”Fördubbla din omsättning” är skriven för företagare passar den precis lika bra om du är anställd, student eller arbetslös – ja människa helt enkelt.

Inspirerande tycker jag!

/Helene

PS. Kolla även in vår Estradföreläsning om hur man klarar hundåren.

När Barbie och Batman blir företagare

I fredags var jag på Tillväxtverkets konferens Kvinnors företagande – en nyckel till hållbar tillväxt. En av de stora snackisarna var Golden Rules of Leadership, ett initiativ för att öka jämställdheten inom ledar- och entreprenörskap. Hillary Rodham Clinton initierade och i Sverige har bland andra Annie Lööf och Sven Hagströmer skrivit på.

Gunilla Nordlöf, som tillträder som Tillväxtverkets gd 1 juni, hälsade välkomna och passade på att signa upp från sin upphöjda plats på scenen. Hennes blivande kollega Gunilla Thorstensson lovade att också skriva på de gyllene reglerna inom kort.

Nordlöf berättade att 35 procent av alla svenska företagare är kvinnor. Här finns en potential, och kvinnors företagande är en viktig tillväxtfråga. ”De som vill och kan starta företag ska få stöd så att de kan göra det”, sa hon. Men företagande är ju inte det enda sättet att göra skillnad. ”Själv har jag blivit en riktig centralbyråkrat!”, konstaterade hon glatt.

Anders W Johansson och Malin Lindberg

Under dagen diskuterades bland annat tjänsteinnovation, hållbar tillväxt och genusmedveten företagsrådgivning. Bidrar det sistnämnda till att motverka den könsmaktsordning som segregerar män och kvinnor inom olika branscher? Än så länge finns inte så mycket forskning i ämnet, konstaterade Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet, och Anders W Johansson, Linnéuniversitetet. De har gått igenom befintlig litteratur och fann bara åtta artiklar i ämnet, varav tre är svenska. Potential för mer forskning, alltså!

Ett annat återkommande tema under konferensen, såväl i plenum som i toakön och vid lunchbordet, var språkbruket kring kvinnors företagande. ”Kvinnor måste våga starta företag” säger vi ofta. Men är det verkligen mindre farligt för män? Och när kvinnor som är företagsledare intervjuas i medier är det fortfarande nästan obligatoriskt med en fråga om hur de lyckas balansera jobb- och familjeliv. Varför får inte män i ledande position samma fråga? Flera konferensdeltagare berättade också om hur de av rådgivare bombarderats med varningar om det tunga, dyra och svåra företagarlivet. Visst är det tufft att vara företagare, men det finns ju onekligen uppsidor också. Kanske vore det smart att prata om både det negativa och det positiva – oavsett om det är en man eller en kvinna som kommer och presenterar sin affärsidé.

Språkbruk, tonfall och ordval blir extra viktigt när vi pratar med våra barn. Hur medveten man än är går man i genusfällorna titt som tätt, tycker jag! Dagens höjdpunkt för mig var därför seminariet ”Företagsfrämjandet börjar i sandlådan” med Marie Tomicic. Hon är en av grundarna av Olika förlag och en av författarna till ”Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2”. Det är verkligen en fantastiskt vettig, praktisk och rolig bok som jag har tipsat om på bloggen tidigare.

Marie Tomicic

Marie Tomicic är disputerad i företagsekonomi och har forskat om beslutsfattande och förändring. Hennes väg till företagande var inte spikrakt målmedveten, den gick via tjänstledighet och föräldraledighet. Sedan bestämde hon sig för att satsa helhjärtat på det hon brinner för: Böcker som utmanar stereotyper och förlegade normer.

Under seminariet diskuterade hon hur vi bemöts olika beroende på om vi har snippa eller snopp – och vad det får för konsekvenser, till exempel för vår företagsamhet. Fundera till exempel över skillnaden mellan ”pyssla” och ”uppfinna” – och vilket ord vi använder mest till flickor respektive pojkar. Pojkars actiondockor är designade för att göra saker: flyga, slåss, klättra. Flickors dockor är designade för att vara söta och bli av- och påklädda. Men det finns hopp!

Tomicic menar inte att något barn ska fråntas rätten att leka med den ena eller andra leksaken. Däremot kan man som förälder uppmuntra till lekar och fantasier utöver de uppenbara. Batmobilen är ju till exempel toppen när alla batungarna ska hämtas på förskolan. Och Barbie, med sina långa ben, trippande gång och stora ögon, kan ju bli en fantastisk smygande spion.

”Som flicka lär man sig att vara duktig, och att anpassa sig. Det är bra att kunna som företagare – men man behöver också pepp, och att någon säger ’Nu kör vi vidare’”, sa Marie Tomicic.

/Åse

Adoptera en bikupa!

Bildtext: 20 april arrangerade våra kontorsgrannar SSES årets Start-up Day. Bilden ovan, och många fler, finns på Flickr.

I lördags deltog jag i SSES årliga evenemang Start-up Day. Tillsammans med ett stort antal deltagare ignorerade jag det strålande solskenet och lyssnade på en massa intressanta företagspresentationer. En av dem fick mig verkligen att tänka till.

I dag finns ett växande globalt problem som innebär att en stor del av de befintliga bina dör. Detta är såklart tråkigt ur den biologiska mångfaldens synvinkel. Det är också trist att möjligheten att söta sitt te med honung upphör. Men det värsta är att det medför att en stor del av den odlade mat som vi äter i dag kommer att försvinna. Det behövs bin för att pollinera grödorna. Ris, äpplen och kaffe är några exempel på livsmedel som inte kan produceras utan pollinering av bin.

Det här är ju verkligen alarmerande. Men det finns sätt att vända den negativa utvecklingen. Karolina Lisslö och Josefina Oddsberg driver Bee Urban. Bee Urban upplåter fadderskap av bikupor till företag i storstadsmiljö. Utplacering sker på företagets egna områden eller fastigheter, Bee Urban sköter om drift och underhåll av kuporna och honungen som produceras tillfaller företaget. Om företaget inte finns i ett passande område så tillhandahåller Bee Urban uppställningsplatser.

Företaget startade verksamheten i Stockholm men finns numera i fyra svenska städer, och de är även på väg att expandera utomlands.

Vill du se Bee Urban berätta om sin verksamhet? Eller vill du se någon av de andra intressanta presentationerna från Start-up Day? Du hittar dem här.

Sprid information om möjligheten att adoptera bin till alla du känner. Ju fler som nappar på den här idén, desto större chans att vi får fortsätta äta god och nyttig mat i framtiden – och honung.

EDIT: Bee Urban finns med på Veckans Affärers lista över Sveriges 24 hetaste uppstartsbolag, skriver CSES.

/Helene

Saker som hamnat på mitt bord

En utgivningstakt på fyra nummer per år låter kanske lugnt, men knappt hade Entré nr 1-2013 hunnit landa i brevlådorna förrän vi var igång med nr 2. Så här såg det ut på mitt bord för någon vecka sedan: fullt av nya avhandlingar och licar! De handlar bland annat om norrländska born globals, entreprenörskap som kommunikativ handling, humankapitalets regionala roll, entreprenöriella studenter och företagsamhet när offentlig sektor omvandlas.

Nu ska vi avgöra vilka forskare som ska intervjuas, hur lång varje text ska vara och vem som ska skriva vad. Sedan är det upp till oss Entré-skribenter att koka ner flera års forskarslit till en artikel om cirka 4 000 tecken. Både kul och utmanande!

Entré nr 2-2013 når sina mottagare i midsommarveckan – saknar du en egen prenumeration kan du anmäla intresse här.

De senaste årens produktion finns samlad här.

Tipsa gärna om ny forskning som vi borde uppmärksamma!

/Åse

Ställ de obekväma frågorna

I tisdags deltog jag i Stora Tillväxtdagen, ett heldagsevenemang som arrangeras årligen av Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Tanken med evenemanget är att, ur ett hållbart tillväxtperspektiv, samtala och sprida kunskap om de utmaningar som Sverige står inför.

En av talarna var Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission. Han poängterade att om vi fortsätter se ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet som två skilda saker kommer vi aldrig att lyckas möta framtidens utmaningar. Tänkvärt!

Meera Sanyal, Landschef för Royal Bank of Scotland, Indien, gav oss en inblick i Indiens tillväxtsituation. Det finns en mängd problem i landet, bland annat kring miljö, matförsörjning och energifrågor. Meera menar att det ändå finns hopp för framtiden. Man använder sig exempelvis av biogas i allt större utsträckning. I stället för att bränna avfall betalar invånarna en symbolisk summa till företag som hämtar avfallet och återvinner det till energi.

Hon menar att det är helt nödvändigt att satsa på hållbar tillväxt, och inte bara på de företag som växer mest. För vad är tillväxten värd om invånarna får lungcancer för att luften de andas är förorenad?

Mikrofinansiering är en viktig tillväxtfaktor i Indien. Meera berättade om de 650 000 indiska kvinnor som hittills har fått finansiering av Royal Bank of Scotland. Med hjälp av dessa pengar får de allra fattigaste kvinnorna möjlighet att starta ett litet företag, och därigenom försörja sig och sin familj.

Sasja Beslik är chef för ansvarsfulla investeringar och bolagsstyrning på Nordea. Han anser att vi måste ändra vår inställning till investeringar. Vi måste sänka våra krav på vinst på investerade pengar och i stället kräva investeringar i hållbar utveckling.

Det tål att tänkas på att samtidigt som vi vill värna om miljön byggs 300 kolkraftverk i Indien – med våra investerade pengar.

Det är viktigt att våga vara obekväm och ställa frågor till bankerna när vi investerar pengar. Ställer vi inga frågor blir det heller ingen förändring.

Under lunchen arrangerades ett flertal miniseminarier. Jag skulle vilja tipsa om ett av dem. Jiddr är en samtalsapp för unga mellan 13-19 år som behöver prata med någon vuxen. Ungdomarna kanske har problem hemma eller med kompisar. De kan ha missbruk, ätstörningar eller andra hälsoproblem, eller helt enkelt vanliga funderingar på livet och ingen vuxen att prata med.

Jag blev så inspirerad av den driftiga grundaren, Josefine. Detta bidrar ju också till hållbarhet, de unga är ju vår framtid.

Hela konferensen finns att se här.

/Helene