onsdag, mars 20, 2019

Långsiktig samverkan en nyckel till framgångsrik digitalisering

David Sjödin och Vinit Parida föreläste på Estrad 14 mars.
Digitalisering är komplext. Det handlar inte bara om teknologi, utan om att få ihop de ”fyra pelarna”: process, människor, teknologi och partners. Det konstaterade Vinit Parida och David Sjödin, som föreläste på Estrad om digitala affärsmodeller i torsdags.

Det var stor uppslutning och en engagerad publik när David Sjödin och Vinit Parida föreläste. Deras forskning bygger på mer än 200 intervjuer och kretsar kring B2B företag inom bland annat gruvindustrin. David och Vinit driver forskningsprojektet DigIn, med finansiering från Vinnova.

Utifrån sin forskning belyste de framgångsfaktorer och utmaningar, och presenterade framtidsscenarier och ramverk med förslag till hur etablerade industriföretag kan arbeta med digitalisering. Tempot var högt så det gällde att hänga med. Den som händelsevis förlorade sig i egna funderingar kring digitaliseringen av svenska företag, eller den egna verksamheten, kan fylla i luckorna genom att se föreläsningen igen som webb-tv.

David och Vinit forskar vid Luleå tekniska universitet så gruvnäringen ligger nära till hands. Bland de beforskade företagen finns klenoder som Boliden och Epiroc (visserligen grundat 2018, men som en avknoppning från Atlas Copco) med avgörande betydelse för det ekonomiska välstånd som vi har i Sverige. Därför var det lite extra intressant att få höra hur de arbetar för att ta steget in i den digitala tidsåldern. Ekonomisk historia är förresten ämnet för Estradföreläsningen 9 maj ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” då Estrad gästas av Lars Magnusson, Uppsala universitet.

- Det teknologiska skiftet betyder att hela produkten kommer att förändras. Snart kommer till exempel alla transporter att vara autonoma, och på längre sikt uppkopplade. Om vi tittar på lastbilstillverkarna i dag får de 40 procent av sitt värde på försäljningen av motorn, och säg 20 procent på förarhytten. När det varken finns förarhytt eller motor – vad ska de göra för att kompensera för 60 procent av värdet, sa David Sjödin.

Affärsmodellerna behöver förnyas, var slutsatsen. Föreläsarna ser tre huvudsakliga utmaningar för företags digitalisering: 1. Det går för långsamt, 2. Företagen utvecklar lösningar utan att förstå vilka värden de ska tillföra kunden (många har ingenjörsfokus och tycker att det är kul med många funktioner, men till vilken nytta?), 3. Det är stora kostnader förknippade med digitalisering. Produkterna måste omdefinieras, annars finns risk för att man säljer utan att förstå konsekvensen för affärsmodellen. Till exempel vid långa garantiförbindelser: Vad händer om tekniken blir föråldrad?

När Vinit och David frågade publiken om betydande utmaningar i samband med digitaliseringen steg snabbt ett intensivt sorl upp i rummet. Utmaningar som nämndes var just att hitta de nya affärsmodellerna, i kombination med företagens senfärdighet.

- Digitaliseringen innebär en helt ny logik. I många fall måste kunden lära sig att förstå hur man ska tänka, sa en deltagare.

Digitalisering innebär i sammanhanget ofta möjliggörande teknologier som IoT, automation, AI och predictive maintenance. Att utveckla framtidens digitala tjänster är oerhört komplext. Som leverantör av digitala tjänster går det inte längre att utveckla en tjänst på egen hand, och sedan förvänta sig att den ska passa en verksamhet. Med digitaliseringen utvecklas produkter, processer och flöden så snabbt att utveckling måste ske gemensamt av it-företag och deras kunder, förklarade David Sjödin.

Till exempel kan utvecklingen av digitala tjänster förutsätta en stegvis process som börjar med insamling av data för att få en exakt bild av flöden. Han exemplifierade med hur fordon rör sig i ett dagbrott, där några fordon bryter malm och andra transporterar bort malmen. Till det kommer att människor ska transporteras upp och ner i gruvan vilket är tidskrävande. Att automatisera och förfina sådana flöden med hjälp av data kan spara stora belopp i produktionen på sikt, även om de enskilda förbättringarna vid första anblicken kan verka begränsade.

Föreläsarna menade att företagen som digitaliseras, och leverantörerna av digitala tjänster, behöver bygga långsiktiga relationer. Affärsmodellerna måste anpassas för att båda parter ska kunna dra fördel av större intäkter och effektivare processer under längre tid.

- Hittills har konsultföretag timdebiterat, och inte fått del av de långsiktiga vinsterna som företagen gör av effektiviseringen, sa David Sjödin.

Det är osannolikt att konsulterna fortsättningsvis kommer att acceptera en sådan affärsrelation, menade han. Relationsbaserade kontrakt, som bygger på ”what’s in it for we” snarare än ”what’s in it for me”, kan vara en lösning. Till exempel har Boliden och Metso sedan 1980-talet ett livscykelkontrakt som gör att om Boliden tjänar pengar så tjänar Metso pengar och vice versa.

- Man kan tänka sig olika sorters kontrakt beroende på vilket engagemang man försöker skapa gemensamt. Om marknaden förändras och det behövs högre produktivitet – hur hittar man utrymme för att hantera det inom ramen av befintliga kontrakt? Företagen behöver omfamna tanken på kontinuerlig innovation, även när det gäller kontraktens utformning, sa Vinit Parida.

I dagsläget är det inte heller självklart vilka företag som kommer att utgöra det ”digitala lagret” mellan företag och deras slutkunder. Många stora företag kommer vara inblandade i den här processen och ha olika roller. Ericsson, Telia och andra företag pekades ut som betydelsefulla aktörer som kan bidra till den digitala infrastrukturen. Men utvecklingen måste ske i samverkan inom ekosystemet. Och för företagen är det viktigt att leta rätt på bra partners i ekosystemet.

Estradföreläsningen avslutades med prisutdelning i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Läs mer om det i Helenes blogginlägg.

/Anna-Karin

torsdag, mars 14, 2019

Grattis Luleå, Göteborg och Stockholm – här skrevs de bästa innovationsuppsatserna

Glada pristagare och prisutdelare.
Alldeles nyss avslutade vi en intressant Estradföreläsning med en spännande prisutdelning: Äntligen var det dags att avslöja vinnarna i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt!

Hela 69 uppsatser, skrivna under läsåret 2017–2018 vid de flesta av landets universitet och högskolor, har varit med och tävlat. Det blev ett tufft arbete för vår kvalificerade jury som till sist utsåg tre vinnande bidrag.

Förstapriset och ett resestipendium på 30 000 kronor vanns av Simon Eriksson och Ebba Vidén från Luleå tekniska universitet, för uppsatsen ”Thriving in a Business Ecosystem. A study of role and capability alignment”. Uppsatsen berör olika insatser i ekosystem kring företag.

Andra pris gick till Sofie E A Persson, som har skrivit uppsatsen ”Big Data within Innovation Processes. A Quantitative Study of Fortune 200 Global Companies” vid Göteborgs universitet. Hon belönas med ett resestipendium på 20 000 kronor. I uppsatsen undersöks företagens användning av big data för att underlätta marknadsorientering i samband med innovativa processer.

Tredjepriset och ett resestipendium om 15 000 kronor togs hem av Carl-Magnus Lunner och Emelie Worrman, KTH, som skrivit uppsatsen ”Introducing Innovation Readiness Levels. A Framework to Evaluate Innovation Efforts”. Den belyser hur man genom att använda NASAs verktyg TRL (Technology Readiness Level) kan förbättra utfall från innovationsprocesser.

Fyra av de fem pristagarna, Simon Eriksson, Sofie Persson, Carl-Magnus Lunner och Emelie Worrman, deltog i prisutdelningen. Innan de visste den inbördes ordningen fick de ge en kort introduktion till sina respektive uppsatser. Prisutdelare var Anne Lidgard, Vinnova, och Magnus Aronsson, ESBRI.

- Emelie och Carl-Magnus, er uppsats har en ambitiös titel. Berätta vad ni har skrivit om, sa Anne Lidgard.

- Vi har utvecklat ett verktyg för att utvärdera innovationsprocesser. Verktyget underlättar kommunikationen mellan olika affärsområden och mäter hur innovationsprocessen fortskrider, sa Emelie Worrman.

- Vi började med att titta på NASAs verktyg TRL, som många företag använder i dag. Teknologi är ju bara en del av innovationen, vi studerade affärsbiten och användarna också, berättade Carl-Magnus Lunner.

Magnus Aronsson vände sig till Sofie Persson och bad henne att berätta om sin uppsats.

- Jag har studerat företag som jobbar med big data, och det var väldigt intressant. Jag fann att de är mer intresserade av vad vi faktiskt gör online, än vad vi tycker om deras produkter. Företag som använder sig av big data har snabbare innovationsprocesser och levererar mer värde till sina kunder, sa Sofie Persson.

Slutligen fick Simon Eriksson berätta om sin och Ebba Vidéns uppsats.

- Vi har studerat vilka förmågor som företag behöver ha när de arbetar tillsammans med andra i ett ekosystem. Vi fann att det beror på vilken roll de har, men det finns några övergripande förmågor som krävs för att skapa bra samarbeten, win-win-situationer och för att driva innovationsagendan framåt. Vi kallar dem för ”ecosystem intelligence capabilities”, sa Simon Eriksson.

- Lägg begreppet ”ecosystem intelligence” på minnet, det lär vi nog höra talas om fler gånger, konstaterade Anne Lidgard.

Juryn tilldelade också två uppsatser hedersomnämnanden:

”Business Models for Distributed Cloud. Application of Crowdsourcing for Business Model Development – a Study at Ericsson AB” skriven avMarko Ivanovic och Johan Selin, Chalmers.

”Start-ups’ motives, approaches, and opportunities for using Open Innovation. A study of why and how start-ups practice open innovation as a survival approach and long-term business strategy” skriven av Carolina Garcés och Tea Mkheidze, Lunds universitet.

Nytt&Nyttigt är en uppsatstävling som arrangeras av ESBRI och Vinnova. Syftet med tävlingen är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande.

Hela föreläsningen och prisutdelningen går att spana in på ESBRITV på Youtube. Om du vill läsa en sammanfattning av de vinnande uppsatserna eller behöver pressbilder går det bra att mejla mig.

Snart är det dags för en ny tävlingsomgång. Vill du vara med och tävla om resestipendier? Eller känner du någon student som borde vara med? Allt är riggat och klart för att anmäla sig. Deadline är 27 juni.

/Helene

LIVE 15.00: Estradföreläsning och prisutdelning i Nytt&Nyttigt!

I dag bjussar vi både på färska forskningsresultat och spännande prisutdelning! Vi börjar med Estradföreläsningen "Digital business model innovation in the Swedish industrial ecosystem" som genomförs i samarbete med forskningsprojektet DigIn. Talare är Vinit Parida och David Sjödin, Luleå tekniska universitet.

Direkt efter föreläsningen, ca 16.30, är det dags att avslöja vilka som står som vinnare i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Första-, andra-, och tredjepristagarna kommer att vara på plats – men de vet ännu inte vem som har vunnit vilket pris. Jag kan avslöja att alla tre uppsatserna imponerade på juryn, och stod ut i den tuffa konkurrensen. Nytt&Nyttigt genomförs av ESBRI och Vinnova, projektledare är Helene Thorgrimsson. Kontakta henne om du vill ta del av pressbilder och/eller sammanfattningar av vinnaruppsatserna. Deadline för nästa tävlingsomgång är 27 juni.

Varmt välkommen till Estrad! /Åse

måndag, mars 04, 2019

Smält intrycket och gör något av det

Möten och mingel på UF:s mässa i Stockholm.
Vi på ESBRI tycker att det är oerhört viktigt med entreprenörskap i skolan, och har vid flera tillfällen lyft fram det i vår tidning Entré. 2018 arrangerade vi, tillsammans med Skolverket, för första gången idétävlingen Deca Idea Challenge. Den genomförs under en vecka i november och är ett utmärkt komplement till Ung Företagsamhet (UF) som bedrivs under ett helt läsår. Vi är kontorsgrannar med Ung Företagsamhets Stockholmsregion och jag besökte nyligen deras regionala mässa. Nu har UF:s Aylin Dagdelen skrivit en gästblogg om varför hon brinner för att arbeta med Ung Företagsamhet. /Helene

Årets höjdpunkt håller just nu på att processas av 2 700 gymnasieelever. De har under 2018/2019 tagit sina idéer till verklighet genom att starta, driva och avveckla ett UF-företag – och i processen ställt ut företagen på världens största UF-mässa. Totalt har närmare 6000 gymnasieelever drivit UF-företag i Stockholmsregionen innevarande läsår.

Vi på Ung Företagsamhet arrangerar årligen en mässa där monterplatserna fylls upp i ungefär samma takt som biljetterna till Håkan Hellström har en tendens att sälja slut. Det är en chans för UF-företagare att ställa ut sina affärsidéer, knyta värdefulla kontakter med näringslivet och vinna tävlingar i kategorier som Årets Samhällsentreprenör, Årets Innovation, Årets UF-företag och Årets Säljare. Läs gärna mer om alla vinnare i Stockholmsregionen.

Känner man minsta otrygghet inför framtiden och har svårt att se vad dagens ungdomar kommer att göra av det som väntar, så finns glädjande nog ytterligare ett tillfälle som ger alla nyfikna en generös inblick i ungdomars passion, driv och kapacitet. Det är ett tillfälle som får mig att vilja bli minst 120 år gammal (jag återkommer till detta men till dess: Save the date 6–7 maj och sikta in dig på Stockholmsmässan)!

Aylin Dagdelen heter jag och jobbar som projektledare på Ung Företagsamhet (UF) som är en ideell, rikstäckande utbildningsorganisation inom området Entreprenörskap i skolan. Vi har funnits sedan 1980 och är en del av den globala organisationen Junior Achievement som finns i över 120 länder. Forskning visar att UF-företagande skapar företagsamma samhällsmedborgare, fler företag som överlever längre, omsätter mer och har fler anställda. En person som har drivit UF-företag har också färre arbetslöshetsdagar.

Aylin Dagdelen, Ung Företagsamhet Stockholm
På det regionala UF-kontoret i Stockholm jobbar mina kollegor och jag dagligen för att finnas där för alla lärare, rektorer och näringslivet i Stockholmsregionen som vill arbeta med att utveckla elevers entreprenöriella förmågor, på såväl grundskolan som gymnasiet, genom våra metoder. Vi är mest kända för UF-företagande på gymnasiet men ju tidigare vi börjar att träna våra unga i att hitta sin inre motivation, kreativitet och ansvarskänsla, desto bättre.

Jag är själv utbildad gymnasielärare och har många års erfarenhet från rollen som butikschef. Mitt hjärta bankar hårt för att hjälpa skolan med ett av sina uppdrag; entreprenörskap i skolan.

En fråga som jag ofta får är: ”Varför driver inte alla gymnasieelever UF-företag?” Historiskt sett är det elever på Ekonomi- och Handelsprogrammet som driver UF-företag men traditionen har utvecklats. Vi vill att även andra gymnasieprogram erbjuder sina elever detta då vi ser att UF-företagande utvecklar elever på individnivå. På sikt leder det till samhällsnytta utifrån flera perspektiv. Antalet UF-företagare har numera börjat öka på Samhälls-, Teknik- och Yrkesprogrammen. Det är glädjande, men vi är inte i mål. Vi ser även stor potential hos nyanlända elever som läser Språkintroduktion. De har kommit till Sverige, saknar ofta kontaktnät och språk men har en stark inneboende drivkraft. UF-företagande kan vara en enorm möjlighet även för dem.

På UF jobbar vi med att förena teori med praktik. Det bästa du kan göra nu, för att verkligen känna vad du precis har läst, är naturligtvis att ta tillfället i akt och uppleva SM i UF-företagande 6–7 maj. Då samlas alla vinnare från våra 24 olika regioner i landet på Stockholmsmässan, och Sveriges representant för att tävla vidare i EM koras.

Jag passar i förväg på att gratulera samtliga UF-företagare i landet oavsett tävlingsresultat: Ni är en bärande del av Sveriges framtid! Och till dig som besökare: Varning för gåshud och inspirationsbomb…

Hoppas att vi ses! Hör av dig om du har några frågor.
/Aylin

måndag, februari 25, 2019

Att följa forskning

Som "följeforskare" gäller det att ha kraftiga bokhyllor...
Jag har insett att jag idkar följeforskning, fast i ordets orätta bemärkelse... Jag är ju ingen forskare som följer projekt och kommer med input i processen. Nej, min ”följeforskning” handlar i stället om att jag följer forskare och den kunskap de utvecklar, från doktorsavhandlingen och vidare genom karriären.

En av många forskare som jag följer är Ulla Hytti, University of Turku i Finland. 2003 intervjuade jag henne efter att hon hade disputerat. Artikeln fick rubriken ”Entreprenörer är också människor”. Ulla pratade bland annat om vikten av att avmystifiera entreprenörskapet – och därigenom göra det tillgängligt för fler. Hon sa:

”I Finland pratas det mycket om att vi behöver fler entreprenörer, men jag tycker att policymakarna lägger för stor vikt vid tillväxt. Folk i allmänhet är välvilligt inställda till entreprenörskap, men de tycker att det verkar väldigt svårt och riskfyllt – och det är synd! Vi måste fråga oss om tillväxt är ett självändamål.”

Ulla Hytti har behållit sitt intresse för entreprenöriella identiteter och vill fortsätta att bredda bilden av vad entreprenörskap är. I en ny studie har hon till exempel undersökt finländska, manliga techentreprenörer – som visar sig fokusera mer på sina familjer än vad man kanske skulle tro.

Häromveckan fick jag tillfälle att intervjua Ulla igen. Hon är nämligen högaktuell som mottagare av 2019 års European Entrepreneurship Education Award, och kommer att vara en av huvudtalarna vid European Entrepreneurship Education Workshop i Lund, 28-29 mars. Workshopen arrangeras av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship.

Intervjun med Ulla kommer att publiceras i Entré nr 1-2019. Tidningen landar i prenumeranternas brevlådor i slutet av mars. Fortsättning följer, alltså!

/Åse

fredag, februari 22, 2019

Ungt företagande med hållbarhet och socialt tänk

Ladugårdslands var en av utställarna på UFs mässa i Stockholm.
Det är kul med kreativitet och företagsamhet. Häromdagen besökte jag Ung Företagsamhets regionala mässa där det fanns gott om båda delarna. 670 UF-företag som startas, drivs och avvecklas av elever under ett läsår ställde ut och visade upp sina affärsidéer.

Mässgolvet var fyllt av både gymnasieelever och besökare, och när jag gick runt på mässan slogs jag av att hållbarhets- och sociala perspektiv var viktiga bland de flesta av årets UF-företag – oavsett om det var en produkt eller tjänst de sålde.

Det var svårt att hinna prata med alla men jag fick i alla fall kontakt med några av de tävlingssugna eleverna:

Ladugårdslands tillverkar äppelmust av skadad frukt som en av deras lokala butiker ratar. Flaskorna är i glas och kan återanvändas i hushållet. Gott och hållbart.

Ace of Case ställde också ut...
Ace of Case tillhandahåller färgglada mobilskal och beroende på hur många skal de lyckas sälja bidrar de med volontärarbete för olika organisationer. Jag håller tummarna för att de lyckas sälja väldigt många skal!

Implato är en plattform för arbetssökande och arbetsgivare. Grundarnas tanke är att det ska vara kompetensen som bedöms, inte bakgrund och/eller kön. Därför tar man bort de variablerna i ansökningsprocessen för en mer jämlik bedömning.

... liksom Implato.
Alla de här företagen marknadsför sig och säljer via Facebook och Instagram. De är också ute på olika köpcentrum och presenterar sina produkter och tjänster. De jag pratade med är öppna för att starta företag igen senare i livet.

Jag träffade också en ung man som, tack vare att han drev ett UF-företag för några år sedan, kan försörja sig på sitt företag i musikbranschen. Han sa så här:

”Det var ingen big deal att starta aktiebolag eftersom jag hade lärt mig hela processen och slapp göra en massa onödiga misstag. Nu är jag coach till min lillebrors UF-företag.”

Så bra!
/Helene

fredag, februari 15, 2019

Bodenskola vinnare i DECA Idea Challenge 2018

Från vänster till höger: Peter Skoglöf, Mattis Brunström, Wilma Öhman, Vilgot Jakobsson, Wilma Brenna, Ellinor Larsson, Albin Runelöv och Carina Hafrén. Andreas Landewall, som är en av andrapristagarna, var tyvärr sjuk och kunde inte delta i prisutdelningen.









I onsdags reste jag norrut tillsammans med Peter Skoglöf och Carina Hafrén från Skolverket. Det hade nämligen blivit dags att dela ut priser till vinnarna i den svenska delen av tävlingen DECA Idea Challenge – och både första- och andrapristagarna kommer från Björknäsgymnasiet i Boden!

Jag blev oerhört imponerad av miljön i skolan. Det var lugnt och trivsamt och ändå fyllt av energi. Eleverna fick arbeta flexibelt och lärarna visade ett stort engagemang. Varje fredag arbetar eleverna med sina egna projekt och då blir det både snack och verkstad. ”Hela skolan sjuder av idéer och samarbete”, sa lärarna.

DECA Idea Challenge är en tävling där elevlag runt om i världen utmanas att hitta innovativa sätt att använda ett vardagsföremål – förra årets föremål var gem. Den svenska tävlingen för gymnasieelever arrangerades under hösten av oss på ESBRI i samarbete med Skolverket.

Juryn hade ett tufft arbete men utsåg till slut följande vinnare:

Första pris vanns av Team Hook it, Björknäsgymnasiet i Boden. De fyra lagmedlemmarna var Wilma Brenna, Vilgot Jakobsson, Ellinor Larsson och Albin Runelöv.

Andrapristagare blev Team Rheumatism Shopping Handle, Björknäsgymnasiet i Boden. Laget bestod av Mattis Brunström, Andreas Landewall och Wilma Öhman.

Tredjepriset togs hem av Team Cliphanger Gang från Lugnetgymnasiet i Falun. Laget bestod av Maja Gustafsson, Wilma Hjärp, Matilda Islén och Milton Wiklund.

Vill du se lagens kreativa användning av gem? Du hittar deras tävlingsbidrag här. På samma sida finns även vinnaren i den globala tävlingen.

Priserna bestod av diplom, Tina Seeligs bok ”What I wish I knew when I was Twenty” och presentkort på ytterligare matnyttig litteratur.

I samband med prisutdelningen höll Harry van der Veen, vd och medgrundare i Nuiteq, en inspirationsföreläsning för ett hundratal elever på Björknäsgymnasiets teknikprogram. Harry delade frikostigt med sig av sina bästa företagartips och visade att det går att bygga ett framgångsrikt globalt företag från Skellefteå.

Han lyfte fram fördelarna med att vara verksam lokalt, och gav också ett antal praktiska råd för hur man ska lyckas med sitt företagande. Han poängterade särskilt vikten av att bygga relationer och skapa kommunikation. Och om man ska göra internationella affärer är det viktigt att lära sig de kulturella koderna i respektive land.

Harry konstaterade att ett nej från en kund inte alltid är ett slutgiltigt nej – det innebär bara ”nej, inte just nu”. Så envishet lönar sig, men lita inte på ett löfte om en affär. En försäljning är klar först när betalningen finns på kontot.

Ett annat av hans råd var att skaffa en mentor och sedan ge tillbaka. Harry lever som han lär, han lämnade generöst sina kontaktuppgifter och lovade att vara bollplank åt eleverna när de vill testa sina affärsidéer.

Jag vill återigen gratulera pristagarna, och tacka alla tävlande i DECA Idea Challenge Sweden 2018. Jag ser redan fram emot nästa tävlingsomgång!

/Helene

fredag, februari 08, 2019

Ingen tid + ingen risk = ingen innovation!

Jennie Björk och Mats Magnusson inledde Estradsäsongen 6 februari.
Innovation handlar om att utveckla nya produkter, tjänster, processer och affärer. Det innebär att innovationer avviker från det man tidigare har varit van vid, och medför ofta betydande osäkerhet och risk. I onsdags presenterade KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson sin forskning om hur man hanterar osäkerhet och risk i innovation på ESBRIs Estrad.

Jag tycker att det verkar väldigt roligt att arbeta med den här typen av innovationer, men det gäller att göra på rätt sätt. Så vad behöver man tänka på?

Mats Magnusson framhöll att en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med innovation är tid. Om man inte avsätter tid inom en organisation kommer det aldrig att bli några innovationer. En annan viktig faktor är att det finns utrymme för att ta risker. Oftast väljer man det säkra före det osäkra och då finns det risk att man missar intressanta produkter och tjänster. I Sverige är det definitivt ingen karriärfördel att ha misslyckade innovationer i bagaget. Mats uttryckte det så här:

”Ett av de säkraste sätten att göra karriär är att inte göra misstag. Så vilka personer ser vi i företags ledningar? Jo, de som aldrig har misslyckats.”

Det kan innebära att ledare avstår från riskabla projekt eftersom det kan slå tillbaka på deras egen karriärutveckling, konstaterade Mats.

Om organisationen vill vara innovativ bör det finnas en tydlig målsättning som kommuniceras till alla. Det är nödvändigt att stötta experimenterande och tillåta misslyckande. Att våga ta risker kan vara svårt men det finns exempel på fungerande strategier. Mats nämnde exempelvis ett företag där medlemmarna i ledningsgruppen måste investera en viss del av sin årliga bonus i interna (riskabla) projekt.

Ett annat exempel är företaget Perstorp som inrättade en idéombudsman. Om de anställda fick nobben när de presenterade sin idé hos sin närmaste chef kunde de få en ”second opinion” hos idéombudsmannen – och kanske få ja. Detta ledde till betydligt fler innovativa projekt inom företaget. Mellancheferna ville inte riskera att tacka nej till projekt och sedan framstå i dålig dager om projekten ändå blev framgångsrika.

Det är väldigt svårt att räkna på om en innovation kommer att bli framgångsrik eller inte, eftersom så många olika faktorer spelar in. Det kan vara svårt att förutse hur teknologin kommer att fungera och hur de presumtiva kunderna reagerar. Ibland är det helt enkelt slumpen som avgör. Vid utvärdering av innovationer är det en fördel om det görs både individuellt och via gruppdiskussioner där många får bidra med sin kunskap. På det sättet får man en bredare bild av potentialen hos produkten/tekniken och kan undvika de värsta flopparna, menade Mats.

Jennie Björk lyfte fram några framgångsfaktorer för att lyckas med innovationsprojekt med hög nyhetshöjd. Utgångspunkten var en analys av ett stort antal intervjuer och ”project journey mapping”. Hon menade att det väldigt förenklat innebär att förtydliga erbjudandet så att alla förstår det och sedan övertyga om att det är värt att göra.

Men kör för allt i världen inte in radikala projekt i befintliga system och processer! Då brukar de dödas snabbt, varnade Jennie.

För att projekt med kritisk nyhetshöjd ska komma igenom den befintliga organisationen behövs mekanismer som kan hantera att den hamnar utanför rådande styrramar och strukturer. Dessa är påtaglighet, tolerans och frihetsgrad.

Påtaglighet innebär att lyfta fram utformningen, kundvärdet och att synliggöra ekonomiskt värde för organisationen. Utan den tydligheten skapas skepsis och förvirring, och projektet uppfattas som riskfyllt och osäkert. Påtaglighet kan uppnås genom intern och extern utbildning samt prototyper och visualiseringstekniker som kommunicerar syftet.

Man bör också sträva efter att öka toleransen för osäkerhet, poängterade Jennie. Där måste man ta hänsyn till marknad, varumärke, interna kompetenser och företagsstrategi. Det är en fördel att involvera experter med specifika kompetenser – gärna på ett tidigt stadium. Det är också nödvändigt att hantera beroenden av andra projekt/partners samt eventuella konsekvenser av prioritering mellan projekt.

Målet är att hålla en så hög grad av frihet som möjligt för att behålla det unika hos de nytänkande idéerna, men ändå anpassa dem så att de fungerar att arbeta med i den befintliga organisationen. Ett sätt är att delegera projektets administration till specifika roller och att ställa tydliga prestationsmål.

Och om det visar sig att en innovation tyvärr inte är lyckad bör man så tidigt som möjligt ta beslut om att lägga ner den. Så här sa Jennie:

”En viktig kompetens är att veta när innovationsprojekt som inte går bra ska läggas ner. Det är mindre kul när man har spenderat 100 miljoner.”

Vill du förkovra dig mer? På vår webbplats hittar du både talarnas presentationer och hela föreläsningen som webb-tv.

/Helene

onsdag, februari 06, 2019

LIVE 15.00: Att hantera risk och osäkerhet i innovation

Välkommen tillbaka till Estrad! I dag kör vi igång den nya säsongen, och först ut är KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson. Föreläsningen pågår ca 15.00-17.00. /Åse

tisdag, januari 29, 2019

Gästblogg: Trolleri och ny teknologi på Web Summit i Lissabon

ESBRI arrangerar uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt tillsammans med Vinnova. Pristagarna får resebidrag som ska utnyttjas i fortbildningssyfte. Majken Tammisto skrev sin uppsats på Lunds universitet tillsammans med Frida Foreby och Rickard Åberg. De knep andraplatsen under läsåret 2015-2016 och Majken valde att lägga sina vinstpengar på en konferensresa till Lissabon. Hon har skrivit en gästblogg om sina upplevelser och lärdomar. /Helene

Under sista terminen på civilekonomprogrammet vid Lunds universitet skrev jag min uppsats på temat innovation. Jag fokuserade på att undersöka de positiva effekterna en startup kan nyttja av att delta i ett formellt nätverk. Det mynnade ut i en 54 sidor lång masteruppsats som 2017 prisades i Vinnovas och ESBRIs gemensamma uppsatstävling Nytt&Nyttigt.Det var dock inte förrän i slutet av 2018 som jag nyttjade mitt resestipendium för att besöka en av världens största tech-konferenser.

Majken Tammisto utanför Web Summit.
5 november 2018 bar det av till Portugal och Web Summit. Jag valde att bo centralt i Lissabon istället för vid mässområdet som låg en bit bort. Det var dock väldigt smidigt att ta sig till konferensen med tunnelbana eller tåg. På mässans första dag förväntade jag mig milslånga köer då 70 000 människor beräknades delta på konferensen, men eftersom man hade haft möjlighet att registrera sig redan på flygplatsen var detta inget problem.

Väl inne på området chockades jag över hur stort det var. Mässan bestod av fyra paviljonger plus den stora konsertarenan som bland annat användes vid Eurovision Song Contest tidigare under året. Sammantaget under mässans tre dagar fanns 24 uppbyggda scener med olika teman såsom ”MoneyConf”, ”SaaS Monster ”och ”Auto/Tech & TalkRobot”. För att hålla koll på mässans olika framträdanden hade man en app till sin hjälp. I appen kunde man, förutom att chatta med andra deltagare och talare, även sätta upp ett eget schema och hålla koll på tider. Eftersom de flesta presentationer bara var omkring 30 minuter långa innebar det en hel del springande mellan olika scener. Min Smartwatch räknade minst 25 000 steg om dagen så det var inte en stillasittande konferens direkt…

Höjdpunkterna dessa dagar var att lyssna på alla inspirerande talare. Några exempel på personer som medverkade var Tony Blair, Brad Smith från Microsoft, grundaren av Slack, Pinterests CEO, Twitters före detta CEO, samt designern Alexander Wang.

En presentation som speciellt utmärkte sig för mig var lanseringen av den nya sociala roboten Furhat. Jag är spänd på att se vad teknologin kommer leda till, hur mjukvaran i roboten kommer utvecklas och var man i framtiden kan tänkas stöta på Furhat. Under lanseringen gav man som exempel på användningsområde att Furhat kan vara ett utmärkt hjälpmedel vid vägledning i stressiga miljöer, såsom på en flygplats där även språkkunskaperna kommer till användning. Jag har dock anledning att tro att man kan få användning av roboten i oändligt många fler syften än så.

Ett annat framträdande som utmärkte sig involverade drönare som NASA Jet Propulsion Lab stod bakom. Presentationen gick under benämningen ”Creative Technology” och hölls på stora scenen. Den liknande mer en trollerishow än något annat.

Förutom alla intressanta föreläsningar hämtade jag också mycket inspiration från mässans mer sociala delar. Jag uppskattade skönt häng i Googles område där man kunde lära sig mer om deras teknik för röst- och ansiktsigenkänning, nätverka och snacka tech över en grön smoothie eller sträcka ut kroppen med yoga.

För en person som jag som är intresserad av allt vad kreativ innovation, IT och startups heter var detta en upplevelse jag sent kommer glömma. Efter mässan kände jag mig fulltankad på ämnen som IoT, Big Data, AI, Blockchain, Cloud Solutions och många fler, och jag kom hem till Stockholm med massa energi och inspiration. Även om jag har en bakgrund inom Business Strategy har jag ett stort intresse av teknologi och innovation och vill gärna vara en del av digitaliseringen som sker i alla branscher. Jag vill tacka Vinnova och ESBRI för denna möjlighet till trendspaning och inspiration!

/Majken Tammisto