tisdag, september 18, 2018

Innovation – inte bara för startups

Guido Bünstorf och Maureen McKelvey ledde ett policyseminarium på ESBRI 17 september 2018.
Häromdagen arrangerade vi ett spännande policyseminarium med ett tjugotal deltagare från departement och olika organisationer. Det finns en allmän bild av att det främst är startups som rasslar fram innovationer. Men Maureen McKelvey och Guido Bünstorf från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskat på betydelsen av etablerade företag och universitet när det gäller innovationer.

Under seminariet visade de att innovation är viktigt för etablerade företag – och de etablerade företagen har stor betydelse för innovation. För att åskådliggöra detta lyfte de fram fakta om den industriella revolutionen. Där framgår det tydligt hur viktiga etablerade företag är för innovation, likaså är även utbyte mellan näringsliv och akademisk forskning av stor vikt.

Man kan se att etablerade företag är viktiga innovatörer i den bransch där de är verksamma. Men de har också stor inverkan på diversifiering och antalet innovationer i närliggande branscher. Ett exempel är framväxten av bil- och däckindustrin i USA vid slutet av 1800-talet. Där skedde merparten av alla produktinnovationer i stora företag. Ett mer modernt exempel är Apples Iphone som kom 2007. Apple var definitivt ingen startup, företaget hade över 30 år på nacken och nästan 18 000 anställda.

Just genom att företag är etablerade och har uppnått en viss storlek, finns det resurser till både den ordinarie verksamheten och till utveckling av nya produkter. Det är extra tydligt när det gäller nya branscher där osäkerheten är stor. Nystartade småföretag har helt enkelt inte råd att satsa på produkter som riskerar att bli floppar.

De etablerade företagen möjliggör i stor utsträckning spin-offs, men kan å andra sidan också förvärva innovativa startups. På det sättet bidrar de till rörlighet och expansion på marknaden. De tar också tillvara en stor del av de innovationer som kommer fram inom akademin. Det kan bland annat ske genom samarbetsprojekt eller att idéer/innovatörer blir uppköpta.

Företagen kan även vara med och utforma universitetsforskning. De kan i vissa fall erbjuda direkt stöd till forskningsprojekt, men de kan också bidra med idéer och värdefull kunskap eftersom de sett behov som behöver beforskas. Här lyfte Maureen och Guido fram laserindustrin i Tyskland som ett exempel. Där lobbade företag för en satsning på storskalig forskning och bidrog slutligen ekonomiskt till den enorma satsningen på ett laserlab i Göttingen. Det framgångsrika projektet skulle troligen inte ha kunnat genomföras utan företagsstöd.

Interaktion mellan etablerade företag, kunskapsintensiva entreprenörer och det befintliga ekosystemet är avgörande för innovation och utveckling. Universiteten ingår i ekosystemet och är därför viktiga för de etablerade företagen. Samtidigt drar de nytta av företagen på olika sätt. På så sätt blir alla vinnare, menade forskarna.

Vad bör man då tänka på från policyhåll för att underlätta innovation? Först och främst är det viktigt att se de etablerade företagen som en källa till innovation. Samarbetsprojekt mellan universitet och företag bör främjas. Vidare är det av stor vikt att uppmuntra diversifiering och se det som en grogrund för innovation och strukturell omvandling. Restriktioner avseende mobilitet ska undvikas – spin-off-företag måste uppmuntras, inte kvävas, konstaterade Guido och Maureen.

Vill du läsa mer om Sveriges entreprenöriella ekosystem? Maureen McKelvey är en av redaktörerna för en bok som handlar om just det. Ladda ner hela boken eller enstaka kapitel som du tycker är relevanta för dig.

/Helene

torsdag, september 13, 2018

Festligt entreprenörskap på Venture Cups final

Word Diagnostics tar psykisk ohälsa på allvar, och korades till 2018 års Startup of the Year i tävlingen Venture Cup. Foto: Victor Ackerheim.

















I går var det dags att se vilka som skulle vinna årets Sverigefinal i Venture Cup . Dessutom var det 20-årsjubileum för tävlingen. Tillsammans med en massa andra Venture Cup-vänner och tävlande bänkade jag mig i Konserthuset i Stockholm.

Som vanligt var spänningen stor och vi fick se sexton pitchar från nya företag från hela landet. Det handlade om allt från hur bina i världen ska räddas, till hur provlådor i frysen i labbet ska hittas lättare. Extra glädjande för en som har arbetat med att lyfta fram kvinnors entreprenörskap var att det var många fler kvinnor i teamen i år.

I slutet av kvällen korades fem vinnare i olika kategorier:

The Fit vann priset Top Tech. De har utvecklat en kroppsskanner för att göra klädköp på nätet enklare och minimera returer.

Priset Student Superstart vanns av Coda Easy som har tagit fram en plattform för programmering i skolor.

Woshapp vann priset Game Changer. De erbjuder en mycket miljövänlig biltvätt, där tvättaren kommer till bilen och inte tvärtom.

Priset Impact Maker vanns av Bee Scanning som utvecklat ett analysverktyg för att identifiera de parasiter som bidrar till massdöden av bin.

Och till sist: Det stora priset Startup of the Year på 100 000 kronor gick till Word Diagnostics. De har utvecklat ett helt nytt beslutsstödsystem för att diagnosticera depression och mental ohälsa. Detta genom att patienterna beskriver med ord hur de mår, och sedan analyseras detta.

Ett stort grattis till alla vinnare och alla på Venture Cup för ännu en mycket trevlig Sverigefinal!

Intressant att notera var att flera av de sexton finalisterna använder AI på olika sätt. Artificiell intelligens är också temat för vår kommande Estradföreläsning som är den 200:e i ordningen sedan starten 1997. Vill du komma och fira med oss? Läs mer och anmäl dig i dag!

/Magnus

torsdag, september 06, 2018

Framtidsspaning och AI på 200:e Estradföreläsningen

27 september är det dags att genomföra den 200:e Estradföreläsningen sedan serien startade 1997. Det har varit 199 föreläsningar fullsmockade med intressant forskning, inspiration och spännande diskussioner, och den 200:e lär knappast bli ett undantag. Jag har haft förmånen att vara projektledare i många år för de genomförda föreläsningarna och jag hoppas att vi ska kunna fortsätta arrangera många fler framöver.

Temat på jubileums-Estraden är affärsmöjligheter inom AI och annan ny teknologi. Självkörande bilar, smarta robotar och AI-skapelser som Siri och Alexa var tidigare science fiction, men är nu verklighet. De kan svara på våra frågor, vägleda oss och till och med berätta skämt. Undrar om de också kan ordvitsar… (min favorithumor).

Som vanligt bjuder vi på både forskning, diskussion och trevligt mingel på Estrad. Du kan läsa mer om föreläsningen och anmäla dig här. Om du inte har möjlighet att vara på plats livesänder vi, och du kan också ta del av föreläsningen i efterhand via webb-tv.

Visst låter det spännande? Vi ses väl?
/Helene

tisdag, augusti 28, 2018

Live 13.15: Sweden-China Entrepreneurship Forum

I dag arrangerar ESBRI, tillsammans med företaget Fusin AB, Sweden-China Entrepreneurship Forum. Många intressanta talare på listan bäddar för nya insikter om att göra affärer i Kina och Sverige. Följ sändningen klockan 13.15–17.15! /Åse

torsdag, augusti 23, 2018

Välkommen höst!

Hoppas att sommaren har varit bra! Själv har jag nog slagit både bad- och berg-och-dalbanerekord. Inte illa för en notorisk badkruka och fegis...

Nu är vi alla tillbaka på ESBRI och peppar inför nästa veckas evenemang: På tisdag kör vi Haining Day Competition på förmiddagen och Sweden-China Entrepreneurship Forum på eftermiddagen. Full rulle med andra ord! Vi kommer att livesända forumet så det går bra att hänga med på distans om du är intresserad av affärsmöjligheter i Kina, och mer specifikt staden Haining.

Bland talarna finns entreprenören Bonnie Roupé, grundare av appen Bonzun, och Marcus Skinnar som bland annat driver en gravstensfabrik i Kina. Båda kommer att dela med sig av sina erfarenheter, framgångsfaktorer och fallgropar kopplade till att göra affärer i Kina. Se hela talarlistan.

/Åse

tisdag, juli 24, 2018

Ny strålande teknologi är framgångsreceptet

Jag har nyligen läst boken ”Strålande tider. Hur jag gjorde Elekta till ett världsföretag” av Larry Leksell. Boken är personligt skriven och beskriver hans uppväxt och hur hans intresse för medicin – och speciellt cancermedicin – växte fram. Boken ger även en bild av hur företaget Elekta har byggts upp. De utvecklar strålutrustning mot cancer.

Leksells mor dog tidigt i cancer, han var bara 13 år då hon gick bort. Hans far var framstående forskare och uppfann redan i början av 1950-talet den första strålkniven för att behandla cancertumörer. Den teknologin blev grunden till företaget Elekta Instrument AB, som startade 1972. Larry Leksell studerade då vid Handelshögskolan och blev företagets vd vid 20 års ålder.

Vid två tillfällen har företaget varit på ruinens brant men de ekonomiska kriserna har kunnat vändas till framgång. Detta har skett genom att banta kostymen, lägga ner kontor, sälja fastigheter samt att fokusera på kärnverksamheten och arbeta intensivt med kunder och medarbetare. 2002 var företaget ute ur kriserna och börsvärdet hade ökat från 200 miljoner till 30 miljarder. I dag berör Elekta mer än 150 000 cancerpatienter varje dag genom sina olika utrustningar, och tekniken finns på fler än 6 000 sjukhus över hela världen. Den nya teknologin skapar stora förutsättningar för patientanpassad dos och behandling, vilket förbättrar prognosen för olika cancerformer.

Larry Leksell var under ett antal år ordförande för den ideella organisationen Stadsmissionen. Under den tiden grundlade han ett intresse för sociala problem och tänkbara lösningar på dessa. Därför startade han Leksell Social Ventures 2014. Det är en familjeägd fond dit företag, kommuner, landsting, ideella organisationer och sociala entreprenörer kan vända sig och låna pengar eller få investeringskapital inom det sociala området i Sverige.

Vill du ta del av nyttiga lärdomar om hur man bygger ett framgångsrikt internationellt företag? Läs boken!

/Helene

fredag, juni 29, 2018

… och plötsligt blev det sommar

Några av er är säkert i full färd med att packa kappsäckarna inför Almedalsveckan. Vi på ESBRI ska inte dit i år så jag tänkte i stället ta mig tid för en kort tillbakablick.

Vilken händelserik vår vi har haft! Vi har producerat två Entré och skickat ut fem e-Entré. Tillsammans med SSES arrangerade vi ett Education Café med Phillip Kim, Babson College. Vi korade också vinnarna i uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt 2016–2017.

Under våren hann vi arrangera hela sex öppna Estradföreläsningar:

23 januari pratade Katarina Blomkvist och Ivo Zander på temat ”Intraprenörskap – en dold potential i svenska bolag”.

7 februari föreläste Anders Berglund och Neeraj Sonalkar om ”Understanding the innovation genome”.

19 mars var temat ”Welcome to the future of FinTech”. Talare var Claire Ingram Bogusz, Anthony Larsson, Mats Lewan, Shahryar Siri och Robin Teigland.

19 april välkomnade vi Sarah Jack till Estrad. Hennes titel var ”What’s the point – can entrepreneurship research have an impact on its communities?”

24 maj slog Anna Brattström och Frédéric Delmar fast att “Ensamma genier bygger inga startups – entreprenörskap är ett grupparbete”.

13 juni avslutades Estradvåren med föreläsningen ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?” Talare var Cassandra Marshall, Karl Wennberg och Samuel West.

Var det någon som verkade extra intressant? De går att se i repris! Webb-tv från alla föreläsningar, sammanfattande blogginlägg, föreläsarnas presentationsbilder och mycket mer ligger på webben.

Just nu arbetar vi främst med att ta hand om alla spännande bidrag till den aktuella omgången av uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt. Vi riggar också inför sensommarens två stora begivenheter: Haining Day Competition och Sweden–China Entrepreneurship Forum men kommer sedan att gå ner i ett lite mindre hektiskt sommartempo.

Följ oss gärna på Facebook och Twitter för de senaste uppdateringarna.

Ett stort tack till alla er som har läst, deltagit och interagerat i våra aktiviteter! Önskar er en härlig sommar, så ses vi igen till hösten.

/Åse

tisdag, juni 19, 2018

Spexig sommaravslutning med allvarlig underton

Samuel West, Cassandra Marshall och Karl Wennberg föreläste på Estrad 13 juni.











Sommaravslutning med bubbel! Vilken rolig eftermiddag vi fick. Nästan 140 besökare kom till säsongens sista Estrad. Temat var ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?” Samuels Wests del av föreläsningen bjöd på en hel del fniss. Men självklart, under ytan på den spexiga pop up-utställningen från Museum of Failure lurar en del större frågor. Till exempel: Vilken typ av klimat vill vi ha på våra arbetsplatser för att människor, produkter och tjänster – och i förlängningen vårt samhälle – ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt? Och hur ska vi skapa institutionella ramverk för att företag ska våga satsa på innovation, och för att företagare som faktiskt har misslyckats ska få en andra chans?

Det senare var fokus för Karl Wennbergs anförande. Han är gästprofessor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och knuten till Ratio. Hans forskning handlar om organisationsdynamik, organisationssociologi och regional utveckling, vi har skrivit om den i Entré många gånger.

Karl Wennberg
Wennbergs forskning visar att det är företagare med tidigare erfarenhet av företagande som är de mest framgångsrika – deras företag har högre tillväxt än andra företag. Många är också de entreprenörer som vittnat om vad de lärt sig av sina misslyckanden. Ändå leder konkurser inte sällan till social stigmatisering och avseende det institutionella ramverket lämnar Sverige en del övrigt att önska, enligt Wennberg.

- I Sverige har vi ett klimat som tillåter experimenterande som fritt skolsystem, demokratiskt samhälle och trygghetssystem. Dessutom har attityder till risk förbättrats de senaste 20 åren. Vi uppmuntrar kreativitet och experimenterande, sa han.

Samtidigt har Sverige bland de tuffaste insolvenslagstiftningarna i västvärlden. Benificium, det som man får behålla efter en konkurs, ser olika ut på olika platser. I Florida anses det rimligt att få behålla både huset och två bilar, och skulderna skrivs av.

- I Sverige däremot tar banken huset, bilen, tv-apparaten, stereon… Allt. Och sedan kan man tvingas leva på existensminimum i ett antal år. Med en sådan erfarenhet är det inte många som vågar försöka igen, oavsett om man gjort konkurs för att företagsstarten råkade sammanfalla med Lehman Brothers-krisen.

- Det är remarkabelt att vi i ett land med utvecklade institutioner och välfärdssamhälle är hårdast med att straffa företagare som går i konkurs. Man kanske inte behöver straffa alla företagare, utan kan nöja sig med de som har gjort något brottsligt, sa han.

På arbetsmarknaden finns i dag ofta ett relativt stort svängrum. Medarbetare får anvisningar om vad som ska göras, men hur det ska gå till får man lösa själv. Ofta pratar man om att arbetsplatser ska vara agila – innovatörer ska inte behöva förhålla sig till budgetramar eller tidsplanering.

- Men alla kan inte vara agila. Och det finns metoder för hur det kan manageras. Till exempel genom att ha en innovativ enhet, en kontrollerande enhet och en säljande enhet. Enheterna har olika mål där en jobbar med kvartal, intäkter och kontroll och en annan med nya idéer. Att blanda ihop dem är inte alltid så lyckat, förklarade Wennberg.

Det avgörande, tycker Karl Wennberg, är selektion. Det är genom att arbeta aktivt med att välja vilka idéer man ska satsa på och vilka som ska avvecklas som företag kan driva innovationsprocessen framåt. Vilka idéer som kommer fram är svårare att påverka.

Samuel West är psykolog och arbetade kliniskt innan han skrev sin doktorsavhandling som fokuserar på hur man kan skapa ett bra klimat på arbetsplatser. Vi skrev om den i Entré för ett par år sedan: ”Lek mer på jobbet”.

I Museum of Failure har West samlat ett hundratal misslyckade innovationer för att visa vilken möjlighet till lärande misslyckanden kan vara. Samlingen består av produkter och tjänster från hela världen och ger insikter om det riskfyllda innovationsarbetet. Museet är baserat i Los Angeles, men turnerar och arrangerar pop up-utställningar. 1 juni–9 januari 2019, finns museet på Dunkers kulturhus i Helsingborg för den som är i krokarna.

Samuel West
- I media lyfter man fram lyckade människor och det påverkar oss. Alla framgångshistorier är dessutom väldigt lika; ”Vi var tre grabbar som startade i ett garage och nu är vi miljonärer”. Men vi har mer att lära av misslyckanden. Dessutom är de oändligt mycket mer fascinerande, sa han.

Det är ett av huvudbudskapen för Museum of Failure. Men Samuel West vill också visa på hur många uppfinningar som faktiskt misslyckas och därmed göra besökarna mindre rädda för att våga försöka.
Han gav oss ett flertal exempel, historiska och samtida. Vasaskeppet är ett misslyckande som många svenskar är bekanta med. Betamax videospelare höll högre kvalitet än VHS, men det fanns för få filmer tillgängliga för att Betamax-formatet skulle få genomslag. Bic designade en penna anpassad för kvinnohänder i rosa och ljusblått med glitter på. Cashkortet, som det inte gick att handla med, eller Coca-Cola BlāK– en blandning av kaffe och Coca-Cola, som smakade ungefär som det låter. Kaffeläsken togs fram trots att Coca -Cola Company sannolikt är bland de företag som har bäst koll på sina kunder, enligt Samuel West. Så alla kan göra misstag.

Min egen favorit i utställningen är tortyrmasken som sägs ha föryngrande och utslätande effekt genom att utdela elektriska stötar. Några av utställningsföremålen kan ses i det här videoklippet.

Nåja, det finns mycket att skratta åt. Men faktum är att många misslyckade innovationer leder till en betydelsefull kunskapsuppbyggnad. Nokiatelefonen N-Gage, som samtidigt skulle tjäna som spelkonsol, blev ingen hit på marknaden. Men den banade väg för det finländska spelundret, med en Angry Bird som förgrundsgestalt.

Cassandra Marshall
- När man påbörjar en innovationsresa vet man inte vad den ska leda till, konstaterade Cassandra Marshall, ansvarig för programmet Innovationsledning och organisering på Vinnova.

Vinnova sprider kunskap om hur man skapar förutsättningar, leder och finansierar innovationsarbete.

Även Vinnova kunde visa upp några egna ”failures” – misslyckade satsningar – som att självkörande bilar inte får framföras på allmän väg eftersom de saknar backspeglar.

Föreläsningen var en samproduktion mellan ESBRI, Vinnova och Museum of Failure och hölls på Kulturhuset i Stockholm, 13 juni. Se den!

/Anna-Karin

fredag, juni 15, 2018

Dystert läge för kvinnors företagande i nya GEM-rapporten

Panelen som presenterade GEM-rapporten, från vänster: Pernilla Norlin, Ylva Skoogberg, Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Jane Walerud, Maria Mattson Mähl och Saeid Esmaeilzadeh.


I går lanserade Entreprenörskapsforum årets nationella rapport från Global Entrepreneurship Monitor (GEM), ett världsomspännande forskningsprojekt som årligen mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. 2017 medverkade 54 länder.

Rapporten innehöll inte jätteroliga resultat. Sedan den förra mätningen har det skett en nergång i den totala entreprenöriella aktiviteten i Sverige. Den största orsaken till detta är ett minskat entreprenörskap bland kvinnor.

Enligt Pontus Braunerhjelm kan det hänga ihop med den pågående diskussionen om vinster i välfärden. 2014 kunde man se en ännu större nergång just när det gällde kvinnors företagande, och då pågick en liknande diskussion. Sedan dess har andelen kvinnor som startat företag ökat i ett par år. Men nu är vi där igen, det är val i höst och osäkerheten runt de grundläggande förutsättningarna beträffande företag inom skola, vård och omsorg är stor.

Carin Holmquist visade att kvinnors företagande ligger lägre än mäns över hela världen och att det har varit så en längre tid. Hon menade att kvinnor inte är mer intresserade av att driva sociala företag eller bli entreprenörer inom vård och omsorg. De startar alla möjliga företag. Kvinnors företagande är dock vanligast inom vissa branscher: juridik, personlig service, handel, besöksnäring, vård, omsorg och utbildning. Det här är oftast svåra företag att skala upp och vinstmarginalerna är låga. Därför påverkas naturligtvis de här sektorerna av de signaler som den ekonomiska politiken sänder ut.

Men några positiva resultat fanns trots allt i rapporten. Andelen affärsänglar har ökat, och fortsätter att öka. De är mycket viktiga för företagandets tidiga faser. I Sverige finns också en stor optimism när det gäller att identifiera affärsmöjligheter. Svenskarna ser sig själva som innovativa men det är tyvärr få som omvandlar idéerna till kommersiella företag.

Vill du läsa mer om den entreprenöriella aktiviteten i Sverige? Ladda ner GEM-rapporten.

Trevlig helg!
/Helene

onsdag, juni 13, 2018

#fail #cringe #LOL #innovation

I dag avslutar vi Estradvåren med en specialföreläsning på Kulturhuset i Stockholm. Den samarrangeras med Vinnova och Museum of Failure. Temat är "Misslyckandets dynamik - vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?". Talare är Cassandra Marshall, Vinnova, Karl Wennberg, Linköpings universitet och Ratio, samt Samuel West, Museum of Failure. Föreläsningen pågår 13.30-15.00. Välkommen att ta del av den senaste forskningen och en exklusiv pop up-utställning! /Åse

Gästblogg: What we found in the Valley

Master students Sebastian Misurák and Philip Steen gained new venture capital knowledge in Silicon Valley.
Silicon Valley, California, USA. A mythical place where new technology is born, and entrepreneurs thrive. Philip Steen and Sebastian Misurák, master students at the School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg, received a travel grant and went to the Valley to learn more about its venture capital market. Here are their major takeaways. This blog post is published in cooperation with the Institute of Innovation and Entrepreneurship. /Åse

In March we set out to Silicon Valley, the global hub for technology, innovation and venture capital. We had been lucky enough to receive the Sten A Olsson Scholarship, allowing us to expand the ambitions for our master’s thesis in entrepreneurial financing. On the 6th of March we entered our less than cosy airbnb, where we, alongside a tiny mouse we decided to call Mickey, would spend the upcoming three weeks.

The aim of our study was to investigate “mixed syndicates” within the venture capital industry. In venture capital there are two main types of investors. The first and most common one being the independent venture firms (IVCs) and the second being the corporate investors (CVCs). The main difference between these actors are their incentives for investing, with IVCs solely focusing on financial gains for their limited partners, while CVCs invest with their corporate strategy in mind, trying to build on their current business model.

The vast majority of venture capital investments happen through syndication, that is the collaborations between different investment firms. Historically, IVCs have been somewhat hesitant to include CVCs in their syndicates due to their strategic incentives potentially creating conflicts. However, as the percentage of both invested capital and amount of investments being made by corporate actors have increased substantially the last few years (with it being over 20% in 2017), CVCs are being included in an increasing amount of syndicates.

Early on in the process we established that this topic lacked research from the point of view of the independent firms. We therefore posed the research question “How do independent venture capital firms evaluate corporate venture capital arms as investment partners?”. Before leaving Sweden, we e-mailed and called the offices of around 300 IVCs in the San Francisco Bay Area, ending up with 10 interviews with general partners from 10 different firms in The Valley.

Silicon Valley is situated about half an hour outside of San Francisco in a city called Palo Alto. To the naked eye Palo Alto appears to be a nice upper middle class suburb, with rows of cute houses and tidily kept gardens. But rarely has the saying “do not judge a book by its cover” been so fitting. Palo Alto is the home of over 7 000 companies with a total of almost a 100 000 employees, and soon upon arrival in the small city we found ourselves going from one astounding office to the next, during busy days only stopping for a quick (and extremely overpriced) coffee.

What we found when interviewing the general partners of the IVCs were insights that some non-scientific articles had alluded to, but few of the more research-based papers had grasped. Most IVCs generally avoid investing alongside CVCs as their strategic nature make them unpredictable as investment partners. If IVCs are to include CVCs in their syndicates, ensuring predictability and that the CVCs stay on during the following investment rounds is the major concern.

Even though much of the answers we were provided by the general partners showed a unanimous hesitance towards corporate investors, their different degrees of concern shone through. Some laughingly called the CVCs tourist that would elope the industry as soon as the economy stumbled into a recession, while others more mildly stated that maybe corporations were better cut out at being the IVCs customers.

The Sten A Olsson Scholarship provided us the opportunity to enter the bubble that is The Silicon Valley. By getting close and personal interviews with general partners of major investment firms, we were able to get a better understanding of the inner workings of the venture capital industry than we could have ever hoped for.

So much of the research done in this field is focused on providing definitive, generalizable results. However, what we found was an industry where all decisions are situation based, and a business culture that centers around trust and the ability to predict the behaviors of those you choose to invest your time and money alongside.

We got three weeks we will never forget.

/Philip Steen and Sebastian Misurák

måndag, juni 04, 2018

På rätt spår

Spårvagnsspår över kullersten – en annan sorts elvägar än de vi skriver om i Entré nr 2-2018. Foto: Natalia Y/Unsplash
Vet du vad bioraffinaderier eller elvägar är? Innan vi började jobba med Entré nr 2-2018 hade jag knappt hört talas om begreppen. Kan inte påstå att jag är expert nu heller, men jag vet i alla fall att bioraffinaderier och elvägar är två exempel på så kallade systemiska innovationer – innovationer som är så omfattande att hela samhället påverkas.

Jag associerade ”elvägar” till spårvagnar, men det handlar snarare om att exempelvis lastbilar kan drivas av el via en skena i vägen. Teknologier för detta testas på olika håll, bland annat av Trafikverket. Eroadarlanda löper mellan Arlandas fraktterminal och Rosersbergs logistikområde. Spännande och viktigt experiment för att få ner koldioxidutsläppen.

Tidningen har precis gått till tryck nu, och förutom ovanstående temaartikel kan du se fram emot spännande läsning om exempelvis kunskapsflöden i kluster, relationer i startupteam, och en ny entreprenörstypologi.

Det är aldrig för sent att börja prenumerera (gratis!), eller att tipsa en kompis. Entré trycks i 18 000 ex och skickas ut till företagare, politiker, forskare, rådgivare, finansiärer och många andra. Genom åren har tidningen legat med i många goodiebags på konferenser och andra evenemang. Om du vill ge dina besökare lite extra guldkant i form av forskningsbaserad kunskap om entreprenörskap – hör av dig så fixar vi!

/Åse

torsdag, maj 31, 2018

Digital entreprenör ny gd på Vinnova

Foto: Carlos Zaya
I dag kom nyheten: Regeringen beslutar att utse Darja Isaksson till Vinnovas nya generaldirektör. Ett spännande val med en entreprenör och visionär inom framförallt det digitala området. Blir intressant at se när hon tillträder i slutet av augusti hur det kommer att påverka Vinnovas inriktning de kommande åren. Att det blir mer digitalt och även mer fokus på life science torde vara enkelt att utläsa från Darjas portfölj av intressen.

Men jag tror att det även kan bli mycket mer. För några veckor sedan höll Darja Isaksson ett tal vid European Economic and Social Committees 60-årsfirande av europeiskt samarbete.

Kanske blir det ännu mer tryck på frågan om livslångt lärande från den nya generaldirektören, och mer finansiering till nya innovativa lösningar inom det området? Oavsett så tror jag det blir en spännande resa för innovationssverige med Darja vid rodret för Sveriges innovationsmyndighet.

/Magnus

måndag, maj 28, 2018

Skratta, skapa teamkänsla och våga bråka

I förra veckan arrangerade vi en Estradföreläsning där temat var hur man skapar framgångsrika team. Anna Brattström och Frédéric Delmar från Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet, utgick från pinfärska forskningresultat från en internationell studie och reflekterade kring betydelsen av gruppdynamik för beslutsfattande i nya företag.

De båda forskarna har följt ett stort antal entreprenöriella team i en longitudinell studie. Forskningen visar att om ett team ska bli framgångsrikt, måste det uppfylla vissa förutsättningar. Det ska ha rätt sammansättning och arbeta på ett sätt som bidrar till att skapa ekonomiskt värde. Om teamet kan samarbeta så att det får ut så mycket som möjligt av den samlade kunskapen, får företaget ett försprång gentemot konkurrenterna.

Det där låter ju lätt som en plätt. Men hur gör man då? Är det inte affärsidén som är avgörande för framgången? Nej, enligt Brattström och Delmar är det bara 1 procent av framgången som beror på en bra affärsidé, medan 99 procent beror på hårt arbete. Då blir det självklart ännu viktigare att teamet arbetar bra tillsammans.

Brattström har följt tre olika nystartade team med homogen sammansättning och bakgrund. Men kan ju tänka sig att utvecklingen skulle vara ungefär densamma för alla teamen men det var bara ett av dem som hade klarat sig efter sex månader. De andra teamen hade misslyckats med att driva företaget vidare.

Anna Brattström konstaterade att en avgörande faktor verkar vara om teamen klarar av att bråka på ett bra sätt. I ett nystartat företag finns det alltid konflikter – om finansiering, arbetssätt och ledarskap. Frågan är bara hur väl man hanterar konflikterna, och sedan kommer vidare.

I företaget som lyckades var sättet att bråka dramatiskt med stora urladdningar. Det fungerade väl i den gruppen eftersom alla klarade av att sätta punkt och fortsätta framåt. Det andra teamet sopade i stället konflikterna under mattan för att de inte ville eller vågade bråka. Och det tredje teamet trivdes så bra ihop att man helt enkelt inte såg de problem som hopade sig.

En annan faktor som utmärkte teamet som lyckades var att deras nivå av humor och trams var hög. De hade helt enkelt kul på jobbet och grundstämningen verkar ha varit positiv. Det fanns en enighet i gruppen som vägde upp problemen som konflikterna medfört.

Så om du funderar på att starta företag tillsammans med några engagerade vänner, ex-kollegor eller bekanta kan det vara bra att ta med dig några sammanfattande punkter:
  • Tramsa mer, skratta tillsammans 
  • Skapa teamkänsla 
  • Våga bråka men gör det snyggt
  • Sätt punkt och gå vidare med företagandet 
  • Och jobba hårt!
Du kan ta del av fler av Lundaforskarnas praktiska tips på arbetssätt som fungerar via webb-tv. Nästa Estradföreläsning – vårens sista! – kör vi 13 juni. Hoppas att vi ses då!

/Helene

fredag, maj 25, 2018

Mer energi till undervisningen på Education Café

Foto: Ola Gustafsson, SSES
ESBRI och våra kontorsgrannar SSES har startat en seminarieserie för lärare eftersom vi ser ett behov av en mötesplats för erfarenhetsutbyte. Vi kallar serien Education Café och bjuder på både diskussion och fika. Tanken med seminarierna är att ventilera undervisningssituationen och de utmaningar som deltagarna har. I förmiddags arrangerades det andra seminariet i serien och då deltog ett tjugotal lärare från tolv olika lärosäten.

Dagens diskussionsledare var Phillip Kim från Babson College. Kim menade att utbildning inte bara handlar om att leverera kunskap och idéer, utan också erfarenheter som studenterna sedan tar med sig i sitt fortsatta yrkesliv. Lärande ska vara roligt, lek och kreativitet har en avgörande roll när det gäller inlärning. Det är också viktigt att de studerande lär sig empati och att det finns tid för reflektion.

Phillip Kim ledde två praktiska övningar där tanken med den första var att åskådliggöra hur man kan beakta och införliva de emotionella aspekterna av undervisningen. Den andra övningen handlade om hur man omvandlar abstrakta idéer till praktiska lösningar och gavs som en hemläxa till deltagarna. Han tipsade om boken ”Designing for Growth: a design thinking tool kit for managers” som kan användas som en verktygslåda i undervisningen.

Vi ser redan fram emot fler spännande Education Cafés i höst!
/Helene

torsdag, maj 24, 2018

Det hänger på teamet!

I dag arrangerar vi Estrad på temat "Ensamma genier bygger inga startups – entreprenörskap är ett grupparbete". Talare är Anna Brattström och Frédéric Delmar från Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet. Föreläsningen pågår 15.00-17.00. Välkommen att ta del av den senaste forskningen! /Åse

måndag, maj 21, 2018

En tidig teammedlem återvänder…

Ser fram torsdagens Estradföreläsning om vikten av team för startups. Extra roligt är det att återigen ha Frédéric Delmar på Estradscenen, denna gång tillsammans med kollegan Anna Brattström. Båda är i dag verksamma på Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet.

Fréderic var den första personen jag rekryterade till ESBRI, precis innan han var klar med sin doktorsavhandling. Till att börja med utgjorde vi två teamet som stötte och blötte en massa frågor om vad som skulle göras och inte göras. Tillsammans skaffade vi lokal, satte ihop IKEA-möbler (vi var riktiga proffs på Billybokhyllor) och rekryterade fler medarbetare.

För att få saker gjorde över tid krävs det mer än en person. I dag kan teamen byggas på olika sätt, men det behövs alltid olika kompetenser och insatser för att det ska bli något.

Ska bli trevligt att träffa teammedlemmen som var med från början, och få höra om den senaste forskningen kring team. Hoppas att vi ses där!

/Magnus

tisdag, maj 15, 2018

Förebilder en förutsättning för företagsamhet

Pristagare i samspråk. David R Sjödin till vänster, och Olav Sorenson till höger.
Spegelsalen på Grand Hotel var fullsatt inför utdelningen av Global Award for Entrepreneurship Research i går. Årets pristagare, Olav Sorenson, är en sociolog som ägnat sitt i sammanhanget unga forskarliv åt startupvärlden och SMEs, med särskilt intresse för socialt kapital och sociala nätverk.

Av juryns motivering framgår att han har ifrågasatt etablerade föreställningar om hur kluster växer fram. Han har studerat ekonomisk geografi och tittat på hur kapital rör sig i sociala nätverk till exempel. Och han tycker att företagare gör bäst i att starta företag på sin hemort, eller på en plats där de bott under lång tid. Sådana företag är mer framgångsrika och växer snabbare. Mer om det kan du läsa i en längre intervju med pristagaren i nästa nummer av Entré, nr 2, som kommer ut i juni.

Under föreläsningen som följde prisutdelningen tog Olav Sorenson upp ett par intressanta saker som inte nämns i den kommande intervjun: Vikten av förebilder, och hur crowdfunding ger möjlighet för människor att både ta in och investera kapital i företag som finns på orter där det råder brist på riskkapital (eller kanske snarare brist på riskkapitalister och affärsänglar).

- Att se andra, särskilt personer som man uppfattar som lika en själv, engagerade i entreprenörskap uppmuntrar människor att bli entreprenörer själva, sa Olav Sorenson.

Han diskuterade tre förklaringar till att det är så:
  1. Det influerar människors uppfattning om den egna förmågan att driva företag. Det finns ofta en känsla av ”kan hon så kan jag”.
  2. Att någon eller några startar företag inom en viss bransch på kort tid, uppfattas som att här finns det möjligheter. Att se andra bli entreprenörer skapar förväntningar om att företagande kan löna sig.
  3. Att ha många entreprenörer i sin familj eller bekantskapskrets legitimerar företagande som ett yrkesval. På många platser har företagande en social kostnad, det är inte lika prestigefyllt som att vara anställd. Det kan till och med förknippas med stigma – eftersom det uppfattas som att entreprenören inte kunde få ett jobb.
Kluster skapas där det finns människor som fungerar som förebilder, helt enkelt. Samma mönster ser han för riskkapital.

- Om du bor mer än 50 kilometer från riskkapitalisten, är dina chanser att få kapital extremt små. Riskkapitalister tenderar att investera i företagare som de känner och som arbetar inom deras egna geografiska område, sa han.

Sorenson tycker sig se att crowdfunding kan fungera demokratiserande och skapa möjligheter för människor som lever längre från centralorterna att synliggöra sina företag för en större grupp investerare. Därmed ökar också deras möjligheter att få in riskkapital. Fenomenet crowdfunding är dock ännu i sin linda och det återstår mycket forskning innan vi med säkerhet vet hur det faller ut som komplement till ängel- eller riskkapital.

Jag kan varmt rekommendera läsning av hela prisföreläsningen som är lättsam och väldigt intressant.

Hur man kan skapa kluster, eller i alla fall ett livligare företagarklimat utanför storstäderna i Sverige, var också vad den efterföljande diskussionen huvudsakligen kom att handla om. I panelen deltog Olav Sorenson, Magnus Henrekson, vd IFN, Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, och Karin Thorburn, professor Norwegian School of Economics.

Helene Hellmark Knutsson sa att regeringen satsar på högre utbildning utanför storstäderna i Sverige eftersom det är där många vill bo och leva sina liv – och har sina nätverk. Därmed skapas förutsättningar för ett mer diversifierat näringsliv på orter som hittills har levt på de traditionella svenska näringarna som skogs- och gruvindustri.

Olav Sorenson är den 27:e mottagaren av Global Award for Entrepreneurship Research och belönades med 100 000 euro, samt statyetten ”Guds hand” av Carl Milles. Bakom priset står Entreprenörskapsforum, IFN, Vinnova och Stockholms Köpmansklubb.

Under eftermiddagen delades också Unga forskarpriset ut. Det gick till David R Sjödin, forskare på Luleå tekniska universitet. Vi skrev om hans avhandling i Entré nr 4, 2013.

/Anna-Karin

onsdag, maj 09, 2018

Tema: Team

I förra veckan intervjuade jag supertrevliga Pamela Nowell som är doktorand på Chalmers. Hon intresserar sig för relationsbyggen mellan teammedlemmar i nya företag. Pamela konstaterade att vi vet att teamets samarbete och agerande påverkar hur det går för företaget – men vi vet inte vad det är som påverkar, eller på vilka sätt. Det vill hon ta reda på.

I Entré nr 2 kommer du kunna läsa mer om Pamela Nowells forskning. Hon ingår i ett stort, internationellt forskningsprojekt tillsammans med bland andra Anna Brattström och Frédéric Delmar.

Anna och Frédéric kommer för att berätta om sina delprojekt och -resultat på vår nästa Estradföreläsning, 24 maj. Titeln är ”Ensamma genier bygger inga startups – entreprenörskap är ett grupparbete”. Anmälan är öppen

Även Karl Wennberg ingår i teamforskningsprojektet, och även han kommer till Estrad i vår. 13 juni föreläser han tillsammans med Cassandra Marshall och Samuel West, men då är det inte entreprenöriella team det handlar om. Föreläsningen har i stället rubriken ”Misslyckandets dynamik – vad kan vi lära av plastcykeln, Googleglasögonen och kvinnopennan?”

Två spännande föreläsningar att se fram emot! Men innan dess: Ha en trevlig långhelg.
/Åse och ESBRI-teamet

fredag, maj 04, 2018

Darwin and Barrett visited Stockholm

Solomon Darwin on "Business Models for Emerging Economies"
Ended the week with a research seminar co-hosted by ESBRI, SSE House of Innovation and SSES.

First out in the back-to-back seminar was Solomon Darwin, Executive Director, Garwood Center for Corporate Innovation, U. C. Berkeley, USA. He presented his work and results of the Smart Village Movement. It is an initiative from U. C. Berkeley and the Indian government – an example of frugal and open innovation.

Darwin recent published a book addressing the project: ”The Road to Mori: Smart Villages of Tomorrow”. This is an example of how digital technology and platforms can help artisans and farmers in rural India to develop their businesses and reach new markets. As Solomon Darwin said: ”With little access to digital technology they can do wonders.”

Next up was Michael Barrett, professor of Information Systems and Innovation Studies at Cambridge University. His presentation was titled ”Tribes marching to different drum beats: A temporal perspective on coordinating inter-occupational work”.

It was fun to see the interest of the scholar community with close to 20 people in the room. I was also glad that we could be involved in the inaugural event for SSE House of Innovation together with SSES.

Have a nice weekend!
/Magnus

onsdag, april 25, 2018

Samarbete är viktigt – och roligt

Jag både hör och läser ofta att samarbete är viktigt för att bli framgångsrik i olika sammanhang. Det här är något som vi på ESBRI försöker ta fasta på. Vi har ett stort nätverk och samarbetar på olika sätt med de flesta av Sveriges universitet och högskolor. Likaså ingår många organisationer som stöttar företagande och innovation i vårt nätverk. Vi lyfter fram forskning oavsett var den kommer ifrån. Kombinationen av oberoende och en liten, snabbrörlig organisation är ett par av våra styrkor.

Det känns extra roligt när vi blir kontaktade och tillfrågade om samarbeten av olika slag. Den här veckan är jag inbokad på tre olika möten med aktörer som är verksamma inom entreprenörskaps- och innovationsområdet. Det ska bli jättespännande att se vart de mötena leder.

Förutom två Estradföreläsningar har vi flera spännande evenemang på gång under våren som är resultatet av olika samarbeten. Genom att följa oss på Facebook och Twitter håller du koll på vad som är på gång hos oss.

Jag hoppas att vi ses på något av våra evenemang i vår!
/Helene

fredag, april 20, 2018

Interaktion och gemensam nytta viktigt i nätverk

I går föreläste Sarah Jack på Estrad. Sarah är den första innehavaren av Jacob och Marcus Wallenbergs professur i hållbar och innovativ företagsutveckling vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon var tidigare verksam vid Lancaster University och forskade då bland annat om vilken betydelse sociala relationer och nätverk har för entreprenörer och hur vi kan förstå entreprenörskap i olika kontexter.

Under den första delen av föreläsningen presenterade Sarah resultat från ett antal forskningsprojekt som hon har drivit eller medverkat i. Hon poängterade att en nyckelfaktor för ökad ekonomisk utveckling i regioner med svag ekonomi är kluster. De ger möjlighet att dela kunskap och öka produktiviteten.

Silicon Valley i USA ses ofta som en förebild och många regioner har försökt skapa liknande miljöer för att öka innovationskraften och den ekonomiska tillväxten. Men det visar sig att de initiativ som kommer uppifrån – det vill säga politiskt eller organisatoriskt konstruerade kluster – inte lyckas lika bra som de som startas av individer. Oftast är de framgångsrika klustren genererade utifrån allmänhetens behov, intressen och kunskap. De bygger också på partnerskap, interaktion och en gemensam nytta.

Sarah Jack lyfte också fram betydelsen av utbildning för att stärka individers förmåga och vilja att starta företag. Hur kan då universitet stödja blivande entreprenörer? Först och främst är det viktigt att paketera teorier och resultat på rätt sätt. Hon framhöll även vikten av att samla individer och erbjuda möjlighet till social inlärning. Det är också av stor betydelse att få inblick i olika kulturer och miljöer samt få kunskap om den globala marknaden för att underlätta framtida företagande.

Sarah visade ett antal olika exempel på projekt som främjar hållbara innovationer i mindre utvecklade landsbygdsområden i både Europa och olika utvecklingsländer. Här är några av dem som jag tyckte var extra intressanta:

Recirculate arbetar för att hitta innovativa lösningar för cirkulär vattenförsörjning och säkerhet. Tillgång till rent vatten är ett enormt problem i stora delar av Afrika och här ska partnerskap och interdisciplinärt samarbete hjälpa afrikanska forskare att hitta hållbara lösningar för att öka vattentillgången.

SIMRA vill öka förståelsen för social innovation och nyskapande styrning inom jordbruk, skogsbruk och landsbygdsutveckling. Projektet verkar också för att öka dem, särskilt i marginaliserade landsbygdsområden i Europa. Fokus ligger på Medelhavsområdet där möjligheterna att få stöd är begränsade.

The Growing Club är en ideell organisation baserad i USA. Verksamheten är global och riktad mot kvinnor som vill starta företag, framförallt inom hållbart jordbruk. Inledningsvis får de möjlighet att delta i The Sowing Club där de kan få kostnadsfria kurser för att stärka sin kompetens och få en ökad förståelse för vad det innebär att driva ett företag. Därefter ingår de i ett program med möten varje månad där tio kvinnor/företagare kan få rådgivning och ta del av varandras erfarenheter.

Vill du ta del av Sarahs presentation? Föreläsningen finns att se som webb-tv och du kan även ta del av hennes powerpointbilder. Där hittar du fler exempel på projekt som har lyckats stärka företag och regioner på ett hållbart sätt.

Vi planerar ytterligare två Estradföreläsningar under våren! Håll utkik i din inbox efter inbjudningar.
/Helene

torsdag, april 19, 2018

Webbsändning: What's the point – can entrepreneurship research have an impact on its communities?

Dagens Estradör: Sarah Jack, Handelshögskolan i Stockholm. Föreläsningen pågår 15.00-17.00.

fredag, april 13, 2018

22 år senare på Estrad

Första gången jag träffade Sarah Jack var våren 1996, i Seattle. Då var vi båda med på Babsonkonferensens doktorandkonsortium. Sedan har våra vägar korsats i olika sammanhang under åren. Jättekul att hon sedan i höstas är den första innehavaren av Jacob och Marcus Wallenbergs professur i hållbar och innovativ företagsutveckling på Handelshögskolan i Stockholm. Och ännu roligare att hon kommer och håller en Estradföreläsning nu på torsdag, 19 april!

Sarah kommer bland annat att prata om vilken påverkan entreprenörskapsforskningen kan ha på sin omgivning. Hon kommer även att diskutera sociala relationer, nätverk och hur universitet kan stödja entreprenörer på ett bättre sätt.

Det ska även bli intressant att höra mer om hennes erfarenheter av Storbritannien där hon hade sin forskarkarriär innan flytten till Sverige, senast som professor på Lancaster University.

I porträttartikeln i det senaste numret av Entré berättar hon om hur man som forskare i Storbritannien måste vara beredd att kunna visa vilka effekter ens forskning har haft på samhället. Intressant!

Missa inte Sarahs Sverigepremiär på Estrad, vi ses där.

/Magnus

tisdag, april 10, 2018

Gästblogg: Mobila forskare presterar bättre

Workshopdeltagare i mars 2018. Daniel Hemberg och Paula Stephan står som nummer tre respektive fyra från vänster i bakersta raden.
Att som doktorand få stöta och blöta sitt forskningsämne tillsammans med andra doktorander och seniora forskare är guld värt. Daniel Hembergs avhandlingsarbete handlar om hur företag kan avgöra om specifik kunskap kan användas i nya innovationer. Under en workshop med bland andra professor Paula Stephan fick han nya insikter att plocka in i arbetet. Gästbloggen publiceras i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. /Åse

Institutet för innovation och entreprenörskap (IIE), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, arbetar vi med att fördjupa oss i frågeställningar relaterade till vårt ämne innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar. Frågeställningarna varierar brett från hur samverkan genom gemensam forskning mellan universitet och näringsliv resulterar i innovationer eller utveckling av förmågor hos båda parter, till hur ridsporten är ett gynnsamt område för innovationer. Forskningen som mina kollegor och jag utför sker på olika nivåer, med olika metoder, och med olika inriktning. Men ett har de gemensamt – vi vill bidra med mer kunskap kring innovation och entreprenörskap.

För ett par veckor sedan samlades doktorander och seniora forskare knutna till IIE i Alingsås för en tvådagarsworkshop. Deltagarna kom även från KTH, Georgia State University, Universität i Kassel och Aalborg Universitet.

Paula Stephan, professor vid Georgia State University i Atlanta, deltog i workshopen. Hon är en välrenommerad forskare som bidragit till forskningen i många år. Syftet med workshopen var dels att doktorander skulle få inblick Paula Stephans forskning samt diskutera ny forskning inom innovation och entreprenörskap, dels att doktorander skulle få möjligheten att diskutera sitt pågående arbete. Till varje presentation hade en senior forskare och en doktorand i uppdrag att bidra med feedback och kommentarer, detta för att hjälpa doktoranden framåt i processen.

För mig som doktorand var det ett bra tillfälle att öva på att tydligt och precist beskriva det område jag är intresserad av. Svårigheten ligger dock i tydligheten och då att skapa en tydlig presentation innan deadline. Mitt forskningsintresse är hur ett företag avgör om specifik kunskap är användbar till innovation. Om detta handlade min presentation och feedbacken jag fick var väldigt användbar.

Under workshopen lyssnade vi också till ett föredrag där Paula pratade om konsekvenserna av internationell rörlighet på forskares produktivitet. Två saker som jag tyckte var intressanta var hur stor andel av forskare i USA som kommer från andra länder, samt hur väl dessa forskare presterade i förhållande till sina inhemska kollegor. Det visar att forskares möjligheter till mobilitet är viktiga för att som nation kunna konkurrera på den internationella arenan.

Avslutningsvis till jag citera en kommentar som Paula gav i slutet av workshopen, och som jag fann mycket talande: ”The world runs on deadlines”.

/Daniel Hemberg

torsdag, mars 29, 2018

Din digitala identitet blev just ännu viktigare

Fintech i fokus på Estrad 19 mars 2018. Robin Teigland, Claire Ingram Bogusz och Mats Lewan var några av talarna. Foto: Viktor Aronsson.
Jag såg verkligen fram emot förra veckans Estrad. Och jag var inte ensam. Närmare 170 personer kom till 7A Odenplan för att se föreläsningen om fintech. Ämnet är i hetluften. Hajpen beror sannolikt på att några svenska företag har gjort enastående tillväxtresor. Men digitaliseringen av finansiella tjänster väcker också en rad framtidsfrågor.

Enligt föreläsarna finns knappt 190 fintechföretag i Sverige.

- Men frågan är om antalet är viktigt? Det intressanta är hur de utmanar våra föreställningar om vem som levererar finansiella tjänster, och hur. I framtiden kanske Facebook och Google kommer tillhandahålla finansiella tjänster och bedöma vår kreditvärdighet, spekulerade professor Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm.

Sverige är ledande inom fintech. Teigland nämner införandet av bankgirot på 1950-talet och bankomaterna i slutet av 1960-talet – två svenska uppfinningar (upphovsmannen till den senare, Leif Lundblad, tog för övrigt också initiativ till ESBRI). Det är en av flera anledningar till att Estradföreläsarna, som också utgör några av författarna till den nya boken The Rise and Development of FinTech. Accounts of Disruption from Sweden and Beyond, tar sin utgångspunkt i Sverige.

Dagens fintechvåg började när några entreprenörer insåg att det fanns kunder med önskemål och behov som bankerna inte kunde tillfredsställa. Entreprenörerna byggde sina företag på några enstaka handplockade tjänster.

- Bankerna trodde inte att företagen skulle få genomslag och växa. Men förändringstakten ökade och bankerna kom på efterkälken. Nu har några banker inlett samarbeten med fintech-entreprenörer och det börjar bildas ett ekosystem kring tjänsterna, sa Teigland.

Föreläsarna behandlade framför allt frågan om tillit i relation till insamling och hantering av data. Mats Lewan är techjournalist och författare. Han har intervjuat fintechföretag om hur de arbetar för att bygga förtroende hos potentiella kunder. En metod är att använda olika ”trovärdighetsmarkörer”. Marknadsföring med kändisar, att synas i medier, banklicens och BankID kan vara sådana markörer.

- De har inget att göra med hur objektivt pålitliga tjänsterna är, men de skapar en upplevelse av pålitlighet, sa Mats Lewan.

Viktigare än markörer är det sociala nätverket. Om det finns problem med säkerheten till exempel, sprids det snabbt via sociala medier. Samma sak gäller det omvända. Ett vanligt resonemang är: ”Har jag inte hört något negativt om en tjänst, är den sannolikt pålitlig”, konstaterade Mats Lewan.

- Vi är inne i ett kulturskifte. Vi lämnar ett samhälle som organiseras i hierarkier till förmån för en peer-to-peer-kultur. De som är födda runt millennieskiftet sprider information på ett friare sätt än äldre personer. Det kommer sannolikt medföra en förändring av hur människor bygger förtroenden. Millenniegenerationen kanske har större tillit till Facebook, Apple eller Google, än till gammelbanken, sa Lewan.

Men fintechföretag behöver inte bara ha förtroende hos användarna. De måste också kunna förlita sig på användarna, att de är kreditvärdiga och att de är de personer som de utger sig för att vara. I det här avseendet har BankID stor betydelse, enligt Lewan.

- Det finns också företag som vill automatisera kreditbetyg genom att analysera en persons sociala kontext med hjälp av data inhämtade från sociala medier, sa han.

Alltså baserat på umgängeskrets, intressen och konsumtionsmönster. Bedömningarna, som görs av en algoritm, uppges ha högre kvalitet än de som görs av människor – eftersom algoritmen är rättvisare. Men många människor känner sig otrygga kring insamlingen av personuppgifter på nätet.

- Det handlar om asymmetri. Man vet inte vem som övervakar. I framtiden kan man tänka sig att övervakaren kan bli synlig. Då kan man själv välja om man vill vara på en viss del av internet, eller om man föredrar darknet, sa Mats Lewan.

Digitala spår är värdefulla för företagen. Ju mer data ett företag har om sina användare, desto mer ökar företagets värde. Ur datan framträder mönster, inom och mellan olika användargrupper, som kan leda till att tjänster utvecklas och förbättras. Men, det finns också anledning att fundera över vad som faktiskt händer med de digitala spår som vi lämnar efter oss, enligt Claire Ingram Bogusz, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

Hon exemplifierade med det brittiska företaget Wonga, som erbjuder snabba krediter i stil med sms-lån. I samma ögonblick som användaren loggar in görs en första kreditbedömning. Användare som surfar med en high-end-apparat erbjuds högre lån, än användare med en gammal billig dito. Sajten iakttar också besökarens beteende. Utifrån beteendet görs ett antagande om hur sannolikt det är att besökaren befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation.

Det finns också företag som kartlägger besökarnas beteende för att underlätta positiva beteenden. Dreams, till exempel, är en sajt som uppmuntrar användare att nå sina sparmål.

- Skillnaden handlar om transparens, att användaren förstår vilka data som samlas in och hur den används. Viss information är vi vana att uppge, som namn och adress. Men företagen samlar också in data som vi inte har kontroll över och som är dold för oss. Vi lämnar den kanske frivilligt, men vet inte vad som utläses av den, sa Claire Ingram Bogusz.

Hur stora datasamlingar kan användas på längre sikt, är svårt att veta. Men informationssamlande som inte är transparent kan också leda till en backlash för företag, menar hon. Vilket också blev uppenbart senare under veckan i samband med skandalen kring Facebook och Cambridge Analytica.

- EU-kommissionen funderar på hur man kan reglera internetgiganterna. Kanske blockchain eller andra tekniker gör det möjligt för oss att ta tillbaka våra identiteter på nätet. Det finns tryck både ovanifrån och underifrån kring frågan om hur vi ska hantera detta fortsättningsvis, sa Ingram Bogusz.

Anthony Larsson och Shahryar Siri avslutade med att utlova en till bok om fintech, en del 2, inom ett år. Den ska handla om vilka konsekvenser fintech kan få för framtidens samhällsutveckling. Det är en bok som jag garanterat kommer att hålla utkik efter!

Föreläsningen går att se i sin helhet på vår webb-tv-sida, och vi har också lagt upp föreläsarnas bilder.

/Anna-Karin