Vad är då systemiska innovationer, vilka hinder möter de, och hur kan de hjälpa oss att tackla stora samhällsutmaningar? För att få svar på de frågorna bjöd vi in forskarna Fredric Bauer och Stefan Tongur till vår Estradföreläsning 13 november. Fredric har forskat på möjligheter med bioraffinaderier och Stefan har studerat elvägar. Båda innebär enorma satsningar som kräver mycket kapital – men de är oerhört viktiga.
Fredric Bauer inledde med att förklara vad bioraffinaderier är – fabriker som omvandlar förnybar biomassa till drivmedel och olika kemikalier. Därmed kan man frångå de traditionella raffinaderierna, som har råolja som råvara. Bioraffinaderier är alltså ett helhetskoncept för omvandling av bioråvara till ett spektrum av värdefulla produkter.
Systemisk innovation följer inte en klassisk kronologi – forskning och utbildning, utveckling, demonstration och spridning – utan rör sig mellan ett antal olika processer samtidigt. Man måste ta hänsyn till lagar, aktörer, institutioner och nätverk. Det säger sig självt att det är komplicerat och kräver olika former av samarbeten. Det pågår för närvarande många initiativ, men få är i större skala. Fredric Bauer menade att omställningar historiskt sett är en långsam process eftersom de är väldigt omfattande och griper in i våra liv på många olika sätt.
Stefan Tongur fortsatte med att ge en överblick över hur framtidens transporter kan se ut. Ungefär 90 procent av alla godstransporter i Sverige sker i dag med lastbil, och mängden gods antas öka. Lastbilar kommer även fortsättningsvis att stå för en stor del av transporterna vilket är mycket negativt för miljön. Trots att det har skett en energieffektivisering beträffande drivmedel är klimatpåverkan stor. Övrig biltrafik har delvis övergått till el som energikälla, men lastbilar kan inte drivas med batterier – de skulle behöva vara enormt tunga för att orka driva så stora fordon.
Ett alternativ är elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el. Det finns olika tekniker för detta. Ett alternativ är att transporten sker i en avskild miljö vilket är relativt enkelt och hanterbart. Däremot ställs helt andra krav på systemet om de ska finnas på allmänna vägar med många användare. Man måste exempelvis tänka på betalning och säkerhet.
Stefan Tongur menar att det redan från början gäller att tänka på affärsmodellen. Finns det kunder som är villiga att betala för den här typen av transporter? Är det ekonomiskt attraktivt för användare? Finns en möjlig besparing med den nya tekniken? Han menar att om affärstänket inte är med från början, kan avgörande faktorer för att det ska fungera i praktiken förbises.
Låt oss hoppas att olika samarbeten leder till lyckade projekt i större skala, och att vi inom en snar framtid kan se en förbättring av utsläppsnivåerna.
Min kollega Anna-Karin intervjuade båda forskarna i våras, läs hennes artikel. På vår webbplats kan du ta del av de bilder de visade, och se hela föreläsningen som webb-tv.
Föreläsningen ingick i årets Global Entrepreneurship Week (GEW).
/Helene
Fredric Bauer inledde med att förklara vad bioraffinaderier är – fabriker som omvandlar förnybar biomassa till drivmedel och olika kemikalier. Därmed kan man frångå de traditionella raffinaderierna, som har råolja som råvara. Bioraffinaderier är alltså ett helhetskoncept för omvandling av bioråvara till ett spektrum av värdefulla produkter.
Systemisk innovation följer inte en klassisk kronologi – forskning och utbildning, utveckling, demonstration och spridning – utan rör sig mellan ett antal olika processer samtidigt. Man måste ta hänsyn till lagar, aktörer, institutioner och nätverk. Det säger sig självt att det är komplicerat och kräver olika former av samarbeten. Det pågår för närvarande många initiativ, men få är i större skala. Fredric Bauer menade att omställningar historiskt sett är en långsam process eftersom de är väldigt omfattande och griper in i våra liv på många olika sätt.
Stefan Tongur fortsatte med att ge en överblick över hur framtidens transporter kan se ut. Ungefär 90 procent av alla godstransporter i Sverige sker i dag med lastbil, och mängden gods antas öka. Lastbilar kommer även fortsättningsvis att stå för en stor del av transporterna vilket är mycket negativt för miljön. Trots att det har skett en energieffektivisering beträffande drivmedel är klimatpåverkan stor. Övrig biltrafik har delvis övergått till el som energikälla, men lastbilar kan inte drivas med batterier – de skulle behöva vara enormt tunga för att orka driva så stora fordon.
Ett alternativ är elvägar – elektrifiering av vägar som gör det möjligt att driva fordon på väg med el. Det finns olika tekniker för detta. Ett alternativ är att transporten sker i en avskild miljö vilket är relativt enkelt och hanterbart. Däremot ställs helt andra krav på systemet om de ska finnas på allmänna vägar med många användare. Man måste exempelvis tänka på betalning och säkerhet.
Stefan Tongur menar att det redan från början gäller att tänka på affärsmodellen. Finns det kunder som är villiga att betala för den här typen av transporter? Är det ekonomiskt attraktivt för användare? Finns en möjlig besparing med den nya tekniken? Han menar att om affärstänket inte är med från början, kan avgörande faktorer för att det ska fungera i praktiken förbises.
Låt oss hoppas att olika samarbeten leder till lyckade projekt i större skala, och att vi inom en snar framtid kan se en förbättring av utsläppsnivåerna.
Min kollega Anna-Karin intervjuade båda forskarna i våras, läs hennes artikel. På vår webbplats kan du ta del av de bilder de visade, och se hela föreläsningen som webb-tv.
Föreläsningen ingick i årets Global Entrepreneurship Week (GEW).
/Helene
Prenumerera på esbribloggen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar