tisdag, september 18, 2018

Innovation – inte bara för startups

Guido Bünstorf och Maureen McKelvey ledde ett policyseminarium på ESBRI 17 september 2018.
Häromdagen arrangerade vi ett spännande policyseminarium med ett tjugotal deltagare från departement och olika organisationer. Det finns en allmän bild av att det främst är startups som rasslar fram innovationer. Men Maureen McKelvey och Guido Bünstorf från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskat på betydelsen av etablerade företag och universitet när det gäller innovationer.

Under seminariet visade de att innovation är viktigt för etablerade företag – och de etablerade företagen har stor betydelse för innovation. För att åskådliggöra detta lyfte de fram fakta om den industriella revolutionen. Där framgår det tydligt hur viktiga etablerade företag är för innovation, likaså är även utbyte mellan näringsliv och akademisk forskning av stor vikt.

Man kan se att etablerade företag är viktiga innovatörer i den bransch där de är verksamma. Men de har också stor inverkan på diversifiering och antalet innovationer i närliggande branscher. Ett exempel är framväxten av bil- och däckindustrin i USA vid slutet av 1800-talet. Där skedde merparten av alla produktinnovationer i stora företag. Ett mer modernt exempel är Apples Iphone som kom 2007. Apple var definitivt ingen startup, företaget hade över 30 år på nacken och nästan 18 000 anställda.

Just genom att företag är etablerade och har uppnått en viss storlek, finns det resurser till både den ordinarie verksamheten och till utveckling av nya produkter. Det är extra tydligt när det gäller nya branscher där osäkerheten är stor. Nystartade småföretag har helt enkelt inte råd att satsa på produkter som riskerar att bli floppar.

De etablerade företagen möjliggör i stor utsträckning spin-offs, men kan å andra sidan också förvärva innovativa startups. På det sättet bidrar de till rörlighet och expansion på marknaden. De tar också tillvara en stor del av de innovationer som kommer fram inom akademin. Det kan bland annat ske genom samarbetsprojekt eller att idéer/innovatörer blir uppköpta.

Företagen kan även vara med och utforma universitetsforskning. De kan i vissa fall erbjuda direkt stöd till forskningsprojekt, men de kan också bidra med idéer och värdefull kunskap eftersom de sett behov som behöver beforskas. Här lyfte Maureen och Guido fram laserindustrin i Tyskland som ett exempel. Där lobbade företag för en satsning på storskalig forskning och bidrog slutligen ekonomiskt till den enorma satsningen på ett laserlab i Göttingen. Det framgångsrika projektet skulle troligen inte ha kunnat genomföras utan företagsstöd.

Interaktion mellan etablerade företag, kunskapsintensiva entreprenörer och det befintliga ekosystemet är avgörande för innovation och utveckling. Universiteten ingår i ekosystemet och är därför viktiga för de etablerade företagen. Samtidigt drar de nytta av företagen på olika sätt. På så sätt blir alla vinnare, menade forskarna.

Vad bör man då tänka på från policyhåll för att underlätta innovation? Först och främst är det viktigt att se de etablerade företagen som en källa till innovation. Samarbetsprojekt mellan universitet och företag bör främjas. Vidare är det av stor vikt att uppmuntra diversifiering och se det som en grogrund för innovation och strukturell omvandling. Restriktioner avseende mobilitet ska undvikas – spin-off-företag måste uppmuntras, inte kvävas, konstaterade Guido och Maureen.

Vill du läsa mer om Sveriges entreprenöriella ekosystem? Maureen McKelvey är en av redaktörerna för en bok som handlar om just det. Ladda ner hela boken eller enstaka kapitel som du tycker är relevanta för dig.

/Helene

torsdag, september 13, 2018

Festligt entreprenörskap på Venture Cups final

Word Diagnostics tar psykisk ohälsa på allvar, och korades till 2018 års Startup of the Year i tävlingen Venture Cup. Foto: Victor Ackerheim.

















I går var det dags att se vilka som skulle vinna årets Sverigefinal i Venture Cup . Dessutom var det 20-årsjubileum för tävlingen. Tillsammans med en massa andra Venture Cup-vänner och tävlande bänkade jag mig i Konserthuset i Stockholm.

Som vanligt var spänningen stor och vi fick se sexton pitchar från nya företag från hela landet. Det handlade om allt från hur bina i världen ska räddas, till hur provlådor i frysen i labbet ska hittas lättare. Extra glädjande för en som har arbetat med att lyfta fram kvinnors entreprenörskap var att det var många fler kvinnor i teamen i år.

I slutet av kvällen korades fem vinnare i olika kategorier:

The Fit vann priset Top Tech. De har utvecklat en kroppsskanner för att göra klädköp på nätet enklare och minimera returer.

Priset Student Superstart vanns av Coda Easy som har tagit fram en plattform för programmering i skolor.

Woshapp vann priset Game Changer. De erbjuder en mycket miljövänlig biltvätt, där tvättaren kommer till bilen och inte tvärtom.

Priset Impact Maker vanns av Bee Scanning som utvecklat ett analysverktyg för att identifiera de parasiter som bidrar till massdöden av bin.

Och till sist: Det stora priset Startup of the Year på 100 000 kronor gick till Word Diagnostics. De har utvecklat ett helt nytt beslutsstödsystem för att diagnosticera depression och mental ohälsa. Detta genom att patienterna beskriver med ord hur de mår, och sedan analyseras detta.

Ett stort grattis till alla vinnare och alla på Venture Cup för ännu en mycket trevlig Sverigefinal!

Intressant att notera var att flera av de sexton finalisterna använder AI på olika sätt. Artificiell intelligens är också temat för vår kommande Estradföreläsning som är den 200:e i ordningen sedan starten 1997. Vill du komma och fira med oss? Läs mer och anmäl dig i dag!

/Magnus

torsdag, september 06, 2018

Framtidsspaning och AI på 200:e Estradföreläsningen

27 september är det dags att genomföra den 200:e Estradföreläsningen sedan serien startade 1997. Det har varit 199 föreläsningar fullsmockade med intressant forskning, inspiration och spännande diskussioner, och den 200:e lär knappast bli ett undantag. Jag har haft förmånen att vara projektledare i många år för de genomförda föreläsningarna och jag hoppas att vi ska kunna fortsätta arrangera många fler framöver.

Temat på jubileums-Estraden är affärsmöjligheter inom AI och annan ny teknologi. Självkörande bilar, smarta robotar och AI-skapelser som Siri och Alexa var tidigare science fiction, men är nu verklighet. De kan svara på våra frågor, vägleda oss och till och med berätta skämt. Undrar om de också kan ordvitsar… (min favorithumor).

Som vanligt bjuder vi på både forskning, diskussion och trevligt mingel på Estrad. Du kan läsa mer om föreläsningen och anmäla dig här. Om du inte har möjlighet att vara på plats livesänder vi, och du kan också ta del av föreläsningen i efterhand via webb-tv.

Visst låter det spännande? Vi ses väl?
/Helene

tisdag, augusti 28, 2018

Live 13.15: Sweden-China Entrepreneurship Forum

I dag arrangerar ESBRI, tillsammans med företaget Fusin AB, Sweden-China Entrepreneurship Forum. Många intressanta talare på listan bäddar för nya insikter om att göra affärer i Kina och Sverige. Följ sändningen klockan 13.15–17.15! /Åse

torsdag, augusti 23, 2018

Välkommen höst!

Hoppas att sommaren har varit bra! Själv har jag nog slagit både bad- och berg-och-dalbanerekord. Inte illa för en notorisk badkruka och fegis...

Nu är vi alla tillbaka på ESBRI och peppar inför nästa veckas evenemang: På tisdag kör vi Haining Day Competition på förmiddagen och Sweden-China Entrepreneurship Forum på eftermiddagen. Full rulle med andra ord! Vi kommer att livesända forumet så det går bra att hänga med på distans om du är intresserad av affärsmöjligheter i Kina, och mer specifikt staden Haining.

Bland talarna finns entreprenören Bonnie Roupé, grundare av appen Bonzun, och Marcus Skinnar som bland annat driver en gravstensfabrik i Kina. Båda kommer att dela med sig av sina erfarenheter, framgångsfaktorer och fallgropar kopplade till att göra affärer i Kina. Se hela talarlistan.

/Åse

tisdag, juli 24, 2018

Ny strålande teknologi är framgångsreceptet

Jag har nyligen läst boken ”Strålande tider. Hur jag gjorde Elekta till ett världsföretag” av Larry Leksell. Boken är personligt skriven och beskriver hans uppväxt och hur hans intresse för medicin – och speciellt cancermedicin – växte fram. Boken ger även en bild av hur företaget Elekta har byggts upp. De utvecklar strålutrustning mot cancer.

Leksells mor dog tidigt i cancer, han var bara 13 år då hon gick bort. Hans far var framstående forskare och uppfann redan i början av 1950-talet den första strålkniven för att behandla cancertumörer. Den teknologin blev grunden till företaget Elekta Instrument AB, som startade 1972. Larry Leksell studerade då vid Handelshögskolan och blev företagets vd vid 20 års ålder.

Vid två tillfällen har företaget varit på ruinens brant men de ekonomiska kriserna har kunnat vändas till framgång. Detta har skett genom att banta kostymen, lägga ner kontor, sälja fastigheter samt att fokusera på kärnverksamheten och arbeta intensivt med kunder och medarbetare. 2002 var företaget ute ur kriserna och börsvärdet hade ökat från 200 miljoner till 30 miljarder. I dag berör Elekta mer än 150 000 cancerpatienter varje dag genom sina olika utrustningar, och tekniken finns på fler än 6 000 sjukhus över hela världen. Den nya teknologin skapar stora förutsättningar för patientanpassad dos och behandling, vilket förbättrar prognosen för olika cancerformer.

Larry Leksell var under ett antal år ordförande för den ideella organisationen Stadsmissionen. Under den tiden grundlade han ett intresse för sociala problem och tänkbara lösningar på dessa. Därför startade han Leksell Social Ventures 2014. Det är en familjeägd fond dit företag, kommuner, landsting, ideella organisationer och sociala entreprenörer kan vända sig och låna pengar eller få investeringskapital inom det sociala området i Sverige.

Vill du ta del av nyttiga lärdomar om hur man bygger ett framgångsrikt internationellt företag? Läs boken!

/Helene

fredag, juni 29, 2018

… och plötsligt blev det sommar

Några av er är säkert i full färd med att packa kappsäckarna inför Almedalsveckan. Vi på ESBRI ska inte dit i år så jag tänkte i stället ta mig tid för en kort tillbakablick.

Vilken händelserik vår vi har haft! Vi har producerat två Entré och skickat ut fem e-Entré. Tillsammans med SSES arrangerade vi ett Education Café med Phillip Kim, Babson College. Vi korade också vinnarna i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt 2016–2017.

Under våren hann vi arrangera hela sex öppna Estradföreläsningar:

23 januari pratade Katarina Blomkvist och Ivo Zander på temat ”Intraprenörskap – en dold potential i svenska bolag”.

7 februari föreläste Anders Berglund och Neeraj Sonalkar om ”Understanding the innovation genome”.

19 mars var temat ”Welcome to the future of FinTech”. Talare var Claire Ingram Bogusz, Anthony Larsson, Mats Lewan, Shahryar Siri och Robin Teigland.

19 april välkomnade vi Sarah Jack till Estrad. Hennes titel var ”What’s the point – can entrepreneurship research have an impact on its communities?”

24 maj slog Anna Brattström och Frédéric Delmar fast att “Ensamma genier bygger inga startups – entreprenörskap är ett grupparbete”.

13 juni avslutades Estradvåren med föreläsningen ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?” Talare var Cassandra Marshall, Karl Wennberg och Samuel West.

Var det någon som verkade extra intressant? De går att se i repris! Webb-tv från alla föreläsningar, sammanfattande blogginlägg, föreläsarnas presentationsbilder och mycket mer ligger på webben.

Just nu arbetar vi främst med att ta hand om alla spännande bidrag till den aktuella omgången av uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Vi riggar också inför sensommarens två stora begivenheter: Haining Day Competition och Sweden–China Entrepreneurship Forum men kommer sedan att gå ner i ett lite mindre hektiskt sommartempo.

Följ oss gärna på Facebook och Twitter för de senaste uppdateringarna.

Ett stort tack till alla er som har läst, deltagit och interagerat i våra aktiviteter! Önskar er en härlig sommar, så ses vi igen till hösten.

/Åse

tisdag, juni 19, 2018

Spexig sommaravslutning med allvarlig underton

Samuel West, Cassandra Marshall och Karl Wennberg föreläste på Estrad 13 juni.











Sommaravslutning med bubbel! Vilken rolig eftermiddag vi fick. Nästan 140 besökare kom till säsongens sista Estrad. Temat var ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?” Samuels Wests del av föreläsningen bjöd på en hel del fniss. Men självklart, under ytan på den spexiga pop up-utställningen från Museum of Failure lurar en del större frågor. Till exempel: Vilken typ av klimat vill vi ha på våra arbetsplatser för att människor, produkter och tjänster – och i förlängningen vårt samhälle – ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt? Och hur ska vi skapa institutionella ramverk för att företag ska våga satsa på innovation, och för att företagare som faktiskt har misslyckats ska få en andra chans?

Det senare var fokus för Karl Wennbergs anförande. Han är gästprofessor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och knuten till Ratio. Hans forskning handlar om organisationsdynamik, organisationssociologi och regional utveckling, vi har skrivit om den i Entré många gånger.

Karl Wennberg
Wennbergs forskning visar att det är företagare med tidigare erfarenhet av företagande som är de mest framgångsrika – deras företag har högre tillväxt än andra företag. Många är också de entreprenörer som vittnat om vad de lärt sig av sina misslyckanden. Ändå leder konkurser inte sällan till social stigmatisering och avseende det institutionella ramverket lämnar Sverige en del övrigt att önska, enligt Wennberg.

- I Sverige har vi ett klimat som tillåter experimenterande som fritt skolsystem, demokratiskt samhälle och trygghetssystem. Dessutom har attityder till risk förbättrats de senaste 20 åren. Vi uppmuntrar kreativitet och experimenterande, sa han.

Samtidigt har Sverige bland de tuffaste insolvenslagstiftningarna i västvärlden. Benificium, det som man får behålla efter en konkurs, ser olika ut på olika platser. I Florida anses det rimligt att få behålla både huset och två bilar, och skulderna skrivs av.

- I Sverige däremot tar banken huset, bilen, tv-apparaten, stereon… Allt. Och sedan kan man tvingas leva på existensminimum i ett antal år. Med en sådan erfarenhet är det inte många som vågar försöka igen, oavsett om man gjort konkurs för att företagsstarten råkade sammanfalla med Lehman Brothers-krisen.

- Det är remarkabelt att vi i ett land med utvecklade institutioner och välfärdssamhälle är hårdast med att straffa företagare som går i konkurs. Man kanske inte behöver straffa alla företagare, utan kan nöja sig med de som har gjort något brottsligt, sa han.

På arbetsmarknaden finns i dag ofta ett relativt stort svängrum. Medarbetare får anvisningar om vad som ska göras, men hur det ska gå till får man lösa själv. Ofta pratar man om att arbetsplatser ska vara agila – innovatörer ska inte behöva förhålla sig till budgetramar eller tidsplanering.

- Men alla kan inte vara agila. Och det finns metoder för hur det kan manageras. Till exempel genom att ha en innovativ enhet, en kontrollerande enhet och en säljande enhet. Enheterna har olika mål där en jobbar med kvartal, intäkter och kontroll och en annan med nya idéer. Att blanda ihop dem är inte alltid så lyckat, förklarade Wennberg.

Det avgörande, tycker Karl Wennberg, är selektion. Det är genom att arbeta aktivt med att välja vilka idéer man ska satsa på och vilka som ska avvecklas som företag kan driva innovationsprocessen framåt. Vilka idéer som kommer fram är svårare att påverka.

Samuel West är psykolog och arbetade kliniskt innan han skrev sin doktorsavhandling som fokuserar på hur man kan skapa ett bra klimat på arbetsplatser. Vi skrev om den i Entré för ett par år sedan: ”Lek mer på jobbet”.

I Museum of Failure har West samlat ett hundratal misslyckade innovationer för att visa vilken möjlighet till lärande misslyckanden kan vara. Samlingen består av produkter och tjänster från hela världen och ger insikter om det riskfyllda innovationsarbetet. Museet är baserat i Los Angeles, men turnerar och arrangerar pop up-utställningar. 1 juni–9 januari 2019, finns museet på Dunkers kulturhus i Helsingborg för den som är i krokarna.

Samuel West
- I media lyfter man fram lyckade människor och det påverkar oss. Alla framgångshistorier är dessutom väldigt lika; ”Vi var tre grabbar som startade i ett garage och nu är vi miljonärer”. Men vi har mer att lära av misslyckanden. Dessutom är de oändligt mycket mer fascinerande, sa han.

Det är ett av huvudbudskapen för Museum of Failure. Men Samuel West vill också visa på hur många uppfinningar som faktiskt misslyckas och därmed göra besökarna mindre rädda för att våga försöka.
Han gav oss ett flertal exempel, historiska och samtida. Vasaskeppet är ett misslyckande som många svenskar är bekanta med. Betamax videospelare höll högre kvalitet än VHS, men det fanns för få filmer tillgängliga för att Betamax-formatet skulle få genomslag. Bic designade en penna anpassad för kvinnohänder i rosa och ljusblått med glitter på. Cashkortet, som det inte gick att handla med, eller Coca-Cola BlāK– en blandning av kaffe och Coca-Cola, som smakade ungefär som det låter. Kaffeläsken togs fram trots att Coca -Cola Company sannolikt är bland de företag som har bäst koll på sina kunder, enligt Samuel West. Så alla kan göra misstag.

Min egen favorit i utställningen är tortyrmasken som sägs ha föryngrande och utslätande effekt genom att utdela elektriska stötar. Några av utställningsföremålen kan ses i det här videoklippet.

Nåja, det finns mycket att skratta åt. Men faktum är att många misslyckade innovationer leder till en betydelsefull kunskapsuppbyggnad. Nokiatelefonen N-Gage, som samtidigt skulle tjäna som spelkonsol, blev ingen hit på marknaden. Men den banade väg för det finländska spelundret, med en Angry Bird som förgrundsgestalt.

Cassandra Marshall
- När man påbörjar en innovationsresa vet man inte vad den ska leda till, konstaterade Cassandra Marshall, ansvarig för programmet Innovationsledning och organisering på Vinnova.

Vinnova sprider kunskap om hur man skapar förutsättningar, leder och finansierar innovationsarbete.

Även Vinnova kunde visa upp några egna ”failures” – misslyckade satsningar – som att självkörande bilar inte får framföras på allmän väg eftersom de saknar backspeglar.

Föreläsningen var en samproduktion mellan ESBRI, Vinnova och Museum of Failure och hölls på Kulturhuset i Stockholm, 13 juni. Se den!

/Anna-Karin

fredag, juni 15, 2018

Dystert läge för kvinnors företagande i nya GEM-rapporten

Panelen som presenterade GEM-rapporten, från vänster: Pernilla Norlin, Ylva Skoogberg, Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Jane Walerud, Maria Mattson Mähl och Saeid Esmaeilzadeh.


I går lanserade Entreprenörskapsforum årets nationella rapport från Global Entrepreneurship Monitor (GEM), ett världsomspännande forskningsprojekt som årligen mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. 2017 medverkade 54 länder.

Rapporten innehöll inte jätteroliga resultat. Sedan den förra mätningen har det skett en nergång i den totala entreprenöriella aktiviteten i Sverige. Den största orsaken till detta är ett minskat entreprenörskap bland kvinnor.

Enligt Pontus Braunerhjelm kan det hänga ihop med den pågående diskussionen om vinster i välfärden. 2014 kunde man se en ännu större nergång just när det gällde kvinnors företagande, och då pågick en liknande diskussion. Sedan dess har andelen kvinnor som startat företag ökat i ett par år. Men nu är vi där igen, det är val i höst och osäkerheten runt de grundläggande förutsättningarna beträffande företag inom skola, vård och omsorg är stor.

Carin Holmquist visade att kvinnors företagande ligger lägre än mäns över hela världen och att det har varit så en längre tid. Hon menade att kvinnor inte är mer intresserade av att driva sociala företag eller bli entreprenörer inom vård och omsorg. De startar alla möjliga företag. Kvinnors företagande är dock vanligast inom vissa branscher: juridik, personlig service, handel, besöksnäring, vård, omsorg och utbildning. Det här är oftast svåra företag att skala upp och vinstmarginalerna är låga. Därför påverkas naturligtvis de här sektorerna av de signaler som den ekonomiska politiken sänder ut.

Men några positiva resultat fanns trots allt i rapporten. Andelen affärsänglar har ökat, och fortsätter att öka. De är mycket viktiga för företagandets tidiga faser. I Sverige finns också en stor optimism när det gäller att identifiera affärsmöjligheter. Svenskarna ser sig själva som innovativa men det är tyvärr få som omvandlar idéerna till kommersiella företag.

Vill du läsa mer om den entreprenöriella aktiviteten i Sverige? Ladda ner GEM-rapporten.

Trevlig helg!
/Helene

onsdag, juni 13, 2018

#fail #cringe #LOL #innovation

I dag avslutar vi Estradvåren med en specialföreläsning på Kulturhuset i Stockholm. Den samarrangeras med Vinnova och Museum of Failure. Temat är "Misslyckandets dynamik - vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?". Talare är Cassandra Marshall, Vinnova, Karl Wennberg, Linköpings universitet och Ratio, samt Samuel West, Museum of Failure. Föreläsningen pågår 13.30-15.00. Välkommen att ta del av den senaste forskningen och en exklusiv pop up-utställning! /Åse