tisdag, november 12, 2019

Kunskapsintensiva innovativa företag behöver högutbildad kompetens

Glada Estradörer: Hjälmered, Konrad, Heidemann Lassen, McKelvey och Nilsson-Ehle.
I måndags åkte Magnus och jag västerut för att för första gången arrangera Estrad utanför Stockholm (även om det i många år har varit möjligt att ta del av föreläsningarna oavsett var man befinner sig, via livesändning och webb-tv). Ett stort tack till Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, för gott samarbete!

Vi hoppas kunna utveckla konceptet och arrangera föreläsningar på fler orter i framtiden. Kontakta mig om du har idéer!

Premiären av Estrad West i Göteborg handlade om kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap, KIE. Skillnaden mot ”vanliga” företag är att de kunskapsintensiva utvecklar och kombinerar avancerad kunskap inom olika områden för att öka konkurrenskraften. Den här typen av företag är viktiga för att förnya ekonomin, skapa socialt värde och nya arbetstillfällen.

Tre mycket kunniga talare gav olika perspektiv på temat:

Maureen McKelvey inledde och berättade att KIE-företag är snabbare och mer extrema i sitt entreprenörskap. De förekommer ofta i digitala och kreativa näringar – men också inom tillverkningsindustrin. Några exempel på sådana företag är Qamcom, Väderstad och Cellink. Utmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning. De behöver också vara globala för att täcka sitt kompetensbehov och ha en tillräckligt stor marknad. Vidare ser man att den här typen av företag ofta har kvinnor som grundare. De är också mer beroende av extern finansiering, teknologi och produkter jämfört med ”vanliga” företag.

Elmar Konrads forskning är inriktad mot de kreativa näringarna. Han menade att kombinationen av kreativt och kommersiellt absolut inte är något nytt fenomen. Kultur och konst har länge kombinerats med business, ekonomi och marknad. Individer som befinner sig i den kreativa sektorn men ser entreprenöriella möjligheter kallade han för Creative Creators. Konrad lyfte fram ett tyskt exempel på just en sådan person: Norbert Bauer har skapat ett kreativt landskap där artister har gjort installationer på små öar som kan besökas med båt. Bauer skaffade finansiering till projektet men såg sig inte som en entreprenör, utan enbart som artist.

Inom den här komplexa sektorn behövs både professionell, social, personlig och metodologisk kompetens, liksom en uttalad förmåga att fatta beslut och ta ansvar. Projekten behöver presenteras på ett bra sätt men det är också viktigt att ge ett bra intryck som person.

Dagens tredje talare var Astrid Heidemann Lassen. Hennes presentation fokuserade på olika former av digital disruption. Hon nämnde e-böcker som numera i stor utsträckning ersätter fysiska bokaffärer, olika streamingtjänster har ersatt skivaffärer och taxi ersätts till viss del av delningstjänster för transporter. Heidemann Lassens forskning visar att KIE-företag oftast är fokuserade på att hålla nere kostnaderna. De utvecklar hellre ett antal nya innovationer till låg kostnad än att göra en större satsning på ett framgångskoncept. Företagen är måna om konfidentialitet och sekretess, men i mindre utsträckning benägna att ansöka om patent för sina innovationer.

Vidare är innovationsförmågan och även utbildningsnivån hög inom kunskapsintensiva, innovativa företag. Den senare är markant högre inom den digitala sektorn än inom tillverkningsindustrin. Alla KIE-företag är mycket snabba och flexibla, och de egenskaperna framträder ännu tydligare inom digitala företag.

- Stora företag är relativt långsamma på nya bollar. De skulle ha mycket att vinna på att arbeta mer experimenterande, sa Astrid Heidemann Lassen.

Föreläsningen avslutades med en paneldiskussion där ytterligare två personer medverkade. Lars Hjälmered poängterade att det behövs mer kunskap inom politiken. Han menar att det finns ett antal frågor att agera på, exempelvis hur vi fyller kompetensbehoven och vad politiken kan göra för att driva på utvecklingen.

- Vi måste fokusera på hur vi kan agera för att förbättra konkurrenskraften, sa Lars Hjälmered.

Anna Nilsson-Ehle lyfte fram vad hon anser vara en nyckelfråga: Hur kan vi ställa om till en hållbar utveckling? Hon betonade vikten av relationer och allianser, samt att tillhandahålla god utbildning utifrån de behov som finns. Transporter och mobilitet behöver fungera på ett så optimalt sätt som möjligt. Det är också viktigt att vara anpassningsbar eftersom man då snabbt kan haka på möjligheter.

Panelen diskuterade det svenska utbildningssystemet och slutsatsen var att det behöver anpassas. Där behövs en större frihet och även möjligheter för elever att testa och misslyckas.

- Det är viktigt att lära ut olika kompetenser och det behövs såväl spetsutbildningar som bredare utbildningar, sa Maureen McKelvey.

Föreläsningen kommer inom några dagar att finnas på vår webb-tv-sida.

Följ oss gärna i sociala medier för uppdateringar och tips om spännande forskning. Vi finns både på Facebook, Twitter och Linkedin.

/Helene

måndag, november 11, 2019

LIVE från Göteborg 15.30 | Extreme entrepreneurship

EDIT 11/11 kl 15.33: Föreläsningen genomförs som planerat, men på grund av tekniska omständigheter som ESBRI inte kunnat råda över måste vi tyvärr ställa in den planerade livesändningen. Vi ber om ursäkt för detta! Föreläsningen kommer att filmas och kan hittas på vår webb-tv-sida senare i veckan. /Åse


Vi på ESBRI har arrangerat föreläsningsserien Estrad i Stockholm sedan starten 1997. I dag har vi, i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, fått möjlighet att ta Estrad till västkusten. Superspännande!

Temat för dagens föreläsning är "Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?" Forskarna Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey kommer att berätta om vad kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap egentligen är, och hur dess "extrema" utövare bidrar till samhället och ekonomin. Föreläsningen kommenteras av Lars Hjälmered och Anna Nilsson-Ehle.

Föreläsningen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

Välkommen!
/Åse

onsdag, november 06, 2019

Fåtal platser kvar till workshop med Sarasvathy

Foto: Agence Olloweb/Unsplash.
Är du gymnasielärare med intresse för entreprenörskap? Då har jag ett erbjudande till dig som du inte får missa:

18 november genomför vi en workshop med prisade professorn Saras Sarasvathy, Darden School of Business, University of Virginia, USA. Workshopen är kostnadsfri och det finns ett par platser kvar – så först till kvarn…

Vi startar klockan 15.30 och avslutar 19.30. Under de timmarna bjuds du på inspiration, kreativa övningar erfarenhetsutbyte, fika och mingelmiddag. Förutom att workshopen är ett tillfälle att träffa den eftertraktade Sarasvathy, får du också möjlighet att diskutera med andra lärare samt ansvariga för entreprenörskapsfrågor på Skolverket.

Saras Sarasvathy har i sin forskning utvecklat konceptet ”effectuation” som dessutom är en metod för lärande. Effectuation har fått stort genomslag bland forskare och lärare på universitet över hela världen. Hon har även arbetat med metoden på high schools i USA. 29 september i år belönades Sarasvathy med Legacy Impact Award av Global Consortium of Entrepreneurship Centers, för sin banbrytande forskning som haft stark påverkan på utvecklingen av entreprenörskapsutbildningar.

Vi har skrivit om henne många gånger, bland annat här på bloggen och i Entré.

Vill du delta i workshopen? Tveka inte, utan kasta iväg ett mejl till Helene direkt. Hon håller i de sista eftertraktade biljetterna.

/Åse

PS: Workshopen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

måndag, november 04, 2019

Nu drar vi västerut

Foto: Mathias Jensen/Unsplash
ESBRI har arrangerat föreläsningsserien Estrad i Stockholm i många år, och vi har skojat om att det vore roligt att skaffa en buss och åka på Estradturné i Sverige. Nu har det inte blivit så, men vi tar i alla fall ett första steg och arrangerar Estrad i Göteborg nu på måndag.

Tillsammans med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, genomför vi föreläsningen "Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?” 11 november. Då får vi lära oss mer om hur kunskapsintensiva företag utvecklar och kombinerar olika typer av kunskap, och vilken betydelse de har för att förnya ekonomin och skapa nya arbetstillfällen. Läs gärna mer om föreläsningen och anmäl dig om du vill delta, antalet platser är starkt begränsat.

Talare är Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey.

Jag ser verkligen fram emot detta, det ska bli både spännande och jätteroligt att ta del av forskningen och besöka bästkusten!

Befinner du dig inte i Göteborg på måndag eftermiddag? Inga problem! Vi livesänder alltid våra Estradföreläsningar. Du hittar sändningen på vår webbplats strax före föreläsningens start.

Föreläsningen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

/Helene

torsdag, oktober 31, 2019

Dags för entreprenörskapsfest!

Foto: Marius Ciocirlan/Unsplash. 
I morgon (1 november) startar årets Global Entrepreneurship Week (GEW).  ESBRI är svensk värd för evenemanget och sätter fokus på entreprenörskap och innovation tillsammans med miljoner människor i 170 länder. Över hela världen genomförs entreprenörskapsaktiviteter denna vecka i en manifestation för företagsamhet och innovationskraft. GEWs huvudvecka är 18–24 november men kampanjen pågår under hela månaden.

Det finns redan 180 aktiviteter i det svenska kalendariet så ta gärna en titt och se om det är något event som du vill delta i. Har du kanske också tips på evenemang som du tycker borde finnas med i GEW-kalendariet? Hör av dig till oss!

ESBRI arrangerar flera aktiviteter under GEW. Bor du i Göteborgstrakten så hoppas jag att vi ses när vi för första gången tar Estrad till västkusten. Föreläsningen arrangeras i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap vid Göteborgs universitet. Temat är ”Extreme entrepreneurship – what can we learn from KIE?”

Om du är gymnasielärare har du möjlighet att delta i en eftermiddagsworkshop med inspiration, kreativa övningar och erfarenhetsutbyte 18 november. Detta är ett exklusivt tillfälle för gymnasielärare som arbetar med entreprenörskap och innovation att träffa professor Saras Sarasvathy, Darden School of Business, University of Virginia, USA. Under workshopen får du också möjlighet att diskutera med andra lärare samt ansvariga för entreprenörskapsfrågor på Skolverket. Mejla mig snabbt om du vill knipa en av de sista platserna.

Tillsammans med Skolverket arrangerar vi idétävlingen DECA Idea Challenge. Det är en rolig och spännande möjlighet för gymnasieelever att utveckla och visa sin kreativitet, och samtidigt lära sig mer om den entreprenöriella processen. Tävlingen utmanar gymnasieelever att hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Några exempel på sådana objekt från tidigare tävlingar är kartonger, gummiband och PET-flaskor. Förra året var objektet gem och vi fick in  många uppfinningsrika bidrag, se de svenska vinnarna här.

Känner du någon lärare eller elev på gymnasiet? Tipsa gärna om workshopen och DECA Idea Challenge. Happy GEW (och halloween)!

/Helene

tisdag, oktober 29, 2019

Det bubblar i lantbruksbranschen

Estradgänget Engström, Axelsson, Reuterström och Frankelius. Foto: Viktor Aronsson.
- Branschen är inte gammal och mossig, utan högt specialiserad och framåt.

Det sa Jonas Engström som leder RISE-projektet ”Testbädd digitaliserat jordbruk”. Han var en av paneldeltagarna under förra veckans Estradföreläsning med rubriken ”Agtech – kan Sverige ta täten?” Under hösten har vi djupdykt i temat gröna innovationer med både ett 6-sidigt tema i Entré och denna Estradföreläsning.

Allt hänger ihop med allt – och när samhället nu ska bli klimatneutralt påverkas våra matvanor, vi ska producera energi på nya sätt och byta till biobaserade plaster. I navet för allt detta står faktiskt lantbruket. Det brukar kanske inte betraktas som den mest snabbrörliga branschen, men:

- Just nu sker en revolution. Det bubblar i lantbruksbranschen. Folk tror att det är en trög bransch, men lantbruket ligger före, sa Per Frankelius, dagens huvudtalare.

Han är innovationsforskare på Linköpings universitet med fokus på gröna näringar. Frankelius menade att föreläsningens titel var felformulerad, eftersom Sverige sedan länge är ett pionjärland inom utveckling av jordbruksteknik. Föreläsningen kom också att till stor del handla om teknikutveckling.

Per Frankelius inledde sin föreläsning med en historisk tillbakablick, och exemplifierade med bland annat Chalmers eltraktor från 1959 – en föregångare till dagens elektrifierade fordon. Han berättade också att produktivitetsökningen inom jordbruket har varit snabbare än inom någon annan näringsgren under 1900-talet. Men i dag står lantbruket inför helt nya utmaningar som ändrade matvanor, växande befolkning, miljökrav och klimatförändringar.

- Det handlar om enorma mängder livsmedel som ska fram, samtidigt som klimatförändringar medför att den odlingsbara marken minskar med fem procent per hundra år i USA och Europa, sa han.

I Sverige och världen tas nu många stora initiativ inom området Agtech. Några svenska satsningar som nämndes under föreläsningen är Agtech 2030, Testbädd digitaliserat jordbruk, Vreta kluster och Agroväst.

Intressanta teknikområden är enligt Frankelius: olika former av bevattning, robotisering, höghastighetsförädling, nya metoder för bevattning och avvattning, AI, ultragrund bearbetning och utvecklingen av bioekonomin där plast och gummi ersätts med fossilfria motsvarigheter. Ett spännande exempel är sensorer med kameror som monterade på sprutramper kan avgöra vad som är ogräs och bespruta enskilda plantor med vattenånga eller olja i stället för växtskyddsmedel. Samma teknik kommer sannolikt att kunna användas i andra syften, till exempel vid gödsling, och skulle då kunna spara stora mängder fosfor.

Sverige är också en intressant arena för att ta fram och prova ut nya produkter.

- Vi har många klimatzoner i Sverige och frekventa väderomslag. Dessutom är svenska lantbrukare tekniktillvända och investerar mer i teknik än lantbrukare i andra länder, sa Per Frankelius.

Hans anförande följdes av en paneldiskussion där Carolina Axelsson, Elmia och Karola Reuterström, Stora Lövhulta gård, deltog tillsammans med Jonas Engström. De diskuterade bland annat lantbrukens lönsamhet och kompetensförsörjning, som också är avgörande frågor för att nya innovationer ska vinna insteg och leda till verklig förändring.

Föreläsningen hölls 24 oktober på Finlandshuset i Stockholm. Se den i sin helhet!

Vill du fördjupa dig ännu mer i grön innovation rekommenderar vi Entréartiklarna:
”Det handlar om vår överlevnad”
Hallå Anna-Karin Hatt!
”Forskning sätter hållbar mat på bordet”
Ny svensk antologi om lantligt entreprenörskap
Fler lästips om grön innovation

/Anna-Karin

torsdag, oktober 24, 2019

LIVE 15.00-16.30 | Agtech - kan Sverige ta täten?

Grön innovation genomsyrar ESBRIs höst. Det är temat för både Entré nr 3, 2019 och för dagens Estradföreläsning.

Huvudtalare är docent Per Frankelius, Linköpings universitet. Han har föreläst på Estrad flera gånger tidigare och brukar alltid leverera en bra mix av intressant forskning, praktiska erfarenheter, humor och oväntade referenser. Läs exempelvis hans text på DN Debatt om rymdtekniken som finns invävd i vårt samhälle, eller artikeln i The Lancet om hur matbrist är en underliggande orsak till krig. Ännu mer om Per finner du i ESBRIs Kunskapsbank.

Hans anförande följs av en paneldebatt med Carolina Axelsson, Elmia, Jonas Engström, RISE, och Karola Reuterström, lantbrukare. Det ska bli spännande att höra deras olika infallsvinklar på agtechtemat.

Hur kan livsmedelsproducenter dra nytta av den nya, avancerade tekniken? Vilka kompetensbehov finns? Och kan svenska företag ta en tätposition inom gröna näringar? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras under föreläsningen. Varmt välkommen att delta!

/Åse

fredag, oktober 18, 2019

Vi surfar vidare på den gröna vågen


Drönare som håller koll på skörden. Sensorer som mäter jordkvaliteten. Självkörande jordbruksmaskiner som kan arbeta dygnet runt. Och urbana bergrumsodlingar, där grönsakerna frodas i näringslösning. Jordbruk är en framtidsbransch, och innovationerna är häpnadsväckande.

På torsdag ska det bli riktigt spännande att höra Per Frankelius, Linköpings universitet, Carolina Axelsson, Elmia, Jonas Engström, RISE, och Karola Reuterström, lantbrukare, berätta om tekniken som redan är i bruk, och innovationerna som ska ge oss vårt dagliga bröd i framtiden. Stora satsningar görs i Sverige, och det finns förhoppningar om att våra agtechföretag kan ta en internationell tätposition.


Trevlig helg,
Åse

måndag, oktober 07, 2019

Gröna vågen igen

Foto: Wolfgang Hasselmann/Unsplash
När jag var liten jobbade båda mina föräldrar, och även min faster och farbror faktiskt, på Alfa Laval. Det var vårt ”familjeföretag” kan man säga. Min mamma var anställd på avdelningen Farm Center och det var alltid spännande att få följa med henne till jobbet. I foajén stod en glasfiberko i naturlig storlek, och i ett skåp utanför matsalen myllrade det av småkossor i alla möjliga färger och material. När medarbetarna åkte på jobbresor till återförsäljare i andra länder var det ”kotym” (sorry, kunde inte låta bli) att köpa med sig en souvenir hem till Tumba.

Ibland på helgerna åkte vi till testanläggningen Hamra gård och klappade kalvarna. En gång, och det här var på det tidiga 1980-talet – innan allt som hade med föräldrar att göra var ”pinigt”, fick hela min klass åka på studiebesök till gården. Min mamma var guide och berättade om ny teknik som var under utveckling, bland annat automatiserade mjölkningsmaskiner.

Mamma var också med och tog fram ett slags halsband som frigående kor hade på sig i ladugårdar. I hänget, transpondern, fanns all data om kons hälsa och matbehov. När kon stack in huvudet i en foderautomat portionerades mat i rätt mängd och proportion ut. Jag minns att jag tyckte det lät väldigt avancerat.

Utvecklingen har förstås gått vidare sedan dess, och det kommande numret av Entré handlar till stor del om gröna innovationer. Vad finns det för utmaningar? Hur ligger Sverige till i ett internationellt perspektiv? Vad kan vi vänta oss för innovationer framöver? Superspännande, tycker jag!

För temaartiklarna om grön innovation har Anna-Karin intervjuat forskarna Charlotte Norrman, Linköpings universitet, Jonas Engström, Rise, Per-Anders Langendahl, SLU, samt Anna-Karin Hatt som är vd och koncernchef för LRF. Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket, har bidragit med ett inlägg under vinjetten ”Åsikten”.

I Entré nr 3-19 kan du också läsa om CSR-arbete i mindre företag, hur spelföretagen tar hjälp av engagerade gamers, internationaliseringsmönster i svenska tillverknings- och handelsföretag, och företagarforstran i familjerna Wallenberg och Ekman. På porträttsidan möter du Ester Barinaga, social entreprenör och praktiknära professor.

Tidningen är nu skickad på tryck och dyker förhoppningsvis upp i en brevlåda nära dig i nästa vecka.

Men innan jag slutar måste jag bara dela med mig av ytterligare en personlig betraktelse. Min 10-åring är mycket miljömedveten och vill gärna prata om smarta idéer som kan rädda världen. Uppfylld av det gröna innovationstemat i Entré tänkte jag att jag skulle berätta lite om precisionsjordbruk och användningen av drönare. Men det var tydligen old news: ”Mamma, det där vet jag redan. Min klass har ju varit på studiebesök på Berga…”

Framtiden ser ljus ut. Och grön!
/Åse

EDIT: Grön innovation är också temat för vår nästa Estradföreläsning. Kasta in din anmälan redan nu! Vi siktar på fullt hus :-)

torsdag, september 26, 2019

Grundförutsättningarna viktigast för att stärka entreprenörskapet

I går arrangerade vi höstens första Estradföreläsning, det skedde i samarbete med mässan Ekonomi & Företag. Vi befann oss mitt i ett myller av utställningar och seminarier, och deltagarna bestod av både mässbesökare och vår vanliga Estradpublik. Det var jätteroligt och annorlunda!

Niklas Elert och Magnus Henrekson presenterade resultat och reformförslag utifrån en europeisk forskningsstudie, FIRES (Financial and Institutional Reforms for the Entrepreneurial Society). Studien har resulterat i boken ”The Entreprenurial Society: A Reform Agenda for the European Union”(Springer 2019). Läs mer om boken och ladda ner den kostnadsfritt.

Så hur är läget när det gäller entreprenörskap och innovation inom EU? Enligt Elerts och Henreksons forskning är det inget vidare, även om vi i de nordiska länderna ligger bättre till än många andra länder. Det har flera orsaker enligt talarna: Tillgång till finansiering är en viktig faktor. Entreprenörer har sällan tillräckligt med eget kapital så därför behövs kompletterande finansiering från exempelvis familj, vänner eller i vissa fall riskkapitalister. Sparandet kanaliseras i dag till stora institutionella aktörer, exempelvis pensionsbolag. Att istället slussa detta kapital (eller i alla fall delar av det) till små, innovativa företag skulle underlätta kapitalförsörjningen, menar de.

Kultur och attityder är också viktiga. Men det fungerar inte att åka iväg någonstans – till exempel till Silicon Valley – och få inspiration för att sedan åka hem och göra likadant. Inte heller att jämföra med företag som har lyckats. Åtgärder uppifrån brukar sällan vara lyckosamma.

I stället bör myndigheterna underlätta för entreprenöriella individer som vill förverkliga sina idéer, enligt Elert och Henrekson. Och då behövs reformer. Grundförutsättningarna måste ordnas, annars är det inte så stor vits att göra enskilda insatser. Socialförsäkringssystem och alla andra komponenter hänger ihop och påverkar varandra. Det går inte att isolera en faktor för att öka innovation och entreprenörskap.

Skattesystemet ska vara så neutralt som möjligt och konkurslagstiftningen måste anpassas. Det finns i dag ett stigma runt misslyckanden. Det ska vara lätt att ge sig in på en ny marknad – men man ska också kunna misslyckas.

Även utbildningssystemet bör ses över – alla ska tillgodogöra sig de nödvändiga kunskaperna men det måste också finnas plats för nytänkare. Alla elever ska inte tryckas in alla i samma mall.

Det här var ett litet axplock av de förändringsförslag som Niklas Elert och Magnus Henrekson lyfte fram. Läs också IFN:s artikel om föreläsningstillfället, och se gärna hela föreläsningen som webb-tv. Då kan du också ta del av den avslutande frågestunden som var mycket spännande.

/Helene