torsdag, november 15, 2018

Samarbete modellen för systemisk innovation

Systemisk innovation är komplext och tar lång tid att genomföra, trots att det brinner i knutarna när det gäller att förbättra miljön.

Vad är då systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? För att få svar på de frågorna bjöd vi in forskarna Fredric Bauer och Stefan Tongur till vår Estradföreläsning 13 november. Fredric har forskat på möjligheter med bioraffinaderier och Stefan har studerat elvägar. Båda innebär enorma satsningar som kräver mycket kapital – men de är oerhört viktiga.

Fredric Bauer inledde med att förklara vad bioraffinaderier är – fabriker som omvandlar förnybar biomassa till drivmedel och olika kemikalier. Därmed kan man frångå de traditionella raffinaderierna, som har råolja som råvara. Bioraffinaderier är alltså ett helhetskoncept för omvandling av bioråvara till ett spektrum av värdefulla produkter.

Systemisk innovation följer inte en klassisk kronologi – forskning och utbildning, utveckling, demonstration och spridning – utan rör sig mellan ett antal olika processer samtidigt. Man måste ta hänsyn till lagar, aktörer, institutioner och nätverk. Det säger sig självt att det är komplicerat och kräver olika former av samarbeten. Det pågår för närvarande många initiativ, men få är i större skala. Fredric Bauer menade att omställningar historiskt sett är en långsam process eftersom de är väldigt omfattande och griper in i våra liv på många olika sätt.

Stefan Tongur fortsatte med att ge en överblick över hur framtidens transporter kan se ut. Ungefär 90 procent av alla godstransporter i Sverige sker i dag med lastbil, och mängden gods antas öka. Lastbilar kommer även fortsättningsvis att stå för en stor del av transporterna vilket är mycket negativt för miljön. Trots att det har skett en energieffektivisering beträffande drivmedel är klimatpåverkan stor. Övrig biltrafik har delvis övergått till el som energikälla, men lastbilar kan inte drivas med batterier – de skulle behöva vara enormt tunga för att orka driva så stora fordon.

Ett alternativ är elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el. Det finns olika tekniker för detta. Ett alternativ är att transporten sker i en avskild miljö vilket är relativt enkelt och hanterbart. Däremot ställs helt andra krav på systemet om de ska finnas på allmänna vägar med många användare. Man måste exempelvis tänka på betalning och säkerhet.

Stefan Tongur menar att det redan från början gäller att tänka på affärsmodellen. Finns det kunder som är villiga att betala för den här typen av transporter? Är det ekonomiskt attraktivt för användare? Finns en möjlig besparing med den nya tekniken? Han menar att om affärstänket inte är med från början, kan avgörande faktorer för att det ska fungera i praktiken förbises.

Låt oss hoppas att olika samarbeten leder till lyckade projekt i större skala, och att vi inom en snar framtid kan se en förbättring av utsläppsnivåerna.

Min kollega Anna-Karin intervjuade båda forskarna i våras, läs hennes artikel. På vår webbplats kan du ta del av de bilder de visade, och se hela föreläsningen som webb-tv.

Föreläsningen ingick i årets Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Helene

tisdag, november 13, 2018

LIVE 15.00: Systemisk innovation – stora samhällsproblem kräver genomgripande lösningar

Vad är systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? Frågorna besvaras på Estrad i dag. Föreläsare är Fredric Bauer, Lunds universitet, och Stefan Tongur, RISE Viktoria. För förkovran, läs Entréartikeln där de intervjuades. Föreläsningen ingår i Global Entrepreneurship Week (GEW). /Åse

fredag, november 09, 2018

Systemiska innovationer för ett fossilfritt samhälle

Foto: Alexander Popov/Unsplash
Jag trodde länge att innovatörer, entreprenörer, politiker och konsumenter tillsammans skulle kunna lösa klimatfrågan på ett konstruktivt sätt - och i rimlig tid. Tekniska lösningar finns ju redan. Frågans komplexitet har genom åren blivit allt mer uppenbar. Och omställningen till ett fossilfritt samhälle verkar gå ohyggligt långsamt. Varför, kan man undra? Vad väntar vi på egentligen?

nästa Estradföreläsning den 13 november kommer teknologie doktor Stefan Tongur och filosofie doktor Fredric Bauer ge oss några svar – och ganska många förslag till lösningar – på vad som kan göras för att öka förändringstakten.

Till Entré nr 2, 2018 intervjuade jag Stefan och Fredric som båda har byggt sina avhandlingar på empiri från innovationer som skulle kunna ha betydande effekter på vårt samlade koldioxidavtryck. Min ingång var dock inte alls klimatet utan systemisk innovation – genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället; beteendemönster, attityder, affärsmodeller och regelverk. Det var temat för det aktuella numret.

Aktörer som på olika sätt är involverade i systemisk innovation är till exempel policyaktörer, myndigheter, stora industrier, entreprenörer, innovatörer, forskare och finansiärer. De ska samverka för att driva utvecklingen framåt. Alla parter ska ha en samsyn kring problemformulering och möjliga lösningar, och ofta krävs stora investeringar och specialistkompetens. Utmaningarna är minst sagt komplexa.

I sin avhandling skriver Stefan Tongur om möjligheter med affärsmodellering vid systemisk innovation. Hans fallstudie är gjord på elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el.

Fredric Bauer har skrivit om bioraffinaderier som kan framställa olika kemikalier från cellulosa och därmed ersätta en rad oljebaserade produkter. Han konstaterar i sin avhandling att tekniken inte är den stora utmaningen. Snarare är det formerna för hur vi organiserar oss och samarbetar kring den här typen av innovationer som lämnar utrymme för förbättring.

I vad dessa förbättringar består, och om entreprenörers och småföretagares roll vid systemisk innovation kan du alltså höra mer på Estrad. Vill du ha en försmak kan du alltid läsa artikeln ”Lokalt, globalt och radikalt – när innovationer påverkar hela samhället”. Har du frågor som inte besvaras i artikeln? Kom till Estrad och ställ dem direkt till experterna.

Har du inte möjlighet att närvara? Självklart sänds föreläsningen live. Du hittar den på ESBRIs startsida och Youtubekanal.

Föreläsningen är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Anna-Karin

torsdag, november 01, 2018

Sker framtidens rekrytering med hjälp av robotar?

Foto: Tom Parsons/Unsplash.
Vi lever i en tid när förutsättningarna för arbetslivet förändras i grunden. Globalisering, digitalisering och teknologiska innovationer påverkar både hur vi lever och arbetar.

Hur bedömer man på ett tillförlitligt sätt en kandidats framtida prestation och hur lyfter man fram argument som gör en arbetsplats attraktiv att arbeta för? Svaren på de frågorna finns i boken ”Innovativ rekrytering” skriven av Thomas Eklöf och Nils Hallén. Den ger kunskap och konkreta verktyg som bidrar till bättre rekryteringar, oavsett om man är verksam i en ideell organisation eller i ett globalt företag.

Författarna konstaterar att rekryteraren ofta låter magkänslan styra processen, men det finns risk för att känslan grundar sig på förutfattade meningar. I allmänhet är det mycket svårt att bilda sig en uppfattning om en persons kompetens genom ett första intryck eftersom många olika faktorer spelar in.

Felaktiga rekryteringar är kostsamma och kan medföra att befintlig personal slutar. För att minska risken är det viktigt att först klargöra företagets övergripande syfte. Om man sedan skapar arbetsbeskrivningar utifrån syftet, kan det lyftas fram i jobbannonser. På så sätt kan både attraktionskraften och träffsäkerheten öka.

Boken ger också en inblick i framtiden där ny teknik kan komma att revolutionera arbetet med rekrytering. Till exempel kan robotar ta hand om ansökningsprocessen, svara på frågor och återkoppla till kandidaterna. På så sätt kan kandidaterna få svar snabbt, och företaget kan minska tiden de lägger ner på rekryteringar med upp till 75 procent, menar Eklöf och Hallén.

Boken är värdefull för alla som arbetar med rekrytering och riktar sig till både rekryterande chefer, konsulter och HR-personal.

/Helene

onsdag, oktober 24, 2018

Gästblogg: Så drog vi igång en vinstdrivande affärsidé på en vecka

Glada vinnare i Start-Up Challenge. Foto: Sammie Chimusoro.
Hur fattar entreprenörer beslut i osäkra situationer? Och hur bygger de upp sin verksamhet med begränsade resurser? Karolina Rondahl, Gabriel Glänte, Magdalena Lindén och Hanna Wegelius, studenter på Chalmers Entreprenörskola, har färska och konkreta erfarenheter. Direkt när de påbörjade sin utbildning kastades de in i en startup-utmaning som de hanterade med bravur. Det var stressigt och osäkert – men hårt arbete och bra magkänsla ledde dem rätt. Läs studenternas berättelse. Gästbloggen publiceras i samarbete med Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers./Åse

I början av september startade årets entreprenörsutbildningar vid Chalmers School of Entrepreneurship och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship i Göteborg. Vi är fyra studenter med bakgrunder inom juridik och ingenjörskonst som kom dit med stora förväntningar. Vi kände spänning inför vad som komma skulle, och vi var alla väldigt ivriga att få anta rollen som entreprenörer. Denna iver skulle snabbt besvaras.

Under den första kursens första dag fick vi uppgiften att med 100 kronor som startkapital tjäna så mycket pengar som möjligt under en veckas tid. Utmaningen heter Start-Up Challenge och ges varje år till nya studenter med syfte att ge erfarenheter kring beslutsfattande under osäkerhet. Studenterna delas in i lag och de som en vecka senare tjänat mest pengar vinner.

I år blev vi det lag som lyckades tjäna mest någonsin. På mindre än en veckas tid gick vi från att för första gången ha hälsat på varandra till att ha skapat ett projekt från grunden med en omsättning på över 100 000 kronor. Den kontanta vinsten vid deadline var 43 903 kronor.

Projektet som ledde oss till vinstplatsen var Kvinnokalendern; en kalender som uppmärksammar att det nästa år är 100 år sedan Sveriges riksdag fastslog rösträtt för Sveriges kvinnor. För att lyfta fram kvinnor som förändrat samhället valde vi att göra Kvinnokalendern som varje månad presenterar en svensk pionjär. Vi valde att lyfta fram kvinnor med olika bakgrunder som varit framstående inom vitt skilda områden, för att samla en tilltalande och inspirerande mångfald. Kalendern är bortsett från tryckningen helt gjord på egen hand, inklusive all design, formgivning och författande av texter.

Eftersom vi bara hade en vecka på oss var det ett väldigt stressigt och tidskrävande arbete, vi ägnade i stort sett all vår vakna tid åt att skapa, marknadsföra och sälja kalendern. Ett tag var vi osäkra på om vi skulle hinna bli klara i tid, men det blev vi!

När vi bestämde oss för att göra en kalender var vi inte säkra på hur stor efterfrågan skulle bli. Det finns redan så många kalendrar på marknaden och i dag använder de flesta mobila kalendrar, men vi älskade vår idé och valde att köra på den helhjärtat trots osäkerheten. Idén visade sig ligga rätt i tiden och vi fick oerhört bra respons. Vi sålde till privatpersoner från Malmö i söder till Piteå i norr och till olika företag. Totalt sålde vi över 800 kalendrar.

Sammantaget var detta en otrolig erfarenhet som tillmötesgick vår iver att börja med entreprenörskap. Alla timmar av hårt arbete vägdes upp av lyckan och adrenalinkickarna vi fick under resans gång. Känslan att få stå som vinnare var härlig, inte bara för att vi tjänade mest pengar utan främst på grund av att vi hann skapa en kalender med ett budskap som är oerhört viktigt att samhället uppmärksammar och inte glömmer.

Vill du läsa mer om vår produkt kan du gärna kolla in våra sidor på Facebook och Instagram. Kalendern är just nu slutsåld, men vi funderar på att trycka upp en ny upplaga. Vill du vara med och uppmärksamma 100 år av allmän rösträtt? Skicka in en intresseanmälan så återkommer vi när och om kalendern går att köpa igen. Intresseanmälan är inte bindande.

Stort tack till alla som supportat projektet för era fina ord!
/Karolina, Gabriel, Magdalena och Hanna

EDIT: Läs mer på Chalmers webbplats!

fredag, oktober 19, 2018

Fira entreprenörskap med oss hela november!

Nu är det snart dags för årets Global Entrepreneurship Week (GEW) då vi sätter fokus på entreprenörskap och innovation tillsammans med miljoner människor i 170 länder. GEWs huvudvecka är 12–18 november men kampanjen pågår under hela november.

Det finns redan nästan 180 aktiviteter i det svenska kalendariet så ta gärna en titt och se om det är något event som du vill delta i. Har du tips på evenemang som du tycker borde finnas med i GEW-kalendariet? Hör av dig till oss!

Under årets GEW fokuserar vi extra mycket på kreativitet hos unga. Tillsammans med Skolverket arrangerar vi DECA Idea Challenge. Där utmanas gymnasieelever att hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Några exempel på sådana objekt från tidigare tävlingar är kartonger, gummiband och PET-flaskor.

DECA Idea Challenge är en rolig och spännande möjlighet för gymnasieelever att utveckla och visa sin kreativitet, och samtidigt lära sig mer om den entreprenöriella processen. Uppfinningsrikedomen har varit stor vid tidigare års tävlingar och vi är säkra på att det blir så även i år.

Känner du någon lärare eller elev på gymnasiet? Tipsa gärna om DECA Idea Challenge!

Och så hoppas jag att vi ses på Estradföreläsningen 13 november. Temat är systemisk innovation, det vill säga genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället.

Trevlig helg!
/Helene

onsdag, oktober 17, 2018

Att vänta på något gott kan kännas för länge

En smygtitt på temaartikeln i Entré nummer 3-2018
Processen att göra en fysisk tidning är fortfarande både kul och fascinerande tycker jag. Vi börjar med 24 blanka sidor och tänker: ”Hur ska vi fylla det här?”. Men så kommer de intrillande successivt: idéerna, texterna, bilderna och illustrationerna… Sedan återstår att korrläsa och finslipa tills man är så trött på innehållet at man nästan kan det utantill. Efter att vi har sagt OK till tryckeriet och pressarna kör igång tar det egentligen bara några dagar tills vi står med den färdiga tidningen i handen – men den väntan kan kännas oändlig.

Just nu befinner vi oss i ett mellanläge: Vi väntar spänt på Entré nummer 3-2018 som snart kommer från tryckeriet (blev det lika snyggt som vi hoppas?!) och samtidigt är planeringen av nummer 4-2018 i full gång.

I Entré nummer 3 kommer du kunna läsa om hur digitala entreprenörer navigerar i okänd terräng, bra bråk som stärker team, fyra vägar till tillväxt, en internationell havsdrake med förankring i Göteborgstrakten – och mycket, mycket mer. Tidningen bör landa i din brevlåda på fredag eller möjligen måndag, om du prenumererar alltså. Gör du det inte är det enkelt ordnat.

Vad nummer 4 kommer att innehålla får vara en hemlighet ett tag till. Men du kan räkna med aktuella och intressanta forskningsresultat om entreprenörskap, innovation och småföretagande – som vanligt alltså…

Har du tips om forskning som vi borde uppmärksamma? Hör gärna av dig!

/Åse

fredag, oktober 12, 2018

Ta vara på råmaterialet och möjligheterna

Häromdagen hade vi celebert besök på Estradscenen. Per Davidsson är en av pionjärerna inom entreprenörskapsforskningen och är sedan 2004 verksam vid QUT Business School i Australien.

Entreprenörer kan inte skapa något ur ingenting – de behöver ”råmaterial” att arbeta med. Och med råmaterial menar Davidsson exempelvis ny teknologi, sociokulturella förändringar och demografiska skiften. Sådan utveckling öppnar för nya affärsmöjligheter, men det är inte alltid självklart hur möjligheterna ska realiseras.

Vissa förändringar går långsamt medan andra beror på snabba och oförutsägbara händelser som (oftast) ingen vill ha.

- Befolkningsökningen är en långsam förändring. Det är lätt att planera för mer barnomsorg när man vet att antalet barn ökar. På samma sätt kan man anta att behovet av bilar, cyklar och telefoner också kommer att öka, sa Per Davidsson.

Med demografiska skiften kommer också sociokulturella förändringar som skapar affärsmöjligheter. Per Davidsson exemplifierade med nykterhetsrörelsens utbredning i början av 1900-talet.

- Nykterhetsrörelsens framfart ledde till ett förbud mot alkoholhaltiga drycker i USA. Antalet startups i läskbranschen ökade dramatiskt. Det skapades en helt ny marknad. Ungefär samtidigt uppfanns kylskåpet. Den nya tekniska innovationen bidrog till läskdrickandets uppsving, sa han.

En likartad effekt kan vi se av veganismens utbredning.

- I början av 1990-talet växte sig veganismen stark i Umeå. De aktiva sågs till en början som extremister och ingen trodde väl då att det skulle bli så vanligt och accepterat med veganmat. Men i dag finns en uppsjö av olika företag som erbjuder alternativ till animaliska produkter, sa Davidsson.

Sedan finns det också snabba och oförutsägbara förändringar som ingen vill ha. Ett exempel är terrorattentatet 2015 mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo där tolv människor miste livet. Bara dagar efter attentatet fanns det t-shirts att köpa med texten ”Je suis Charlie”.

- Många köpte dem för att visa sitt stöd för tidningen och offren. Efter en tid fanns en mängd olika produkter i samma anda. Den fruktansvärda händelsen exploaterades.

Generellt sett är det lättare att agera när förändringar är förutsägbara, men det finns en stor marknadspotential i plötsliga händelser, menade Davidsson.

- Potentialen är mycket större om marknaden är stor, men då är konkurrensen också större. En liten, nischad produkt kan ge minst lika bra affärsmöjligheter.

Vill du se Pers föreläsning hittar du den här. Och vill du förkovra dig ytterligare finns ett antal sammanfattningar av hans forskning på QUT Business Schools webbplats.

/Helene

tisdag, oktober 09, 2018

LIVE 13.30: New Technologies, Vegans, Disasters, and All That Stuff

Professor Per Davidsson är en av de mest citerade forskarna inom entreprenörskap. Sedan några år tillbaka har han sin bas i Australien, men i dag besöker han Sverige och ESBRIs Estrad för att dela med sig av färsk forskning. Välkommen tillbaka, Per! /Åse

fredag, oktober 05, 2018

Dialog viktigare än monolog

Karen Verduijn och Karin Berglund. Foto: Ola Gustafsson.
ESBRI och SSES genomförde i går det tredje seminariet i serien ”Education Café”. Tanken med seminarieserien är att erbjuda en plattform där lärare får möjlighet att diskutera utmaningar och möjligheter i undervisningssituationen. Ett femtontal lärare hade samlats för att fika (såklart, det är ju ett café) och dela med sig av sina erfarenheter.

Denna gång fick vi ta del av Karin Berglunds och Karen Verduijns tankegångar utifrån den nyligen utgivna boken ”Revitalizing Entrepreneurship Education Education: Adopting a critical approach in the classroom”.

I boken förs en diskussion om alternativa sätt att bedriva entreprenörskapsundervisning. Berglund och Verduijn menar att det är viktigt att ha en dialog med studenterna. Det räcker inte med att lära dem ”hur man gör”, de behöver i stället reflektera och inta ett kritiskt förhållningssätt. Och om lärarna ska ta med sig alternativa perspektiv in i klassrummet kommer det att behövas ett nytt sätt att tänka. Bokens syfte är att belysa nya vägar framåt i entreprenörskapsutbildningen genom att dela med sig av idéer och praktiska tillvägagångssätt. Det finns många nya sätt att arbeta på, men en av de viktigaste faktorerna är att lärarna behöver gå från monolog till dialog.

Under seminariet gav Karen exempel på ett sätt att tänka utanför boxen som hon tycker fungerar väldigt bra. Vanligtvis står läraren längst fram i salen och undervisar i ”hur saker är”. Karen har i stället testat en alternativ inlärningssituation: Hon gav en klass på 70 ekonomstudenter i uppgift att utmana sina idéer om vad entreprenörskap är. Detta skulle ske genom att skapa en kort film utifrån ett fritt valt tema – men såklart med entreprenörskap i fokus.

Studenterna delades in i grupper om tre och deras filmer laddades upp på LoopMe. Alla grupper kunde se varandras filmer och ge feedback, och alla kunde se varandras feedback. Här fanns inget rätt eller fel, i stället handlade allt om studenternas ifrågasättande och reflektion. Det ledde till att fler studenter vågade diskutera med läraren. De fick också ökat självförtroende genom att de kunde uttrycka sin egen åsikt utan att bedömas.

Slutligen tipsade Karen också om andra hjälpmedel för dialog med studenterna. Ett exempel är Peer Grading som används för utvärdering och feedback beträffande undervisningen.

Det här var lärorikt och spännande. Jag ser redan fram emot nästa Education Café!

/Helene