onsdag, juni 21, 2017

Låt kunskapsinvesteringarna få utväxling!

Bra där! I en gästkrönika för Vetenskap och Allmänhet lyfter Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström vikten av att det ställs ”krav på att forskningsresultaten blir tillgängliga för flera grupper i samhället.”

Han skriver vidare: ”Forskarna måste vara starkt delaktiga i att kommunicera och nå ut med sin forskning, och med dagens teknik finns det stora möjligheter att enkelt och effektivt dela och sprida forskningsresultat.”

Det är lätt att hålla med honom om det. Dessutom måste det finnas bra funktioner för att göra forskningens innehåll mer lättillgängligt, utan att för den sakens skull förenkla så att substansen helt försvinner.

Alla som har följt ESBRIs verksamhet sedan starten 1997 vet att spridandet av forskningsresultat är själva kärnan i vår verksamhet. Därför var det extra roligt för mig att, så här inför midsommarhelgen, läsa Sven Stafströms text. Och dessutom när det 80:e numret av vår tidning Entré är på väg till alla prenumeranter runt om i Sverige, med fler artiklar om aktuella forskningsresultat.

Jag hoppas att fler forskningsfinansiärer, precis som Vetenskapsrådet, inser att det är en smart och relativt sett billig tilläggsinvestering att stödja kunskapsspridningen av den forskning som produceras på våra lärosäten. Från vår horisont ser vi att Vinnova har gjort en stark insats på området. De bidrar med delfinansiering för tidningen Entré och den nationella föreläsningsserien Estrad där forskare från hela landet presenterar sin forskning till en bred allmänhet.

Så om du är forskningsfinansiär och läser detta – hör gärna av dig! Då kan vi diskutera hur vi blir ännu bättre på att se till att den investering som görs i kunskapsproduktion får större utväxling och påverkar samhällets utveckling. Och då till det bättre får vi hoppas!

/Magnus

fredag, juni 16, 2017

Stockholms innovationskraft bygger på samverkan

Saeid Esmaeilzadeh
I onsdags var Magnus, Åse och jag på heldagskonferensen ”Ett innovativt Stockholm i en global värld”, arrangerad av Innovationskraft Sthlm. Magnus modererade dagen, medan Åse och jag jobbade med dokumentationen.

Innovationskraft Sthlm, som har funnits i fem år, samlar de aktörer som arbetar med innovationsfrågor i Stockholmsregionen. Konferensen var ett sätt att stämma av inför det fortsatta arbetet. Förutom regionala aktörer inom innovationsområdet medverkade ett antal internationella experter.

Det var ett digert program som avhandlades under dagen, med inledning av avgående landshövding Chris Heister:

- Den här konferensen är en fantastisk möjlighet för oss i Stockholmsregionen att träffas och prata om ett av de allra viktigaste områdena; vårt innovationsklimat. Vi har redan ett fantastiskt innovationsklimat i Stockholm, och vår betydelse för Sveriges ekonomi som helhet är jättestor. Men vi måste fortsätta ligga i, vi kan inte leva på det vi gjorde i går. Det är det vi gör i morgon som avgör vår plats i den hårda globala konkurrensen, sa hon.

Chris Heister.
Saeid Esmaeilzadeh, en av grundarna till Serendipity Innovations, höll ett inspirationstal. Han berättade om sin privata historia och om sin entreprenörskapsresa tillsammans med kollegan Ashkan Pouya. Vi har tidigare skrivit om deras bok Miljardmakarna här på bloggen. Saeid och Ashkan skrev även Åsikten i Entré nr 3-2010.

- Vi har byggt upp en företagsgrupp värd 4 miljarder, som säljer i 70 länder. Vi jobbar gärna inom områden där utvecklingen är demografiskt driven, bland annat med urban infrastruktur. Här är Stockholm en mycket lämplig region, fler flyttar hit och ska samsas på samma yta. Det finns många utmaningar att hantera inom infrastrukturområdet, sa Saeid Esmaeilzadeh.

Han poängterade hur avgörande vår svenska öppenhet är för innovationsklimatet. Själv växte han upp i Iran under tiden för revolutionen, ett polariserat samhälle med hög korruption.

- Korruption är så destruktivt. I Sverige kan vem som helst registrera ett bolag och det är klart dagen efter. I Iran måste man muta minst tre tjänstemän för att över huvud taget få det registrerat. Den öppenheten har varit en stor styrka för Sverige.

Innan förra riksdagsvalet skrev Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya en artikel, apropå de starka högervindar som blåste: ”Det är större risk att en utomjording tar ditt jobb än en invandrare”. De syftar på en studie som visar att 50 procent av alla dagens jobb kommer att ersättas av digitala system.

- Det kommer säkert skapas nya jobb också, men digitaliseringen är en stor utmaning som vi inte riktigt har förberett oss för – och det kommer att bli smärtsamt. Alla kan inte skolas om till att göra appar.

Förmiddagens andra pass handlade om trendspaning ur ett Stockholmsperspektiv, följt av paneldiskussionen ”Chris corner” med bland andra Chris Heister och Niklas Johansson, statssekreterare på näringsdepartementet. Ämnen som togs upp var bland annat attraktionskraft, flexibilitet, livslångt lärande, kompetensförsörjning för både bredd och spets, och ny teknik som kan underlätta exempelvis inom vården.

Efter en stärkande lunch, arrangerad av strukturfondsprojektet Matlust som jobbar för en hållbar och lönsam livsmedelsnäring i Stockholmsregionen, var det dags för trendspaning ur ett globalt perspektiv. På talarlistan stod tre internationella experter från tre olika världsdelar: Steven Leonard, vd för SGInnovate i Singapore, Thomas Meißner, direktör vid Berlin Partner for Business and Technology, och professor Mary Walshok, University of California, San Diego.

- Allt vi gör i Singapore är innovationsorienterat. Vi har inga naturresurser, och ingen åkermark för odling. På 1950-talet var vi i princip en fiskehamn, nu har vi en av de högsta BNP per capita i världen. Och vi ligger trea på listan över världens mest tätbefolkade områden. Vi har också en åldrande befolkning, en utmaning som vi delar med många delar av världen. Vi kommer exempelvis att behöva en ny sjukvårdsmodell framöver, sa Steven Leonard.

SGInnovate jobbar för att på olika sätt stärka högteknologiska entreprenörer och innovatörer i Singapore. Idéerna ska handla om att lösa globala problem, som just inom sjukvård eller vattenförsörjning. Leonard menade också att även om Singapore klarar sig relativt sett bra i den globala konkurrensen finns ett behov av att stärka viljan att ta risker och främja den entreprenöriella kulturen.

- Singapore ligger högt upp på många olika världsrankningar. Vi gillar verkligen att ligga etta, men det viktiga är ju vad vi gör med alla toppresultat. Och i Singapore blir vi lätt obekväma när det inte går som vi har tänkt oss, eller när vi måste stanna upp för ett hinder. Vi måste vända det tänkandet, annars kan vi inte uträtta stordåd.

Thomas Meißner tog bland annat upp att Berlin har många likheter med Stockholm. Båda regionerna är hotspots för startups. 2011 antog Berlin en gemensam innovationsstrategi, Stockholms kom 2012.

Mary Walshok lyfte fram att det finns ganska stora skillnader mellan USA och Europa respektive Asien, inte minst när det gäller regeringens roll i innovationsverksamheten.

- Regeringen spelar en avgörande roll även hos oss, men på ett helt annat sätt. I USA fungerar det offentliga framförallt som en viktig upphandlare av innovation. Allt stöd till innovation och företagande är privat finansierat. Målet för många politiker är att skapa ”bra jobb”, gärna välbetalda jobb inom högteknologiska sektorer. Det leder till att konsumtionen och tillväxten ökar i andra branscher också, sa hon.

Mary Walshok påpekade att San Diegos närhet till Mexiko är en stor fördel. Här finns arbetskraft inom högteknologisk tillverkning till ett mycket lägre pris än i USA. Sveriges och Stockholms närhet till Baltikum innebär samma strategiska fördel, menade hon.

- Minsta gemensamma nämnare för innovationsekonomin är samarbete.

Mary Walshok, Maria Rankka, Camilla Mellander, Steven Leonard och Thomas Meißner.
De tre utländska gästerna deltog i den avslutande paneldiskussionen, dit även enhetschef Camilla Mellander, Utrikesdepartementet, och Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, anslöt. Diskussionen kretsade mycket kring Kina som innovationsnation, hållbar tillväxt och möjligheterna i globala värdekedjor.

Chris Heister avrundade konferensen:

- Vi har jobbat inom Innovationskraft Sthlm i fem år för att vi har känt ett behov av att samarbeta bättre mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. I dag har vi hört många bra inlägg, och många trycker förstås på samverkan. Bra kommunikationer inom och utom regionen, är viktigt. Vi behöver både fyrspår till Uppsala och dagliga flighter från Singapore till Stockholm, sa hon.

Hela konferensen livesändes, och sändningarna går att se i efterhand.

/Jonas

måndag, juni 12, 2017

Inkubatorer för äldre kan öka företagandet

Foto: Entreprenörskapsforum.
I förra veckan var jag på lanseringen av ”Entreprenörskap i Sverige”, årets nationella GEM-rapport, utgiven av Entreprenörskapsforum. GEM – Global Entrepreneurship Monitor – mäter årligen den entreprenöriella aktiviteten i 66 länder och den svenska rapporten visar hur vi ligger till i jämförelse med övriga länder som ingår i studien.

Det var en rätt positiv bild som förmedlades. 2014 skedde en kraftig minskning i nyföretagandet, som nu nästan helt har återhämtats. Under 2016 var 7,6 procent av den svenska befolkningen på väg att starta eget, eller drev ett nystartat företag. Men trots ökningen är nivån fortfarande under genomsnittet i jämförbara, innovationsdrivna länder.

Det är framför allt kvinnorna, men även äldre, som driver entreprenörskapet framåt. Man kan därmed anta att osäkerheten runt RUT- och ROT-avdrag, som troligen orsakade den kraftiga minskningen 2014, har undanröjts. Under hösten 2016 uppstod dock en ny diskussion om dessa frågor och effekterna av den debatten kan visa sig i nästa studie.

En stor del av de som driver företag i Sverige är över 50 år, många är dessutom över 65. De äldre visar sig vara både mer riskvilliga och optimistiska än yngre företagare. En del fortsätter (ofta som konsulter) inom det yrke de har haft, andra vill prova på något helt nytt, och vissa behöver komplettera sin ekonomi. Nu finns tyvärr inte så mycket forskning om företagande bland äldre, de flesta tidigare mätningar har stannat vid 64 år.

En av forskarna som medverkade i GEM-studien är Carin Holmquist och hon har noterat att det finns gott om inkubatorer för unga människor men inte en enda för de som vill starta företag på äldre dagar. Varför inte starta inkubatorer för äldre? Det tycker jag låter som en alldeles utmärkt idé, på så sätt skulle man både kunna dela erfarenheter och få ett socialt sammanhang.

Nästan 80 procent av svenskarna anser att det finns goda entreprenöriella affärsmöjligheter i närmiljön, vilket är ett kanonbra resultat i jämförelse med andra länder. Men endast 36 procent anser att de har förmågan att starta och driva företag, vilket definitivt inte är lika bra. Rädslan för att misslyckas hindrar många från att ta steget till eget företagande. Ett av förslagen i rapporten är enklare och billigare lösningar för att rekonstruera företag så att entreprenörer kan få en andra chans.

GEM-rapporten visar också att vi i Sverige är duktiga på startup, men sämre på scaleup. De som planerar att anställa fler än 20 personer inom fem år har sjunkit sedan förra mätningen, och bara Grekland och Spanien ligger efter oss på listan. Båda länderna har haft en mycket besvärlig ekonomisk situation jämfört med Sverige, så vi ligger verkligen risigt till med tanke på vår högkonjunktur.

Men vad kan vi göra åt det här? Rapportförfattarna menar att konkurrenskraftiga personaloptioner är ett sätt att locka till sig kompetens och utveckla företag. De generella ramvillkoren måste också förbättras. För alla företagare – oavsett kön, ålder och bransch.

Vill du ta del av rapporten finns den att ladda ner här och här finns webbsändningen från seminariet.

/Helene

fredag, juni 09, 2017

Fredagsmys på kontoret

Dagens fredagsmys firas på kontoret med slutkorrande av Entré nr 2-2017. Äntligen dags för ett trevligt djur på omslaget igen, det var ett tag sedan sist. Kon, som egentligen är en tjur, kommer sig av att flera artiklar på olika sätt handlar om landsbygden.

Mikaela Backman skriver under vinjetten Åsikten om hur viktiga de lokala bankkontoren är för små företag. Natasha Webster har forskat om thailändska kvinnor som driver företag på den svenska landsbygden, och Hanna Martins avhandling handlar om miljöinnovationer.

Dessutom, som kuriosa, Colette Henry som är på porträttet har arbetat på en veterinärhögskola. Och, om ni ursäktar, hon heter ju faktiskt COlette…

Om allt går som det ska når tidningen er prenumeranter innan midsommar.

/Jonas

torsdag, juni 01, 2017

Från barnmorska till entreprenör

Jag har precis läst boken ”Mama Mia! Min resa från barnmorska till framgångsrik entreprenör” där Christina Wahlström beskriver hur hon startade Mama Mia, Stockholms första privata barnmorskedrivna mödravårds- och barnavårdsmottagning i mycket stark motvind. Året var 1988.

Hon hade arbetat länge inom landstinget och reagerade på att patienterna inte fick någon möjlighet att påverka sin vårdsituation, och att läkarna alltid ansågs ha rätt. Hon hade en vision om att varje enskild individ skulle behandlas utifrån sin egen bakgrund och inte tvingas in i ett färdigt, fyrkantigt system.

Wahlström mötte häftigt motstånd och kunde under många år inte ta ut någon lön alls. I boken får vi ta del av många historier om hennes kamp mot både missunnsamma läkare och ett hårdnackat etablissemang. Det finns ett antal fallbeskrivningar av när patienter kommit i kläm på grund av det stelbenta sättet att arbeta inom vården.

Men tack vare engagemang, en stöttande familj och en otrolig envishet har hon lyckats ändra på både regelverket och synen på hur mödravård och barnavård ska bedrivas. Hon vill skapa världens bästa mödravård och har kommit en bra bit på väg. Sveriges nuvarande modell är unik på många sätt.

Flera andra länder vill starta upp liknande verksamheter, både i Europa och i resten av världen. Det finns stora möjligheter att exportera kunskap till kvinnor i utvecklingsländer. Genom utbildning av ländernas befolkning kan vi se till att de själva kan driva välfungerande kliniker.

Det är imponerande och inspirerande att ta del av Christina Wahlströms historia. Hon visar att det är möjligt att lyckas om man drivs av en stark vilja och envishet.

/Helene

onsdag, maj 24, 2017

Entreprenörskap i Europa

Panelen från vänster till höger: Jeanette Andersson, Håkan Hillefors, Peter Voigt, Anna Maria Corazza Bildt och Magnus Henrekson.
Hur kan innovatörer och entreprenörer stöttas, i Sverige och Europa? Det var temat för ett seminarium i tisdags, arrangerat av IFN och Europeiska kommissionen.

Seminariet utgick från den sprillans nya ”Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe” som går att ladda ner gratis. Boken är författad av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, utgiven av Springer, och ingår i EU-projektet FIRES.

Magnus Henrekson inledde seminariet med att berätta kort om bokens huvudbudskap. Författarna har identifierat nio viktiga områden där regelverket skulle kunna modifieras i syfte att bygga starkare entreprenöriella ekosystem: 1. Ägande, 2. Skatter, 3. Sparande, kapital och finansiering, 4. Arbetsmarknad och socialförsäkringar, 5. Produkt- och tjänstemarknader, 6. Konkurser och insolvens, 7. FoU, kommersialisering och kunskapsflöden, 8. Humankapital, och 9. Informella institutioner.

- Vi behöver mer innovation, men vi behöver mer entreprenörskap också.

- Det finns stora skillnader mellan alla länder, och varje land måste utgå från sina förutsättningar. The devil is in the details. Och detaljerna påverkar en mängd aktörer inom olika sektorer, därför är det viktigt att ha ett systemperspektiv, sa Henrekson.

Han underströk att entreprenöriella ekosystem växer fram organiskt. Det ena ger det andra, man experimenterar, och något börjar spira till synes slumpartat. Så var det till exempel i Silicon Valley. Att hela världen sneglar just på Silicon Valley och försöker återskapa den miljön på hemmaplan verkar med andra ord dödfött. Enligt Henrekson bör politiker hålla sig borta och inte börja dela ut pengapåsar till lovande klustermiljöer.

- Jag kan dra en parallell till de svenska musikfestivalerna. Så länge de var spontana, självorganiserade initiativ gick det bra. Men så fort politikerna började stötta dem gick det sämre. Politikens roll är att se till att vi har bra regelverk, sa Magnus Henrekson.

Därefter vidtog en paneldebatt där även Jeanette Andersson, affärsängel, Anna Maria Corazza Bildt, EU-parlamentariker och entreprenör, Håkan Hillefors, Näringsdepartementet, och Peter Voigt, Europeiska kommissionen, ingick. I diskussionen lyftes bland annat finansieringsmöjligheter, regelförenklingar och vikten av en fungerande inre marknad inom EU.

- Vi politiker sitter inte längre i förarsätet, vi sitter där bak. Det är inte uppifrån-och-ner som gäller längre. Lösningarna kommer från kreativa och riskvilliga entreprenörer. Det bästa politiker kan göra är att på olika sätt underlätta för entreprenörskap, sa Anna Maria Corazza Bildt.

- Det är viktigt för Sverige och EU att skapa positiva attityder till företagsamhet; till att starta, driva och skala upp verksamheter, sa Håkan Hillefors.

Seminariet livesändes och filmades. Se hela i efterhand och/eller läs sammanfattningen på IFNs webbplats.

/Åse

tisdag, maj 23, 2017

Alla storlekar har betydelse

Daniel Wiberg, Martin Andersson, Pontus de Laval och Amelie von Zweigbergk.
Tidigare i dag arrangerade Entreprenörskapsforum ett lunchseminarium där de lanserade den nya rapporten ”Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige?” Författaren Martin Andersson var på plats och berättade om sin forskning.

- När vi pratar om nya jobb numera, pratar vi nästan bara om små och medelstora företag. Vi har även sett en strukturomvandling där industrin faller tillbaka, medan tjänstebranscher växer. Betyder det att de stora kunskaps- och teknikintensiva företagen minskar i betydelse och att näringspolitiken bör inriktas bara mot småbolagen, undrade Martin Andersson.

Frågan var såklart retorisk. Hela rapporten handlar om att det inte är antingen små eller stora företag som är viktiga för näringsutvecklingen, utan samspelet dem emellan. Förutom direkta effekter, som att de stora företagen faktiskt fortfarande anställer en stor del av den avancerade arbetskraften, är de indirekta effekterna betydande. De stora industriföretagen står för över 90 procent av de privata FoU-investeringarna, och forskningen visar tydligt att samhällsavkastningen på sådana investeringar är betydligt större än de är för företaget som gör själva investeringen. Det här brukar kallas för spillovereffekter.

Martin Andersson tog upp tre viktiga mekanismer där samspelet mellan stora och små företag blir tydligt. 1. De stora tekniktunga företagen fungerar som plantskolor för nästa generation av entreprenörer, många avknoppningar kommer därifrån. 2. De stora företagen är inkubatorer för erfaren kunskapsintensiv arbetskraft, som sedan kan anställas av andra. 3. De stora och de små företagen kompletterar varandra när det gäller innovation och att skala upp idéer.

En pionjär på forskning inom det här området var Steven Kleppersom Martin Andersson också har arbetat tillsammans med. Klepper har bland annat visat att stora teknikintensiva företag är viktiga grogrunder för nyföretagande på platser som Silicon Valley.

- Den här avknoppningsmekanismen är central för att förstå framväxten av nya branscher. Klepper satte verkligen fingret på vad stora företag kan betyda, och visar att de är viktiga aktörer i det entreprenöriella ekosystemet, sa Andersson.

- Slutsatsen för policy är bland annat att Sverige måste erbjuda: En attraktiv miljö för storskalig kunskaps- och teknikintensiv industriell verksamhet, spetsforskning på svenska universitet och lärosäten, goda villkor för kunskapsförsörjning och för att anställa spetskompetens från utlandet, och utmärkt kvalitet i svensk grund- och högskola.

Efter rapportpresentationen stod ett antal kommentatorer redo att säga sitt, först enskilt och sedan i en paneldiskussion: Pontus de Laval, Chief technology officer på Saab, Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling på Teknikföretagen, och Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.

De Laval höll med om vikten av att stora och små samarbetar, han har själv sett många sådana exempel under sin tid på Saab. Han poängterade också att staten har en viktig roll som upphandlare och risktagare i stora innovationsprojekt. Von Zweigbergk drog paralleller till Nordeas eventuella flytt utomlands. Det får uppenbara negativa effekter, menade hon, och det handlar om mycket mer än bara skatteintäkter. Hon lyfte också frågan om kompetensförsörjning i stad kontra på landsbygden, en fråga som hon tror är mycket mer konfliktfylld än om vi ska satsa på stora eller små företag.

Daniel Wiberg argumenterade för ett fortsatt policyfokus på de mindre företagen. De stora företagen har bättre förutsättningar att klara av regelförändringar och andra yttre utmaningar. Det är i de små företagen jobben skapas och det är därifrån skatteintäkterna kommer, menade han.

I panelen lyftes också att det behövs fler testbäddar där ny teknik kan testas under kontrollerade former, att kopplingen mellan akademi och företag måste bli bättre, och att kompetensförsörjningen – både i stad och på landsbygd – är den helt avgörande frågan framöver.

/Jonas

torsdag, maj 18, 2017

Grattis Mikaela!

Entreprenörskapsforum delar varje år ut Unga forskarpriset till en forskare som är verksam på ett svenskt lärosäte inom entreprenörskap och/eller småföretagande. Forskaren ska vid nomineringstillfället vara yngre än 35 år. I år gick priset till Mikaela Backman, Internationella handelshögskolan i Jönköping, stort grattis! Hon mottog sitt pris i samband med att Global Award for Entrepreneurship Research delades ut i måndags.

Mikaela disputerade 2013 och vi skrev om hennes avhandling i Entré nr 2, 2013. Till det kommande numret av Entré bidrar hon med en debattartikel där hon diskuterar ny- och småföretagande utifrån frågan: ”Vad händer när det lokala bankkontoret lägger ner?” Missa inte det!

/Åse

tisdag, maj 16, 2017

”Det finns en stor parallell värld därute”

Finansminister Magdalena Andersson diskuterar med pristagaren Hernando de Soto.
I går var Åse och jag på prisutdelningen av Global Award for Entrepreneurship Research. Årets vinnare heter Hernando de Soto. Han kommer ifrån Peru, Lima och är mest känd för sina tankar kring äganderätt i utvecklingsländer. Utan äganderätt leder globaliseringen bara till att de rika blir rikare. Med en mer västerländsk äganderätt, menar de Soto, skulle många länder ta stora steg i utvecklingen – när det gäller ekonomi, humanitära frågor och fred.

- Det finns en stor parallell värld därute. Den består av 5 miljarder människor utan äganderätt eller bevis för vilka de är, sa de Soto och höll upp sitt eget pass och sitt Visakort som illustration.

Den stora svarta ekonomin göder brottslighet, terrorism och utnyttjande av fattiga. Talibanerna i Afghanistan, IS i Irak och Farc i Colombia är några av de organisationer som ger ut egna bevis på ägande. Men utanför den närmsta kretsen eller mindre sammanslutningen är det omöjligt att veta vem som äger vad.

Det här skapar vad de Soto kallar för ”dött kapital”. Fattiga kan till exempel sällan ställa sin bostad som garanti för ett lån, som skulle kunna användas för att starta ett officiellt företag. I stället blomstrar den informella ekonomin inom alla sektorer. Det som saknas är alltså inte entreprenöriell vilja eller förmåga, utan snarare regelförändringar och pålitliga institutioner. Torghandlaren Mohammed Bouazizis självmord – startskottet till den arabiska våren – handlade bland annat om äganderätt, påpekade de Soto.

Hernando de Soto har undersökt hur lätt det är att starta och driva företag i olika länder. 1983 testade han, tillsammans med en grupp forskare, hur lång tid det tog att starta företag i Peru. Efter 289 dagar hade de fått alla nödvändiga tillstånd för att starta en klädbutik. I dag går det snabbare, men knöliga institutioner och stelbent byråkrati ställer fortfarande till det i många utvecklingsländer.

de Sotos forskning har haft stor policypåverkan. Han har jobbat för 30 olika statsöverhuvuden världen över, och hans forskning kring företagande ligger till grund för Världsbankens undersökningar om företagsklimatet.

I paneldiskussionen som följde de Sotos tal medverkade bland andra finansminister Magdalena Andersson. Hon var nöjd med att de Soto tydliggör vikten av politik, lagar och institutioner. Dels för att hon är politiker, dels för att det var hennes favoritämne som akademiker.

- Men det räcker inte med ett bra regelverk. Reglerna måste också efterlevas, och det är vi svenskar bra på. En anledning till det är att vi har stor social tillit. Och hög tillit har vi för att vi är ett jämlikt samhälle, sa Andersson.

- Det ni har lyckats göra i väst är att fånga tillit på papper i stor skala. När jag visar upp mitt pass eller mitt Visakort litar folk på mig – för att de litar på dokumentet. I informella ekonomier finns det också tillit, men bara i liten skala. Det behöver växlas upp, sa Hernando de Soto.

I panelen deltog även Joakim Appelquist, Vinnova, Lars Backsell, Recipharm och Magnus Henrekson, IFN. Moderator var Tove Lifvendahl.

Global Award for Entrepreneurship Research delas ut årligen och består av Carl Milles staty Guds hand och 100 000 euro. Grundare till priset är Entreprenörskapsforum och IFN. Finansiärer är Vinnova och Stockholms Köpmansklubb.
/Jonas

torsdag, maj 11, 2017

Innovation kommer inifrån

Glödlampan verkar vara det första vi tänker på när vi letar efter symboler för idérikedom, kreativitet och innovation. Glödlampor pryder bokomslag, illustrerar artiklar och petas in på webbplatser som handlar om innovation.

Symbolen är stark – men ack så uttjatad. Och dessutom har bilden av den ensamma tända lampan som lyser upp mörkret inte samma verklighetsförankring längre. I dag blir vi snarare förblindade av den massiva idéstorm som väller fram. Det anser i alla fall Roberto Verganti och Åsa Öberg, forskare på Politecnico di Milano. De föreläste på Estrad i tisdags, under rubriken ”Innovation in your box: Why meaning – not ideas – is the key to success”, och delade med sig av forskningsbaserad kunskap som var både tänkvärd och konkret.

Öppen innovation, och olika metoder för att samla in idéer och synpunkter från anställda, kunder och andra i företagets omvärld, har fått stort genomslag de senaste åren. De kan generera mycket energi, och nya lösningar som företaget kan använda. Men, menade föreläsarna, kanske är det inte så fruktbart att hela tiden jaga in fler och fler idéer. Ibland är det viktigt att i stället vända sig inåt och fokusera på det som verkligen betyder något.

- Vi har inte träffat ett enda företag som säger att de saknar idéer. Det handlar snarare om att de ännu inte har hittat Idén med stort I. Ofta finns den mitt framför ögonen på dem, men är ändå svår att upptäcka, sa Roberto Verganti.

Forskarna diskuterade innovation utifrån två nivåer. Den lägre handlar om lösningar – ”hur?” – och är den som de flesta innovationsböcker uppehåller sig kring. Den högre nivån intresserar Verganti och Öberg mer. Den ställer frågan ”varför?” och handlar om innovationens mening.

- När folk använder saker har de alltid en anledning att göra det. Det finns en mening, sa Verganti.

Åsa Öberg tog exemplet sparande. När man är liten stoppar man kanske några slantar i en spargris – det känns trist, men man gör det för att föräldrarna övertygar en om att det är en bra idé. När man blir vuxen fortsätter man förhoppningsvis med sitt sparande för att det fortfarande är smart att ha en buffert. På överskådliga sajter kan man se var pengarna bör placeras för att få högst avkastning.

- Det är bra – men också lite tråkigt. Finns det inte andra sätt att spara? Jo, företaget Dreams erbjuder ett annat sätt. Där börjar du med att sätta ett mål, till exempel att du vill åka på en cykelresa till Burma. Och när du har ett mål är det lättare att börja spara. Du bestämmer dig kanske för att börja ta matlåda till jobbet, och för varje gång du gör det kan du flytta över 75 kronor till Burmakontot. Och när du låter bli att köpa takeawaykaffe kan du spara lite till.

- Dreams erbjuder inte en annorlunda lösning, utan en annorlunda mening. Företaget tar därmed ut en helt annan riktning. Vem bryr sig om räntesatser? Sparande hänger ihop med drömmar, sa Öberg.

- Riktningen är viktigare än lösningen. Idén som Dreams bygger på fanns mitt framför näsan på de traditionella bankföretagen, men de kunde inte se den, sa Verganti.

Som forskare och konsulter har Åsa Öberg och Roberto Verganti jobbat med en stor mängd företag inom vitt skilda branscher, både offentliga och privata. Gillette, Gucci, Mutti, Svenska kyrkan, Alfa Romeo, Philips Healthcare, Deloitte, Ferrari, Unilever, Samsung, Zappos, Microsoft, IBM, Vodafone, Whirlpool, L’Oréal, ABB och Tetrapak är bara några. Under föreläsningens andra timme fick deltagarna inblick i hur en innovationsprocess som utgår från mening kan gå till, och hur ett inifrånperspektiv kan leda till nya insikter. Det handlar helt enkelt om att börja tänka inuti den egna ”boxen”, i stället för att desperat blicka utanför företaget för att få in så många idéer som möjligt i ett tidigt skede.

Processen har fyra steg: Awakening, Pre-emptying, Criticizing och Embodying. Forskarna tydliggjorde genom att distribuera ett förtryckt blad till deltagarna, som sedan själva fick fylla i nyckelord i de olika faserna. Därefter kunde de vika ihop pappret till en liten låda – som en påminnelse om var innovationsarbetet bör börja.

- Man måste börja i det man tror på, och det man älskar. Det gäller i alla faser av livet, inte minst när man är ung och ska välja en utbildning. Om man börjar fråga omgivningen, och alla kommer med sina synpunkter, drunknar man snart i idéer. Det gäller att utgå från sig själv, slog Roberto Verganti fast.

- Först därefter kan man börja jobba utåt och lyssna på andra. Den kritiska fasen handlar om att testa idén och omformulera den. Det handlar inte om negativitet utan om att borra djupare i idén och riktningen.

Åsa Öberg berättade om Nice, ett italienskt företag som tillverkar hustillbehör som larm, grindar och markiser. Efter en kraftig tillväxt kände de att de hade tappat riktningen och inte visste vad nästa steg skulle vara.

- Vi samlade cheferna och frågade vad som är hemmets mening. De fick, var och en för sig, välja en bild som de tyckte var representativ för betydelsen av ett hem. Exempelvis att det ska vara som ett fort, ett museum, något som är mobilt, konstnärligt eller kontrollerat.

- Alla hade visioner, och alla var nöjda med sitt val av bild. Men när vi redovisade valen visade det sig att alla hade valt olika. Det blev alldeles tyst i rummet. Det var verkligen ett uppvaknande för dem att få reda på att de hade olika visioner, sa Öberg.

Föreläsarna betonade hur viktigt det är att försöka skaka av sig sina förutfattade meningar och avsätta ordentligt med tid för reflektion. Var vill vi vara om två år?

- Våra hjärnor är lite lata, vi tenderar att göra som vi brukar. Det tar tid att gräva fram den rätta riktningen, sa Verganti.

När företaget väl har hittat riktningen är det dags att bli utmanad. Externa sparringpartners – eller ”tolkar” – kan bidra med mycket värdefullt. Men det gäller att inte välja de mest uppenbara tolkarna. Ett modeföretag som vänder sig till modebloggare kommer till exempel inte få den feedback som det skulle behöva.

- När vi jobbade med Gucci använde vi bland annat en filmskapare, en religiös ledare, och personer som jobbade på hotell, restauranger och gym, som tolkar. Kunden som köper ett par Gucciskor går ju till exempel också på en fin restaurang. Alla tolkarna bidrar till upplevelsen. De är inte heller konkurrenter. Därför ville de gärna delta i diskussionen, de såg ett värde i det trots att de inte fick betalt.

Öberg skickade ut en utmaning till deltagarna:

- Vilka tre tolkar skulle du vilja träffa, som inte finns i ditt nätverk i dag? Fundera på det, för de kan hjälpa dig att se saker på ett nytt sätt.

Vill du veta mer om meningsfull innovation? Vi livesände som vanligt, och hela sändningen ligger kvar på vår Youtubesida. Från och med fredag 12 maj finns den också tillgänglig i högre kvalitet på vår webb-tv-sida. Se den gärna, och tipsa kollegor och vänner!

/Åse