torsdag, november 15, 2018

Samarbete modellen för systemisk innovation

Systemisk innovation är komplext och tar lång tid att genomföra, trots att det brinner i knutarna när det gäller att förbättra miljön.

Vad är då systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? För att få svar på de frågorna bjöd vi in forskarna Fredric Bauer och Stefan Tongur till vår Estradföreläsning 13 november. Fredric har forskat på möjligheter med bioraffinaderier och Stefan har studerat elvägar. Båda innebär enorma satsningar som kräver mycket kapital – men de är oerhört viktiga.

Fredric Bauer inledde med att förklara vad bioraffinaderier är – fabriker som omvandlar förnybar biomassa till drivmedel och olika kemikalier. Därmed kan man frångå de traditionella raffinaderierna, som har råolja som råvara. Bioraffinaderier är alltså ett helhetskoncept för omvandling av bioråvara till ett spektrum av värdefulla produkter.

Systemisk innovation följer inte en klassisk kronologi – forskning och utbildning, utveckling, demonstration och spridning – utan rör sig mellan ett antal olika processer samtidigt. Man måste ta hänsyn till lagar, aktörer, institutioner och nätverk. Det säger sig självt att det är komplicerat och kräver olika former av samarbeten. Det pågår för närvarande många initiativ, men få är i större skala. Fredric Bauer menade att omställningar historiskt sett är en långsam process eftersom de är väldigt omfattande och griper in i våra liv på många olika sätt.

Stefan Tongur fortsatte med att ge en överblick över hur framtidens transporter kan se ut. Ungefär 90 procent av alla godstransporter i Sverige sker i dag med lastbil, och mängden gods antas öka. Lastbilar kommer även fortsättningsvis att stå för en stor del av transporterna vilket är mycket negativt för miljön. Trots att det har skett en energieffektivisering beträffande drivmedel är klimatpåverkan stor. Övrig biltrafik har delvis övergått till el som energikälla, men lastbilar kan inte drivas med batterier – de skulle behöva vara enormt tunga för att orka driva så stora fordon.

Ett alternativ är elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el. Det finns olika tekniker för detta. Ett alternativ är att transporten sker i en avskild miljö vilket är relativt enkelt och hanterbart. Däremot ställs helt andra krav på systemet om de ska finnas på allmänna vägar med många användare. Man måste exempelvis tänka på betalning och säkerhet.

Stefan Tongur menar att det redan från början gäller att tänka på affärsmodellen. Finns det kunder som är villiga att betala för den här typen av transporter? Är det ekonomiskt attraktivt för användare? Finns en möjlig besparing med den nya tekniken? Han menar att om affärstänket inte är med från början, kan avgörande faktorer för att det ska fungera i praktiken förbises.

Låt oss hoppas att olika samarbeten leder till lyckade projekt i större skala, och att vi inom en snar framtid kan se en förbättring av utsläppsnivåerna.

Min kollega Anna-Karin intervjuade båda forskarna i våras, läs hennes artikel. På vår webbplats kan du ta del av de bilder de visade, och se hela föreläsningen som webb-tv.

Föreläsningen ingick i årets Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Helene

tisdag, november 13, 2018

LIVE 15.00: Systemisk innovation – stora samhällsproblem kräver genomgripande lösningar

Vad är systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? Frågorna besvaras på Estrad i dag. Föreläsare är Fredric Bauer, Lunds universitet, och Stefan Tongur, RISE Viktoria. För förkovran, läs Entréartikeln där de intervjuades. Föreläsningen ingår i Global Entrepreneurship Week (GEW). /Åse

fredag, november 09, 2018

Systemiska innovationer för ett fossilfritt samhälle

Foto: Alexander Popov/Unsplash
Jag trodde länge att innovatörer, entreprenörer, politiker och konsumenter tillsammans skulle kunna lösa klimatfrågan på ett konstruktivt sätt - och i rimlig tid. Tekniska lösningar finns ju redan. Frågans komplexitet har genom åren blivit allt mer uppenbar. Och omställningen till ett fossilfritt samhälle verkar gå ohyggligt långsamt. Varför, kan man undra? Vad väntar vi på egentligen?

nästa Estradföreläsning den 13 november kommer teknologie doktor Stefan Tongur och filosofie doktor Fredric Bauer ge oss några svar – och ganska många förslag till lösningar – på vad som kan göras för att öka förändringstakten.

Till Entré nr 2, 2018 intervjuade jag Stefan och Fredric som båda har byggt sina avhandlingar på empiri från innovationer som skulle kunna ha betydande effekter på vårt samlade koldioxidavtryck. Min ingång var dock inte alls klimatet utan systemisk innovation – genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället; beteendemönster, attityder, affärsmodeller och regelverk. Det var temat för det aktuella numret.

Aktörer som på olika sätt är involverade i systemisk innovation är till exempel policyaktörer, myndigheter, stora industrier, entreprenörer, innovatörer, forskare och finansiärer. De ska samverka för att driva utvecklingen framåt. Alla parter ska ha en samsyn kring problemformulering och möjliga lösningar, och ofta krävs stora investeringar och specialistkompetens. Utmaningarna är minst sagt komplexa.

I sin avhandling skriver Stefan Tongur om möjligheter med affärsmodellering vid systemisk innovation. Hans fallstudie är gjord på elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el.

Fredric Bauer har skrivit om bioraffinaderier som kan framställa olika kemikalier från cellulosa och därmed ersätta en rad oljebaserade produkter. Han konstaterar i sin avhandling att tekniken inte är den stora utmaningen. Snarare är det formerna för hur vi organiserar oss och samarbetar kring den här typen av innovationer som lämnar utrymme för förbättring.

I vad dessa förbättringar består, och om entreprenörers och småföretagares roll vid systemisk innovation kan du alltså höra mer på Estrad. Vill du ha en försmak kan du alltid läsa artikeln ”Lokalt, globalt och radikalt – när innovationer påverkar hela samhället”. Har du frågor som inte besvaras i artikeln? Kom till Estrad och ställ dem direkt till experterna.

Har du inte möjlighet att närvara? Självklart sänds föreläsningen live. Du hittar den på ESBRIs startsida och Youtubekanal.

Föreläsningen är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW).

/Anna-Karin

torsdag, november 01, 2018

Sker framtidens rekrytering med hjälp av robotar?

Foto: Tom Parsons/Unsplash.
Vi lever i en tid när förutsättningarna för arbetslivet förändras i grunden. Globalisering, digitalisering och teknologiska innovationer påverkar både hur vi lever och arbetar.

Hur bedömer man på ett tillförlitligt sätt en kandidats framtida prestation och hur lyfter man fram argument som gör en arbetsplats attraktiv att arbeta för? Svaren på de frågorna finns i boken ”Innovativ rekrytering” skriven av Thomas Eklöf och Nils Hallén. Den ger kunskap och konkreta verktyg som bidrar till bättre rekryteringar, oavsett om man är verksam i en ideell organisation eller i ett globalt företag.

Författarna konstaterar att rekryteraren ofta låter magkänslan styra processen, men det finns risk för att känslan grundar sig på förutfattade meningar. I allmänhet är det mycket svårt att bilda sig en uppfattning om en persons kompetens genom ett första intryck eftersom många olika faktorer spelar in.

Felaktiga rekryteringar är kostsamma och kan medföra att befintlig personal slutar. För att minska risken är det viktigt att först klargöra företagets övergripande syfte. Om man sedan skapar arbetsbeskrivningar utifrån syftet, kan det lyftas fram i jobbannonser. På så sätt kan både attraktionskraften och träffsäkerheten öka.

Boken ger också en inblick i framtiden där ny teknik kan komma att revolutionera arbetet med rekrytering. Till exempel kan robotar ta hand om ansökningsprocessen, svara på frågor och återkoppla till kandidaterna. På så sätt kan kandidaterna få svar snabbt, och företaget kan minska tiden de lägger ner på rekryteringar med upp till 75 procent, menar Eklöf och Hallén.

Boken är värdefull för alla som arbetar med rekrytering och riktar sig till både rekryterande chefer, konsulter och HR-personal.

/Helene

onsdag, oktober 24, 2018

Gästblogg: Så drog vi igång en vinstdrivande affärsidé på en vecka

Glada vinnare i Start-Up Challenge. Foto: Sammie Chimusoro.
Hur fattar entreprenörer beslut i osäkra situationer? Och hur bygger de upp sin verksamhet med begränsade resurser? Karolina Rondahl, Gabriel Glänte, Magdalena Lindén och Hanna Wegelius, studenter på Chalmers Entreprenörskola, har färska och konkreta erfarenheter. Direkt när de påbörjade sin utbildning kastades de in i en startup-utmaning som de hanterade med bravur. Det var stressigt och osäkert – men hårt arbete och bra magkänsla ledde dem rätt. Läs studenternas berättelse. Gästbloggen publiceras i samarbete med Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers./Åse

I början av september startade årets entreprenörsutbildningar vid Chalmers School of Entrepreneurship och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship i Göteborg. Vi är fyra studenter med bakgrunder inom juridik och ingenjörskonst som kom dit med stora förväntningar. Vi kände spänning inför vad som komma skulle, och vi var alla väldigt ivriga att få anta rollen som entreprenörer. Denna iver skulle snabbt besvaras.

Under den första kursens första dag fick vi uppgiften att med 100 kronor som startkapital tjäna så mycket pengar som möjligt under en veckas tid. Utmaningen heter Start-Up Challenge och ges varje år till nya studenter med syfte att ge erfarenheter kring beslutsfattande under osäkerhet. Studenterna delas in i lag och de som en vecka senare tjänat mest pengar vinner.

I år blev vi det lag som lyckades tjäna mest någonsin. På mindre än en veckas tid gick vi från att för första gången ha hälsat på varandra till att ha skapat ett projekt från grunden med en omsättning på över 100 000 kronor. Den kontanta vinsten vid deadline var 43 903 kronor.

Projektet som ledde oss till vinstplatsen var Kvinnokalendern; en kalender som uppmärksammar att det nästa år är 100 år sedan Sveriges riksdag fastslog rösträtt för Sveriges kvinnor. För att lyfta fram kvinnor som förändrat samhället valde vi att göra Kvinnokalendern som varje månad presenterar en svensk pionjär. Vi valde att lyfta fram kvinnor med olika bakgrunder som varit framstående inom vitt skilda områden, för att samla en tilltalande och inspirerande mångfald. Kalendern är bortsett från tryckningen helt gjord på egen hand, inklusive all design, formgivning och författande av texter.

Eftersom vi bara hade en vecka på oss var det ett väldigt stressigt och tidskrävande arbete, vi ägnade i stort sett all vår vakna tid åt att skapa, marknadsföra och sälja kalendern. Ett tag var vi osäkra på om vi skulle hinna bli klara i tid, men det blev vi!

När vi bestämde oss för att göra en kalender var vi inte säkra på hur stor efterfrågan skulle bli. Det finns redan så många kalendrar på marknaden och i dag använder de flesta mobila kalendrar, men vi älskade vår idé och valde att köra på den helhjärtat trots osäkerheten. Idén visade sig ligga rätt i tiden och vi fick oerhört bra respons. Vi sålde till privatpersoner från Malmö i söder till Piteå i norr och till olika företag. Totalt sålde vi över 800 kalendrar.

Sammantaget var detta en otrolig erfarenhet som tillmötesgick vår iver att börja med entreprenörskap. Alla timmar av hårt arbete vägdes upp av lyckan och adrenalinkickarna vi fick under resans gång. Känslan att få stå som vinnare var härlig, inte bara för att vi tjänade mest pengar utan främst på grund av att vi hann skapa en kalender med ett budskap som är oerhört viktigt att samhället uppmärksammar och inte glömmer.

Vill du läsa mer om vår produkt kan du gärna kolla in våra sidor på Facebook och Instagram. Kalendern är just nu slutsåld, men vi funderar på att trycka upp en ny upplaga. Vill du vara med och uppmärksamma 100 år av allmän rösträtt? Skicka in en intresseanmälan så återkommer vi när och om kalendern går att köpa igen. Intresseanmälan är inte bindande.

Stort tack till alla som supportat projektet för era fina ord!
/Karolina, Gabriel, Magdalena och Hanna

EDIT: Läs mer på Chalmers webbplats!

fredag, oktober 19, 2018

Fira entreprenörskap med oss hela november!

Nu är det snart dags för årets Global Entrepreneurship Week (GEW) då vi sätter fokus på entreprenörskap och innovation tillsammans med miljoner människor i 170 länder. GEWs huvudvecka är 12–18 november men kampanjen pågår under hela november.

Det finns redan nästan 180 aktiviteter i det svenska kalendariet så ta gärna en titt och se om det är något event som du vill delta i. Har du tips på evenemang som du tycker borde finnas med i GEW-kalendariet? Hör av dig till oss!

Under årets GEW fokuserar vi extra mycket på kreativitet hos unga. Tillsammans med Skolverket arrangerar vi DECA Idea Challenge. Där utmanas gymnasieelever att hitta ett nytt, innovativt användningsområde för ett vanligt vardagsobjekt. Några exempel på sådana objekt från tidigare tävlingar är kartonger, gummiband och PET-flaskor.

DECA Idea Challenge är en rolig och spännande möjlighet för gymnasieelever att utveckla och visa sin kreativitet, och samtidigt lära sig mer om den entreprenöriella processen. Uppfinningsrikedomen har varit stor vid tidigare års tävlingar och vi är säkra på att det blir så även i år.

Känner du någon lärare eller elev på gymnasiet? Tipsa gärna om DECA Idea Challenge!

Och så hoppas jag att vi ses på Estradföreläsningen 13 november. Temat är systemisk innovation, det vill säga genomgripande teknikskiften som påverkar hela samhället.

Trevlig helg!
/Helene

onsdag, oktober 17, 2018

Att vänta på något gott kan kännas för länge

En smygtitt på temaartikeln i Entré nummer 3-2018
Processen att göra en fysisk tidning är fortfarande både kul och fascinerande tycker jag. Vi börjar med 24 blanka sidor och tänker: ”Hur ska vi fylla det här?”. Men så kommer de intrillande successivt: idéerna, texterna, bilderna och illustrationerna… Sedan återstår att korrläsa och finslipa tills man är så trött på innehållet at man nästan kan det utantill. Efter att vi har sagt OK till tryckeriet och pressarna kör igång tar det egentligen bara några dagar tills vi står med den färdiga tidningen i handen – men den väntan kan kännas oändlig.

Just nu befinner vi oss i ett mellanläge: Vi väntar spänt på Entré nummer 3-2018 som snart kommer från tryckeriet (blev det lika snyggt som vi hoppas?!) och samtidigt är planeringen av nummer 4-2018 i full gång.

I Entré nummer 3 kommer du kunna läsa om hur digitala entreprenörer navigerar i okänd terräng, bra bråk som stärker team, fyra vägar till tillväxt, en internationell havsdrake med förankring i Göteborgstrakten – och mycket, mycket mer. Tidningen bör landa i din brevlåda på fredag eller möjligen måndag, om du prenumererar alltså. Gör du det inte är det enkelt ordnat.

Vad nummer 4 kommer att innehålla får vara en hemlighet ett tag till. Men du kan räkna med aktuella och intressanta forskningsresultat om entreprenörskap, innovation och småföretagande – som vanligt alltså…

Har du tips om forskning som vi borde uppmärksamma? Hör gärna av dig!

/Åse

fredag, oktober 12, 2018

Ta vara på råmaterialet och möjligheterna

Häromdagen hade vi celebert besök på Estradscenen. Per Davidsson är en av pionjärerna inom entreprenörskapsforskningen och är sedan 2004 verksam vid QUT Business School i Australien.

Entreprenörer kan inte skapa något ur ingenting – de behöver ”råmaterial” att arbeta med. Och med råmaterial menar Davidsson exempelvis ny teknologi, sociokulturella förändringar och demografiska skiften. Sådan utveckling öppnar för nya affärsmöjligheter, men det är inte alltid självklart hur möjligheterna ska realiseras.

Vissa förändringar går långsamt medan andra beror på snabba och oförutsägbara händelser som (oftast) ingen vill ha.

- Befolkningsökningen är en långsam förändring. Det är lätt att planera för mer barnomsorg när man vet att antalet barn ökar. På samma sätt kan man anta att behovet av bilar, cyklar och telefoner också kommer att öka, sa Per Davidsson.

Med demografiska skiften kommer också sociokulturella förändringar som skapar affärsmöjligheter. Per Davidsson exemplifierade med nykterhetsrörelsens utbredning i början av 1900-talet.

- Nykterhetsrörelsens framfart ledde till ett förbud mot alkoholhaltiga drycker i USA. Antalet startups i läskbranschen ökade dramatiskt. Det skapades en helt ny marknad. Ungefär samtidigt uppfanns kylskåpet. Den nya tekniska innovationen bidrog till läskdrickandets uppsving, sa han.

En likartad effekt kan vi se av veganismens utbredning.

- I början av 1990-talet växte sig veganismen stark i Umeå. De aktiva sågs till en början som extremister och ingen trodde väl då att det skulle bli så vanligt och accepterat med veganmat. Men i dag finns en uppsjö av olika företag som erbjuder alternativ till animaliska produkter, sa Davidsson.

Sedan finns det också snabba och oförutsägbara förändringar som ingen vill ha. Ett exempel är terrorattentatet 2015 mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo där tolv människor miste livet. Bara dagar efter attentatet fanns det t-shirts att köpa med texten ”Je suis Charlie”.

- Många köpte dem för att visa sitt stöd för tidningen och offren. Efter en tid fanns en mängd olika produkter i samma anda. Den fruktansvärda händelsen exploaterades.

Generellt sett är det lättare att agera när förändringar är förutsägbara, men det finns en stor marknadspotential i plötsliga händelser, menade Davidsson.

- Potentialen är mycket större om marknaden är stor, men då är konkurrensen också större. En liten, nischad produkt kan ge minst lika bra affärsmöjligheter.

Vill du se Pers föreläsning hittar du den här. Och vill du förkovra dig ytterligare finns ett antal sammanfattningar av hans forskning på QUT Business Schools webbplats.

/Helene

tisdag, oktober 09, 2018

LIVE 13.30: New Technologies, Vegans, Disasters, and All That Stuff

Professor Per Davidsson är en av de mest citerade forskarna inom entreprenörskap. Sedan några år tillbaka har han sin bas i Australien, men i dag besöker han Sverige och ESBRIs Estrad för att dela med sig av färsk forskning. Välkommen tillbaka, Per! /Åse

fredag, oktober 05, 2018

Dialog viktigare än monolog

Karen Verduijn och Karin Berglund. Foto: Ola Gustafsson.
ESBRI och SSES genomförde i går det tredje seminariet i serien ”Education Café”. Tanken med seminarieserien är att erbjuda en plattform där lärare får möjlighet att diskutera utmaningar och möjligheter i undervisningssituationen. Ett femtontal lärare hade samlats för att fika (såklart, det är ju ett café) och dela med sig av sina erfarenheter.

Denna gång fick vi ta del av Karin Berglunds och Karen Verduijns tankegångar utifrån den nyligen utgivna boken ”Revitalizing Entrepreneurship Education Education: Adopting a critical approach in the classroom”.

I boken förs en diskussion om alternativa sätt att bedriva entreprenörskapsundervisning. Berglund och Verduijn menar att det är viktigt att ha en dialog med studenterna. Det räcker inte med att lära dem ”hur man gör”, de behöver i stället reflektera och inta ett kritiskt förhållningssätt. Och om lärarna ska ta med sig alternativa perspektiv in i klassrummet kommer det att behövas ett nytt sätt att tänka. Bokens syfte är att belysa nya vägar framåt i entreprenörskapsutbildningen genom att dela med sig av idéer och praktiska tillvägagångssätt. Det finns många nya sätt att arbeta på, men en av de viktigaste faktorerna är att lärarna behöver gå från monolog till dialog.

Under seminariet gav Karen exempel på ett sätt att tänka utanför boxen som hon tycker fungerar väldigt bra. Vanligtvis står läraren längst fram i salen och undervisar i ”hur saker är”. Karen har i stället testat en alternativ inlärningssituation: Hon gav en klass på 70 ekonomstudenter i uppgift att utmana sina idéer om vad entreprenörskap är. Detta skulle ske genom att skapa en kort film utifrån ett fritt valt tema – men såklart med entreprenörskap i fokus.

Studenterna delades in i grupper om tre och deras filmer laddades upp på LoopMe. Alla grupper kunde se varandras filmer och ge feedback, och alla kunde se varandras feedback. Här fanns inget rätt eller fel, i stället handlade allt om studenternas ifrågasättande och reflektion. Det ledde till att fler studenter vågade diskutera med läraren. De fick också ökat självförtroende genom att de kunde uttrycka sin egen åsikt utan att bedömas.

Slutligen tipsade Karen också om andra hjälpmedel för dialog med studenterna. Ett exempel är Peer Grading som används för utvärdering och feedback beträffande undervisningen.

Det här var lärorikt och spännande. Jag ser redan fram emot nästa Education Café!

/Helene

fredag, september 28, 2018

Börja testa och utforska. Och gör det nu!

Bildtext: Fredrik Heintz var en av talarna på vår fullsatta jubileums-Estrad 27 september 2018. Samtliga foton i inlägget: Viktor Aronsson











Igår arrangerade vi den 200:e föreläsningen i Estradserien som startade 1997. Jag har haft förmånen att arbeta med Estrad i många år och det är så kul för jag lär mig nya saker hela tiden. Gårdagen var inget undantag! Temat ”From sci-fi to everyday AI” var mycket intressant, och vi fick både spännande presentationer och en livlig paneldebatt.

Fredrik Heintz, Linköpings universitet, gav först en överblick av hur artificiell intelligens (AI) har utvecklats och vad vi kan vänta oss i framtiden. Han menade att det är viktigt att inte bara repetera det människan gör utan i stället hitta nya sätt att arbeta. AI är mycket användbart när det gäller att gå igenom stora datamängder och utifrån dem klassificera och hitta mönster. Genom att gå igenom så stora mängder data kan man urskilja komplicerade mönster på ett sätt som människor aldrig skulle kunna lyckas med.

Det finns många användningsområden för AI, ett är inom utbildning. Fredrik gav ett exempel där en elev som tillbringade flera månader på sjukhus kunde delta i undervisningen via en robot som fanns på plats i klassrummet. På så sätt kunde eleven ändå hänga med i undervisningen och fick en del av de sociala kontakterna.

Men Fredrik poängterade att det enda vi vet säkert om AI är att vi inte vet tillräckligt. Det behövs utbildning och förståelse för tekniken och hur den kan användas. Både lärare och andra behöver utbildning för att kunna använda AI. Vi människor behöver arbeta tillsammans med robotarna, det inte är antingen eller. Och vi behöver inse att vi alla ingår i ett ekosystem där vi kan dra nytta av de olika kompetenserna som finns.

Nasim Farahini
Nasim Farahini, Qamcom, menade att AI kan liknas vid att stoppa in mänsklig intelligens i maskiner så att de kan fatta beslut. Hon lyfte fram avancerad hälsovård som ett viktigt användningsområde för AI eftersom det blir möjligt att sammanfatta och analysera enorma mängder data. Utifrån analyserna kan läkare få hjälp att fatta bättre underbyggda beslut om vilka patienter som ska prioriteras och vilken behandling som ska sättas in.

Ett exempel på det här är specifik cancerbehandling baserad på både tidigare och aktuella mätningar av patienten. Med hjälp av AI kan behandlingen effektiviseras och ge mindre biverkningar. Ett annat exempel är skräddarsydd rehabilitering för strokepatienter. Det skulle även vara möjligt att undvika epidemier genom att kartlägga resmönster och tänkbar smittspridning på ett tidigt stadium.

För närvarande är det många terabyte data som produceras varje dag, men bara en bråkdel av all data blir analyserad. Så här finns en stor marknadspotential. Men föreläsarna betonade att även om AI kan lösa många problem, måste man vara medveten om att det inte är någon magisk låda som innehåller alla lösningar.

Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt där båda talarna deltog tillsammans med en företagare och två representanter från Tillväxtverket och Vinnova.

Joel Hellermark
Joel Hellermark har grundat Sana Labs som erbjuder skräddarsydda utbildningar med hjälp av AI. Detta sker genom att analysera studentens tidigare resultat, jämföra med andra studenter i samma situation och utifrån analysen fokusera på de fakta som ger bäst studieresultat. Då förbättras både inlärningen och resultaten eftersom man inte utgår från att ”one size fits all”.

Margareta Groth från Vinnova berättade om deras satsning på AI och utbildning. Vinnova ser ett stort behov av kompetens och planerar därför ett antal utbildningscenter. Det här är dock ganska nytt så det är inte klart ännu hur centren ska utformas.

Margareta Groth
Margareta visade också på vikten av att skapa förtroende hos individerna eftersom de då blir mer villiga att dela sin data. Vidare betonade hon att vi bör fokusera på att använda AI till rätt saker – det vill säga lösa problem som vi människor inte klarar av, i stället för att bara göra sådant som människor redan kan. 

Även Christina Henryson från Tillväxtverket lyfte behovet av kompetensutveckling. Myndigheten tillhandahåller bland annat digitaliseringscheckar för att utveckla digitala strategier i företag, och driver projektet Digi Lyft för att stimulera digitalisering inom industrin och närliggande branscher.

Christina Henryson
Christina menade att vi behöver effektivisera tillgången på data till befolkningen. För att det ska bli möjligt behövs kompetens. 

Det är oerhört spännande med AI och ny teknik men jag inser verkligen hur lite jag vet. Så jag avslutar med att säga som Christina sa: Det är viktigt att testa, utforska och att börja nu!

Vill du se presentationerna och paneldebatten? Du hittar filmen här. Vill du förkovra dig ytterligare kan du ta del av Vinnovas rapport om AI och företagande.

/Helene

torsdag, september 27, 2018

LIVE 15.00: From sci-fi to everyday AI – business opportunities in new technology

Självkörande bilar, smarta robotar och datorer som slår schackmästarna. Artificiell intelligens (AI) sågs länge som science fiction, men är redan en del av vår vardag. Vad innebär det för existerande företag? Och vilka affärsmöjligheter öppnas upp för snabba startups? Det är temat för dagens Estradföreläsning – den 200:e i ordningen sedan starten 1997! /Åse

199 föreläsningar senare

Professor Karl Wennberg var en av talarna på Estrad nummer 199, 13 juni 2018. Temat var ”Misslyckandets dynamik”. Foto: Viktor Aronsson.










Hösten 1997 genomförde vi på ESBRI vår allra första öppna föreläsning. Talare var professor Bill Gartner, då på University of Southern California, USA. Jag hade då inte en susning om att jag 21 år senare skulle ha medverkat till att 24 000 deltagare deltagit i 199 föreläsningar med 329 talare.

I dag är det dags för den 200:e Estradföreläsningen med över 150 personer anmälda. Den sänds förstås också live via vår webbplats. Det känns både fantastiskt och lite overkligt. När det som vi efter några år började kalla ”Estradföreläsningar” startade var det ganska nervöst. Skulle det funka att ha forskare på scen, som får gott om tid att presentera sin forskning för framför allt personer från privata näringslivet?

Till vår stora glädje fungerade det. Och dessutom deltar personer från akademin och policyvärlden, det vill säga de som arbetar med politik antingen som politiker eller tjänstemän i departement och på myndigheter, och även de som arbetar på intresseorganisationer såväl på företagar- och arbetsgivarsidan som på arbetstagarsidan.

Redan efter några år började vi med att arbeta för att föreläsningarna skulle kunna ses av andra än de som deltog på plats i Stockholm. I början var det Telebild (tror jag det hette) och kunde ses på max ett eller två andra ställen. Sedan började internet att fungera, men inte mer än att kapaciteten räckte för upp till ett tiotal ställen.

Vi kämpade på för att intressera personer ute i landet. Tanken var att de skulle bjuda in sina nätverk, och sedan logga in för att se föreläsningen tillsammans. Tekniken var lite svajig och jag kommer fortfarande ihåg ett tillfälle då vi verkligen trodde att det skulle lyfta. Vi hade kontakt med uppemot 10 ställen som skulle följa föreläsningen live, och de hade bjudit in till detta. Självklart fungerade inte tekniken alls den dagen. Det kändes riktigt tungt!

Men när bandbredden ökade så är resten historia. Nu finns över 100 Estradföreläsningar att se på webb-tv-sidan. Ett rätt gediget arkiv av forskning!

Jag skulle kunna berätta om många fler nervösa tillfällen när tekniken svek oss, eller när väder och vind gjorde att föreläsarna knappt hann komma fram i tid. Men – peppar, peppar – hittills har vi aldrig behövt ställa in en föreläsning. Och så blir det inte i dag heller, är jag övertygad om!

Under alla dessa år har jag bara missat ett fåtal Estradföreläsningar. Jag vill passa på att tacka alla talare och deltagare som har deltagit, och de olika finansiärer som har bidragit så att vi har kunnat arrangera Estradföreläsningarna utan kostnad för publiken. Först var det Leif Lundblad som såg till att ESBRI kunde starta, sedan har Tillväxtverket och Vinnova varit långsiktiga finansiärer och stöttat genomförandet av Estrad.

Vill även tacka Åse Karlén och Helene Thorgrimsson, två av mina fantastiska medarbetare som varit med länge och sett till att Estradföreläsningarna såväl genomförts som dokumenterats på olika sätt. Helene har dessutom varit vår stabila projektledare för Estrad under större delen av de 21 åren. Tack!

/Magnus

PS: För närvarande är Tillväxtverket och Vinnova huvudpartners och Länsstyrelsen i Stockholm partner i genomförandet av Estrad. Vi vill gärna ha in fler partners för att kunna fortsätta arrangera Estradföreläsningarna, och göra dem ännu bättre. Är du sugen på att engagera dig och ditt företag/organisation? Hör av dig till mig!

tisdag, september 18, 2018

Innovation – inte bara för startups

Guido Bünstorf och Maureen McKelvey ledde ett policyseminarium på ESBRI 17 september 2018.
Häromdagen arrangerade vi ett spännande policyseminarium med ett tjugotal deltagare från departement och olika organisationer. Det finns en allmän bild av att det främst är startups som rasslar fram innovationer. Men Maureen McKelvey och Guido Bünstorf från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskat på betydelsen av etablerade företag och universitet när det gäller innovationer.

Under seminariet visade de att innovation är viktigt för etablerade företag – och de etablerade företagen har stor betydelse för innovation. För att åskådliggöra detta lyfte de fram fakta om den industriella revolutionen. Där framgår det tydligt hur viktiga etablerade företag är för innovation, likaså är även utbyte mellan näringsliv och akademisk forskning av stor vikt.

Man kan se att etablerade företag är viktiga innovatörer i den bransch där de är verksamma. Men de har också stor inverkan på diversifiering och antalet innovationer i närliggande branscher. Ett exempel är framväxten av bil- och däckindustrin i USA vid slutet av 1800-talet. Där skedde merparten av alla produktinnovationer i stora företag. Ett mer modernt exempel är Apples Iphone som kom 2007. Apple var definitivt ingen startup, företaget hade över 30 år på nacken och nästan 18 000 anställda.

Just genom att företag är etablerade och har uppnått en viss storlek, finns det resurser till både den ordinarie verksamheten och till utveckling av nya produkter. Det är extra tydligt när det gäller nya branscher där osäkerheten är stor. Nystartade småföretag har helt enkelt inte råd att satsa på produkter som riskerar att bli floppar.

De etablerade företagen möjliggör i stor utsträckning spin-offs, men kan å andra sidan också förvärva innovativa startups. På det sättet bidrar de till rörlighet och expansion på marknaden. De tar också tillvara en stor del av de innovationer som kommer fram inom akademin. Det kan bland annat ske genom samarbetsprojekt eller att idéer/innovatörer blir uppköpta.

Företagen kan även vara med och utforma universitetsforskning. De kan i vissa fall erbjuda direkt stöd till forskningsprojekt, men de kan också bidra med idéer och värdefull kunskap eftersom de sett behov som behöver beforskas. Här lyfte Maureen och Guido fram laserindustrin i Tyskland som ett exempel. Där lobbade företag för en satsning på storskalig forskning och bidrog slutligen ekonomiskt till den enorma satsningen på ett laserlab i Göttingen. Det framgångsrika projektet skulle troligen inte ha kunnat genomföras utan företagsstöd.

Interaktion mellan etablerade företag, kunskapsintensiva entreprenörer och det befintliga ekosystemet är avgörande för innovation och utveckling. Universiteten ingår i ekosystemet och är därför viktiga för de etablerade företagen. Samtidigt drar de nytta av företagen på olika sätt. På så sätt blir alla vinnare, menade forskarna.

Vad bör man då tänka på från policyhåll för att underlätta innovation? Först och främst är det viktigt att se de etablerade företagen som en källa till innovation. Samarbetsprojekt mellan universitet och företag bör främjas. Vidare är det av stor vikt att uppmuntra diversifiering och se det som en grogrund för innovation och strukturell omvandling. Restriktioner avseende mobilitet ska undvikas – spin-off-företag måste uppmuntras, inte kvävas, konstaterade Guido och Maureen.

Vill du läsa mer om Sveriges entreprenöriella ekosystem? Maureen McKelvey är en av redaktörerna för en bok som handlar om just det. Ladda ner hela boken eller enstaka kapitel som du tycker är relevanta för dig.

/Helene

torsdag, september 13, 2018

Festligt entreprenörskap på Venture Cups final

Word Diagnostics tar psykisk ohälsa på allvar, och korades till 2018 års Startup of the Year i tävlingen Venture Cup. Foto: Victor Ackerheim.

















I går var det dags att se vilka som skulle vinna årets Sverigefinal i Venture Cup . Dessutom var det 20-årsjubileum för tävlingen. Tillsammans med en massa andra Venture Cup-vänner och tävlande bänkade jag mig i Konserthuset i Stockholm.

Som vanligt var spänningen stor och vi fick se sexton pitchar från nya företag från hela landet. Det handlade om allt från hur bina i världen ska räddas, till hur provlådor i frysen i labbet ska hittas lättare. Extra glädjande för en som har arbetat med att lyfta fram kvinnors entreprenörskap var att det var många fler kvinnor i teamen i år.

I slutet av kvällen korades fem vinnare i olika kategorier:

The Fit vann priset Top Tech. De har utvecklat en kroppsskanner för att göra klädköp på nätet enklare och minimera returer.

Priset Student Superstart vanns av Coda Easy som har tagit fram en plattform för programmering i skolor.

Woshapp vann priset Game Changer. De erbjuder en mycket miljövänlig biltvätt, där tvättaren kommer till bilen och inte tvärtom.

Priset Impact Maker vanns av Bee Scanning som utvecklat ett analysverktyg för att identifiera de parasiter som bidrar till massdöden av bin.

Och till sist: Det stora priset Startup of the Year på 100 000 kronor gick till Word Diagnostics. De har utvecklat ett helt nytt beslutsstödsystem för att diagnosticera depression och mental ohälsa. Detta genom att patienterna beskriver med ord hur de mår, och sedan analyseras detta.

Ett stort grattis till alla vinnare och alla på Venture Cup för ännu en mycket trevlig Sverigefinal!

Intressant att notera var att flera av de sexton finalisterna använder AI på olika sätt. Artificiell intelligens är också temat för vår kommande Estradföreläsning som är den 200:e i ordningen sedan starten 1997. Vill du komma och fira med oss? Läs mer och anmäl dig i dag!

/Magnus

torsdag, september 06, 2018

Framtidsspaning och AI på 200:e Estradföreläsningen

27 september är det dags att genomföra den 200:e Estradföreläsningen sedan serien startade 1997. Det har varit 199 föreläsningar fullsmockade med intressant forskning, inspiration och spännande diskussioner, och den 200:e lär knappast bli ett undantag. Jag har haft förmånen att vara projektledare i många år för de genomförda föreläsningarna och jag hoppas att vi ska kunna fortsätta arrangera många fler framöver.

Temat på jubileums-Estraden är affärsmöjligheter inom AI och annan ny teknologi. Självkörande bilar, smarta robotar och AI-skapelser som Siri och Alexa var tidigare science fiction, men är nu verklighet. De kan svara på våra frågor, vägleda oss och till och med berätta skämt. Undrar om de också kan ordvitsar… (min favorithumor).

Som vanligt bjuder vi på både forskning, diskussion och trevligt mingel på Estrad. Du kan läsa mer om föreläsningen och anmäla dig här. Om du inte har möjlighet att vara på plats livesänder vi, och du kan också ta del av föreläsningen i efterhand via webb-tv.

Visst låter det spännande? Vi ses väl?
/Helene

tisdag, augusti 28, 2018

Live 13.15: Sweden-China Entrepreneurship Forum

I dag arrangerar ESBRI, tillsammans med företaget Fusin AB, Sweden-China Entrepreneurship Forum. Många intressanta talare på listan bäddar för nya insikter om att göra affärer i Kina och Sverige. Följ sändningen klockan 13.15–17.15! /Åse

torsdag, augusti 23, 2018

Välkommen höst!

Hoppas att sommaren har varit bra! Själv har jag nog slagit både bad- och berg-och-dalbanerekord. Inte illa för en notorisk badkruka och fegis...

Nu är vi alla tillbaka på ESBRI och peppar inför nästa veckas evenemang: På tisdag kör vi Haining Day Competition på förmiddagen och Sweden-China Entrepreneurship Forum på eftermiddagen. Full rulle med andra ord! Vi kommer att livesända forumet så det går bra att hänga med på distans om du är intresserad av affärsmöjligheter i Kina, och mer specifikt staden Haining.

Bland talarna finns entreprenören Bonnie Roupé, grundare av appen Bonzun, och Marcus Skinnar som bland annat driver en gravstensfabrik i Kina. Båda kommer att dela med sig av sina erfarenheter, framgångsfaktorer och fallgropar kopplade till att göra affärer i Kina. Se hela talarlistan.

/Åse

tisdag, juli 24, 2018

Ny strålande teknologi är framgångsreceptet

Jag har nyligen läst boken ”Strålande tider. Hur jag gjorde Elekta till ett världsföretag” av Larry Leksell. Boken är personligt skriven och beskriver hans uppväxt och hur hans intresse för medicin – och speciellt cancermedicin – växte fram. Boken ger även en bild av hur företaget Elekta har byggts upp. De utvecklar strålutrustning mot cancer.

Leksells mor dog tidigt i cancer, han var bara 13 år då hon gick bort. Hans far var framstående forskare och uppfann redan i början av 1950-talet den första strålkniven för att behandla cancertumörer. Den teknologin blev grunden till företaget Elekta Instrument AB, som startade 1972. Larry Leksell studerade då vid Handelshögskolan och blev företagets vd vid 20 års ålder.

Vid två tillfällen har företaget varit på ruinens brant men de ekonomiska kriserna har kunnat vändas till framgång. Detta har skett genom att banta kostymen, lägga ner kontor, sälja fastigheter samt att fokusera på kärnverksamheten och arbeta intensivt med kunder och medarbetare. 2002 var företaget ute ur kriserna och börsvärdet hade ökat från 200 miljoner till 30 miljarder. I dag berör Elekta mer än 150 000 cancerpatienter varje dag genom sina olika utrustningar, och tekniken finns på fler än 6 000 sjukhus över hela världen. Den nya teknologin skapar stora förutsättningar för patientanpassad dos och behandling, vilket förbättrar prognosen för olika cancerformer.

Larry Leksell var under ett antal år ordförande för den ideella organisationen Stadsmissionen. Under den tiden grundlade han ett intresse för sociala problem och tänkbara lösningar på dessa. Därför startade han Leksell Social Ventures 2014. Det är en familjeägd fond dit företag, kommuner, landsting, ideella organisationer och sociala entreprenörer kan vända sig och låna pengar eller få investeringskapital inom det sociala området i Sverige.

Vill du ta del av nyttiga lärdomar om hur man bygger ett framgångsrikt internationellt företag? Läs boken!

/Helene

fredag, juni 29, 2018

… och plötsligt blev det sommar

Några av er är säkert i full färd med att packa kappsäckarna inför Almedalsveckan. Vi på ESBRI ska inte dit i år så jag tänkte i stället ta mig tid för en kort tillbakablick.

Vilken händelserik vår vi har haft! Vi har producerat två Entré och skickat ut fem e-Entré. Tillsammans med SSES arrangerade vi ett Education Café med Phillip Kim, Babson College. Vi korade också vinnarna i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt 2016–2017.

Under våren hann vi arrangera hela sex öppna Estradföreläsningar:

23 januari pratade Katarina Blomkvist och Ivo Zander på temat ”Intraprenörskap – en dold potential i svenska bolag”.

7 februari föreläste Anders Berglund och Neeraj Sonalkar om ”Understanding the innovation genome”.

19 mars var temat ”Welcome to the future of FinTech”. Talare var Claire Ingram Bogusz, Anthony Larsson, Mats Lewan, Shahryar Siri och Robin Teigland.

19 april välkomnade vi Sarah Jack till Estrad. Hennes titel var ”What’s the point – can entrepreneurship research have an impact on its communities?”

24 maj slog Anna Brattström och Frédéric Delmar fast att “Ensamma genier bygger inga startups – entreprenörskap är ett grupparbete”.

13 juni avslutades Estradvåren med föreläsningen ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?” Talare var Cassandra Marshall, Karl Wennberg och Samuel West.

Var det någon som verkade extra intressant? De går att se i repris! Webb-tv från alla föreläsningar, sammanfattande blogginlägg, föreläsarnas presentationsbilder och mycket mer ligger på webben.

Just nu arbetar vi främst med att ta hand om alla spännande bidrag till den aktuella omgången av uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Vi riggar också inför sensommarens två stora begivenheter: Haining Day Competition och Sweden–China Entrepreneurship Forum men kommer sedan att gå ner i ett lite mindre hektiskt sommartempo.

Följ oss gärna på Facebook och Twitter för de senaste uppdateringarna.

Ett stort tack till alla er som har läst, deltagit och interagerat i våra aktiviteter! Önskar er en härlig sommar, så ses vi igen till hösten.

/Åse

tisdag, juni 19, 2018

Spexig sommaravslutning med allvarlig underton

Samuel West, Cassandra Marshall och Karl Wennberg föreläste på Estrad 13 juni.











Sommaravslutning med bubbel! Vilken rolig eftermiddag vi fick. Nästan 140 besökare kom till säsongens sista Estrad. Temat var ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?” Samuels Wests del av föreläsningen bjöd på en hel del fniss. Men självklart, under ytan på den spexiga pop up-utställningen från Museum of Failure lurar en del större frågor. Till exempel: Vilken typ av klimat vill vi ha på våra arbetsplatser för att människor, produkter och tjänster – och i förlängningen vårt samhälle – ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt? Och hur ska vi skapa institutionella ramverk för att företag ska våga satsa på innovation, och för att företagare som faktiskt har misslyckats ska få en andra chans?

Det senare var fokus för Karl Wennbergs anförande. Han är gästprofessor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och knuten till Ratio. Hans forskning handlar om organisationsdynamik, organisationssociologi och regional utveckling, vi har skrivit om den i Entré många gånger.

Karl Wennberg
Wennbergs forskning visar att det är företagare med tidigare erfarenhet av företagande som är de mest framgångsrika – deras företag har högre tillväxt än andra företag. Många är också de entreprenörer som vittnat om vad de lärt sig av sina misslyckanden. Ändå leder konkurser inte sällan till social stigmatisering och avseende det institutionella ramverket lämnar Sverige en del övrigt att önska, enligt Wennberg.

- I Sverige har vi ett klimat som tillåter experimenterande som fritt skolsystem, demokratiskt samhälle och trygghetssystem. Dessutom har attityder till risk förbättrats de senaste 20 åren. Vi uppmuntrar kreativitet och experimenterande, sa han.

Samtidigt har Sverige bland de tuffaste insolvenslagstiftningarna i västvärlden. Benificium, det som man får behålla efter en konkurs, ser olika ut på olika platser. I Florida anses det rimligt att få behålla både huset och två bilar, och skulderna skrivs av.

- I Sverige däremot tar banken huset, bilen, tv-apparaten, stereon… Allt. Och sedan kan man tvingas leva på existensminimum i ett antal år. Med en sådan erfarenhet är det inte många som vågar försöka igen, oavsett om man gjort konkurs för att företagsstarten råkade sammanfalla med Lehman Brothers-krisen.

- Det är remarkabelt att vi i ett land med utvecklade institutioner och välfärdssamhälle är hårdast med att straffa företagare som går i konkurs. Man kanske inte behöver straffa alla företagare, utan kan nöja sig med de som har gjort något brottsligt, sa han.

På arbetsmarknaden finns i dag ofta ett relativt stort svängrum. Medarbetare får anvisningar om vad som ska göras, men hur det ska gå till får man lösa själv. Ofta pratar man om att arbetsplatser ska vara agila – innovatörer ska inte behöva förhålla sig till budgetramar eller tidsplanering.

- Men alla kan inte vara agila. Och det finns metoder för hur det kan manageras. Till exempel genom att ha en innovativ enhet, en kontrollerande enhet och en säljande enhet. Enheterna har olika mål där en jobbar med kvartal, intäkter och kontroll och en annan med nya idéer. Att blanda ihop dem är inte alltid så lyckat, förklarade Wennberg.

Det avgörande, tycker Karl Wennberg, är selektion. Det är genom att arbeta aktivt med att välja vilka idéer man ska satsa på och vilka som ska avvecklas som företag kan driva innovationsprocessen framåt. Vilka idéer som kommer fram är svårare att påverka.

Samuel West är psykolog och arbetade kliniskt innan han skrev sin doktorsavhandling som fokuserar på hur man kan skapa ett bra klimat på arbetsplatser. Vi skrev om den i Entré för ett par år sedan: ”Lek mer på jobbet”.

I Museum of Failure har West samlat ett hundratal misslyckade innovationer för att visa vilken möjlighet till lärande misslyckanden kan vara. Samlingen består av produkter och tjänster från hela världen och ger insikter om det riskfyllda innovationsarbetet. Museet är baserat i Los Angeles, men turnerar och arrangerar pop up-utställningar. 1 juni–9 januari 2019, finns museet på Dunkers kulturhus i Helsingborg för den som är i krokarna.

Samuel West
- I media lyfter man fram lyckade människor och det påverkar oss. Alla framgångshistorier är dessutom väldigt lika; ”Vi var tre grabbar som startade i ett garage och nu är vi miljonärer”. Men vi har mer att lära av misslyckanden. Dessutom är de oändligt mycket mer fascinerande, sa han.

Det är ett av huvudbudskapen för Museum of Failure. Men Samuel West vill också visa på hur många uppfinningar som faktiskt misslyckas och därmed göra besökarna mindre rädda för att våga försöka.
Han gav oss ett flertal exempel, historiska och samtida. Vasaskeppet är ett misslyckande som många svenskar är bekanta med. Betamax videospelare höll högre kvalitet än VHS, men det fanns för få filmer tillgängliga för att Betamax-formatet skulle få genomslag. Bic designade en penna anpassad för kvinnohänder i rosa och ljusblått med glitter på. Cashkortet, som det inte gick att handla med, eller Coca-Cola BlāK– en blandning av kaffe och Coca-Cola, som smakade ungefär som det låter. Kaffeläsken togs fram trots att Coca -Cola Company sannolikt är bland de företag som har bäst koll på sina kunder, enligt Samuel West. Så alla kan göra misstag.

Min egen favorit i utställningen är tortyrmasken som sägs ha föryngrande och utslätande effekt genom att utdela elektriska stötar. Några av utställningsföremålen kan ses i det här videoklippet.

Nåja, det finns mycket att skratta åt. Men faktum är att många misslyckade innovationer leder till en betydelsefull kunskapsuppbyggnad. Nokiatelefonen N-Gage, som samtidigt skulle tjäna som spelkonsol, blev ingen hit på marknaden. Men den banade väg för det finländska spelundret, med en Angry Bird som förgrundsgestalt.

Cassandra Marshall
- När man påbörjar en innovationsresa vet man inte vad den ska leda till, konstaterade Cassandra Marshall, ansvarig för programmet Innovationsledning och organisering på Vinnova.

Vinnova sprider kunskap om hur man skapar förutsättningar, leder och finansierar innovationsarbete.

Även Vinnova kunde visa upp några egna ”failures” – misslyckade satsningar – som att självkörande bilar inte får framföras på allmän väg eftersom de saknar backspeglar.

Föreläsningen var en samproduktion mellan ESBRI, Vinnova och Museum of Failure och hölls på Kulturhuset i Stockholm, 13 juni. Se den!

/Anna-Karin

fredag, juni 15, 2018

Dystert läge för kvinnors företagande i nya GEM-rapporten

Panelen som presenterade GEM-rapporten, från vänster: Pernilla Norlin, Ylva Skoogberg, Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Jane Walerud, Maria Mattson Mähl och Saeid Esmaeilzadeh.


I går lanserade Entreprenörskapsforum årets nationella rapport från Global Entrepreneurship Monitor (GEM), ett världsomspännande forskningsprojekt som årligen mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. 2017 medverkade 54 länder.

Rapporten innehöll inte jätteroliga resultat. Sedan den förra mätningen har det skett en nergång i den totala entreprenöriella aktiviteten i Sverige. Den största orsaken till detta är ett minskat entreprenörskap bland kvinnor.

Enligt Pontus Braunerhjelm kan det hänga ihop med den pågående diskussionen om vinster i välfärden. 2014 kunde man se en ännu större nergång just när det gällde kvinnors företagande, och då pågick en liknande diskussion. Sedan dess har andelen kvinnor som startat företag ökat i ett par år. Men nu är vi där igen, det är val i höst och osäkerheten runt de grundläggande förutsättningarna beträffande företag inom skola, vård och omsorg är stor.

Carin Holmquist visade att kvinnors företagande ligger lägre än mäns över hela världen och att det har varit så en längre tid. Hon menade att kvinnor inte är mer intresserade av att driva sociala företag eller bli entreprenörer inom vård och omsorg. De startar alla möjliga företag. Kvinnors företagande är dock vanligast inom vissa branscher: juridik, personlig service, handel, besöksnäring, vård, omsorg och utbildning. Det här är oftast svåra företag att skala upp och vinstmarginalerna är låga. Därför påverkas naturligtvis de här sektorerna av de signaler som den ekonomiska politiken sänder ut.

Men några positiva resultat fanns trots allt i rapporten. Andelen affärsänglar har ökat, och fortsätter att öka. De är mycket viktiga för företagandets tidiga faser. I Sverige finns också en stor optimism när det gäller att identifiera affärsmöjligheter. Svenskarna ser sig själva som innovativa men det är tyvärr få som omvandlar idéerna till kommersiella företag.

Vill du läsa mer om den entreprenöriella aktiviteten i Sverige? Ladda ner GEM-rapporten.

Trevlig helg!
/Helene

onsdag, juni 13, 2018

#fail #cringe #LOL #innovation

I dag avslutar vi Estradvåren med en specialföreläsning på Kulturhuset i Stockholm. Den samarrangeras med Vinnova och Museum of Failure. Temat är "Misslyckandets dynamik - vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?". Talare är Cassandra Marshall, Vinnova, Karl Wennberg, Linköpings universitet och Ratio, samt Samuel West, Museum of Failure. Föreläsningen pågår 13.30-15.00. Välkommen att ta del av den senaste forskningen och en exklusiv pop up-utställning! /Åse

Gästblogg: What we found in the Valley

Master students Sebastian Misurák and Philip Steen gained new venture capital knowledge in Silicon Valley.
Silicon Valley, California, USA. A mythical place where new technology is born, and entrepreneurs thrive. Philip Steen and Sebastian Misurák, master students at the School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg, received a travel grant and went to the Valley to learn more about its venture capital market. Here are their major takeaways. This blog post is published in cooperation with the Institute of Innovation and Entrepreneurship. /Åse

In March we set out to Silicon Valley, the global hub for technology, innovation and venture capital. We had been lucky enough to receive the Sten A Olsson Scholarship, allowing us to expand the ambitions for our master’s thesis in entrepreneurial financing. On the 6th of March we entered our less than cosy airbnb, where we, alongside a tiny mouse we decided to call Mickey, would spend the upcoming three weeks.

The aim of our study was to investigate “mixed syndicates” within the venture capital industry. In venture capital there are two main types of investors. The first and most common one being the independent venture firms (IVCs) and the second being the corporate investors (CVCs). The main difference between these actors are their incentives for investing, with IVCs solely focusing on financial gains for their limited partners, while CVCs invest with their corporate strategy in mind, trying to build on their current business model.

The vast majority of venture capital investments happen through syndication, that is the collaborations between different investment firms. Historically, IVCs have been somewhat hesitant to include CVCs in their syndicates due to their strategic incentives potentially creating conflicts. However, as the percentage of both invested capital and amount of investments being made by corporate actors have increased substantially the last few years (with it being over 20% in 2017), CVCs are being included in an increasing amount of syndicates.

Early on in the process we established that this topic lacked research from the point of view of the independent firms. We therefore posed the research question “How do independent venture capital firms evaluate corporate venture capital arms as investment partners?”. Before leaving Sweden, we e-mailed and called the offices of around 300 IVCs in the San Francisco Bay Area, ending up with 10 interviews with general partners from 10 different firms in The Valley.

Silicon Valley is situated about half an hour outside of San Francisco in a city called Palo Alto. To the naked eye Palo Alto appears to be a nice upper middle class suburb, with rows of cute houses and tidily kept gardens. But rarely has the saying “do not judge a book by its cover” been so fitting. Palo Alto is the home of over 7 000 companies with a total of almost a 100 000 employees, and soon upon arrival in the small city we found ourselves going from one astounding office to the next, during busy days only stopping for a quick (and extremely overpriced) coffee.

What we found when interviewing the general partners of the IVCs were insights that some non-scientific articles had alluded to, but few of the more research-based papers had grasped. Most IVCs generally avoid investing alongside CVCs as their strategic nature make them unpredictable as investment partners. If IVCs are to include CVCs in their syndicates, ensuring predictability and that the CVCs stay on during the following investment rounds is the major concern.

Even though much of the answers we were provided by the general partners showed a unanimous hesitance towards corporate investors, their different degrees of concern shone through. Some laughingly called the CVCs tourist that would elope the industry as soon as the economy stumbled into a recession, while others more mildly stated that maybe corporations were better cut out at being the IVCs customers.

The Sten A Olsson Scholarship provided us the opportunity to enter the bubble that is The Silicon Valley. By getting close and personal interviews with general partners of major investment firms, we were able to get a better understanding of the inner workings of the venture capital industry than we could have ever hoped for.

So much of the research done in this field is focused on providing definitive, generalizable results. However, what we found was an industry where all decisions are situation based, and a business culture that centers around trust and the ability to predict the behaviors of those you choose to invest your time and money alongside.

We got three weeks we will never forget.

/Philip Steen and Sebastian Misurák

måndag, juni 04, 2018

På rätt spår

Spårvagnsspår över kullersten – en annan sorts elvägar än de vi skriver om i Entré nr 2-2018. Foto: Natalia Y/Unsplash
Vet du vad bioraffinaderier eller elvägar är? Innan vi började jobba med Entré nr 2-2018 hade jag knappt hört talas om begreppen. Kan inte påstå att jag är expert nu heller, men jag vet i alla fall att bioraffinaderier och elvägar är två exempel på så kallade systemiska innovationer – innovationer som är så omfattande att hela samhället påverkas.

Jag associerade ”elvägar” till spårvagnar, men det handlar snarare om att exempelvis lastbilar kan drivas av el via en skena i vägen. Teknologier för detta testas på olika håll, bland annat av Trafikverket. Eroadarlanda löper mellan Arlandas fraktterminal och Rosersbergs logistikområde. Spännande och viktigt experiment för att få ner koldioxidutsläppen.

Tidningen har precis gått till tryck nu, och förutom ovanstående temaartikel kan du se fram emot spännande läsning om exempelvis kunskapsflöden i kluster, relationer i startupteam, och en ny entreprenörstypologi.

Det är aldrig för sent att börja prenumerera (gratis!), eller att tipsa en kompis. Entré trycks i 18 000 ex och skickas ut till företagare, politiker, forskare, rådgivare, finansiärer och många andra. Genom åren har tidningen legat med i många goodiebags på konferenser och andra evenemang. Om du vill ge dina besökare lite extra guldkant i form av forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap – hör av dig så fixar vi!

/Åse

torsdag, maj 31, 2018

Digital entreprenör ny gd på Vinnova

Foto: Carlos Zaya
I dag kom nyheten: Regeringen beslutar att utse Darja Isaksson till Vinnovas nya generaldirektör. Ett spännande val med en entreprenör och visionär inom framförallt det digitala området. Blir intressant at se när hon tillträder i slutet av augusti hur det kommer att påverka Vinnovas inriktning de kommande åren. Att det blir mer digitalt och även mer fokus på life science torde vara enkelt att utläsa från Darjas portfölj av intressen.

Men jag tror att det även kan bli mycket mer. För några veckor sedan höll Darja Isaksson ett tal vid European Economic and Social Committees 60-årsfirande av europeiskt samarbete.

Kanske blir det ännu mer tryck på frågan om livslångt lärande från den nya generaldirektören, och mer finansiering till nya innovativa lösningar inom det området? Oavsett så tror jag det blir en spännande resa för innovationssverige med Darja vid rodret för Sveriges innovationsmyndighet.

/Magnus

måndag, maj 28, 2018

Skratta, skapa teamkänsla och våga bråka

I förra veckan arrangerade vi en Estradföreläsning där temat var hur man skapar framgångsrika team. Anna Brattström och Frédéric Delmar från Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet, utgick från pinfärska forskningresultat från en internationell studie och reflekterade kring betydelsen av gruppdynamik för beslutsfattande i nya företag.

De båda forskarna har följt ett stort antal entreprenöriella team i en longitudinell studie. Forskningen visar att om ett team ska bli framgångsrikt, måste det uppfylla vissa förutsättningar. Det ska ha rätt sammansättning och arbeta på ett sätt som bidrar till att skapa ekonomiskt värde. Om teamet kan samarbeta så att det får ut så mycket som möjligt av den samlade kunskapen, får företaget ett försprång gentemot konkurrenterna.

Det där låter ju lätt som en plätt. Men hur gör man då? Är det inte affärsidén som är avgörande för framgången? Nej, enligt Brattström och Delmar är det bara 1 procent av framgången som beror på en bra affärsidé, medan 99 procent beror på hårt arbete. Då blir det självklart ännu viktigare att teamet arbetar bra tillsammans.

Brattström har följt tre olika nystartade team med homogen sammansättning och bakgrund. Men kan ju tänka sig att utvecklingen skulle vara ungefär densamma för alla teamen men det var bara ett av dem som hade klarat sig efter sex månader. De andra teamen hade misslyckats med att driva företaget vidare.

Anna Brattström konstaterade att en avgörande faktor verkar vara om teamen klarar av att bråka på ett bra sätt. I ett nystartat företag finns det alltid konflikter – om finansiering, arbetssätt och ledarskap. Frågan är bara hur väl man hanterar konflikterna, och sedan kommer vidare.

I företaget som lyckades var sättet att bråka dramatiskt med stora urladdningar. Det fungerade väl i den gruppen eftersom alla klarade av att sätta punkt och fortsätta framåt. Det andra teamet sopade i stället konflikterna under mattan för att de inte ville eller vågade bråka. Och det tredje teamet trivdes så bra ihop att man helt enkelt inte såg de problem som hopade sig.

En annan faktor som utmärkte teamet som lyckades var att deras nivå av humor och trams var hög. De hade helt enkelt kul på jobbet och grundstämningen verkar ha varit positiv. Det fanns en enighet i gruppen som vägde upp problemen som konflikterna medfört.

Så om du funderar på att starta företag tillsammans med några engagerade vänner, ex-kollegor eller bekanta kan det vara bra att ta med dig några sammanfattande punkter:
  • Tramsa mer, skratta tillsammans 
  • Skapa teamkänsla 
  • Våga bråka men gör det snyggt
  • Sätt punkt och gå vidare med företagandet 
  • Och jobba hårt!
Du kan ta del av fler av Lundaforskarnas praktiska tips på arbetssätt som fungerar via webb-tv. Nästa Estradföreläsning – vårens sista! – kör vi 13 juni. Hoppas att vi ses då!

/Helene