onsdag, maj 22, 2019

”Allting är möjligt i Kina”

Marie Wall var en av talarna på Sweden-China Entrepreneurship Forum som genomfördes i Stockholm 13 maj 2019. Foto: Viktor Aronsson.
I förra veckan arrangerade vi Sweden-China Entrepreneurship Forum 2019 tillsammans med Scandinavia Haining Center och i samarbete med PRC Haining Municipal Government, Haining High-Tech Industrial Park och Haining Economic Development.

Haining är en kinesisk stad med drygt en miljon invånare. Staden ligger 125 kilometer väster om Shanghai och 60 kilometer öster om Hangzou. Haining har flera högteknologiska utvecklingscentrum och är känd bland annat för sin läderindustri.

Under förmiddagen genomförde vi också tävlingen Haining Day Competition. Sex svenska företag som vill etablera sig i Haining presenterade sina affärsidéer för en jury bestående av både svenska och kinesiska medlemmar. Därefter tog juryarbetet vid. Efter lunchen anslöt uppemot 200 deltagare till eftermiddagens inspiration och nätverkande. I slutet av dagen presenterades vinnarna av tävlingen, mer om dem nedan. Men först vill jag dela med mig av några viktiga lärdomar som jag tog med mig från konferensen.

Marie Wall är startupansvarig på näringsdepartementet. Deras målsättning är att säkerställa att det finns ett bra ekosystem för företag i Sverige, och även se till att företagen får tillgång till större marknader. Näringsdepartementet ser Kina som en av världens viktigaste marknader.

I slutet av 2018 åkte Marie till Kina tillsammans med Nannan Lundin som är forskningsattaché i Kina. Nannan kunde tyvärr inte medverka på plats men var med via länk från Beijng. Marie Wall beskrev den kinesiska marknaden som innovativ, snabbrörlig och växande, men också komplex:

- Allting är möjligt i Kina, men ingenting är enkelt. I Europa är det precis tvärtom. Här är allt enkelt, men allt är definitivt inte möjligt.

På grund av komplexiteten i Kina är det nödvändigt att hjälpa svenska företag att hitta rätt samarbetspartners där, menade Marie. Företag kan inte bara åka dit och förvänta sig att de ska kunna etablera sig och växa. Sverige måste se till att samarbetet med olika inkubatorer och städer fungerar. Första steget är att etablera relationer med olika partners i Kina. Det är också viktigt att öka kännedomen om den kinesiska marknaden bland svenska investerare.

Nannan Lundin poängterade att svenska företag behöver hjälp med att hitta kunder och partners för att testa sin affärsidé i Kina. Det kan vara nödvändigt att ändra produkter och tjänster för att de ska fungera på den kinesiska marknaden. Sedan behövs ett stödsystem för att hjälpa företag att fortsätta utveckla sina produkter och sin verksamhet. Utvecklingen går mycket snabbt i Kina, och företag måste vara beredda på att arbeta hårt för att inte bli omsprungna på vägen mot framgång.

Ett företag som har etablerat sig i Kina är Hasta Group AB. Grundaren Stefan Schörling framhöll att det inte är enkelt att etablera sig i Kina men att samarbete är nyckeln för att lyckas. Det finns enorma resurser i Kina men det fungerar inte att åka dit och på egen hand försöka etablera sig. Vidare behöver man lära sig att lyssna.

- Man måste vara ödmjuk inför landets kultur och bygga tillitsfulla relationer. Och man får inte ge upp, sa Stefan Schörling.

I slutet av dagen korades de tre vinnarna i Haining Day Competition. Följande företag var med och tävlade:

- Epiluvac har utvecklat en teknik inom halvledarindustrin som är användbar bland annat för grafenproduktion.

- Trice Imaging ger vårdpersonal och patienter tillgång till medicinska bilder för snabb och säker diagnos.

- Ophena AB tillhandahåller säkra och hållbara stigbyglar med en magnetisk teknik.

- Trifilon AB integrerar växtbaserade biokompositer i den nuvarande produktionen av plast och minskar därigenom klimatpåverkan.

- Byte Motion AB har utvecklat en plattform som förenklar hantering och programmering av robotar samt ökar flexibiliteten.

- Performance Sk8 Europe AB konstruerar och producerar skateboardteknik i säkra och hållbara material med hjälp av robotteknik.

Och hur gick det då? Jo, förstapriset kammades hem av Epiluvac och andraplatsen togs hem av Trifilon. Tredjepristagare blev Byte Motion. Stort grattis till alla tre! Men egentligen är alla de tävlande företagen vinnare, eftersom de erbjuds varsin resa till Haining för att lära sig mer om vad regionen har att erbjuda företag som vill etablera sig där.

Zhu Jianjun, Secretary of China Haining Municipal Committee, presenterade hur regionens program är utformat. De svenska företag som vill etablera sig i Haining erbjuds en mängd förmåner och kontakter med både samarbetspartner och banker. På så sätt blir deras startsträcka kortare och enklare.

Yang Song från Bioprocess Control vann förstapriset i 2018 års Haining Day Competition och reste till Haining i höstas. Han framhöll att programmet var mycket välordnat och effektivt. Han fick snabbt träffa representanter från myndigheter och banker så det blev en förvånansvärt smidig process. Yang Songs råd till årets finalister var att försöka få ett kontrakt i Kina så snabbt som möjligt.

- Skaffa sedan en lokal, de är mycket attraktiva. Det är även värdefullt att försöka träffa andra företag i området som är en del av samma industriella kluster, sa han.

Sweden-China Entrepreneurship Forum både filmades och livesändes. Se konferensen i repris som webb-tv.

Vill du bli uppsatt på sändlistan för kommande konferenser? Hör av dig till swechina@esbri.se så ordnar vi det!

/Helene

fredag, maj 17, 2019

Algebra är nyckeln till framgång

Boyan Jovanovic mottog Global Award for Entrepreneurship Research under en ceremoni i Stockholm 16 maj 2019. Foto: Sören Andersson.








I går var några av entreprenörskapsforskningens mest inflytelserika tänkare på besök i Stockholm för en prisceremoni med tillhörande presentationer och diskussioner. Det stora dragplåstret var Boyan Jovanovic, professor i nationalekonomi vid New York University och årets mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research.

Tre tidigare pristagare var också på plats: Hernando de Soto, grundare av Institute for Liberty and Democracy (ILD), Peru, David Audretsch, professor vid Indiana University, USA, och Zoltan Acs, professor vid London School of Economics, Storbritannien. De Soto fick priset 2017, Acs och Audretsch delade på priset 2001.

De samsades om utrymmet på scenen med Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, Lars Backsell, grundare Recipharm, Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv, samt näringsminister Ibrahim Baylan. Moderator för evenemanget var journalisten Maddy Savage.

Kvällen gick i algebrans tecken. Titeln på Boyan Jovanovics prisföreläsning var ”Idea Diffusion and Property Rights”. Han drog raskt igenom några modeller som bland annat förklarade hur värdet av idéer devalveras i takt med att fler och fler kopierar innovationerna. Japp, jag erkänner att jag inte riktigt hängde med i hans tankegångar. (Att höra ordet algebra förflyttade mig tillbaka till ett högstadieklassrum och minnet av vår matematik- och biologilärare som hade skrivit ”Alg é bra” på svarta tavlan och fnissade åt sin egen ordlek. Själva kunskapen om algebra visade sig tyvärr vara svårare att plocka fram ut minnet...)

I diskussionerna innan och efter prisföreläsningen behandlades en rad frågor, till exempel: Varför blir vissa människor entreprenörer? Hur kan kvinnors entreprenörskap och ägande ökas? Vilken betydelse har äganderätten? Hur mycket ska staten styra? Det var tydligt att de olika talarna har olika bakgrund och skiftande perspektiv.

Ibrahim Baylan utgick i sitt anförande från sin barndoms by på den turkiska landsbygden. Han flyttade därifrån till Sverige när han var tio år, och beskrev det som en tidsresa: Från 1800-talet till ett av världens mest moderna samhällen.

- Det var som att komma till paradiset. Här fanns ett välfungerande samhälle, med samverkan mellan det offentliga, det privata och akademin. Jag är fortfarande förbluffad över människors kapacitet, vår påhittighet och förmåga att ta vara på möjligheter, sa Baylan.

Samtidigt, menade han, har välståndet en baksida. Vår livsstil har skapat problem i form av klimatförändringar.

- Många säger att vi ska sluta flyga och äta kött. Jag håller med om att vi måste ändra våra vanor, men vi ska inte backa tillbaka till 1800-talet. Allt handlar om innovation, och jag är övertygad om att vi kan vända den negativa utvecklingen. Jag tror på mänskligheten, sa Ibrahim Baylan.

Boyan Jovanovic fick frågan om varför vissa individer väljer att ägna sig åt entreprenörskap. Han hänvisade till sin forskning om entreprenörspremier, det vill säga möjligheten att tjäna mer som entreprenör än som anställd, men fann också andra förklaringar.

- En del människor gillar helt enkelt att ta risker. Andra blir entreprenörer för att de inte kan ta order, sa Jovanovic.

Han hänvisade också till Steven Klepper som mottog Global Award for Entrepreneurship Research 2011.

- Steven visade att spinoff-företag har stor betydelse. När människor har arbetat en tid i ett företag och lärt sig saker, kan de känna att de vill göra något mer av kunskapen. Några tar då beslutet att starta ett eget företag, sa Boyan Jovanovic.

Hernando de Soto ville gärna diskutera de stora frågorna, som Gud, kärlek, demokrati – och äganderätt. När Maddy Savage ville veta vad som kan göras för att öka entreprenörskapet i ett samhälle citerade han filosofen Ludwig Wittgenstein. Han lär ha sagt att universum består av många små delar som står i relation till varandra.

- Kombinationer är viktiga, hur saker hänger ihop i system. Och precis som algebra är ett system av symboler, handlar vår framtid om att sammanföra olika delar, sa Hernando de Soto.

De mångåriga forskarkollegorna Acs och Audretsch visade att man inte behöver vara överens om allt för att jobba bra ihop – kanske är meningsskiljaktigheterna rentav en tillgång.

Zoltan Acs pratade om mänsklighetens fyra stora ”uppfinningar” och menade att den första var att tämja elden. Elden gav oss möjlighet att tillaga mat, skrämma bort farliga djur och i samband med det började våra hjärnor att växa. Nästa stora uppfinning var jordbruket. Det gjorde att vi gick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta. För 5 000 år sedan uppfann vi hjulet. Sedan hände inte mycket förrän telegrafens intåg på 1800-talet. Det markerade starten för modern informationsteknologi, enligt Acs.

- Förändringstakten var väldigt låg, väldigt länge. Nu går det otroligt fort. Det tog kanske 100 år för alla människor att äga en telefon – men bara 9 år för smartphonen att slå igenom på bred front, sa Zoltan Acs.

Han konstaterade att det är svårt att hänga med i utvecklingen, och det är i sig både spännande och utmanande. På frågan om hur vi kan säkra entreprenörskapet framöver hade han ett rakt svar:

- Se till att staten inte blandar sig i alls. Det finns egentligen inget att göra för att öka entreprenöriella aktiviteter i ett samhälle, men det finns många sätt att stoppa entreprenörskapet. Och ofta vill vi inte ha förändring, sa Acs.

Parhästen David Audretsch höll inte alls med:

- Den största utmaningen framöver är att få staten att involvera sig mer i entreprenörskap. Varje stad, region eller nation vilar på tre pelare: den privata sektorn, den offentliga sektorn och civilsamhället. I denna tid av snabb förändring gäller det att staten hänger med i näringslivets och civilsamhällets takt. Samhället behöver bäras upp av alla de tre pelarna, sa David Audretsch.

EDIT 20 MAJ 2019: Nu ligger hela prisceremonin, inklusive alla anföranden, på Youtube.

Trevlig helg!
/Åse

tisdag, maj 14, 2019

”Laga taket när solen skiner”

Lars Magnusson föreläste på vårens sista Estrad. Foto: Viktor Aronsson.
9 maj genomförde ESBRI den sista ”vanliga” föreläsningen för våren. Temat var finanskrascher – väldigt spännande, men också skrämmande. Vi hade bjudit in Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har stor kunskap om det här ämnet och har nyligen skrivit boken ”Finanskrascher – Från kapitalismens födelse till Lehman Brothers”.

Förutom Lars Magnusson medverkade också Christina Nyman som kommentator. Hon är chefsekonom på Handelsbanken, och delade med sig av sin breda erfarenhet från finansområdet. Nyman har tidigare arbetat både på Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Vi var såklart nyfikna på om man kan lära sig något av historien för att undvika att hamna i en ny finanskrasch. Magnusson inledde med en historisk tillbakablick och nämnde exempelvis kraschen på Wall Street 1929. Den ledde till den djupa ekonomiska depressionen på 1930-talet, och det tog lång tid för ekonomin att återhämta sig. Sedan dröjde det tack och lov länge innan det kom någon ny krasch, men det har definitivt inte varit problemfritt. Det förekom stora problem i vissa delar av Latinamerika i slutet på 1990-talet och början på 2000-talet.

Sedan kom den stora kraschen i USA 2008. Det var inte bara en fastighetsbubbla, menade Lars Magnusson. Tidigare avregleringar och en kreditexpansion som eldades på av låga räntor ledde till stort risktagande, skuggbanker och nya, ibland tvivelaktiga, finansiella instrument. När krisen väl var ett faktum blev värdepapper och olika tillgångar värdelösa. Staten ville hålla affärerna igång och tillförde därför enorma resurser till bankerna. Avsikten var att skapa trygghet och fortsatt bestånd inom den finansiella ekonomin.

På det sättet dopades ekonomin och det gav en kortsiktig lösning men den politiska effekten blev däremot långvarig. Några år senare drabbades flera sydeuropeiska länder av statsfinansiella kriser med stora räntestegringar och problem för invånarna. EU försökte sanera ekonomin i de drabbade länderna för att reparera den skada som skedde.

- Kriser påverkar nästan alla, och de flesta blir förlorare. För entreprenörer som vill att deras verksamhet ska expandera blir det problematiskt eftersom det inte finns några pengar att låna. Och om det finns blir räntorna skyhöga, sa Lars Magnusson.

Christina Nyman. Foto: Viktor Aronsson.
Christina Nyman beskrev hur den svenska ekonomin drabbades hårt av krisen 2008. Det blev fritt fall för kronan och det tog tio år för ekonomin att återhämta sig. Sedan dess har börsvärdena stigit stadigt, men det finns såklart en oro för att det ska komma en ny nedgång.

Hur kan man då göra för att undvika nya krascher? Kan man förutse en kris? Man ska definitivt inte stirra sig blind på hur det har varit tidigare eftersom det kan dyka upp nya situationer som man inte har kunnat förutse, menade föreläsarna. Den internationella politiska situationen är instabil och det kan egentligen hända vad som helst. Det går heller inte att förutse hur människors beteende utvecklas.

Men enligt både Magnusson och Nyman finns det vissa tecken som man ska se upp med. Om exempelvis den privata upplåningen stiger väldigt mycket innebär det ett problem. Likaså om värdestegringen på bostadsmarknaden fortsätter. Genom att hålla uppe räntenivån och på så sätt bromsa graden av upplåning kan man undvika en stor kris. Christina Nyman liknade det vid att ”luta sig mot vinden”. Ett annat sätt att hantera kriser är att städa upp efteråt, men det medför ofta högre kostnader.

- En vettig strategi är att ”laga taket när solen skiner”, alltså genomföra strukturella reformer för att stärka ekonomin och reformera arbetsmarknaden, Dessutom är det nödvändigt att minska belåningen. Genom att vara förberedd och utnyttja de rutiner man redan har kan man växla upp dem vid krislägen. Man kan likna det vid att ha en finansiell verktygslåda, sa Christina Nyman.

Vill du höra föreläsarnas spännande presentationer? Föreläsningen finns i vårt webb-tv-arkiv.

Vill du läsa mer om bankkriser? Sten Jönsson, professor emeritus på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har skrivit ”A Comparative History of Bank Failures – From Medici to Barings”. I boken försöker Jönsson hitta svaret på varför några av de mest kända bankerna gått under de senaste 500 åren.

/Helene

måndag, maj 13, 2019

LIVE 13.15-17.15: Sweden-China Entrepreneurship Forum

I dag genomför vi två evenemang som handlar om att göra affärer i Kina. På förmiddagen genomförs Haining Day Competition och efter lunch är det dags för Sweden-China Entrepreneurship Forum.

Det sistnämnda konferensen livesänds, följ sändningen om du vill lära dig mer om möjligheterna i Kina för svenska entreprenörer och uppfinnare. Extra fokus ligger på vad staden Haining har att erbjuda.

/Åse

torsdag, maj 09, 2019

LIVE 15.00-16.30 | Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?

Tiden går fort när man har roligt, i dag är det redan dags för vårens sista Estradföreläsning! Temat är bubblor och finanskrascher: Går de att förutspå och därmed förebygga? Kan vi lära oss något av 1600-talets tulpanfeber, eller vad som hände på Wall Street 1929? Och hur stor risk är det för en ny krasch av samma magnitud som den vi upplevde 2008?

Det ska bli jättekul att ta del av våra talares kunskap och erfarenheter. Först ut är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia på Uppsala universitet. Hans anförande kommenteras av Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Mer om talarna och ämnet finns på vår webbplats.

Välkommen till Estrad!
/Åse

onsdag, maj 08, 2019

AI kräver samarbete, bra data och kompetens

Arthur Gueneau, Caroline Walerud, Amy Loutfi och Mats Magnusson delade med sig av sin AI-kunskap på premiären av Estrad:tech 6 maj 2019. Foto: Viktor Aronsson.
ESBRI har utökat sitt eventsortiment med Estrad:tech, en seminarieserie om nya teknologier, entreprenörskap och innovation. Estrad:tech arrangeras av ESBRI med Vinnova som finansiär och Teknikföretagen som partner. I måndags genomförde vi det första seminariet i serien. Temat var artificiell intelligens (AI), och det lockade en stor publik.

Talare var professor Amy Loutfi, Örebro universitet, och Mats Magnusson, professor vid KTH. Amy är en av landets ledande forskare inom AI, och Mats forskar om kreativitet, lärande och innovation i etablerade organisationer. De fick sedan sällskap på scenen av Caroline Walerud, Volumental och Arthur Gueneau, Combient, för ett panelsamtal.

Amy inledde med en översikt över hur AI har växt fram. Första gången AI nämndes som begrepp var i slutet av 1950-talet. Tyvärr fanns inte tillräcklig datorkapacitet på den tiden så forskningen tog aldrig fart. I mitten på 1980-talet kom det en ny period av AI-forskning, bland annat med tillämpning inom hälsoområdet. AI kan exempelvis analysera massor av data, klassificera sjukdomar och bilder. Men även då tog analyserna tid och de extra minuterna det tog för läkarna begränsade användningen av AI. Sedan mitten av 1990-talet har det däremot blivit ett rejält uppsving när det gäller AI och man kan nu prata om en hype.

Vad är då AI? Amy beskrev det som en stor svart låda där man kan ställa frågor, exempelvis: ”Vilken sjukdom är detta?” Sedan matar man in alla tänkbara symptom och AI kan klassificera sjukdomar utifrån de symptom som en patient har. Det krävs en stor mängd data för att AI ska fungera bra. Och det måste vara bra data:

- AI är bara så bra som datan den använder, sa Amy Loutfi.

Hon menade också att det är lätt att förutse hur tekniken kommer att utvecklas, men det är omöjligt att förutse hur människors värderingar kommer att utvecklas.

Mats fokuserade på hur AI påverkar företagande. Han menade att det har en enorm effekt på vår ekonomi och vårt företagande. Vi kommer dels att ta bort en massa tråkiga rutinartade arbetsmoment och när de arbetsuppgifterna försvinner frigörs tid för innovation och risktagande. Det leder till ökat värde genom att nya produkter och tjänster skapas. Mats poängterade att vi inte ska vara så rädda för att arbeten ska försvinna, det skapas i stället andra arbetsuppgifter.

Mats lyfte också fram det positiva med att använda maskininlärning. På det sättet kan vi demokratisera experters kunskap genom att den kan fångas upp och tillgängliggöras för andra genom mjukvara. Vi förstår också helt nya saker som vi inte kunde se innan. Exempelvis är det numera möjligt att scanna hjärnan och göra avancerade matematiska beräkningar.

Det vi behöver för att kunna använda AI är data. Mycket data. Bra data. Det är den viktigaste faktorn för att kunna göra affärer av AI och kan ge en fördel gentemot andra företag. Det finns dock svårigheter, menade Mats.

- Det finns brist på AI-kompetens i Sverige och även om vi arbetar med att tillhandahålla kompetensen är etablerade företag sena på nya bollar. De fortsätter jobba på gammalt sätt, och risken finns att vi missar många möjligheter. Vi behöver överväga komplexiteten i den data som finns och måste också hitta affärsmodeller som fungerar i alla dimensioner, sa Mats Magnusson.

I panelsamtalet höll även Caroline och Arthur med om att data är den viktigaste faktorn för att lyckas med AI. De var också ense om att data är dyrt: ”Data är den nya oljan”. Då är det viktigt att veta vad man behöver samla in, vilken data som är viktig för ditt företag. Det finns också en problematik avseende datainsamling i och med den nya dataskyddsförordningen GDPR.

Panelen diskuterade bland annat vikten av samarbete. Det behövs fokusskifte från enskilda företag till ekosystem – och där finns det en del att jobba på, menade de. En möjlighet är också att dela data mellan olika organisationer för att öka tillgången till relevant data. AI har en stor potential när det gäller att lösa ett antal globala akuta problem, men förutom data krävs också kompetens.

En mycket viktig fråga är att lösa kompetensförsörjningen och förenkla för internationell arbetskraft att få arbetstillstånd i Sverige. För att stärka kompetensen finns utbildningar på sju olika universitet inom projektet AI Competence for Sweden.

Vad krävs då från policysidan? Panelen ansåg att det är viktigt att handskas med offentlig data på rätt sätt. Det är också viktigt att tänka efter före regeländringar: Vad kan de tänkas få för effekter?

Vill ni testa att använda AI inom er organisation? Eller behöver ni hjälp med att få ut er innovation på marknaden? Vinnova har flera aktuella utlysningar.

Vill du veta mer om AI? Livesändningen ligger kvar på vår Youtubesida.

EDIT: Nu finns föreläsningen på vår webb-tv-sida också, i ännu bättre kvalitet.

/Helene

PS: Vi ses väl på Estrad i morgon igen..? :-)






måndag, maj 06, 2019

LIVE 13.15-14.45 | Estrad:tech med fokus på AI

I dag är det premiär för vår nya seminarieserie Estrad:tech! Varje seminarium kommer att ha fokus på en ny, spännande teknik och dess tillämpningar i företag. Först ut är artificiell intelligens (AI).

Talare är Amy Loutfi, Örebro universitet, Mats Magnusson, KTH, samt Arthur Gueneau, Combient, och Caroline Walerud, Volumental.

Enjoy! /Åse

fredag, maj 03, 2019

Superveckan som kommer – nu kör vi!

Foto: Ezra Comeau-Jeffrey/Unsplash
Just nu laddar vi för en rad olika evenemang som vi genomför den närmaste veckan. Håll i hatten, så här ser programmet ut:

Vi kör i gång direkt på måndag 6 maj med premiären för vår nya seminarieserie Estrad:tech. Du känner kanske till vår öppna föreläsningsserie Estrad, som är ett av flaggskeppen som har hängt med sedan ESBRI startade 1997? Estrad:tech är en slags avknoppning, kan man säga. Det är en seminarieserie som fokuserar på spännande teknologier och deras tillämpningar i företag. Det första tillfället ägnas åt AI. Talare är Amy Loutfi, Örebro universitet, Mats Magnusson, KTH, samt Caroline Walerud, Volumental. Vinnova är finansiär, och Teknikföretagen är partner för Estrad:tech.

På tisdag 7 maj är det dags för ett seminarium som vi på ESBRI arrangerar tillsammans med EIT Digital och U.S. Embassy in Sweden. Rubriken är ”Are you curious about Open Source Branding?” och talare är Mary Ellen Muckerman, Mozilla.

Torsdag 9 maj genomför vi vårens sista ”klassiska” Estrad. Då kommer ekonom-historikern Lars Magnusson, Uppsala universitet, för att diskutera historiska finansiella krascher – och vad vi kan lära av dem. Hans föreläsning kommenteras av Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. Rubriken är ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?”

Och slutligen, på måndag 13 maj vankas det två evenemang i ett: Då kör vi först Haining Day Competition, och därefter Sweden-China Entrepreneurship Forum. Båda evenemangen arrangeras i samarbete med Scandinavia Haining Center. Det förstnämnda arangeras också tillsammans med City of Haining Municipal Government, Haining High-Tech Industrial Park och Haining Economic Development Zone.

Hoppas att vi ses i vimlet! Till dess – ha en trevlig helg.
/Åse

tisdag, april 23, 2019

Tänk efter före resan till Hawaii

Foto: Kiarash Mansouri/Unsplash 
Det kan ställa till med stora problem om man som företagare blir sjuk. Det har jag egen erfarenhet av, eftersom min sambo är egenföretagare med enskild firma. Förra vintern råkade vi båda ut för en rejäl influensa och han fick dessutom lunginflammation så det var helt omöjligt för honom att arbeta under en period. Tack och lov hade vi en liten buffert som räddningsplanka så både vi och företaget kom på fötter igen.

Det här har också författaren Stefan Ekberg tänkt på. I boken ”Om jag tar en enkel resa till Hawaii” är tanken att du själv ska skriva ner företagets ansvariga personer, leverantörer, marknadsföringskontakter och åtaganden. Dessutom ska det framgå var alla viktiga saker finns och hur man kommer åt företagets tillgångar. För om något händer dig – eller om du får för dig att plötsligt dra till Hawaii ett halvår – vet någon annan vilka lösenord och rutiner du har?

Det finns andra som också har tänkt i de här banorna. Ekberg beskriver hur den norske affärsmannen Stein Erik Hagen – bland annat storägare i Orkla – hade en övning med sina barn. Namnet på övningen var ”Pappa døde i går” (Pappa dog i går). Syftet var att barnen skulle få en chans att se vad de behövde göra om deras pappa plötsligt blev oförmögen att sköta företaget. Det var en praktisk och smart övning eftersom de fick chansen att bolla med sin pappa hur de skulle göra om något skulle hända.

Tänk efter före du också – även om du inte tänker resa till Hawaii!

/Helene

tisdag, april 16, 2019

Det behövs broar mellan duktiga människor

Hela gänget på ESBRIs första Estrad:tema.
ESBRI har nyligen introducerat ett helt nytt koncept, Estrad:tema. Syftet är att två gånger per år skapa ett större event kring en aktuell fråga, där vi samtidigt med Estradföreläsningen lanserar det senaste numret av tidningen Entré med samma tema.

Den första Estrad:tema genomfördes 11 april. Då var hälsoinnovationer och nya utmaningar för vårdens entreprenörer i fokus. Huvudtalare var Jeaneth Johansson och Jens Nygren, båda professorer vid Högskolan i Halmstad. Vi hade också bjudit in en mycket kunnig panel för att tillsammans med talarna diskutera hinder och möjligheter för entreprenörer inom den här sektorn. Panelen bestod av Maria Kaaman, Vinnova, Filippa Kull, Stockholm Science City, Ylva Ryngebo, Medical Innovation Design, och Åsa Wallin, Swelife.

Hälsoinnovationer omfattar produkter, tjänster, organisationer och spridning av ny kunskap som ger människor möjlighet att främja välbefinnande och förebygga ohälsa. Det kan exempelvis vara digitala tjänster och verktyg för att öka patienters delaktighet. Trots stora investeringar har det varit svårt att tillämpa nya lösningar i klinisk praktik. För att lyckas med det krävs bland annat nya strategier för implementering och utvärdering.

Jens Nygrens forskningsområde är barn och unga som konsumenter av sjukvård, kopplat till deras upplevelse och inflytande. Han har sett ett behov av att underlätta kommunikation mellan vårdpersonal och barn med cancer. Det resulterade i en app som möjliggör för barn att uttrycka sig och påverka. När barn görs delaktiga i sin vård ökar vårdsäkerhet, kvalitet och nöjdhet, menar Nygren. Chansen att vårdpersonalen lyssnar ökar markant och därigenom minskas stressen hos barnen. Han poängterade att det finns en hög potential för digital teknik men att den hämmas av implementeringssvårigheter.

Jeaneth Johansson ser hälsoinnovationer som ett sätt att skapa mervärde i form av inre och yttre effektivitet, alltså att göra rätt saker på rätt sätt. Det är viktigt att ha effektiva och kvalitetssäkrade processer och att tillvarata kompetens. Johansson poängterade att innovationer behöver resurser och även att man måste ge dem tid. Inom medicinteknik tar nämligen innovationer i snitt 17 år från idé till färdig produkt. Flera finansiella dödsdalar ska hanteras på vägen och varje utvecklingssteg innebär nya utmaningar. Det är viktigt att tänka på vem som är beredd att finansiera.

För att få fler perspektiv på hinder och möjligheter för entreprenörer inom vårdsektorn avslutades föreläsningen med en paneldiskussion. Där medverkade talarna tillsammans med de fyra paneldeltagarna.

Jag har hört från olika håll att det är lätt att fastna i hindren i stället för att se de möjligheter som faktiskt finns, men diskussionen på Estrad:tema var konstruktiv och lösningsinriktad. Här är några av de synpunkter som kom fram:

- De som jobbar inom svensk vård har inte tid avsatt för utvecklingsarbete, sa Filippa Kull. Tid är en bristvara inom svensk sjukvård. Hon gjorde en jämförelse med israeliska kliniker där en tredjedel av tiden är öronmärkt för innovations- och utvecklingsarbete.

- Åsa Wallin pratade om betydelsen av att våga. Hon lyfte fram att entreprenörskap handlar om mod, att våga ta steg när det inte finns säkerhetslinor. Det ser olika ut i olika delar av landet och därför behövs nationell samverkan.

- Ylva Ryngebo, som är röntgensjuksköterska, uppfinnare och entreprenör, poängterade att samverkan är nyckeln: ”Vi behöver bygga broar mellan duktiga människor, och bygga nerifrån och upp”, sa Ylva.

- Maria Kaaman betonade vikten av att ha slutkunden med i processen när hela systemet ska innovera tillsammans. Det är en djungel att förstå vem som är betalande kund.

Under det efterföljande minglet gav en av deltagarna ytterligare ett värdefullt tips: Man får inte glömma bort de anhöriga när innovationer ska utvecklas. De är en mycket viktig grupp som har stor kunskap om patienters behov.

Visst låter det här spännande? Ta gärna del av presentationerna och diskussionerna via webb-tv.

Vill du läsa mer om hälsoinnovationer i påsk? Tidningen Entré finns som pdf.

Vill du ha en kostnadsfri prenumeration i din brevlåda? Det är lätt ordnat! Här registrerar du din adress.

Glad påsk!
/Helene

torsdag, april 11, 2019

LIVE 15:00 | Tema: Hälsoinnovation

I dag är det Tema: Hälsoinnovation som gäller på Estrad! 15.00-16.30 kör vi föreläsningen "Nya utmaningar för vårdens entreprenörer" som genomförs i samarbete med profilområdet Hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad.

Talare är professorerna Jeaneth Johansson och Jens Nygren, Högskolan i Halmstad. De presenterar aktuell forskning, och kommenteras av Maria Kaaman, Vinnova, Flippa Kull, Stockholm Science City, Ylva Ryngebo, Medical Innovation Design, och Åsa Wallin, Swelife.

Varmt välkommen till Estrad! /Åse

torsdag, mars 28, 2019

Utmanande och utvecklande att arbeta i team

Jag har precis läst boken Teamutveckling i teori och praktik skriven av Christian Jacobsson och Maria Åkerlund. Med utgångspunkt i forskningsbaserad kunskap förklarar författarna hur man formar – och arbetar i – ett effektivt team. De definierar ett team som två eller flera personer som har ett eller flera gemensamma mål och någon form av utbyte med varandra, verbalt eller på andra sätt.

Man tänker sig att team ska bli mer effektiva, och uträtta mer, ju större de är. Men det finns flera faktorer som kan medföra att den samlade gruppen får mindre gjort än om teammedlemmarna arbetar var för sig.

Det kan till exempel bli samordningsproblem när ett antal individer ska komma överens och koordinera sitt arbete. Ibland uppstår ett fenomen som kallas ”social maskning”, och det innebär att människor tenderar att gradvis sänka sin grad av ansträngning ju fler som ingår i gruppen. Ett team bör inte ha fler än sex medlemmar eftersom det visar sig att effektiviteten minskar när grupperna är större, konstaterar Jacobsson och Åkerlund.

Bristande informationsöverföring är en annan faktor man måste ha i åtanke. Det räcker inte med att ”prata igenom” saker. Finns det konflikter bör de lyftas upp och gemensamt försöka lösas i gruppen. Sammanhållning och tillit är viktiga både när det gäller arbetsmiljön och leveransen av produkter och tjänster, visar författarna. Målet är att forma teamet till en sammanhållen enhet bestående av mångfald och olikheter.

Gemensamma mål är viktiga för att team ska samarbeta effektivt. Men teamarbete ställer också krav på medlemmarna att de ska kunna förstå och stödja dessa gemensamma mål och sätta sina egna behov åt sidan. De ska kunna skapa relationer och samtidigt agera med integritet.

Författarna framhåller att det kan vara frustrerande att arbeta i team men samtidigt innebär det en fantastisk grogrund för medlemmarnas personliga utveckling.

/Helene

fredag, mars 22, 2019

Hälsa och innovation präglar våren på ESBRI

Hur ser innovationsklimatet ut inom vård- och omsorgssektorn? Vilka behov finns? Och hur kan entreprenörer få in en fot i vårdsystemen? Det är några av de frågor som vi söker svar på nu i vår.

ESBRI har identifierat hälsoinnovation som ett aktuellt och angeläget ämne, och vi gör därför en större satsning på att sprida forskningsbaserad kunskap om det nu i vår. Vi kör ett sexsidigt tema om hälsoinnovation i Entré nr 1, 2019 som är på väg från tryckeriet i dag. Diskussionerna fortsätter sedan på Estrad 11 april.

Jens Nygren, professor i hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad, medverkar både i tidningen och på föreläsningen. Han menar att de intressantaste utmaningarna inom hälsoinnovation är att kombinera forskning kring identifieringen av behov med tekniska möjligheter och organisationsutveckling, till exempel nya arbetsprocesser. Ökad användning av hälso- och sjukvårdsdata för individanpassning av vården, är ett annat område med potential.

- Metodologiskt är det en utmaning att använda sig av hälso- och sjukvårdsdata och AI för att ställa bättre diagnoser och individanpassa behandling, och samtidigt planera behandlingen tillsammans med patienten – utifrån patientens behov, säger Nygren.

Jag sitter just nu och väntar på tidningsleveransen från tryckeriet – alltid lika spännande att se hur den färdiga produkten blev. Och lite läskigt innan man vet om det blev bra…

Vill du smygläsa det nya numret av Entré? PDF:en ligger ute.

Vill du delta i Estrad 11 april? Anmäl dig snabbt, inbjudan gick ut i går och vi fick in en massa anmälningar direkt.

Har du idéer om vilka teman vi bör uppmärksamma framöver? Vi är öppna för stora och små samarbeten. Hör av dig!

Trevlig helg
/Åse

onsdag, mars 20, 2019

Långsiktig samverkan en nyckel till framgångsrik digitalisering

David Sjödin och Vinit Parida föreläste på Estrad 14 mars.
Digitalisering är komplext. Det handlar inte bara om teknologi, utan om att få ihop de ”fyra pelarna”: process, människor, teknologi och partners. Det konstaterade Vinit Parida och David Sjödin, som föreläste på Estrad om digitala affärsmodeller i torsdags.

Det var stor uppslutning och en engagerad publik när David Sjödin och Vinit Parida föreläste. Deras forskning bygger på mer än 200 intervjuer och kretsar kring B2B företag inom bland annat gruvindustrin. David och Vinit driver forskningsprojektet DigIn, med finansiering från Vinnova.

Utifrån sin forskning belyste de framgångsfaktorer och utmaningar, och presenterade framtidsscenarier och ramverk med förslag till hur etablerade industriföretag kan arbeta med digitalisering. Tempot var högt så det gällde att hänga med. Den som händelsevis förlorade sig i egna funderingar kring digitaliseringen av svenska företag, eller den egna verksamheten, kan fylla i luckorna genom att se föreläsningen igen som webb-tv.

David och Vinit forskar vid Luleå tekniska universitet så gruvnäringen ligger nära till hands. Bland de beforskade företagen finns klenoder som Boliden och Epiroc (visserligen grundat 2018, men som en avknoppning från Atlas Copco) med avgörande betydelse för det ekonomiska välstånd som vi har i Sverige. Därför var det lite extra intressant att få höra hur de arbetar för att ta steget in i den digitala tidsåldern. Ekonomisk historia är förresten ämnet för Estradföreläsningen 9 maj ”Från tulpanbubblan till dagens finanskrascher: Vad kan vi lära av historien?” då Estrad gästas av Lars Magnusson, Uppsala universitet.

- Det teknologiska skiftet betyder att hela produkten kommer att förändras. Snart kommer till exempel alla transporter att vara autonoma, och på längre sikt uppkopplade. Om vi tittar på lastbilstillverkarna i dag får de 40 procent av sitt värde på försäljningen av motorn, och säg 20 procent på förarhytten. När det varken finns förarhytt eller motor – vad ska de göra för att kompensera för 60 procent av värdet, sa David Sjödin.

Affärsmodellerna behöver förnyas, var slutsatsen. Föreläsarna ser tre huvudsakliga utmaningar för företags digitalisering: 1. Det går för långsamt, 2. Företagen utvecklar lösningar utan att förstå vilka värden de ska tillföra kunden (många har ingenjörsfokus och tycker att det är kul med många funktioner, men till vilken nytta?), 3. Det är stora kostnader förknippade med digitalisering. Produkterna måste omdefinieras, annars finns risk för att man säljer utan att förstå konsekvensen för affärsmodellen. Till exempel vid långa garantiförbindelser: Vad händer om tekniken blir föråldrad?

När Vinit och David frågade publiken om betydande utmaningar i samband med digitaliseringen steg snabbt ett intensivt sorl upp i rummet. Utmaningar som nämndes var just att hitta de nya affärsmodellerna, i kombination med företagens senfärdighet.

- Digitaliseringen innebär en helt ny logik. I många fall måste kunden lära sig att förstå hur man ska tänka, sa en deltagare.

Digitalisering innebär i sammanhanget ofta möjliggörande teknologier som IoT, automation, AI och predictive maintenance. Att utveckla framtidens digitala tjänster är oerhört komplext. Som leverantör av digitala tjänster går det inte längre att utveckla en tjänst på egen hand, och sedan förvänta sig att den ska passa en verksamhet. Med digitaliseringen utvecklas produkter, processer och flöden så snabbt att utveckling måste ske gemensamt av it-företag och deras kunder, förklarade David Sjödin.

Till exempel kan utvecklingen av digitala tjänster förutsätta en stegvis process som börjar med insamling av data för att få en exakt bild av flöden. Han exemplifierade med hur fordon rör sig i ett dagbrott, där några fordon bryter malm och andra transporterar bort malmen. Till det kommer att människor ska transporteras upp och ner i gruvan vilket är tidskrävande. Att automatisera och förfina sådana flöden med hjälp av data kan spara stora belopp i produktionen på sikt, även om de enskilda förbättringarna vid första anblicken kan verka begränsade.

Föreläsarna menade att företagen som digitaliseras, och leverantörerna av digitala tjänster, behöver bygga långsiktiga relationer. Affärsmodellerna måste anpassas för att båda parter ska kunna dra fördel av större intäkter och effektivare processer under längre tid.

- Hittills har konsultföretag timdebiterat, och inte fått del av de långsiktiga vinsterna som företagen gör av effektiviseringen, sa David Sjödin.

Det är osannolikt att konsulterna fortsättningsvis kommer att acceptera en sådan affärsrelation, menade han. Relationsbaserade kontrakt, som bygger på ”what’s in it for we” snarare än ”what’s in it for me”, kan vara en lösning. Till exempel har Boliden och Metso sedan 1980-talet ett livscykelkontrakt som gör att om Boliden tjänar pengar så tjänar Metso pengar och vice versa.

- Man kan tänka sig olika sorters kontrakt beroende på vilket engagemang man försöker skapa gemensamt. Om marknaden förändras och det behövs högre produktivitet – hur hittar man utrymme för att hantera det inom ramen av befintliga kontrakt? Företagen behöver omfamna tanken på kontinuerlig innovation, även när det gäller kontraktens utformning, sa Vinit Parida.

I dagsläget är det inte heller självklart vilka företag som kommer att utgöra det ”digitala lagret” mellan företag och deras slutkunder. Många stora företag kommer vara inblandade i den här processen och ha olika roller. Ericsson, Telia och andra företag pekades ut som betydelsefulla aktörer som kan bidra till den digitala infrastrukturen. Men utvecklingen måste ske i samverkan inom ekosystemet. Och för företagen är det viktigt att leta rätt på bra partners i ekosystemet.

Estradföreläsningen avslutades med prisutdelning i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Läs mer om det i Helenes blogginlägg.

/Anna-Karin

torsdag, mars 14, 2019

Grattis Luleå, Göteborg och Stockholm – här skrevs de bästa innovationsuppsatserna

Glada pristagare och prisutdelare.
Alldeles nyss avslutade vi en intressant Estradföreläsning med en spännande prisutdelning: Äntligen var det dags att avslöja vinnarna i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt!

Hela 69 uppsatser, skrivna under läsåret 2017–2018 vid de flesta av landets universitet och högskolor, har varit med och tävlat. Det blev ett tufft arbete för vår kvalificerade jury som till sist utsåg tre vinnande bidrag.

Förstapriset och ett resestipendium på 30 000 kronor vanns av Simon Eriksson och Ebba Vidén från Luleå tekniska universitet, för uppsatsen ”Thriving in a Business Ecosystem. A study of role and capability alignment”. Uppsatsen berör olika insatser i ekosystem kring företag.

Andra pris gick till Sofie E A Persson, som har skrivit uppsatsen ”Big Data within Innovation Processes. A Quantitative Study of Fortune 200 Global Companies” vid Göteborgs universitet. Hon belönas med ett resestipendium på 20 000 kronor. I uppsatsen undersöks företagens användning av big data för att underlätta marknadsorientering i samband med innovativa processer.

Tredjepriset och ett resestipendium om 15 000 kronor togs hem av Carl-Magnus Lunner och Emelie Worrman, KTH, som skrivit uppsatsen ”Introducing Innovation Readiness Levels. A Framework to Evaluate Innovation Efforts”. Den belyser hur man genom att använda NASAs verktyg TRL (Technology Readiness Level) kan förbättra utfall från innovationsprocesser.

Fyra av de fem pristagarna, Simon Eriksson, Sofie Persson, Carl-Magnus Lunner och Emelie Worrman, deltog i prisutdelningen. Innan de visste den inbördes ordningen fick de ge en kort introduktion till sina respektive uppsatser. Prisutdelare var Anne Lidgard, Vinnova, och Magnus Aronsson, ESBRI.

- Emelie och Carl-Magnus, er uppsats har en ambitiös titel. Berätta vad ni har skrivit om, sa Anne Lidgard.

- Vi har utvecklat ett verktyg för att utvärdera innovationsprocesser. Verktyget underlättar kommunikationen mellan olika affärsområden och mäter hur innovationsprocessen fortskrider, sa Emelie Worrman.

- Vi började med att titta på NASAs verktyg TRL, som många företag använder i dag. Teknologi är ju bara en del av innovationen, vi studerade affärsbiten och användarna också, berättade Carl-Magnus Lunner.

Magnus Aronsson vände sig till Sofie Persson och bad henne att berätta om sin uppsats.

- Jag har studerat företag som jobbar med big data, och det var väldigt intressant. Jag fann att de är mer intresserade av vad vi faktiskt gör online, än vad vi tycker om deras produkter. Företag som använder sig av big data har snabbare innovationsprocesser och levererar mer värde till sina kunder, sa Sofie Persson.

Slutligen fick Simon Eriksson berätta om sin och Ebba Vidéns uppsats.

- Vi har studerat vilka förmågor som företag behöver ha när de arbetar tillsammans med andra i ett ekosystem. Vi fann att det beror på vilken roll de har, men det finns några övergripande förmågor som krävs för att skapa bra samarbeten, win-win-situationer och för att driva innovationsagendan framåt. Vi kallar dem för ”ecosystem intelligence capabilities”, sa Simon Eriksson.

- Lägg begreppet ”ecosystem intelligence” på minnet, det lär vi nog höra talas om fler gånger, konstaterade Anne Lidgard.

Juryn tilldelade också två uppsatser hedersomnämnanden:

”Business Models for Distributed Cloud. Application of Crowdsourcing for Business Model Development – a Study at Ericsson AB” skriven avMarko Ivanovic och Johan Selin, Chalmers.

”Start-ups’ motives, approaches, and opportunities for using Open Innovation. A study of why and how start-ups practice open innovation as a survival approach and long-term business strategy” skriven av Carolina Garcés och Tea Mkheidze, Lunds universitet.

Nytt&Nyttigt är en uppsatstävling som arrangeras av ESBRI och Vinnova. Syftet med tävlingen är att uppmuntra studenter vid svenska universitet och högskolor att skriva uppsatser om innovation, kommersialisering och nyttiggörande.

Hela föreläsningen och prisutdelningen går att spana in på ESBRITV på Youtube. Om du vill läsa en sammanfattning av de vinnande uppsatserna eller behöver pressbilder går det bra att mejla mig.

Snart är det dags för en ny tävlingsomgång. Vill du vara med och tävla om resestipendier? Eller känner du någon student som borde vara med? Allt är riggat och klart för att anmäla sig. Deadline är 27 juni.

/Helene