onsdag, april 30, 2014

Vad skulle jag göra om jag inte var rädd?

I lördags besökte jag Münchenbryggeriet för en dag fylld av inspiration och nätverkande. Som vanligt var det inspirerande att bland 800 andra delta i SSES årliga flaggskeppsevenemang Start-up Day. Eftersom ESBRI ställde ut tillsammans med ett gäng andra nätverkspartners träffade jag en hel del intressanta personer under dagen.

Även om jag mestadels var upptagen med att prata med deltagarna hann jag ändå med att lyssna på några intressanta talare under dagen. Bland annat deltog jag i ett seminarium med Sandra Uddbäck.
Sandra arbetade först inom finanssektorn och därefter på Atlas Copco, men med tiden kände hon sig uttråkad. Hon kom i kontakt med Tink och insåg snabbt att det var ett företag hon verkligen ville jobba på. Tink är en mobilapplikation som ger dig koll på din ekonomi och dina utgifter.

Hon bjöd ut företagets vd på lunch och erbjöd sig att jobba gratis en dag i veckan. Det visade sig vara en bra strategi eftersom hon snart blev en i teamet.

Under seminariet presenterade Sandra en idé om att man skulle kunna använda sig av någon slags praktik för vuxna. På det sättet ges en inkörsport för personer som vill in på arbetsmarknaden, och båda parterna får se om de passar ihop.

Hon menade att många drar sig för att kasta sig ut i det okända och starta företag eller arbeta i en startup, där man inte har en aning om hur framtidsutsikterna är. Men om man provar att tänka ”Vad skulle jag göra om jag inte var rädd?” ser man kanske möjligheter som man inte skulle ha sett – eller vågat se – annars.

Det är onekligen en spännande tanke!
Vad skulle du göra om du inte var rädd?

/Helene

tisdag, april 29, 2014

Flipp i klassrummet

Osman Aytar
I fredags var jag på en konferens om entreprenörskap på vård- och omsorgsutbildningar. Det är Tillväxtverket som finansierar projekt på fem högskolor under 2011-2014, med syfte att öka inslaget av entreprenörskap och företagande på utbildningarna. Konferensen i fredags arrangerades av Mälardalens högskola och deras delprojekt ”Entreprenörskap på HVV”.

I projektet har Sjuksköterskeprogrammet, Sjukgymnastprogrammet, Folkhälsoprogrammet och Socionomprogrammet på Mälardalens högskola deltagit. Vi fick bland annat en dragning kring vad de olika programmen har gjort inom projektet.

Monika Björklund från Sjuksköterskeprogrammet berättade om hur de velat få studenterna mer delaktiga i undervisningen. Exempelvis har de använt en programvara där man interagerar med läraren med hjälp av sin smarta telefon eller dator. Hon menade att studenterna nu är mer motiverade, jämfört med när kursen hade ett mer traditionellt föreläsningsupplägg.

Osman Aytar från Socionomprogrammet pratade om vad entreprenörskap har för plats inom ämnet socialt arbete. Närmast ämnet ligger socialt entreprenörskap och entreprenörskap inom civilsamhällesorganisationer, menade han. När det blir för mycket affärsfokus finns risk för konflikt mellan de finansiella belöningarna och brukarnas behov. I dag finns inga obligatoriska inslag av entreprenörskap på socionomutbildningen i Sverige. Om entreprenörskap ska in där, påpekade Aytar, är det viktigt att fundera på varför och i vilken omfattning.

Åsa Tjulin från Folkhälsoprogrammet började på Mälardalens högskola för knappt ett år sedan och fick då ansvar för kursen Entreprenörskap och hälsa. Studenterna jobbar i grupper med att ta fram ett entreprenöriellt koncept. Även en enskild reflektionsuppgift ingår i kursen. Som inspiration har hon bland annat bjudit in en filmregissör som berättade om hur man kan nå ut med sina idéer i en föränderlig värld. Studenterna har också fått lyssna på den sociala entreprenören Leo Razzaks uppmärksammade sommarprat, och sedan återkoppla till Razzak själv kring hur politiker kan satsa mer på sociala projekt. Att ha en tydlig mottagare för en uppgift är viktigt, menade Tjulin.

Magnus Hoppe håller i forskningsspåret inom projektet. Det finns en hel del data och ambitionen är att den ska systematiseras framöver. Han lyfte också fram att det finns många studier om entreprenöriellt lärande som kan vara till användning i projektet, och nämnde bland annat Martin Lackéus forskning.

Dagen avslutades med ett distansseminarium med Mikael Björk, pedagogisk utvecklare på Centrum för akademiskt lärande vid Malmö högskola. Det handlade om ”Flipped classroom” eller flippat klassrum. Metoden går ut på att göra eleverna/studenterna mer aktiva och att lärarens roll blir mindre av en mästares. I stället blir läraren själv delaktig i lärprocessen. Ofta används videoföreläsningar som studenterna får titta på hemma. Lektionstiden går åt till att använda informationen och diskutera kring den.

Projekten på Mälardalens högskola fortsätter under hösten. Det gör de också på de fyra andra skolorna som ingår: Karolinska institutet, Sahlgrenska, Malmö högskola och Blekinge tekniska högskola. Till hösten är tanken att få till en träff där alla fem lärosäten deltar.

/Jonas

onsdag, april 23, 2014

Lättläst om sociala investeringar

Mötesplats Social Innovation är en nationell plattform för sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. De har gett ut informationsfoldern ”ABC i sociala investeringar”. Den handlar om hur man gör sociala investeringar, vilka resultat man kan förvänta sig och huruvida det finns bra mätmetoder för att utvärdera investeringarna.

Foldern är liten, lättläst och informativ, och ger inledningsvis en översikt av hur sociala innovationer har växt fram. En pionjär var Grameen Bank, som ger mikrokrediter till fattiga människor utan att kräva säkerheter av dem.

Sociala innovationer finns inom alla delar i samhället och kan delas in på följande sätt
  • Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn. Ett exempel på detta är tidningen Situation Stockholm som säljs av hemlösa.
  • Samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddas ut och där innovationen riktar sig till hela samhället. Här kan mikrolån inräknas.
  • Systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och politik. Hit räknas arbetet med att stoppa klimatförändringarna.
Behovet av sociala innovationer kräver nya finansieringslösningar. Lösningar som på olika sätt tar hänsyn till behovet av långsiktighet, hållbarhet och de sociala innovationernas och företagens tvärsektoriella karaktär. Det mest kända exemplet är mikrokrediter och mikrolån. Även crowdsourcing-plattformar är numera ganska vanliga.

Sociala investeringsfonder är en annan lösning. Många svenska kommuner och regioner har startat eller är på väg att starta den här typen av fonder för att finansiera olika projekt med fokus på att stötta barn och unga. Boken presenterar en sammanfattning av erfarenheterna från att starta den här typen av fonder. De lyfter bland annat fram att det är viktigt att ha ett genomtänkt och tydligt syfte för fonden, att välja modell för hur fonden ska fungera och att organisera arbetet kring fonden väl, exempelvis med en styrgrupp.

När man tittar närmare på kommuner som lyckats med sina investeringsfonder ser man att de har den högsta ledningen med sig i arbetet. De har också en organisation på plats för att ta hand om det dagliga arbetet, och frågan har landat politiskt. 

Det här är ett spännande område, om du vill läsa mer går det att ladda ner en rad publikationer från Mötesplats Social Innovation.

/Helene

onsdag, april 16, 2014

Fjärde plats duger inte för arga fåglarna

Johan Svensson och Tobias Björck fick en pratstund med Angry Birds-mannen Peter Vesterbacka på GEC 2014.
Förra året blev ESBRI värd för Global Entrepreneurship Week i Sverige. Under november 2013 engagerade sig mer än 100 svenska organisationer i firandet av den globala rörelsen, genom att arrangera evenemang under GEW-paraplyet. Bland dem lottade vi ut två platser på Global Entrepreneurship Congress i Moskva. En av vinnarna är IDC West Sweden AB. Tobias Björck och Johan Svensson åkte till Ryssland och gästbloggar om sina erfarenheter nedan. /Jelena

Tidigt den 16 mars klockan 05.00 var det äntligen dags för oss, Tobias Björck och Johan Svensson på IDC West Sweden, att lämna Skövde i vår hyrbil och bege oss till Arlanda flygplats. Några timmar senare skulle vi sitta på planet på väg till Moskva för ett deltagande på Global Entrepreneurship Congress 2014.

Efter några dagars beslutsångest, krångliga visumsansökningar och letande efter lämpligt hotell på internet var vi nu på Moskvas flygplats med tre timmars tidsförskjutning. Vi fick hjälp att boka taxi till fast pris av värdar från kongressen som var på flygplatsen för att möta upp inbjudna gäster. Bland det första vi la märke till var att bilparken var modern, fina bilar med stora bensindrivna motorer, vilket slog hål på vår första fördom om Ryssland.

Utanför hotellrummet tornade Kreml upp sig, ett par hundra meter bort på andra sidan floden, med sina mäktiga byggnader. Med spänning gav vi oss ut på Moskvas välputsade gator på söndagskvällen för att hitta en restaurang och få i oss lite mat. Vi hittade ett par restauranger runt hörnet efter bara ett par minuters promenad, menyerna var endast på ryska vilket fick oss att leta vidare. En stund senare såg vi en lysande skylt med ett bekant varumärke med en gyllene svan och vi bestämde oss genast för att äta där. Vi beställde ett par hamburgare och det smakade naturligvis bra när vi inte ätit på flera timmar. Nöjda gick vi tillbaka till hotellet för att ladda inför morgondagens invigning av GEC 2014.

Vi hade innan resan till Moskva sökt information och anmält oss till kongressen på hemsidan men ändå inte riktigt fått grepp om vad det var för evenemang vi hade fått inbjudan till från ESBRI. Det var därför med lite spänning vi gav oss iväg till Manege, en gammal armébyggnad som ligger intill Röda torget och Kreml. Där inleddes kongressen denna friska måndagsmorgon den 17 mars.

Global Entrepreneurship Congress som arrangerades i Moskva 17-20 mars i år hade ett par tusen deltagare från 153 länder som var där för att nätverka, föreläsa, dela erfarenheter eller lyssna på intressanta föreläsningar. Eventet överträffade alla våra förväntningar och gav oss nya kunskaper, erfarenheter och nätverk. För att nämna något från alla föreläsningar och paneldebatter med framgångsrika entreprenörer och lagstiftare från hela världen som satte avtryck, vill vi lyfta fram Peter Vesterbacka, Rovio Entertainment, och Shahar Waiser, en kvinnlig bilhandlare i Bangladesh.

Värt att notera är att Rovio Entertainment med Angry Birds är det snabbast växande företaget i historien någonsin. Tänk att det var på det 52:a försöket som Peter Vesterbacka och hans kompisar lyckades att få till succéappen! Angry Birds hade hiskeliga 50 miljoner nedladdningar första året, 550 miljoner nedladdningar andra året och i dag, efter fyra år, fler än 2 miljarder nedladdningar. I dag är varumärket det fjärde största inom Entertainment. Peter, som kommer från Rovaniemi i norra Finland, nämner för oss när vi träffas att de siktar på att bli det allra största varumärket inom branschen. Angry Birds och Rovio Entertainment kraftsamlar nu för att ta sig an den japanska marknaden där Hello Kitty fortfarande härskar. Att vara fyra duger inte.

Under GEC fick vi också stifta bekantskap med Shahar Waiser, en kvinna från Bangladesh som är bilhandlare. Efter många års påtryckningar fick hon loss statliga medel på cirka 13 miljoner dollar för att hjälpa unga kvinnor att starta och driva företag. Det har resulterat i 7 000 nya företag, sedan år 2001, som i dag drivs av kvinnor som är entreprenörer. Företagen har bidragit med 60 000 nya jobb.

Att det är skillnad på att driva företag i olika länder blev tydligt, framförallt under de paneldebatter vi tog del av. Utmaningar som höga skatter, outbyggd infrastruktur för såväl vägnät som modern IT-utrustning och internet är påtagliga. Ett av de större problemen för att få fart på utvecklingen i till exempel vissa delar av Afrika, är avsaknaden av investerare och pengar. I andra delar är det korruption och den politiska instabiliteten som hindrar.

Slutsatsen är att det i jämförelse med andra länder finns mycket goda förutsättningar, i vissa fall unika, för att växla upp sina idéer och driva företag i Sverige. Det finns mycket att lära från omvärlden men också att dela med sig av till andra. Därför fyller den årligen återkommande Global Entrepreneurship Congress ett viktigt syfte för den globala utvecklingen i världen.

”Det verkar alltid omöjligt tills dess att det är gjort.”
- NELSON MANDELA -

Vid pennan,
Tobias Björck och Johan Svensson, IDC West Sweden AB

fredag, april 11, 2014

Mångfald ökar utrikeshandeln

Häromdagen deltog jag i ett spännande frukostseminarium som Länsstyrelsen i Stockholm arrangerade. Det handlade om hur mångfald kan bidra till att företag blir mer konkurrenskraftiga och tjänar mer pengar.

Under seminariet presenterades både forskning och företagarerfarenheter som har med mångfald att göra. Magnus Lodefalk har länge forskat om globaliseringens drivkrafter och hinder. Han menade att vi behöver bryta upp vår invanda syn på hur företag ska drivas. Kompetens blir en viktig valuta i framtiden och vi behöver bli bättre på att ta vara på de resurser som finns. Forskningen visar att individer med utländsk bakgrund kan underlätta handel med andra länder.

Om ett företag anställer en utlandsfödd ökar utrikeshandeln med i snitt 1-2 procent. De som är födda utomlands har unika kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk i sina tidigare hemländer. De kan dessutom ha ett värdefullt nätverk även i övriga världen. Sverige är ett litet, handelsberoende land och därför är detta av stor betydelse.

De företag som handlar med andra länder blir oftast bättre. De möter ny konkurrens och behöver därmed vässa sitt budskap, och anpassa sina produkter och tjänster till nya marknader. Det är i dag mycket lättare att befinna sig på en internationell marknad än vad det var tidigare. Tullavgifterna har minskat, och kommunikationen har underlättats via internet, med tjänster som exempelvis mejl och Skype.

Sedan fick vi ett exempel på ett företag som har anpassat både sina produkter och sin kommunikation till nya målgrupper. Mikael Petersson är Diversity Business Manager på Folksam.

I Sverige finns mer än två miljoner människor med utländsk bakgrund, det vill säga minst en förälder är född utomlands. Folksam har haft flerspråkig kundtjänst sedan 1999 och i dag finns rådgivning på 18 olika språk. De har också anpassat sina tjänster till individer med olika kulturell bakgrund.

Det går exempelvis inte att rekommendera placering i en räntefond som investerar i alkoholtillverkning till en troende muslim eftersom fondens verksamhet är oförenlig med islam. I stället finns det räntefria, etiska fonder med en inriktning som passar denna grupp av människor. Eftersom Folksam inte har nått ut till målgrupperna med vanlig annonsering i dagspressen har de i stället marknadsfört sig via olika invandrarorganisationer, och även arbetat med direktförsäljning och dörrknackning – med lyckat resultat.

Det här är verkligen spännande. Tänk om vi kan ta tillvara kompetensen hos de två miljoner människor med utländsk bakgrund som finns i Sverige och tänk om fler företag anställer utlandsfödda och ser dem som en värdefull resurs…

Då bör vi kunna öka Sveriges utrikeshandel - och därigenom tillväxten - markant.

Vill du veta mer om de här frågorna? 14 maj arrangerar ESBRI en Estradföreläsning med fokus på utlandsföddas betydelse för utrikeshandeln. Magnus Lodefalk är en av talarna på föreläsningen.

Länsstyrelsen har också gett ut en rapport om utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden och som företagare. Den kan du ladda ner här.

Ta också gärna en titt på ESBRIs temasida om företagare med utländsk bakgrund. Där finns både artiklar, lästips och webb-tv om företagare med utländsk bakgrund.

/Helene

torsdag, april 10, 2014

Vem blir Ping-pongking i Göteborg?

Startup Ping Pong League är namnet på en pingisliga för entreprenörer som dragit igång i Göteborg. Tanken är att det ska vara en mötesplats där det spelas pingis och minglas i after work-format.

Första deltävlingen ägde rum på klubben Pustervik i Göteborg i går, men det finns redan nu tankar på att göra en internationell liga. Det kom över 80 entreprenörer och 40 bolag var representerade i tävlingen. Bolaget DeltaT50 tog hem segern och tar med sina 4 poäng ledningen i den nystartade ligan.

Nästa deltävling äger rum 4 juni. Fram till och med december kommer olika startup-bolag kunna tävla om äran, titeln och pokalen: Startup Ping Pong Champion 2014.

Initiativtagarna bakom eventet heter Jonas Karles och Fredric Castelius från affärsidétävlingen Venture Cup respektive företaget Westerlundh & Castelius.

/Jonas

tisdag, april 08, 2014

Google är vår tids Toyota

Annika Steiber. Foto: Johanna Hanno.
Vi står inför ett paradigmskifte. Traditionella ledarskapsmodeller funkar inte i en värld med snabb teknisk utveckling, nya konkurrenssituationer, globalisering och en innovationsbaserad ekonomi med krav på ständig förändring. Forskaren Annika Steiber har tillbringat fyra år i Silicon Valley, där hon har undersökt hur Google lyckats bli ett av de riktigt innovativa företagen i världen. 7 april föreläste hon om ämnet på Estrad.

Google har en öppen organisation med en utpräglad innovationskultur, fokus på individer och stor individuell frihet. Ledare klargör vad som ska göras, och varför. Hur det ska göras lämnas till teamet och dess kreativitet.

För att bli riktigt framgångsrik behövs en helhetssyn där innovationsarbetet genomsyrar hela organisationen och inte bara är en fråga för FoU-avdelningen. Man måste koppla ihop innovation med strategiarbetet.

Annika Steiber nämner också grundarna, Larry Page och Sergey Brin, som har spelat stor roll för Googles framgång. Redan från början bestämde de sig för att målet med verksamheten är att förändra världen och vara en innovationsmotor. Alla produkter är bara ett medel för att nå det målet, enligt Steiber.

Google kan mycket väl komma att spela en lika stor roll inom dagens managementutveckling som GM gjorde på 1920-talet och Toyota på 1980-talet, menar hon. Det handlar om nya, oortodoxa sätt att tänka. För att nå dit, eller i alla fall en liten bit på väg, rekommenderar hon att vi släpper på kontrollen:

- Det har gått för långt med ”ordning och reda, pengar på fredag”. Det dödar kreativiteten och innovationskraften. Låt Sverige fortsätta vara det ledande land för innovation som vi är. Gå inte djupare in i strukturträsket, sa hon.

/Jonas

måndag, april 07, 2014