fredag, december 20, 2019

Tack för i år – vi ses nästa decennium!

All I want for Christmas... Foto: Jakob Owens/Unsplash
Julen står för dörren, och därefter väntar ett helt nytt årtionde. Det känns som att det är läge att summera 2019, och lyfta fram en del av vad vi har hunnit med på ESBRI under detta händelserika år.

Vi har till exempel producerat fyra Entré och tio e-Entré. I början av året korade vi segrarna i DECA Innovation Challenge och Nytt&Nyttigt 2018 (vinnarna i 2019 års tävlingar presenteras i januari 2020!) Vi genomförde också en mycket uppskattad workshop för gymnasielärare med professor Saras Sarasvathy.

Under året fokuserade vi lite extra på två teman som vi fann särskilt relevanta, nämligen innovationer inom hälso- och sjukvård, samt inom jordbruket. Det märktes både i Entré och på Estrad. Under året arrangerade vi åtta ”vanliga” Estradföreläsningar och en specialare: Estrad:tech om artificiell intelligens.

På Estradföreläsningarna fick vi ta del av både den senaste forskningen från en rad olika lärosäten, både svenska och utländska. Vi fick också ta del av värdefulla erfarenheter från praktiker. Variansen i ämnesval var stor:

6 februari pratade Jennie Björk och Mats Magnusson på temat ”Att hantera risk och osäkerhet i innovation”.

14 mars diskuterade Vinit Parida och David Sjödin ”Digital business model innovation in the Swedish industrial ecosystem”.

11 april föreläste Jeaneth Johansson och Jens Nygren om ”Nya utmaningar för vårdens entreprenörer”. Därefter följde en paneldiskussion där Maria Kaaman, Flippa Kull, Ylva Ryngebo och Åsa Wallin deltog.

9 maj var temat ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” Lars Magnusson bidrog med forskningsperspektivet, och Christina Nyman med erfarenheter från bank- och finansvärlden.

25 september arrangerade vi för första gången Estrad under mässan Ekonomi & Företag. Niklas Elert och Magnus Henrekson diskuterade ”Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?”

24 oktober välkomnade vi återigen både forskare och praktiker till Estradscenen: Per Frankelius, Carolina Axelsson, Jonas Engström och Karola Reuterström. Rubriken var ”Agtech – kan Sverige ta täten?”

11 november var det världspremiär för Estrad West. Då testade vi nämligen att för första gången genomföra en Estrad utanför Stockholm. Succé! Temat var ”Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?” Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey presenterade först sin forskning. Därefter vidtog en paneldebatt med Lars Hjälmered och Anna Nilsson-Ehle.

10 december var det dags för Estradfinal med rekordmånga talare på listan – varav en robot! Under rubriken ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” talade Mårten Blix, Mark A Conley, Anthony Larsson, Linn Lindfred, Charlotte Mattfolk, Björn Eriksson, Pernilla Lilja, Peter Markowski, Cormac McGrath, Jan Söderqvist, Olle Wästberg och roboten Sparky.

Missade du någon av föreläsningarna? Det går fint att tillgodogöra sig dem i efterhand. Webb-tv från alla föreläsningar, sammanfattande blogginlägg, föreläsarnas presentationsbilder och mycket mer ligger på webben.

Nu är det snart tid för julmys och avkoppling, men jag vill ändå passa på att berätta att vi har laddat upp med två Estradföreläsningar i början av 2020.

Tidigare i höstas intervjuade jag Ester Barinaga för Entré och det var otroligt intressant att höra om hennes forskning. Hon berättade om hur hon inte bara vill studera sociala utmaningar, utan också bidra till att lösa problemen. Det gör hon bland annat i Kenya, där hon jobbar med sätta igång processer för att etablera lokala valutor. Jag hade knappt hört talas om lokala valutor innan jag började researcha inför intervjun, det var fascinerande!

29 januari kommer Ester Barinaga och María José Zapata Campos till Estrad för att prata om ”Grassroots innovations for inclusive economic growth”. Det vill du inte missa!

Anteckna även 20 februari i din kalender. Då får vi lära oss mer om ”Cirkulära affärsmodeller för entreprenörer”, det ser jag också mycket fram emot. Föreläsare är Ann-Charlotte Mellquist och Thomas Nyström.

Följ gärna ESBRI på Facebook, Twitter och Linkedin för de senaste uppdateringarna om både våra egna och andras aktiviteter.

Slutligen: Ett stort tack till alla er som har läst, deltagit, interagerat och på olika sätt bidragit till våra aktiviteter! Önskar er en härlig jul och ett glittrande nyårsfirande.

/Åse

torsdag, december 12, 2019

Digitalisering i fokus på Estradfinalen

Roboten Sparky lyssnade uppmärksamt när Linn Lindfred pratade om hållbarhet och cirkulära affärsmodeller. Foto: Viktor Aronsson.
I tisdags arrangerade vi en mycket välbesökt Estradfinal. Vi inledde med glögg och nätverkande. Med hjälp av våra förträffliga extrajobbare lyckades vi förvandla en ordinär skolsal till en riktigt mysig, julpimpad mingelyta.

Föreläsningen genomfördes i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, i deras vackra aula. Anthony Larsson gjorde ett fantastiskt jobb med att hålla ihop det späckade programmet som bestod av presentationer och paneldebatter. Talarna kom både från akademin och näringslivet, och är dessutom några av författarna till två nya böcker. Båda går att ladda ner kostnadsfritt:

”Digital Transformation and Public Services: Societal Impacts in Sweden and Beyond”

The Digital Transformation of Labor: Automation, the Gig Economy and Welfare

Under föreläsningen lyftes många viktiga aspekter på digitalisering fram. Det är omöjligt att få med alla här, men jag redogör för några exempel.

En viktig faktor som berör alla är datasäkerhet. Charlotte Mattfolk ansåg att även om det finns en fara med att samla en mängd data om individer på ett ställe, kommer det inom en snar framtid att finnas säkra lösningar för att skydda integriteten. Och det finns stora fördelar med en sådan databank. Däremot behöver vi ändra vår syn på att dela med oss av data om oss själva.

- Vi ger bort massor av personliga uppgifter till Facebook och Amazon, men när det gäller datainsamling som kan vara till hjälp för oss är vi mycket mer restriktiva. Vi måste ändra vårt mindset när det gäller data, sa Mattfolk.

Mark Conley lyfte fram problematiken i att individer i allmänhet litar allt mindre på de styrande i samhället. Det finns oerhört många privata företag som arbetar med säkerhet, och de samarbetar i stor utsträckning med offentliga aktörer som oftast inte själva har den kompetensen. Tyvärr finns inga studier om hur mycket säkrare samhället blir tack vare dessa samarbeten, men de kommer med all säkerhet att fortsätta vara verksamma under en lång tid framåt.

Hållbarhet och cirkulär ekonomi stod också i fokus under föreläsningen. Linn Lindfred poängterade att vi inte kan fortsätta som vi gör nu. Cirkulär ekonomi är inte en aktivitet som ska skötas av hållbarhetsavdelningen på företag, det måste genomsyra hela vårt samhälle och ändra vårt sätt att leva. Även om det krävs fler personer som är involverade i företag som tänker cirkulärt än i ”vanlig” business, är det absolut nödvändigt att ändra förhållningssättet.

- Det finns inga jobb på en död planet, betonade Lindfred.

Under föreläsningen medverkade också den finurliga roboten Sparky som gladde publiken med både kommentarer och armhävningar.

Vill du höra de övriga talarnas insikter om digitaliseringens effekter? Och kanske se hur många armhävningar Sparky gjorde? Se hela föreläsningen som webb-tv. Vi har också lagt ut föreläsarnas powerpointpresentation.

/Helene

tisdag, december 10, 2019

LIVE 17.00–18.30 | Digitalization and its impact on welfare and labor

1 robot, 12 experter, och omkring 200 deltagare! Det är verkligen bäddat för en grande finale på Estradhösten 2019.

Ämnet för dagens föreläsning är ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” och bland talarna finns både forskare och praktiker. De utgör några av författarna till två nya böcker som har getts ut av Routledge i oktober och november. Båda är open access, du hittar dem här och här.

Föreläsningen genomförs tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm.

Välkommen!
/Åse

måndag, december 09, 2019

Årets sista Entré ute snart

En liten tjyvkik på omslaget till Entré nummer 4, 2019
Hur jobbar agila coacher i företag som Spotify? Hur kan medarbetare bli mer kreativa i sin jobbvardag? Och kan man vara bildad i entreprenörskap? Frågorna får svar i årets sista nummer av Entré som är skickat till tryck. Om du är prenumerant kan du hitta tidningen i din brevlåda innan jul!

I nummer 4, 2019 rapporterar vi också om forskning kring nya teknikbaserade företags resursanskaffning, stora inköpssystem som missar de små leverantörerna, kunskapsintensivt entreprenörskap, och mycket mycket mer.

Det ska bli superspännande att se hur den tryckta tidningen ser ut, jag kan i alla fall avslöja att det ser väldigt bra ut på skärm. Och innehållet är det inget fel på heller, intressant forskning rakt igenom! I det här numret har jag haft förmånen att jobba med ett gäng duktiga människor, både nya och gamla bekantskaper, som jag vill rikta stora tack till.

På omslaget har vi ett riktigt stjärnskott till forskare (jag säger inte vem!) och hen är plåtad av Lukas Andersson, en ny fotografbekantskap för oss på ESBRI. Fantastiska bilder trots att dagsljuset vid fototillfället (klockan åtta en novembermorgon) var i princip obefintligt.

Duktiga frilansjournalisten Emmeli Nilsson är en annan ny bekantskap i detta nummer. Hon har intervjuat Gisela Bäcklander om hur man kan öka självledarskapet i ett företag – missa inte den artikeln!

Emilie Eliasson Hovmöller är också frilansjournalist. Vi har anlitat henne tidigare, och sedan haft ett uppehåll när hon har haft många andra uppdrag. Nu är vi mycket glada över att återknutit kontakten. Hon har intervjuat Anna Grzelec och Johan Petersson om deras respektive avhandlingar.

Layouten har som vanligt skötts av proffset Johan Brunzell. I varje nummer prövar jag hans tålamod genom att föreslå en massa saker (”Kan jag få se ettahuvudet i ljusturkost?” ”Kan du flytta puffen tre millimeter till höger?” ”Lägg illisen utfallande!”). Ibland blir det tokigt, men ibland riktigt bra om jag får säga det själv.

Ett extra stort tack till fantastiska Anna-Karin Florén som jag har lärt mig så mycket av under hennes tid på ESBRI. Innan dess var hon egenföretagare och vi har anlitat henne under många år, bland annat för att hon skriver så bra forskarporträtt. Anna-Karin har nu gått vidare till en ny roll, som projektledare på Forte. Grattis och lycka till – jag är övertygad om att allt kommer gå toppen!

Vilken forskning tycker du att vi bör rapportera om framöver? Har du idéer om hur Entré skulle kunna bli bättre? Hör gärna av dig!

/Åse

tisdag, december 03, 2019

120 användningsområden för skosnören

Nu är tävlingsveckan i DECA Idea Challenge över för i år. I tävlingen gäller det att hitta ett nytt användningsområde för ett vardagsobjekt, och sedan presentera idéprocessen, teamet och uppfinningen i en 3-minuters Youtube-video. Massor av gymnasieelever runt om i landet har klurat på kreativa användningsområden för årets objekt som var skosnören.

Därmed börjar den roligaste delen av arbetet med DECA för min del, nämligen juryarbetet. I år har vi fått in hela 120 tävlingsbidrag från 16 skolor i 9 län! Det betyder att deltagandet har mer än dubblerats jämfört med förra året. Det är ett fantastiskt resultat tycker vi, och det ska bli så spännande att ta del av elevernas idéer.

Det blir säkerligen tufft att utse de tre finalisterna som kommer att få finfina priser. I januari avslöjar vi vilka de svenska vinnarna är. Det bästa svenska bidraget går också vidare till den globala finalen där de kan vinna upp till 750 dollar.

DECA Idea Challenge genomförs av ESBRI i samarbete med Skolverket. Den är en del av Global Entrepreneurship Week.

/Helene

fredag, november 22, 2019

Välkommen till glöggmys och framtidsspaningar

När nätterna blir långa och kölden sätter in – då tar ESBRI och samlar ett helt gäng experter för att prata om digitaliseringens effekter på välfärden, jobben – och entreprenörskapet.

10 december är det dags för årets sista Estradföreläsning: ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” Föreläsningen genomförs i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, i deras aula på Sveavägen 65 i Stockholm. Vi kör i gång med glöggfika i anslutande rum 120 klockan 16.30, och sedan pågår själva föreläsningen mellan 17.00 och 18.30.

Jag tycker att det ska bli jätteintressant att ta del av de 11 Estradörernas kunskap och erfarenheter, det blir en mix av forskning och praktik. Först får vi lyssna till Mårten Blix, Institutet för näringslivsforskning, Anthony Larsson, Handelshögskolan i Stockholm, Linn Lindfred, JayWay, Charlotte Mattfolk, strategisk rådgivare, och Robin Teigland, Chalmers. Deras presentationer diskuteras av två paneler bestående av Björn Eriksson, tidigare rikspolischef, landshövding och president för Interpol, Pernilla Lilja, senior affärskonsult, Peter Markowski, managementkonsult, Cormac McGrath, Stockholms universitet, Jan Söderqvist, journalist, och Olle Wästberg, tidigare diplomat, riksdagsledamot och chefredaktör.

Uppmärksamma Estradbesökare noterar kanske att Anthony och Robin är två favoriter i repris för oss på ESBRI, de föreläste tillsammans i början av 2018 och vi har även skrivit om Robins forskning ett antal gånger, t ex i porträttartikeln i Entré nr 1, 2016. Resten av talarfältet är helt nytt i Estradsammanhang, kul det också!

Föreläsningen utgår från två nya böcker (open access, kolla här och här) där föreläsarna ingår bland författarna. Den är kostnadsfri men antalet platser är begränsat, så vänta inte för länge med att anmäla dig. Det är redan stort intresse och över 100 anmälda, jätteroligt!

Om du inte kan delta finns det såklart möjlighet att se livesändningen i stället (men då missar du det värdefulla nätverkandet…)

Trevlig helg
/Åse

tisdag, november 19, 2019

Hitta eldsjälen som vill utveckla företaget tillsammans med dig – gratis!

Saras Sarasvathy inspirerade gymnasielärare 18 november 2019. Foto: Viktor Aronsson.
November är en hektisk men rolig månad. ESBRI är svensk värd för Global Entrepreneurship Week (GEW) och inom ramen för GEW arrangerade vi i går en välbesökt workshop för gymnasielärare.

Huvudtalare var professor Saras Sarasvathy som är en ikon inom entreprenörskapsforskning och -utbildning. Hon har utvecklat metoden effectuation och är dessutom ett riktigt energiknippe, hon genomförde otroligt inspirerande övningar med lärarna.

Enkelt uttryckt handlar effectuation om att man utgår från de resurser som finns till hands, och agerar utifrån dem. Sarasvathy tog matlagning som ett exempel för att åskådliggöra vad effectuation innebär. Antingen letar man upp ett smaskigt recept och köper sedan ingredienserna till måltiden. Effectuation handlar i stället om att kolla vad man har i kylskåpet och laga måltiden av de befintliga ingredienserna. Det sistnämnda kan jag verkligen känna igen mig i, eftersom vi bor på landet och det är långt till mataffären…

Många stirrar sig blinda på de mest framgångsrika företagen, konstaterade Sarasvathy. De tror att entreprenörskap startar med en briljant idé som kläcks och lanseras på en stor marknad. Det är lätt att glömma att alla företag har startat i liten skala – och att de flesta har haft motvind.

– Då gäller det att vara duktig på att göra juice av citronerna, och kunna göra affärer även i dåliga tider, sa Saras Sarasvathy.

Ett vanligt (kalkylerat) sätt att fatta beslut kallas för causation, då gör man långsiktiga planer och håller sig till dem. Det är motsatsen till effectuation där man utgår från vad man kan göra med sina förutsättningar, sitt nätverk och sina intressen. Och Sarasvathy menar förstås att effectuation har många fördelar.

– Effectuation hjälper studenter att komma över de fyra främsta skälen till att de inte startar en verksamhet, även om de skulle vilja: 1) Jag har ingen idé. 2) Jag har inga pengar. 3) Jag är rädd för att misslyckas. 4) Jag vet inte hur jag ska gå tillväga.

Hon pratade också om ”affordable loss”. Ställ dig själv frågan: Vad har jag råd att förlora om jag startar företag? Kan jag spara ihop en buffert för att klara den första tuffa tiden? Har jag råd att anställa personal? Om inte – kan jag övertyga någon om att arbeta gratis för mig? Saras Sarasvathy menade att det absolut inte är någon omöjlighet.

Hon lär sina studenter att våga fråga. Stämmer företagets värderingar överens med den du frågar, är det större chans att de säger ja. Kanske hittar du en eldsjäl som vill utveckla företaget tillsammans med dig? Och även om så inte är fallet finns chansen att du får värdefulla råd och/eller kontakter.

Workshopen erbjöd också en stor portion erfarenhetsutbyten mellan de deltagande lärarna avseende hur de arbetar med entreprenörskap i klassrummet. Tulio Capriles från Kunskapsgymnasiet i Malmö  gav ett exempel. Hans elever har läst en av ESBRIs artiklar om Saras Sarasvathys forskning och sedan diskuterat i klassen hur de kan använda effectuation i sitt eget sätt att tänka och handla. Capriles menade att artiklarna i ESBRIs Kunskapsbank är lätta att ta till sig för eleverna och att han har stor nytta av det redaktionella material som finns där.

Jättekul att höra att våra texter kommer till konkret nytta i svenska gymnasieskolor! Botanisera gärna i Kunskapsbanken du också.

/Helene

fredag, november 15, 2019

Vad kan du skapa av skosnören?

Foto: Tirza van Dijk/Unsplash.
Alldeles nyss avslöjade teamet bakom DECA Idea Challenge vad årets hemliga tävlingsobjekt är, nämligen SKOSNÖREN! Därmed har startskottet gått för denna globala idétävling där ungdomar gnuggar geniknölarna. Det gäller att hitta ett nytt användningsområde för ett vardagsobjekt, och sedan presentera idéprocessen, teamet och uppfinningen i en 3-minuters Youtube-video.

DECA Idea Challenge är en av årets höjdpunkter tycker jag, den lyser verkligen upp den gråa och mörka novembermånaden. Det är också jättekul att se att intresset för tävlingen har vuxit så mycket i Sverige under den korta tid som ESBRI har varit ansvarigt för den.

Tävlingsperioden är 15–24 november så nästa vecka kommer det att sjuda av kreativitet i många klassrum runtom i världen. Tanken är att eleverna ska träna kommunikation, kritiskt tänkande, kreativitet och samarbete. Genom detta utvecklas deras innovativa och entreprenöriella förmågor.

DECA Idea Challenge genomförs av ESBRI i samarbete med Skolverket. Den är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

Trevlig helg – och lycka till med klurandet, alla tävlande!
/Helene

PS: Kolla gärna in förra årets vinnare för inspiration.

tisdag, november 12, 2019

Kunskapsintensiva innovativa företag behöver högutbildad kompetens

Glada Estradörer: Hjälmered, Konrad, Heidemann Lassen, McKelvey och Nilsson-Ehle.
I måndags åkte Magnus och jag västerut för att för första gången arrangera Estrad utanför Stockholm (även om det i många år har varit möjligt att ta del av föreläsningarna oavsett var man befinner sig, via livesändning och webb-tv). Ett stort tack till Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, för gott samarbete!

Vi hoppas kunna utveckla konceptet och arrangera föreläsningar på fler orter i framtiden. Kontakta mig om du har idéer!

Premiären av Estrad West i Göteborg handlade om kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap, KIE. Skillnaden mot ”vanliga” företag är att de kunskapsintensiva utvecklar och kombinerar avancerad kunskap inom olika områden för att öka konkurrenskraften. Den här typen av företag är viktiga för att förnya ekonomin, skapa socialt värde och nya arbetstillfällen.

Tre mycket kunniga talare gav olika perspektiv på temat:

Maureen McKelvey inledde och berättade att KIE-företag är snabbare och mer extrema i sitt entreprenörskap. De förekommer ofta i digitala och kreativa näringar – men också inom tillverkningsindustrin. Några exempel på sådana företag är Qamcom, Väderstad och Cellink. Utmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning. De behöver också vara globala för att täcka sitt kompetensbehov och ha en tillräckligt stor marknad. Vidare ser man att den här typen av företag ofta har kvinnor som grundare. De är också mer beroende av extern finansiering, teknologi och produkter jämfört med ”vanliga” företag.

Elmar Konrads forskning är inriktad mot de kreativa näringarna. Han menade att kombinationen av kreativt och kommersiellt absolut inte är något nytt fenomen. Kultur och konst har länge kombinerats med business, ekonomi och marknad. Individer som befinner sig i den kreativa sektorn men ser entreprenöriella möjligheter kallade han för Creative Creators. Konrad lyfte fram ett tyskt exempel på just en sådan person: Norbert Bauer har skapat ett kreativt landskap där artister har gjort installationer på små öar som kan besökas med båt. Bauer skaffade finansiering till projektet men såg sig inte som en entreprenör, utan enbart som artist.

Inom den här komplexa sektorn behövs både professionell, social, personlig och metodologisk kompetens, liksom en uttalad förmåga att fatta beslut och ta ansvar. Projekten behöver presenteras på ett bra sätt men det är också viktigt att ge ett bra intryck som person.

Dagens tredje talare var Astrid Heidemann Lassen. Hennes presentation fokuserade på olika former av digital disruption. Hon nämnde e-böcker som numera i stor utsträckning ersätter fysiska bokaffärer, olika streamingtjänster har ersatt skivaffärer och taxi ersätts till viss del av delningstjänster för transporter. Heidemann Lassens forskning visar att KIE-företag oftast är fokuserade på att hålla nere kostnaderna. De utvecklar hellre ett antal nya innovationer till låg kostnad än att göra en större satsning på ett framgångskoncept. Företagen är måna om konfidentialitet och sekretess, men i mindre utsträckning benägna att ansöka om patent för sina innovationer.

Vidare är innovationsförmågan och även utbildningsnivån hög inom kunskapsintensiva, innovativa företag. Den senare är markant högre inom den digitala sektorn än inom tillverkningsindustrin. Alla KIE-företag är mycket snabba och flexibla, och de egenskaperna framträder ännu tydligare inom digitala företag.

- Stora företag är relativt långsamma på nya bollar. De skulle ha mycket att vinna på att arbeta mer experimenterande, sa Astrid Heidemann Lassen.

Föreläsningen avslutades med en paneldiskussion där ytterligare två personer medverkade. Lars Hjälmered poängterade att det behövs mer kunskap inom politiken. Han menar att det finns ett antal frågor att agera på, exempelvis hur vi fyller kompetensbehoven och vad politiken kan göra för att driva på utvecklingen.

- Vi måste fokusera på hur vi kan agera för att förbättra konkurrenskraften, sa Lars Hjälmered.

Anna Nilsson-Ehle lyfte fram vad hon anser vara en nyckelfråga: Hur kan vi ställa om till en hållbar utveckling? Hon betonade vikten av relationer och allianser, samt att tillhandahålla god utbildning utifrån de behov som finns. Transporter och mobilitet behöver fungera på ett så optimalt sätt som möjligt. Det är också viktigt att vara anpassningsbar eftersom man då snabbt kan haka på möjligheter.

Panelen diskuterade det svenska utbildningssystemet och slutsatsen var att det behöver anpassas. Där behövs en större frihet och även möjligheter för elever att testa och misslyckas.

- Det är viktigt att lära ut olika kompetenser och det behövs såväl spetsutbildningar som bredare utbildningar, sa Maureen McKelvey.

Föreläsningen kommer inom några dagar att finnas på vår webb-tv-sida.

Följ oss gärna i sociala medier för uppdateringar och tips om spännande forskning. Vi finns både på Facebook, Twitter och Linkedin.

/Helene

måndag, november 11, 2019

LIVE från Göteborg 15.30 | Extreme entrepreneurship

EDIT 11/11 kl 15.33: Föreläsningen genomförs som planerat, men på grund av tekniska omständigheter som ESBRI inte kunnat råda över måste vi tyvärr ställa in den planerade livesändningen. Vi ber om ursäkt för detta! Föreläsningen kommer att filmas och kan hittas på vår webb-tv-sida senare i veckan. /Åse


Vi på ESBRI har arrangerat föreläsningsserien Estrad i Stockholm sedan starten 1997. I dag har vi, i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, fått möjlighet att ta Estrad till västkusten. Superspännande!

Temat för dagens föreläsning är "Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?" Forskarna Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey kommer att berätta om vad kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap egentligen är, och hur dess "extrema" utövare bidrar till samhället och ekonomin. Föreläsningen kommenteras av Lars Hjälmered och Anna Nilsson-Ehle.

Föreläsningen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

Välkommen!
/Åse

onsdag, november 06, 2019

Fåtal platser kvar till workshop med Sarasvathy

Foto: Agence Olloweb/Unsplash.
Är du gymnasielärare med intresse för entreprenörskap? Då har jag ett erbjudande till dig som du inte får missa:

18 november genomför vi en workshop med prisade professorn Saras Sarasvathy, Darden School of Business, University of Virginia, USA. Workshopen är kostnadsfri och det finns ett par platser kvar – så först till kvarn…

Vi startar klockan 15.30 och avslutar 19.30. Under de timmarna bjuds du på inspiration, kreativa övningar erfarenhetsutbyte, fika och mingelmiddag. Förutom att workshopen är ett tillfälle att träffa den eftertraktade Sarasvathy, får du också möjlighet att diskutera med andra lärare samt ansvariga för entreprenörskapsfrågor på Skolverket.

Saras Sarasvathy har i sin forskning utvecklat konceptet ”effectuation” som dessutom är en metod för lärande. Effectuation har fått stort genomslag bland forskare och lärare på universitet över hela världen. Hon har även arbetat med metoden på high schools i USA. 29 september i år belönades Sarasvathy med Legacy Impact Award av Global Consortium of Entrepreneurship Centers, för sin banbrytande forskning som haft stark påverkan på utvecklingen av entreprenörskapsutbildningar.

Vi har skrivit om henne många gånger, bland annat här på bloggen och i Entré.

Vill du delta i workshopen? Tveka inte, utan kasta iväg ett mejl till Helene direkt. Hon håller i de sista eftertraktade biljetterna.

/Åse

PS: Workshopen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

måndag, november 04, 2019

Nu drar vi västerut

Foto: Mathias Jensen/Unsplash
ESBRI har arrangerat föreläsningsserien Estrad i Stockholm i många år, och vi har skojat om att det vore roligt att skaffa en buss och åka på Estradturné i Sverige. Nu har det inte blivit så, men vi tar i alla fall ett första steg och arrangerar Estrad i Göteborg nu på måndag.

Tillsammans med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, genomför vi föreläsningen "Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?” 11 november. Då får vi lära oss mer om hur kunskapsintensiva företag utvecklar och kombinerar olika typer av kunskap, och vilken betydelse de har för att förnya ekonomin och skapa nya arbetstillfällen. Läs gärna mer om föreläsningen och anmäl dig om du vill delta, antalet platser är starkt begränsat.

Talare är Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey.

Jag ser verkligen fram emot detta, det ska bli både spännande och jätteroligt att ta del av forskningen och besöka bästkusten!

Befinner du dig inte i Göteborg på måndag eftermiddag? Inga problem! Vi livesänder alltid våra Estradföreläsningar. Du hittar sändningen på vår webbplats strax före föreläsningens start.

Föreläsningen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

/Helene

torsdag, oktober 31, 2019

Dags för entreprenörskapsfest!

Foto: Marius Ciocirlan/Unsplash. 
I morgon (1 november) startar årets Global Entrepreneurship Week (GEW).  ESBRI är svensk värd för evenemanget och sätter fokus på entreprenörskap och innovation tillsammans med miljoner människor i 170 länder. Över hela världen genomförs entreprenörskapsaktiviteter denna vecka i en manifestation för företagsamhet och innovationskraft. GEWs huvudvecka är 18–24 november men kampanjen pågår under hela månaden.

Det finns redan 180 aktiviteter i det svenska kalendariet så ta gärna en titt och se om det är något event som du vill delta i. Har du kanske också tips på evenemang som du tycker borde finnas med i GEW-kalendariet? Hör av dig till oss!

ESBRI arrangerar flera aktiviteter under GEW. Bor du i Göteborgstrakten så hoppas jag att vi ses när vi för första gången tar Estrad till västkusten. Föreläsningen arrangeras i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap vid Göteborgs universitet. Temat är ”Extreme entrepreneurship – what can we learn from KIE?”

Om du är gymnasielärare har du möjlighet att delta i en eftermiddagsworkshop med inspiration, kreativa övningar och erfarenhetsutbyte 18 november. Detta är ett exklusivt tillfälle för gymnasielärare som arbetar med entreprenörskap och innovation att träffa professor Saras Sarasvathy, Darden School of Business, University of Virginia, USA. Under workshopen får du också möjlighet att diskutera med andra lärare samt ansvariga för entreprenörskapsfrågor på Skolverket. Mejla mig snabbt om du vill knipa en av de sista platserna.

Tillsammans med Skolverket arrangerar vi idétävlingen DECA Idea Challenge. Det är en rolig och spännande möjlighet för gymnasieelever att utveckla och visa sin kreativitet, och samtidigt lära sig mer om den entreprenöriella processen. Tävlingen utmanar gymnasieelever att hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Några exempel på sådana objekt från tidigare tävlingar är kartonger, gummiband och PET-flaskor. Förra året var objektet gem och vi fick in  många uppfinningsrika bidrag, se de svenska vinnarna här.

Känner du någon lärare eller elev på gymnasiet? Tipsa gärna om workshopen och DECA Idea Challenge. Happy GEW (och halloween)!

/Helene

tisdag, oktober 29, 2019

Det bubblar i lantbruksbranschen

Estradgänget Engström, Axelsson, Reuterström och Frankelius. Foto: Viktor Aronsson.
- Branschen är inte gammal och mossig, utan högt specialiserad och framåt.

Det sa Jonas Engström som leder RISE-projektet ”Testbädd digitaliserat jordbruk”. Han var en av paneldeltagarna under förra veckans Estradföreläsning med rubriken ”Agtech – kan Sverige ta täten?” Under hösten har vi djupdykt i temat gröna innovationer med både ett 6-sidigt tema i Entré och denna Estradföreläsning.

Allt hänger ihop med allt – och när samhället nu ska bli klimatneutralt påverkas våra matvanor, vi ska producera energi på nya sätt och byta till biobaserade plaster. I navet för allt detta står faktiskt lantbruket. Det brukar kanske inte betraktas som den mest snabbrörliga branschen, men:

- Just nu sker en revolution. Det bubblar i lantbruksbranschen. Folk tror att det är en trög bransch, men lantbruket ligger före, sa Per Frankelius, dagens huvudtalare.

Han är innovationsforskare på Linköpings universitet med fokus på gröna näringar. Frankelius menade att föreläsningens titel var felformulerad, eftersom Sverige sedan länge är ett pionjärland inom utveckling av jordbruksteknik. Föreläsningen kom också att till stor del handla om teknikutveckling.

Per Frankelius inledde sin föreläsning med en historisk tillbakablick, och exemplifierade med bland annat Chalmers eltraktor från 1959 – en föregångare till dagens elektrifierade fordon. Han berättade också att produktivitetsökningen inom jordbruket har varit snabbare än inom någon annan näringsgren under 1900-talet. Men i dag står lantbruket inför helt nya utmaningar som ändrade matvanor, växande befolkning, miljökrav och klimatförändringar.

- Det handlar om enorma mängder livsmedel som ska fram, samtidigt som klimatförändringar medför att den odlingsbara marken minskar med fem procent per hundra år i USA och Europa, sa han.

I Sverige och världen tas nu många stora initiativ inom området Agtech. Några svenska satsningar som nämndes under föreläsningen är Agtech 2030, Testbädd digitaliserat jordbruk, Vreta kluster och Agroväst.

Intressanta teknikområden är enligt Frankelius: olika former av bevattning, robotisering, höghastighetsförädling, nya metoder för bevattning och avvattning, AI, ultragrund bearbetning och utvecklingen av bioekonomin där plast och gummi ersätts med fossilfria motsvarigheter. Ett spännande exempel är sensorer med kameror som monterade på sprutramper kan avgöra vad som är ogräs och bespruta enskilda plantor med vattenånga eller olja i stället för växtskyddsmedel. Samma teknik kommer sannolikt att kunna användas i andra syften, till exempel vid gödsling, och skulle då kunna spara stora mängder fosfor.

Sverige är också en intressant arena för att ta fram och prova ut nya produkter.

- Vi har många klimatzoner i Sverige och frekventa väderomslag. Dessutom är svenska lantbrukare tekniktillvända och investerar mer i teknik än lantbrukare i andra länder, sa Per Frankelius.

Hans anförande följdes av en paneldiskussion där Carolina Axelsson, Elmia och Karola Reuterström, Stora Lövhulta gård, deltog tillsammans med Jonas Engström. De diskuterade bland annat lantbrukens lönsamhet och kompetensförsörjning, som också är avgörande frågor för att nya innovationer ska vinna insteg och leda till verklig förändring.

Föreläsningen hölls 24 oktober på Finlandshuset i Stockholm. Se den i sin helhet!

Vill du fördjupa dig ännu mer i grön innovation rekommenderar vi Entréartiklarna:
”Det handlar om vår överlevnad”
Hallå Anna-Karin Hatt!
”Forskning sätter hållbar mat på bordet”
Ny svensk antologi om lantligt entreprenörskap
Fler lästips om grön innovation

/Anna-Karin

torsdag, oktober 24, 2019

LIVE 15.00-16.30 | Agtech - kan Sverige ta täten?

Grön innovation genomsyrar ESBRIs höst. Det är temat för både Entré nr 3, 2019 och för dagens Estradföreläsning.

Huvudtalare är docent Per Frankelius, Linköpings universitet. Han har föreläst på Estrad flera gånger tidigare och brukar alltid leverera en bra mix av intressant forskning, praktiska erfarenheter, humor och oväntade referenser. Läs exempelvis hans text på DN Debatt om rymdtekniken som finns invävd i vårt samhälle, eller artikeln i The Lancet om hur matbrist är en underliggande orsak till krig. Ännu mer om Per finner du i ESBRIs Kunskapsbank.

Hans anförande följs av en paneldebatt med Carolina Axelsson, Elmia, Jonas Engström, RISE, och Karola Reuterström, lantbrukare. Det ska bli spännande att höra deras olika infallsvinklar på agtechtemat.

Hur kan livsmedelsproducenter dra nytta av den nya, avancerade tekniken? Vilka kompetensbehov finns? Och kan svenska företag ta en tätposition inom gröna näringar? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras under föreläsningen. Varmt välkommen att delta!

/Åse

fredag, oktober 18, 2019

Vi surfar vidare på den gröna vågen


Drönare som håller koll på skörden. Sensorer som mäter jordkvaliteten. Självkörande jordbruksmaskiner som kan arbeta dygnet runt. Och urbana bergrumsodlingar, där grönsakerna frodas i näringslösning. Jordbruk är en framtidsbransch, och innovationerna är häpnadsväckande.

På torsdag ska det bli riktigt spännande att höra Per Frankelius, Linköpings universitet, Carolina Axelsson, Elmia, Jonas Engström, RISE, och Karola Reuterström, lantbrukare, berätta om tekniken som redan är i bruk, och innovationerna som ska ge oss vårt dagliga bröd i framtiden. Stora satsningar görs i Sverige, och det finns förhoppningar om att våra agtechföretag kan ta en internationell tätposition.


Trevlig helg,
Åse

måndag, oktober 07, 2019

Gröna vågen igen

Foto: Wolfgang Hasselmann/Unsplash
När jag var liten jobbade båda mina föräldrar, och även min faster och farbror faktiskt, på Alfa Laval. Det var vårt ”familjeföretag” kan man säga. Min mamma var anställd på avdelningen Farm Center och det var alltid spännande att få följa med henne till jobbet. I foajén stod en glasfiberko i naturlig storlek, och i ett skåp utanför matsalen myllrade det av småkossor i alla möjliga färger och material. När medarbetarna åkte på jobbresor till återförsäljare i andra länder var det ”kotym” (sorry, kunde inte låta bli) att köpa med sig en souvenir hem till Tumba.

Ibland på helgerna åkte vi till testanläggningen Hamra gård och klappade kalvarna. En gång, och det här var på det tidiga 1980-talet – innan allt som hade med föräldrar att göra var ”pinigt”, fick hela min klass åka på studiebesök till gården. Min mamma var guide och berättade om ny teknik som var under utveckling, bland annat automatiserade mjölkningsmaskiner.

Mamma var också med och tog fram ett slags halsband som frigående kor hade på sig i ladugårdar. I hänget, transpondern, fanns all data om kons hälsa och matbehov. När kon stack in huvudet i en foderautomat portionerades mat i rätt mängd och proportion ut. Jag minns att jag tyckte det lät väldigt avancerat.

Utvecklingen har förstås gått vidare sedan dess, och det kommande numret av Entré handlar till stor del om gröna innovationer. Vad finns det för utmaningar? Hur ligger Sverige till i ett internationellt perspektiv? Vad kan vi vänta oss för innovationer framöver? Superspännande, tycker jag!

För temaartiklarna om grön innovation har Anna-Karin intervjuat forskarna Charlotte Norrman, Linköpings universitet, Jonas Engström, Rise, Per-Anders Langendahl, SLU, samt Anna-Karin Hatt som är vd och koncernchef för LRF. Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket, har bidragit med ett inlägg under vinjetten ”Åsikten”.

I Entré nr 3-19 kan du också läsa om CSR-arbete i mindre företag, hur spelföretagen tar hjälp av engagerade gamers, internationaliseringsmönster i svenska tillverknings- och handelsföretag, och företagarforstran i familjerna Wallenberg och Ekman. På porträttsidan möter du Ester Barinaga, social entreprenör och praktiknära professor.

Tidningen är nu skickad på tryck och dyker förhoppningsvis upp i en brevlåda nära dig i nästa vecka.

Men innan jag slutar måste jag bara dela med mig av ytterligare en personlig betraktelse. Min 10-åring är mycket miljömedveten och vill gärna prata om smarta idéer som kan rädda världen. Uppfylld av det gröna innovationstemat i Entré tänkte jag att jag skulle berätta lite om precisionsjordbruk och användningen av drönare. Men det var tydligen old news: ”Mamma, det där vet jag redan. Min klass har ju varit på studiebesök på Berga…”

Framtiden ser ljus ut. Och grön!
/Åse

EDIT: Grön innovation är också temat för vår nästa Estradföreläsning. Kasta in din anmälan redan nu! Vi siktar på fullt hus :-)

torsdag, september 26, 2019

Grundförutsättningarna viktigast för att stärka entreprenörskapet

I går arrangerade vi höstens första Estradföreläsning, det skedde i samarbete med mässan Ekonomi & Företag. Vi befann oss mitt i ett myller av utställningar och seminarier, och deltagarna bestod av både mässbesökare och vår vanliga Estradpublik. Det var jätteroligt och annorlunda!

Niklas Elert och Magnus Henrekson presenterade resultat och reformförslag utifrån en europeisk forskningsstudie, FIRES (Financial and Institutional Reforms for the Entrepreneurial Society). Studien har resulterat i boken ”The Entreprenurial Society: A Reform Agenda for the European Union”(Springer 2019). Läs mer om boken och ladda ner den kostnadsfritt.

Så hur är läget när det gäller entreprenörskap och innovation inom EU? Enligt Elerts och Henreksons forskning är det inget vidare, även om vi i de nordiska länderna ligger bättre till än många andra länder. Det har flera orsaker enligt talarna: Tillgång till finansiering är en viktig faktor. Entreprenörer har sällan tillräckligt med eget kapital så därför behövs kompletterande finansiering från exempelvis familj, vänner eller i vissa fall riskkapitalister. Sparandet kanaliseras i dag till stora institutionella aktörer, exempelvis pensionsbolag. Att istället slussa detta kapital (eller i alla fall delar av det) till små, innovativa företag skulle underlätta kapitalförsörjningen, menar de.

Kultur och attityder är också viktiga. Men det fungerar inte att åka iväg någonstans – till exempel till Silicon Valley – och få inspiration för att sedan åka hem och göra likadant. Inte heller att jämföra med företag som har lyckats. Åtgärder uppifrån brukar sällan vara lyckosamma.

I stället bör myndigheterna underlätta för entreprenöriella individer som vill förverkliga sina idéer, enligt Elert och Henrekson. Och då behövs reformer. Grundförutsättningarna måste ordnas, annars är det inte så stor vits att göra enskilda insatser. Socialförsäkringssystem och alla andra komponenter hänger ihop och påverkar varandra. Det går inte att isolera en faktor för att öka innovation och entreprenörskap.

Skattesystemet ska vara så neutralt som möjligt och konkurslagstiftningen måste anpassas. Det finns i dag ett stigma runt misslyckanden. Det ska vara lätt att ge sig in på en ny marknad – men man ska också kunna misslyckas.

Även utbildningssystemet bör ses över – alla ska tillgodogöra sig de nödvändiga kunskaperna men det måste också finnas plats för nytänkare. Alla elever ska inte tryckas in alla i samma mall.

Det här var ett litet axplock av de förändringsförslag som Niklas Elert och Magnus Henrekson lyfte fram. Läs också IFN:s artikel om föreläsningstillfället, och se gärna hela föreläsningen som webb-tv. Då kan du också ta del av den avslutande frågestunden som var mycket spännande.

/Helene

onsdag, september 25, 2019

LIVE 15.00-16.30 | Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?

Äntligen! I dag drar vi igång Estradhösten, och det sker under mässan Ekonomi & Företag i Kista. Den ena talaren är en gammal räv i Estradsammanhang, nämligen Magnus Henrekson. Den andra talaren, Niklas Elert, gör i dag sin premiär på ESBRIs Estrad. Varmt välkomna båda två!

Magnus och Niklas forskar på IFN, Institutet för näringslivsforskning, och temat för deras föreläsning är ”Hur kan vi stärka det europeiska entreprenörskapet?”. De kommer att prata utifrån boken ”The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union” (Springer, 2019) som de har skrivit tillsammans med Mark Sanders vid Utrecht University. Boken kan laddas ner kostnadsfritt.

Enjoy!
/Åse

onsdag, september 11, 2019

Hur kan vi främja ett entreprenöriellt och hållbart Europa?

För närvarande sveper en populistisk nationalistisk våg över Europa. Vi behöver vända den utvecklingen, och möjliggöra en socialt och ekologiskt hållbar och innovationsdriven tillväxt. Hur kan det göras?

IFN-forskarna Niklas Elert och Magnus Henrekson har nyligen gett ut en bok där de presenterar ett antal reformer för att främja ett entreprenöriellt samhälle. De kommer att medverka i vår första Estradföreläsning för hösten som genomförs under mässan Ekonomi & Företag 25 september. Den ser jag verkligen fram emot!

Då kommer de att presentera en företagarvänlig reformstrategi med konkreta åtgärder inom följande områden: rättsstaten och skydd av äganderätt, beskattning, finans- och kapitalmarknader, arbetsmarknader och socialförsäkringssystem, öppna produktmarknader samt mobilisering av humankapital för entreprenörskap.

Kombinera gärna Estrad med ett besök på mässan. På programmet finns spännande utställare och seminarier. Vad sägs om att lära dig psykologiska trix för att nå resultat du inte trodde var möjliga, eller få veta hur AI kan förbättra affärsprocesser?

Registrera dig till mässan (kostnadsfritt!) och anmäl dig till Estrad (också kostnadsfritt!) så ses vi i Kista.

/Helene

tisdag, september 03, 2019

Utbilda i entreprenörskap, till vilken nytta?

Rasmus Rahm försvarade sin avhandling 2 september 2019. Foto: Ola Gustafsson.
Först av allt ett stort grattis till Rasmus Rahm, som i går la fram doktorsavhandlingen ”Epistemologies of Entrepreneurship Education: Experiments and Outcomes” vid Handelshögskolan i Stockholm. Jag deltog i disputationen, det var mycket intressant.

Rasmus Rahm, vd för Stockholm School of Entrepreneurship (SSES), har i sin avhandling använt data från SSES verksamhet för en longitudinell studie över effekterna av entreprenörskapsutbildningar. Han har följt studenter som har gått SSES-utbildningar, i vissa fall så långt tillbaka som 18 år.
Rasmus Rahm. Foto: Ola Gustafsson.

Många sätter stort hopp till entreprenörskap. Det har en positiv klang och förhoppningar finns om att det ska lösa all världens problem, från att lyfta människor i fattigdom till att bidra till klirr i skattkistan, med nya Spotify och Klarna.

Konsekvensen är att stater, organisationer och förmögna privatpersoner eller stiftelser spenderar stora pengar på att uppmuntra entreprenörskap, till exempel via entreprenörskapsutbildningar. Men innan Rasmus Rahms avhandling fanns, enligt opponenten Benson Honig, professor vid McMaster University i Kanada, mycket få studier som visar vilka effekter entreprenörskapsutbildningar faktiskt har – och hur de bör utformas för att ge det resultat man är ute efter.

Det är också oklart vilka resultat av entreprenörskapsutbildningarna som faktiskt efterfrågas. Ofta hoppas man på fler och mer framgångsrika företag, men kanske leder utbildningarna även till mer kreativa anställda, eller större yrkesmässigt välbefinnande? Ingen vet riktigt.

Avhandlingens resultat diskuterades dock sparsamt under disputationen, i stället tog opponenten fasta på de utbildningsfilosofiska perspektiv som avhandlingen vilar på. Merparten av diskussionen kom därför att handla om realistiska eller antirealistiska förhållningssätt till utbildningars utformningar och möjligheter.
Benson Honig. Foto: Åse Karlén.

I korthet: Enligt det realistiska förhållningssättet värderas traditionellt lärande – teoretisk inlärning – högre än praktisk. Antirealisterna anser i stället att experimentellt lärande leder till större framgång. Realisterna menar att affärsmöjligheter finns i omgivningen och det är upp till mig som entreprenör att exploatera dem, medan antirealisterna menar att det är entreprenören själv som skapar affärsmöjligheter.

Rahm berättade att han själv har haft en realistisk utgångspunkt för sitt skrivande, men svängt under arbetet. Han konstaterade att resultaten av de mer experimentella utbildningarna är bättre – om målet är just fler och mer framgångsrika entreprenörer. Det spekulerades i om en orsak till detta är att de experimentella utbildningarna påminner mer om de verkliga arbetsförhållanden som många företagare verkar under.

Benson Honig reflekterade över om det är rimligt att dela in utbildningar i de här två boxarna och saknade diskussioner kring social konstruktion och pedagogisk konstruktivism i relation till realism/antirealism.

Slutligen ansåg Honig att Rahms doktorsavhandling hade revolutionerat forskningsfältet, att det behövs betydligt mer av den här sortens randomiserade studier, och att avhandlingen hade fått honom själv att fördjupa sig i ämnet.

Som vd för SSES driver Rasmus Rahm en mycket spännande verksamhet, där resultaten av hans avhandling sannolikt är till stor nytta. Jag har ju privilegiet att få se honom och medarbetarna på SSES ”in action” varje dag, eftersom vi på ESBRI delar lokaler med SSES, och ser mycket fram emot att få följa deras arbete.

En längre artikel om avhandlingen, med fokus på slutsatser och implikationer, kommer i Entré framöver. Håll utkik!

/Anna-Karin

fredag, augusti 23, 2019

För att lösa nya problem krävs nya sätt att tänka

Foto: Justin Luebke/Unsplash.
De flesta tycker att det är jobbigt att inte veta. Jag också. Våra hjärnor är programmerade att undvika det oväntade och att föredra det vi har visshet om. Osäkra eller tvetydliga situationer kan få oss att känna oss inkompetenta, generade och skamsna. Men trots allt lever vi i en värld full av ovisshet, komplexitet och ombytlighet.

I somras läste jag boken ”Ovetskap – konsten att göra ovisshet till en tillgång” (Liber, 2018). Författarna Steven D’Souza och Diana Renner presenterar ett alternativt sätt att hantera kunskap och expertis – nämligen att uppskatta att inte veta, i stället för att frukta det. De menar att det är genom ”ovetskap” som vi utvecklar en undersökande tankegång och på det sättet upptäcker, engagerar och skapar nya sätt att hantera olika typer av utmaningar och problem. Att lösa nya problem med gamla sätt att tänka är inte längre användbart i den nya komplexa världen. Det krävs en aktiv process, ett val att öppna sig för nya erfarenheter och lärande. Därigenom kan vi få tillgång till ny, framväxande kunskap, anser D’Souza och Renner.

De delar med sig av berättelser om personer som hamnat i olika situationer där de inte har kontroll, och även vanliga reaktioner när man hamnar i en situation där man inte vet vart man är på väg. Författarna ger råd om hur man bör tänka när man hamnar i situationer som man inte har koll på. Nyfikenhet öppnar oss och kan hjälpa oss att göra nya kopplingar som är viktiga för att bli framgångsrika i det okända. Sedan behövs ett visst mått av djärvhet för att våga ta steget. Och humor är bra att ta till, skriver författarna. Det är till hjälp för att avväpna svåra situationer och hantera de negativa och obekväma känslor som väcks.

I boken finns ett bra tips på hur man kan hantera sina tvivel inför en ny idé. Testa en prototyp av idén under en försöksperiod på 90 dagar, och utan att på förhand bestämma dig för hur du ska göra om idén visar sig vara framgångsrik. På så sätt avlägsnas rädslan för att pröva något nytt eftersom möjligheten att återvända till det invanda och normala finns kvar. 90 dagar är precis tillräckligt för att få upp farten och göra en rättvis bedömning av om idén är genomförbar eller inte.

Boken ger bra stöd om du är på väg in i något nytt eller vill vara beredd om du hamnar i en ovan situation.

/Helene

onsdag, juli 10, 2019

Sommarläsning: Upprepade misslyckanden i bagaget ger bra ledarskap

Det här med ledarskap kan vara svårt och komplext. Förutsättningarna ändras hela tiden och det går dessutom snabbt. Professor Alf Rehn har skrivit en underhållande och insiktsfull bok om ledarskap, ”Ledarskapsparadoxen. Omöjligheterna som gör dig till en sann ledare” (Volante, 2019). Han menar att det finns ett antal paradoxer som en ledare möter, och i boken ger han praktiska tips på hur man kan tackla dem.

Det går inte att följa en standardmetod från Silicon Valley, anser Rehn. I stället gäller det att utgå från den egna organisationens förutsättningar och vara flexibel. En bra ledare använder eftertanke, strategi, empati och handlingskraft för att navigera i ledarskapets alla paradoxer – och söker aldrig efter färdiga handlingsmanus.

Alf Rehn framhåller att det är viktigt att vara tidseffektiv som ledare, och med det menar han att se till att det finns tid i kalendern som möjliggör ett viktigt samtal eller möte. Det måste också finnas tid för att drömma – det är något som ledare behöver göra, enligt författaren. Det kan handla om både framtidsdrömmar och mardrömmar i stil med: ”Vad gör vi om det värsta händer?”

Rehn berättar om den finländska företagaren Topi Sukari, han var en riktig drömmare som ingen trodde på. Men han lyckades med att både etablera en stor möbelfirma med 50 butiker, och två shoppingcentrum där ingen trodde att någon skulle handla.

En ledare bör se sitt handlande som experiment. Ibland lyckas det alldeles förträffligt och ibland går det mindre bra. Vad som gör en bra ledare är förmågan att lära sig av sina misslyckanden och agera utifrån de erfarenheterna. Ledarskap ses ofta som synonymt med att lyckas, men det ligger väldigt mycket i att ta vara på lärdomar från de misslyckanden som man har i sitt bagage.

Boken är värdefull läsning för alla som har någon form av ledande position – eller vill hitta ett bra sätt att navigera i sitt eget liv.

Om du redan har läst Alf Rehns bok, eller är mer intresserad av andra ämnen, tycker jag att du ska ta en titt bland våra boktips. Här finns böcker om idégenerering, tillitsbyggande, biomedicin och många andra ämnen – allt kopplat till entreprenörskap förstås.

Passar också på att tipsa om våra artiklar och webb-tv. Perfekt som förströelse/förkovran i sommar!

/Helene

torsdag, juni 13, 2019

Entré nr 2 i tryckpressen

Företagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré rymmer en hel del samhällskritiska perspektiv med forskare som tar sig an företagsfinansiering, innovation och socialt entreprenörskap med stöd av postkolonial och normkritisk teori.

Efter några dagars intensivt arbete med slutredigeringen är Entré nr 2 överlämnad till tryckeriet. Den bör landa i din brevlåda om ett par veckor.

Tidningens tema handlar om socialt entreprenörskap i utvecklingsländer. Syftet är gott, men företeelsen är förknippad med särskilda utmaningar. Vi sätter ljuset på etiska frågor, maktperspektiv och demokratiska dilemman. Till hjälp har vi bland andra Ruth Brännvall och Mathias Karlsson, som har skrivit varsin doktorsavhandling om socialt entreprenörskap. Också Åsikten berör temat, när Pontus Engström, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, ifrågasätter nyttan med mikrolån.

Mats Magnusson porträtteras av Åse. Han är professor i produktinnovationsteknik på KTH och jobbar på institutionen för maskinkonstruktion. Här samarbetar innovationsforskare, ingenjörer och designer.

-Vi innovationsforskare identifierar problem, medan ingenjörerna vill lösa problem. Designer arbetar normbrytande, de provocerar och ser vad reaktionen blir, säger Magnusson.

Han tycker att miljön leder till nya frågor kopplade till innovation och jobbar gärna med aktuella frågor som självkörande bilar och AI. Dessutom deltog han nyligen i SM i styrkelyft. Vilken placering han fick? Om det kan du läsa i porträttet.

Också i Entré nr 2:

· "Normkritisk innovation är mer hållbar", intervju med Linda Paxling

· "Kunskap bärs av människor", intervju med Guido Buenstorf, gästforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

· "Problemen sitter i väggarna", Aija Voitkane om ojämlik fördelning av offentligt riskkapital.

Spännande va? Kan du inte behärska dig till dess att papperstidningen kommer kan du läsa tidningen digitalt redan nu på Issuu.

/Anna-Karin