fredag, maj 08, 2020

Osäkerhet avskräcker inte individer med adhd

Johan Wiklund föreläste och svarade på frågor på Estrad:webbinarium 22 april.
För ett par veckor sedan arrangerade ESBRI det första Estradwebbinariet. Johan Wiklund delade med sig av sin forskning om hur adhd kan vara en tillgång för entreprenörskap. Seminariet skulle egentligen genomföras fysiskt i mars, men precis som många andra organisationer har vi fått ställa om till digitala lösningar.

Johan Wiklund framhöll att vissa egenskaper kan innebära fördelar eller problem i arbetslivet. Individer med adhd har ofta svårigheter att anpassa energinivån och hålla tillbaka sina impulser. De kan också ha svårt att fokusera på sådant som de tycker är tråkigt.

De kan oftast jobba mycket mer än andra människor och känner inte sina begränsningar. Det här medför en ökad risk för utbrändhet. Personer med adhd har ofta svängningar i sina energinivåer och när de har gått på högvarv kommer en rekyl i form av utmattning.

Men det finns fördelar också. Eftersom dessa individer ofta är impulsiva kan entreprenörskap vara ett passande yrkesval. De är i stor utsträckning risktagare och det finns alltid en hög grad av risk när man startar företag. Genom ett eget företagande kan de styra sin egen tid och komma runt problemen med att inte kunna fokusera under längre tid.

– Impulsiviteten blir intressant när man pratar om osäkerhet. Man har svårt att vänta, man handlar innan man tänker, och man ser möjligheterna men sällan problemen. Just den här osäkerheten är kännetecknande för entreprenörskap, men den är inte avskräckande för personer med adhd, sa Johan Wiklund.

Forskningen visar också tydligt att det är en fördel att vara gift/sambo. Wiklund tror att detta beror på att tillvaron blir mer strukturerad och att man tar hand om sitt välbefinnande i större utsträckning än om man bor ensam. Då är det lätt att vända på dygnet och hoppa över måltider. Man kan självklart ha mer eller mindre symptom, det är olika från individ till individ. Men vissa grunddrag är ändå desamma.

Det finns naturligtvis också ”vanliga” jobb som passar individer med adhd. Tjänster med många förändringar och olika arbetsuppgifter är en stor fördel för dessa personer. Inom idrotten finns också många framgångsrika individer med adhd.

Det här är bara ett axplock av de intressanta resultat som Wiklund lyfte fram. Se gärna hela webbinariet i repris. Det går också finfint att ladda ner hans presentation på vår webbplats.

/Helene

PS: När vi började marknadsföra seminariet fick jag en bok som jag gärna vill tipsa om. Den är läsvärd oavsett man själv har adhd, eller om man känner någon som har det. ”Joakims överlevnadsguide till adhd” av Joakim Hedström innehåller tips, handlingsplan och beskriver typiska utmaningar som man behöver hantera.


onsdag, april 22, 2020

LIVE 14.00–15.00 | Adhd – en tillgång för entreprenörskap?

Vad finns det för gemensamma drag hos människor med adhd och entreprenörer? Kan impulsivitet vara en tillgång för startups? Är entreprenörer med adhd mer innovativa än andra entreprenörer – och går deras företag bättre?

Det är några frågor som kommer att beröras på Estrad i eftermiddag. Då får vi ta del av professor Johan Wiklunds spännande forskning. Denna Estradföreläsning genomförs som ett webbinarium. Du kan ta del av Johans presentationsbilder i förväg om du vill, och sedan följa föreläsningen och ställa frågor i Zoom.

Varmt välkommen!
/Åse

måndag, april 20, 2020

Stora könsskillnader inom området psykisk ohälsa

16 mars skulle vi ha arrangerat en Estrad med Johan Wiklund, men coronaviruset kom emellan och föreläsningen fick ställas in. Nu kommer föreläsningen att arrangeras som ett webbinarium 22 april i stället, och det ser vi väldigt mycket fram emot! I väntan på det kör vi blogginlägget från 5 mars i repris.

Foto: Goh Rhy Yan/Unsplash.
För lite drygt sju år sedan var jag på en Estradföreläsning med Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, USA. Redan då gjorde han kopplingar mellan egenskaper hos människor med adhd och egenskaper hos framgångsrika entreprenörer – som exempelvis hög arbetskapacitet, passion och förmåga att fokusera på många saker samtidigt.

Vid den tiden var Johan Wiklund i startgroparna till sin forskning om psykisk ohälsa och entreprenörskap. Han sa:

– Vi har länge pratat om hur funktionshinder och arbetsmarknaden hänger ihop, men det saknas forskning om de som driver företag. På grund av de stora samhällskonsekvenserna, och att man talar så öppet om psykisk ohälsa, är det en bra tajming att titta på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Nu har han alltså forskat vidare i några år på det här spännande området. 22 april delar Johan Wiklund med sig av sin kunskap på en Estradföreläsning via länk.

Sedan jag var på hans föreläsning i december 2013, har jag hunnit med att jobba med frågor som rör ungdomar med psykisk ohälsa. En sak som jag tycker är särskilt deprimerande med det området är att pojkar och flickor får olika stöd. Det är nämligen betydligt färre flickor med adhd än pojkar med adhd som fångas upp av skolan i tid, får diagnos och sedan rätt stödinsatser.

Alldeles för många flickor med adhd får aldrig någon diagnos, eller så får de diagnosen alldeles för sent – kanske först i gymnasiet. Bakom sig har de då många år av misslyckade eller avbrutna studier, brustna relationer och ett riktigt skitmående. Med detta säger jag inte att pojkar med adhd som fångas upp och får stöd inte mår dåligt. Det vet jag att många gör, men faktum kvarstår att pojkar får mer stöd av skolan och vården än vad flickor får.

Hur är det möjligt med dessa könsskillnader år 2020?

Jo, diagnoskriterierna för att upptäcka barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter (som adhd) har varit – och är på många håll fortfarande – utformade efter pojkars symptom och beteendemönster kopplat till adhd.

Ett kortfattat exempel: Pojkar med adhd är ofta mycket utåtagerande, vilket också är ett kriterium för att diagnostiseras med adhd. Tjejer med adhd inte lika utåtagerande, utan vänder i hög grad sina problem inåt. Därmed diagnostiseras de inte för adhd och får heller inga hjälp- och stödinsatser för att lättare klara av skolan och må bättre.

Flickor med adhd har enligt forskningen lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symptom som pojkar med adhd, men symptomen skiljer sig alltså åt mellan könen. Vanliga symptom hos flickor med adhd är ångest och depression, att de presterar dåligt i skolan, har svårt med organisering och planering. De kommer ofta i konflikt med kompisar och stöts ut från kompisgruppen.

Forskaren Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har länge studerat flickor med neuropsykiatriska svårigheter, som adhd. Hennes forskning har nu lett till förändrade diagnoskriterier för adhd i Sverige, och förhoppningsvis kan skolan och vården bli bättre på upptäcka dessa flickor i tid.

Jag vet inte om Johan Wiklund har undersökt skillnader mellan män och kvinnor som är entreprenörer och har adhd, eller om de skillnader i ungas psykiska ohälsa som jag har observerat i min tidigare roll har bäring även på vuxnas yrkesval och karriär. Men det ska hur som helst bli mycket spännande att få höra om hans forskning som bryter ny mark inom ett område som berör många.

Varmt välkommen att anmäla dig till webbinariet 22 april!

/Maria

fredag, april 03, 2020

90 000 kronor i potten till innovativa uppsatser

Deadline för Nytt&Nyttigt 2019–2020 är 25 juni. Foto: Unsplash.
Nyttiggörande av innovationer är nödvändigt för att främja tillväxten, och många menar att innovationer kan bidra till att lösa globala samhällsutmaningar som klimatförändringar, åldrande befolkning, terrorism och pandemier.

Just det sistnämnda känns skrämmande aktuellt i och med Covid-19. Behovet av kunskap kring innovationer, kommersialisering och nyttiggörande blir ännu viktigare för samhällets återhämtning och framtida tillväxt.

ESBRI arrangerar sedan många år uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt tillsammans med Vinnova. Tävlingen riktar sig till alla som skriver uppsats om innovation på kandidat-, magister- eller mastersnivå. Med tävlingen hoppas vi få se en bred belysning av ämnet från olika fakulteter och vi ser fram emot analyser med olika perspektiv och vinklingar.

I den förra tävlingsomgången blev det storslam för Luleå tekniska universitet då studenter därifrån vann både första och andra pris. Tredjepristagarna skrev sin uppsats vid Linköpings universitet. Mer om vinnarna och deras spännande uppsatser finns på tävlingssajten.

Registreringen är öppen till den nya tävlingsomgången. Vi har höjt prissumman rejält i år och de tre bästa uppsatserna erhåller resestipendier à 40 000, 30 000 respektive 20 000 kronor.

Skriver du om innovationsprocesser under det här läsåret? Eller vill du tipsa någon som gör det? Då kanske någon av er blir nästa vinnare! Registreringen är öppen ända fram till 25 juni 2020.

/Helene

fredag, mars 27, 2020

Guest blog: “I like boring ideas”

Being a small organization, we at ESBRI are very happy to share offices with SSES and Ung Företagsamhet i Stockholm. This means that we see more people every day, and we get inspired by each other. Our shared kitchen is the heart of the office where you always get the best info (and gossip). A couple of weeks ago, I ran into Jose Berengueres, in the kitchen. He was visiting SSES so we shook feet (corona-style), and chatted for a bit. This led to a guest blog post where Jose shares the top 5 thinking tools that he uses as an angel investor. Enjoy! /Åse

Jose Berengueres, researcher and angel investor, shares his top 5 thinking tools. Photo: Natasha von Deringer.
I am a professor of design thinking based in Dubai. Not long ago, I was also an entrepreneur – but not a very good one. In 2008, I was in Barcelona. The iPhone had just launched so I bought one. Then I recruited a friend to build a photo sharing web app. Eventually we became Instagram – not. We were not even close. We totally failed because we were naïve and blind to the art side of things.

10 years fast forward, I have now switched sides and angel invest in my spare time. I think of it more as paying to mentor where my mission is to help entrepreneurs avoid the rookie mistakes that I made in my days. In any case it is certainly as exhilarating as my other hobby, which is sailing.

I think that Stockholm is the Silicon Valley of Europe and I spend a lot of time here. I would like to share the secret thinking tools that I use as an angel investor.

Well, first I should say that I rarely invest in ideas but in the person in front of me. You can change the idea, but one can rarely change the person. Second, I want to share a dirty little secret of mine. Even though I have published numerous papers, and I have a PhD in bioinspired robotics, and I give talks here and there… My IQ is not very high. In fact, it is pretty average – my family and my little sister can confirm this. However, early on I discovered that when I had a pencil in my hands, I could solve complex problems really fast, and effortlessly ace tests and other problems that life throws at me. So, I am going to share my top five thinking tools when it comes to mentoring and angel investing.

1. Business model canvas
When I teach the biz canvas tool to the innovation MBA students in Mexico, it goes like this. First, I ask the class to analyze the Zara clothing company using the canvas. This invariably is followed by some heavy sighs, protests and “Oh not the biz canvas again”. But I tell them (in a deep Elizabeth Holmes voice and psycho looks as much as I can): “JUST DO IT”. They do it. And they typically produce a piece of crap canvas because (garbage in, garbage out) it is based on a (naturally) superficial understanding of Zara. Then I show them an obscure documentary of the company from before the IPO that really tells you how Zara operates inside (what we call the profit model, the business logic and value creation model). Then I tell the students: “Redo the canvas”. Now, the canvas is completely different. And they go from indifference to “Aha…” Bottom line, if you don’t think the biz canvas is awesome it’s because you don’t have accurate information. Before making a canvas, start by doing deep research.

2. Wardley maps
Wardley maps is a tool that maps the value chain of a business versus the risk of commoditization for each of the components in the chain. It is useful to know what parts of your business (or startup) are at risk of being commoditized by Amazon’s AWS for instance and which ones to keep in-house. We use this tool to decide whether to add certain functionality to an app or to exit certain functionality (pick your battles). This is the most revolutionary tool since the business canvas was invented.

3. Jobs to be done theory
This is a very powerful thinking framework. I am amazed at how many entrepreneurs do not really understand what their users are trying to accomplish when they use their website or a service. For example, a coffee shop. Most people think that people go to coffee shops to drink coffee. That is soooo incorrect. Most people go to a coffee shop to work on their laptop and to feel less lonely or perhaps to socialize if they see someone that piques their interest. Once you understand the jobs that your customers are trying to accomplish – it is straightforward to improve a product.

4. The 360
The 360 is a tool where you ask various generations (millennials, gen X, Z, Y, boomers) for their opinion on the app design and UX. It is amazing how many blind spots we have due to our age. If your team is only composed of white male engineers, you definitely can benefit from a 360. Point in case, why did Instagram succeed, when the other 100 or so founders trying to replicate the same idea (including me) failed? The founders of Instagram had taken photography lessons. They knew for example the importance of filters in photography, why square photos are easier to take than 3:4 photos, and other important things that they don’t teach in computer science or economics schools. Note: It was a girlfriend who suggested to add filters.

5. Gartner’s hype cycle and magic quadrants
Gartner’s hype cycle and magic quadrants are tools I use to avoid investing in hyped ideas. I – like Warren Buffet – like boring ideas because there is less competition (less Softbank, weworks and thermos like sexy ideas…). Also, if a founder is doing a “boring” non-hyped idea, it is a very good sign that he is a true geek and not a dilettante or worse, a wantpreneur! (You should e-mail me if you are the first type! I want to talk to you.) One example is citationsy.com – one of the startups we invested in this year. It is a tool that helps academics manage the references in the papers they write. When the opportunity to invest presented, I wired the money without having met or talked to the founding team even once! Who the hell does a startup about academic referencing?!! Later it turned out the founder is a complete brilliant geek! Love him. One of the first thing we did is a 360; the sales have tripled since.

/Jose Berengueres

onsdag, mars 25, 2020

Starta smart, testa och utvärdera affärsidén

Numera är det snabbt och enkelt att starta företag på heltid eller som ett projekt vid sidan av en anställning. I vår uppkopplade värld går det att på kort tid bygga upp en verksamhet och nå kunder på helt nya sätt – till och med innan du har något att sälja.

Det konstaterar Elin Häggberg som har skrivit en utmärkt handbok för den som går och funderar på att ta steget till eget. Starta & Driva Eget innehåller en översikt av olika företagsformer och ger en bild av vad du som blivande företagare måste tänka på. Du hittar praktiska tips om allt ifrån bokföring och ekonomi till målgruppsanalyser, varumärken och sociala medier.

Det gäller att starta smart och det finns några frågor som man initialt måste tänka igenom, menar Häggberg:

- Vad ska du sälja?
- Hur ska du tjäna pengar?
- Vilka är dina tänkta kunder?
- Och vad ska få dem att välja dig framför dina konkurrenter?

När du har besvarat de frågorna behöver du med all säkerhet testa, utvärdera och utveckla affärsidén ett antal gånger. Kanske har du till sist kommit på en unik kombination av tjänster som det är dags att testa skarpt? Då är det självklart bäst om du redan har tänkbara kunder så att du vet att någon är villig att betala.

I dag är det viktigt att arbeta digitalt och hållbart och i boken finns olika exempel på hur man kan gå tillväga för att uppnå sådana arbetssätt. Bland annat finns en snabbkurs i sökoptimering och tips på hur man skapar en webbutik. Dessutom kan du inspireras av flera intervjuer med företagare inom olika branscher.

Går du i företagartankar? Då ska du kolla in den här boken!

/Helene

onsdag, mars 18, 2020

Vårtecken: Årets första Entré!

Foto: Danist/Unsplash.
Efter några om och många men är nu årets första nummer av Entré skickat på tryck. Framsidan pryds av en skinande skyskrapa – en symbol för det etablerade, strukturerade, och ibland onödigt inrutade storföretaget. Hur gör man för att få igång ett innovationsarbete i äldre bolag?

Nyckeln ligger i ledningens engagemang och förmåga att involvera medarbetarna, menar Johanna Pregmark och Izabelle Bäckström som jag har intervjuat i en lång temaartikel. Jätteintressant forskning med solklar relevans för etablerade företag – eller företag på god väg att bli det.

I Entré nr 1, 2020 kommer du också att kunna läsa om möjligheter och utmaningar med biogasproduktion, entreprenöriella hjältar på landsbygden, och om hur ett slitsamt liv som egenföretagare ofta går i arv i invandrargrupper.

Vi är måna om att ha en bred bevakning av den nya svenska och nordiska forskningen inom fälten entreprenörskap, innovation och småföretagande. I tidningen som just nu trycks räknar jag till att minst tio av landets lärosäten finns representerade. Över ett år tror jag faktiskt att vi täcker in samtliga svenska universitet och högskolor som bedriver forskning inom våra bevakningsområden.

Har du tips om doktorsavhandlingar, licentiatuppsatser, forskningsbaserade böcker, rapporter eller journalartiklar som vi bör uppmärksamma? Släng iväg ett mejl och tipsa mig!

Och om du är nyfiken på Entré men saknar en egen prenumeration är det enkelt ordnat här.

/Åse

torsdag, mars 05, 2020

Stora könsskillnader inom området psykisk ohälsa

Foto: Goh Rhy Yan/Unsplash.
För lite drygt sju år sedan var jag på en Estradföreläsning med Johan Wiklund, professor vid Syracuse University, USA. Redan då gjorde han kopplingar mellan egenskaper hos människor med adhd och egenskaper hos framgångsrika entreprenörer – som exempelvis hög arbetskapacitet, passion och förmåga att fokusera på många saker samtidigt.

Vid den tiden var Johan Wiklund i startgroparna till sin forskning om psykisk ohälsa och entreprenörskap. Han sa:

– Vi har länge pratat om hur funktionshinder och arbetsmarknaden hänger ihop, men det saknas forskning om de som driver företag. På grund av de stora samhällskonsekvenserna, och att man talar så öppet om psykisk ohälsa, är det en bra tajming att titta på kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa.

Nu har han alltså forskat vidare i några år på det här spännande området. 16 mars kommer han till ESBRIs Estrad igen och delar med sig av sin kunskap.

Sedan jag var på hans föreläsning i december 2013, har jag hunnit med att jobba med frågor som rör ungdomar med psykisk ohälsa. En sak som jag tycker är särskilt deprimerande med det området är att pojkar och flickor får olika stöd. Det är nämligen betydligt färre flickor med adhd än pojkar med adhd som fångas upp av skolan i tid, får diagnos och sedan rätt stödinsatser.

Alldeles för många flickor med adhd får aldrig någon diagnos, eller så får de diagnosen alldeles för sent – kanske först i gymnasiet. Bakom sig har de då många år av misslyckade eller avbrutna studier, brustna relationer och ett riktigt skitmående. Med detta säger jag inte att pojkar med adhd som fångas upp och får stöd inte mår dåligt. Det vet jag att många gör, men faktum kvarstår att pojkar får mer stöd av skolan och vården än vad flickor får.

Hur är det möjligt med dessa könsskillnader år 2020?

Jo, diagnoskriterierna för att upptäcka barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter (som adhd) har varit – och är på många håll fortfarande – utformade efter pojkars symptom och beteendemönster kopplat till adhd.

Ett kortfattat exempel: Pojkar med adhd är ofta mycket utåtagerande, vilket också är ett kriterium för att diagnostiseras med adhd. Tjejer med adhd inte lika utåtagerande, utan vänder i hög grad sina problem inåt. Därmed diagnostiseras de inte för adhd och får heller inga hjälp- och stödinsatser för att lättare klara av skolan och må bättre.

Flickor med adhd har enligt forskningen lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symptom som pojkar med adhd, men symptomen skiljer sig alltså åt mellan könen. Vanliga symptom hos flickor med adhd är ångest och depression, att de presterar dåligt i skolan, har svårt med organisering och planering. De kommer ofta i konflikt med kompisar och stöts ut från kompisgruppen.

Forskaren Svenny Kopp är specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har länge studerat flickor med neuropsykiatriska svårigheter, som adhd. Hennes forskning har nu lett till förändrade diagnoskriterier för adhd i Sverige, och förhoppningsvis kan skolan och vården bli bättre på upptäcka dessa flickor i tid.

Jag vet inte om Johan Wiklund har undersökt skillnader mellan män och kvinnor som är entreprenörer och har adhd, eller om de skillnader i ungas psykiska ohälsa som jag har observerat i min tidigare roll har bäring även på vuxnas yrkesval och karriär. Men det ska hur som helst bli mycket spännande att få höra om hans forskning som bryter ny mark inom ett område som berör många.

Vad ser du fram emot att lära dig mer om på Estrad?
/Maria

EDIT 12 mars 2020: Med anledning av den rådande situationen med coronaviruset, covid-19, har vi beslutat att ställa in föreläsningen 16 mars. Vi hoppas kunna genomföra den vid ett senare tillfälle, information kommer då att publiceras på www.esbri.se

tisdag, februari 25, 2020

Skapa, fånga och leverera värde i en cirkulär ekonomi

Thomas Nyström, Ann-Charlotte Mellquist och Derek Diener föreläste om ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” 20 februari. Foto: Viktor Aronsson.









I Sverige lever vi livet som om vi skulle ha fyra jordklot. Men det finns bara ett enda, och de ekologiska fotavtrycken på klotet är enorma. Därför är cirkulär ekonomi ett hett ämne, och många företag förstår att de inte har någon tid att spilla. De måste ställa om från en linjär affärsmodellslogik till en mer cirkulär logik.

RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström föreläste 20 februari på Estrad om viktiga vägval och möjligheter vid en omställning. Med praktiska exempel på affärsmodellsinnovation hämtade från branscher som fordon, tunga fordonsdäck och kontorsmöbler gav de en bild av utmaningarna och möjligheterna i att övergå till en cirkulär affärsmodell.

Thomas Nyström pratade om cirkulär ekonomi utifrån perspektivet affärsidé och beskrev två typer av cirkularitet. En relativ cirkularitet handlar om att göra mindre skada, medan en absolut cirkularitet handlar om att skapa produkter helt och hållet av material som redan är producerat.

– Vi behöver gå mot den absoluta cirkulariteten. Det handlar inte om att den visionen skulle minska antalet produkter, utan om hur vi kan fånga produkter som finns i omlopp ute i samhället, sa Nyström.

Han menar att det är helt centralt att förankra transformationen till en cirkulär affärslogik i ledningen. Ofta förstår ledningen att omvärlden förändras och att en ny logik måste till i företaget. Utmaningen är att få ledningen att ändra en redan fungerande logik.

– Det är svårt att komma igenom med nya idéer om man inte kan bevisa att de är lönsamma. Men det är det vi hjälper till med, sa Thomas Nyström.

Och det är ju det som är grejen med cirkulär ekonomi – att lönsamheten inte är linjär. Det tar några år innan investeringar ger resultat. Enligt Thomas Nyström behöver företagsledare tänka som entreprenörer för att lyckas ställa om till en annan logik. Han menar att man behöver vara kreativ och frikoppla sig från den etablerade logiken för att hitta betalningsvilja i det cirkulära erbjudandet.

– Företag behöver räkna på de ekonomiska konsekvenserna. Det är några år innan det ger resultat, men underlättar om man anpassar produkten – och om det är enkelt att uppgradera. Bilar till exempel, som har en snabb värdekurva neråt, skulle man kunna uppgradera under tidens gång genom att byta ut komponenter. På så sätt kan värdet behållas över längre tid.

– Ett företags interna utmaningar handlar om hur de ska skapa, fånga och leverera ett värde, sa Nyström.

Om man tittar på utmaningar utanför företaget, så kräver cirkulära system många fler flöden och samarbeten än vad linjära affärsmodeller gör.

– Alla som samarbetar har olika affärsmodeller som måste samordnas, sa Ann-Charlotte Mellquist.

– Utmaningen blir att alla aktörer går tillsammans och erbjuder ett gemensamt värdeerbjudande. Man går från samarbete till samskapande. Och vem äger då erbjudandet?

Mellquist och hennes kollegor jobbar även med sådana frågor, om hur affärsekosystemet kan se ut och hur samskapandet kan gå till. För att förstå hur ekosystemet hänger ihop och lyckas gå mot en cirkulär affärsmodell behöver strategi och vision hänga ihop.

– Man måste alltid börja internt med affärsmodellen, och sedan jobba parallellt med flera modeller för att förstå ekosystemet och dess utmaningar, sa Ann-Charlotte Mellquist.

Slutligen talade Derek Diener om vikten av att mäta klimatavtrycken under transformationen mot en cirkulär affärslogik. Detta för att veta att man är på rätt väg.

– Vårt budskap här i dag är att genom att öka livslängden och därmed funktionen, kan man åstadkomma produkter som har bättre miljöprestanda än de som redan finns. Cirkulära affärsmodeller kan underlätta ett sådant utfall, sa Derek Diener.

Se hela föreläsningen som webb-tv och ta del av föreläsarnas presentation!

/Maria

torsdag, februari 20, 2020

Live 15.00–16.30 | Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer

Hållbarhet, resurseffektivitet, cirkularitet... Allt fler inser behovet av att ställa om. Men hur gör man? Och vilka utmaningar – och möjligheter – möter företag som genomför ett skifte mot mer hållbara affärsmodeller?

Snart får vi lära oss mer om dessa viktiga frågor. Temat för dagens föreläsning är ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer” och den genomförs i samarbete mellan ESBRI och RISE. Föreläsare är RISE-forskarna Derek Diener, Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström.

Välkommen i det gröna!
/Åse