Kunskapsintensiva innovativa företag behöver högutbildad kompetens

Glada Estradörer: Hjälmered, Konrad, Heidemann Lassen, McKelvey och Nilsson-Ehle.

I måndags åkte Magnus och jag västerut för att för första gången arrangera Estrad utanför Stockholm (även om det i många år har varit möjligt att ta del av föreläsningarna oavsett var man befinner sig, via livesändning och webb-tv). Ett stort tack till Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, för gott samarbete!

Vi hoppas kunna utveckla konceptet och arrangera föreläsningar på fler orter i framtiden. Kontakta mig om du har idéer!

Premiären av Estrad West i Göteborg handlade om kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap, KIE. Skillnaden mot ”vanliga” företag är att de kunskapsintensiva utvecklar och kombinerar avancerad kunskap inom olika områden för att öka konkurrenskraften. Den här typen av företag är viktiga för att förnya ekonomin, skapa socialt värde och nya arbetstillfällen.

Tre mycket kunniga talare gav olika perspektiv på temat:

Maureen McKelvey inledde och berättade att KIE-företag är snabbare och mer extrema i sitt entreprenörskap. De förekommer ofta i digitala och kreativa näringar – men också inom tillverkningsindustrin. Några exempel på sådana företag är Qamcom, Väderstad och Cellink. Utmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning. De behöver också vara globala för att täcka sitt kompetensbehov och ha en tillräckligt stor marknad. Vidare ser man att den här typen av företag ofta har kvinnor som grundare. De är också mer beroende av extern finansiering, teknologi och produkter jämfört med ”vanliga” företag.

Elmar Konrads forskning är inriktad mot de kreativa näringarna. Han menade att kombinationen av kreativt och kommersiellt absolut inte är något nytt fenomen. Kultur och konst har länge kombinerats med business, ekonomi och marknad. Individer som befinner sig i den kreativa sektorn men ser entreprenöriella möjligheter kallade han för Creative Creators. Konrad lyfte fram ett tyskt exempel på just en sådan person: Norbert Bauer har skapat ett kreativt landskap där artister har gjort installationer på små öar som kan besökas med båt. Bauer skaffade finansiering till projektet men såg sig inte som en entreprenör, utan enbart som artist.

Inom den här komplexa sektorn behövs både professionell, social, personlig och metodologisk kompetens, liksom en uttalad förmåga att fatta beslut och ta ansvar. Projekten behöver presenteras på ett bra sätt men det är också viktigt att ge ett bra intryck som person.

Dagens tredje talare var Astrid Heidemann Lassen. Hennes presentation fokuserade på olika former av digital disruption. Hon nämnde e-böcker som numera i stor utsträckning ersätter fysiska bokaffärer, olika streamingtjänster har ersatt skivaffärer och taxi ersätts till viss del av delningstjänster för transporter. Heidemann Lassens forskning visar att KIE-företag oftast är fokuserade på att hålla nere kostnaderna. De utvecklar hellre ett antal nya innovationer till låg kostnad än att göra en större satsning på ett framgångskoncept. Företagen är måna om konfidentialitet och sekretess, men i mindre utsträckning benägna att ansöka om patent för sina innovationer.

Vidare är innovationsförmågan och även utbildningsnivån hög inom kunskapsintensiva, innovativa företag. Den senare är markant högre inom den digitala sektorn än inom tillverkningsindustrin. Alla KIE-företag är mycket snabba och flexibla, och de egenskaperna framträder ännu tydligare inom digitala företag.

- Stora företag är relativt långsamma på nya bollar. De skulle ha mycket att vinna på att arbeta mer experimenterande, sa Astrid Heidemann Lassen.

Föreläsningen avslutades med en paneldiskussion där ytterligare två personer medverkade. Lars Hjälmered poängterade att det behövs mer kunskap inom politiken. Han menar att det finns ett antal frågor att agera på, exempelvis hur vi fyller kompetensbehoven och vad politiken kan göra för att driva på utvecklingen.

- Vi måste fokusera på hur vi kan agera för att förbättra konkurrenskraften, sa Lars Hjälmered.

Anna Nilsson-Ehle lyfte fram vad hon anser vara en nyckelfråga: Hur kan vi ställa om till en hållbar utveckling? Hon betonade vikten av relationer och allianser, samt att tillhandahålla god utbildning utifrån de behov som finns. Transporter och mobilitet behöver fungera på ett så optimalt sätt som möjligt. Det är också viktigt att vara anpassningsbar eftersom man då snabbt kan haka på möjligheter.

Panelen diskuterade det svenska utbildningssystemet och slutsatsen var att det behöver anpassas. Där behövs en större frihet och även möjligheter för elever att testa och misslyckas.

- Det är viktigt att lära ut olika kompetenser och det behövs såväl spetsutbildningar som bredare utbildningar, sa Maureen McKelvey.

Föreläsningen kommer inom några dagar att finnas på vår webb-tv-sida.

Följ oss gärna i sociala medier för uppdateringar och tips om spännande forskning. Vi finns både på Facebook, Twitter och Linkedin.

/Helene

LIVE från Göteborg 15.30 | Extreme entrepreneurship

EDIT 11/11 kl 15.33: Föreläsningen genomförs som planerat, men på grund av tekniska omständigheter som ESBRI inte kunnat råda över måste vi tyvärr ställa in den planerade livesändningen. Vi ber om ursäkt för detta! Föreläsningen kommer att filmas och kan hittas på vår webb-tv-sida senare i veckan. /Åse


Vi på ESBRI har arrangerat föreläsningsserien Estrad i Stockholm sedan starten 1997. I dag har vi, i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, fått möjlighet att ta Estrad till västkusten. Superspännande!

Temat för dagens föreläsning är "Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?" Forskarna Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey kommer att berätta om vad kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap egentligen är, och hur dess "extrema" utövare bidrar till samhället och ekonomin. Föreläsningen kommenteras av Lars Hjälmered och Anna Nilsson-Ehle.

Föreläsningen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

Välkommen!
/Åse

Nu drar vi västerut

Foto: Mathias Jensen/Unsplash

ESBRI har arrangerat föreläsningsserien Estrad i Stockholm i många år, och vi har skojat om att det vore roligt att skaffa en buss och åka på Estradturné i Sverige. Nu har det inte blivit så, men vi tar i alla fall ett första steg och arrangerar Estrad i Göteborg nu på måndag.

Tillsammans med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, genomför vi föreläsningen "Extreme entrepreneurship – what can we learn from knowledge-intensive innovative firms?” 11 november. Då får vi lära oss mer om hur kunskapsintensiva företag utvecklar och kombinerar olika typer av kunskap, och vilken betydelse de har för att förnya ekonomin och skapa nya arbetstillfällen. Läs gärna mer om föreläsningen och anmäl dig om du vill delta, antalet platser är starkt begränsat.

Talare är Astrid Heidemann Lassen, Elmar Konrad och Maureen McKelvey.

Jag ser verkligen fram emot detta, det ska bli både spännande och jätteroligt att ta del av forskningen och besöka bästkusten!

Befinner du dig inte i Göteborg på måndag eftermiddag? Inga problem! Vi livesänder alltid våra Estradföreläsningar. Du hittar sändningen på vår webbplats strax före föreläsningens start.

Föreläsningen är en del av GEW, Global Entrepreneurship Week.

/Helene

Alla pengar är inte gröna

I dag har vi arrangerat Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum i Göteborg. Det var sista stoppet på årets turné, i princip fullpackat i lokalen och mycket bra stämning – jättekul!

Först på programmet stod Anders Flodström. Han är en man med många hattar, eller ”många före detta jobb”, som han säger själv. Just nu är han i alla fall bland annat ordförande för ESBRI och professor på KTH.

Han menade att om vi vill skapa fler jobb i samhället krävs också stora förändringar i utbildningssystemet. För tillfället förändras arbetsmarknaden snabbare än vi människor. Den viktigaste åtgärden för att möta den utmaningen är att involvera och integrera fler aktörer i utbildningssystemet – alltså exempelvis ett närmare samarbete mellan akademi och näringsliv.

Lite senare under förmiddagen deltog alla våra amerikanska gäster i en panel öppen för frågor från publiken. En fråga handlade om vilka misstag en riskkapitalist riskerar att göra. Clare Fairfield:

- Två huvudsakliga: Att man investerar i företag som man inte borde ha investerat i, och att man missar att investera i företag som man borde ha investerat i. Sedan kan man också ligga fel i tiden, till exempel vara för tidigt ute med en produkt eller tjänst. Jag har också lagt märke till att nyblivna riskkapitalister ibland missar vikten av att ha ett bra team kring ett projekt. I stället fokuserar de för mycket på huvudgrundaren av företaget.

Andrew Farquharson fyllde i:

- Det finns så många misstag en riskkapitalist kan göra, så många misstag jag har gjort – och kommer att göra. Det handlar mycket om relationer, jag skulle aldrig investera i ett företag eller en entreprenör jag inte har förtroende för. Sedan måste de som söker finansiering också fundera över om de verkligen vill ha mina pengar. Alla företag behöver inte, och bör inte ha, riskkapital.

Peter Cohn utvecklade ytterligare:

- Det är jätteviktigt att man som entreprenör gör sin hemläxa och tar reda på hur olika riskkapitalister arbetar. Ett bra sätt är att prata med entreprenörer som har haft att göra med just den riskkapitalisten tidigare.

Sara Hanks:

- I USA finns ett ordspråk som säger att alla pengar är gröna. Men det stämmer inte, det finns olika färger. Var noga med att utreda din och din finansiärs relation till pengarna.

Kimberlie Cerrone:

- Att bygga förtroende mellan entreprenör och finansiär handlar för mig om att varje dag använda begränsade resurser på bästa möjliga sätt. Det gäller att ha fokus, och vara snabb. En idé kan behöva förändras många gånger innan den lyckas.

Stort tack till alla som deltog med stort intresse och bra frågor till panelen. Stort tack också till våra medarrangörer i Göteborg: Chalmers, Connect Väst och Göteborgs universitet.

/Jonas

God mat och prat om mat

Vi avslutar nu Sweden-U.S. Entrepreneurial Forums Sverigeturné i Göteborg. I går kväll träffade vi representanter för Handelshögskolan i Göteborg i samband med en trevlig och delikat middag på Ågrenska villan. Först presenterade Anders Nilsson hur de arbetar med att främja studenternas företagande på Institutet för Innovation och entreprenörskap. De arbetar tillsammans med GU Holding som är med och finansierar företagsidéerna.

Därefter fick tre av företagen berätta om sin verksamhet, och det var spännande att lyssna till så olika företagsinriktningar.

Enviro återvinner uttjänta bildäck genom en speciell miljövänlig process. Den gör det möjligt att separera olika material i däcken för att kunna återanvända dem. Deras första fabrik invigs inom kort och sedan siktar de på en global expansion. Lönsamt och bra för miljön. Så himla smart!

Cryptango erbjuder säkerhetslösningar för till exempel vattenförsörjning i städer och oljetransporter. I dag är systemen helt oskyddade och kan råka ut för sabotage. Cryptango gör det möjligt att komplettera de befintliga systemen med en extra modul och vips har man ett säkert system. Vilken tur!

Slutligen presenterade Kocken och jag sitt koncept med färdiga matkassar i Göteborgsområdet. Det finns redan ett antal aktörer som erbjuder liknande kassar, men det unika med det här företaget är att de preparerar såser och kryddblandningar som följer med råvarorna. Gott!

/Helene

Från Forskartorget på Bokmässan

Bokmässan i Göteborg är i full gång. Jag ska spana in nyheter, böcker och författare hela helgen.

Under fredagen besökte jag bland annat Forskartorget. Där presenterades massor av spännande idéer, bland annat i Forskarnas Grand Prix, en tävling där forskare ur olika discipliner bedömdes både för idé och framförande på scen. Att kunna berätta om och föra ut sin idé är en viktig del av forskningen. Det såg vi ju bland annat i ESBRIs webbseminarium i veckan. Det handlade om att skriva populärvetenskapligt om sin forskning.

I dag på Bokmässan lyssnade jag bland annat på Emma Stenström. Hon är både docent i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm och professor på Konstfack.

Hon hade femton minuter på sig att prata om "Sverige som innovationsland" så hon valde en vinkling hon själv brinner för, det vill säga att ju fler perspektiv vi har på innovation ju bättre blir det - för alla.

Hon konstaterade att trots att "innovation" är ett sånt modeord som alla använder är det ett viktigt ord som gärna får ha en bred betydelse. Eftersom det var på bokmässan passade det ju bra att prata om de kulturella aspekterna av innovationer.

- Där ekonomer tittar bakåt och utåt kanske humanister och esteter tittar framåt och inåt, sa Stenström.

Den humanistiska blicken på innovationer och nya idéer bidrar med det emotionella och det som berör oss.

- Ska Sverige bli ett innovationsland måste vi bredda och plocka in andra kompetenser också...

Emma Stenströms tid tog snabbt slut, men den som vill veta mer om hennes tankar kan läsa bloggen Kulturekonomi. Den rekommenderas varmt!

/Hanna

”Entreprenörsandan är vår styrka”

Deltagarna på Elumnikonferensen 2011

På i stort sett alla landets universitet och högskolor finns någon form av entreprenörskapsutbildning. Hundratals studenter examineras varje år – men vad händer sedan? I Göteborg vill man ta vara på de entreprenöriella människor som genomgått utbildningar på Chalmers, GIBBS och The entrepreneurship track på Handelshögskolan. En grupp före detta studenter bildade därför alumninätverket Elumni. Niklas Holmquist är i dag vice ordförande.

Hej Niklas, hur bildades Elumni och vad är syftet?

Elumni bildades långt innan jag påbörjade min utbildning på entreprenörskolan GIBBS. Till en början handlade det mest om att skapa tillfällen för klasskamraterna att återses, eftersom man haft väldigt roligt ihop under studenttiden. Alla som erlagt examen på någon av Göteborgs entreprenörskolor är automatiskt medlemmar, i dag är vi 300 personer. Nätverket växer stadigt och många medlemmar har gjort fantastiska resor från student till framgångsrik entreprenör eller företagsledare. Det är vi mycket stolta över!

För några år sedan insåg Elumnis styrelse att man kan göra mycket mer än bara anordna årliga återföreningsfester. I dag arbetar styrelsen aktivt för att stärka nätverket och stödja medlemmarna med allt från coachning till jobbförmedling och inspiration. Mycket handlar om att ta tillvara den naturliga potential som finns inom nätverket, och att hjälpa de nya entreprenörerna att bli framgångsrika.

Vad är Elumnis styrka?

Vi är inte det största alumninäverket, men vi har väldigt god sammanhållning! I år medverkade över 100 Elumner på vårt största event, vilket är helt otroligt med tanke på spridningen. Medlemmar flög in från fem olika länder, och nästan en hel klass var där för att fira sitt tioårsjubileum.

Jag skulle vilja säga att vår styrka ligger i det vi har gemensamt: entreprenörsandan och att vi alla genomgått samma utbildning. Det är den andan som ständigt driver oss att göra nya saker! Som student är det väldigt häftigt och inspirerande att se att tidigare studenter representerar växande teknikföretag. Det visar att det är möjligt om man själv vill. Den effekten tar vi vara på – den bidrar till att nätverket stärker sig självt.

Fortsätter vi hålla ihop medlemmarna kommer det över tid resultera i ett starkt nätverk av affärsänglar, företagsledare och entreprenörer. Ett sådant nätverk kan göra mycket för den egna utbildningen - och bidra till tillväxt i nya bolag. Det är först efter skolan som det börjar på allvar.

Vad gör Elumni?

Vi har för många bollar i luften, vi hinner tyvärr inte genomföra alla våra idéer. Vi hade lätt kunnat jobba heltid med detta. Som det ser ut nu anordnar vi en vinprovning, en skidresa, några afterworks i Göteborg och Stockholm, samt den årliga konferensen. Konferensen är en heldag med spännande talare och inspiratörer, på kvällen har vi bankett.

För ett år sedan lanserade vi Elumni Career, en tjänst för företag. Vi hjälper dem att via vårt nätverk komma i kontakt med de personer de letar efter, vilket bidrar till att medlemmarna kan få nya jobberbjudanden. Inkomsterna från tjänsten går oavkortat till att subventionera våra evenemang.

Elumni drivs mer som ett venture än ett nätverk. I styrelsen har vi olika operativa roller och utvärderar ständigt nya sätt att bli starkare på. Alla jobbar ideellt och att vi har en platt organisation.

Vad har ni på gång framöver?

Vi tillsatte precis en ny styrelse för det kommande året och har redan börjat koka ihop en plan för att uppnå nya stordåd. Förutom att förbättra det koncept vi har ska vi satsa på att nå ut längre, engagera fler medlemmar och öka volymen av aktiviteter under året. Via en nyhetsblogg kommer medlemmarna kunna uppdatera sig om interna nyheter.

Vi skulle också vilja starta ett eget kontorshotell för att fylla gapet på marknaden och göra det lättare för våra medlemmar att starta bolag. Vi tittar dessutom på olika strukturer som ska göra det lättare för nya projekt att komma i kontakt med både experter och investerare. Vi ser vilka behov som finns hos nya och erfarna entreprenörer och vi vill göra allt för att möta dem!

Har du några bra tips till andra alumniföreningar som vill skapa värde för medlemmarna?

Jag tror det stora värdet kommer när man lyckas återkoppla de äldre alumnerna – ”Elumnerna” – med de nya studenterna som läser på Entreprenörskolorna. Det svåra är självklart att komma igång. Vi har gjort det steg för steg och vi tänker långsiktigt hela tiden. Ett riktigt bra koncept är att sätta ihop en stark styrelse på 6-8 personer som representerar 3-4 årgångar, och att styrelsen fasas ut över tid så att några alltid för med sig traditionen till nästa grupp. Satsa på det som ni har gemensamt, då får man sammanhållning, och se till att det händer något hela tiden. Sen funkar alltid den gamla klyschan: Ha kul!

Niklas nås på niklas.holmquist@elumni.se

/Åse

Turnéfinal i Göteborg

”Sök finansiering i tid”, rådde riskkapitalisten Erik Straser.

I dagarna två har jag varit med och arrangerat Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum i Göteborg. I går kväll samlades vi på Chalmers tekniska högskola för ett rundabordssamtal tillsammans med ”våra” amerikanska talare och en mindre grupp inbjudna gäster. Fokus för diskussionen låg på att öka möjligheten att erhålla såddfinansiering och riskkapital i Göteborgstrakten. Det var ett givande samtal med en mängd goda idéer.

I dag har ett hundratal företagare, studenter, forskare och finansiärer samlats för att ta del av de inbjudna talarnas kunskap. Både svenska och amerikanska talare stod på scenen. Vi fick bland annat lyssna på John Sjölander från Burt AB, som delade med sig av sina erfarenheter av att söka finansiering. På eftermiddagen gavs möjlighet till en fördjupad diskussion under två olika seminarier.

Jag deltog då i seminariet ”Early stage financing in the ICT and cleantech sector” där publiken fick ställa frågor till John Backus, New Atlantic Ventures och Erik Straser, Mohr Davidow. John och Erik betonar att det är en lång process att söka finansiering, man ska absolut inte göra det som en akutåtgärd när företaget saknar pengar. Risken är att hjälpen inte hinner fram i tid.

När man söker finansiering ska presentationen vara så övertygade att den man möter blir säker på att affärsidén är bra. Han eller hon ska sedan i sin tur övertyga så många kollegor att företaget nappar och vips – finansieringen är i hamn.

Detta budskap är så viktigt! Det gäller att ha en bra idé, och sen kunna presentera idén så att tänkta finansiärer nappar. Presentationen ska vara kort, slagkraftig och innehållsrik (detta bloggade jag även om i onsdags)

Tajmingen är också oerhört viktig. Det gäller att företagets profil passar in hos de tänkta finansiärerna, och att det stadium ditt företag befinner sig i är rätt för finansiärerna just då. Generellt är det svårare att få såddfinansiering, än att få finansiering när företaget kommit en bit på väg och börjar genera vinst.

Räkna med att fiska en hel del innan du får napp!

/Helene