tisdag, september 19, 2017

Nytt nyttigt år med innovationsprocesser

Glada pristagare i Nytt & Nyttigt 2015-2016. Vilka vinnarna är i tävlingen för läsåret 2016-2017 avslöjas först senare i höst.
Vi vet att nyttiggörande av innovationer är nödvändigt för att främja tillväxten. Vi vet också att betydelsen av innovationer, kommersialisering och nyttiggörande ökar. Därmed ser vi att behovet av kunskap kring dessa ämnen blir allt viktigare för vår framtida tillväxt.

Därför arrangerar ESBRI tillsammans med Vinnova uppsatstävlingen Nytt & Nyttigt. Tävlingen riktar sig till alla som skriver uppsats om innovation på kandidat-, magister- eller mastersnivå. Med tävlingen hoppas vi få se en bred belysning av ämnet från olika fakulteter. Vi hoppas också på analyser ur en rad olika perspektiv och vinklingar.

Förra året hade vi fyra vinnare eftersom tredjepriset var delat. Förstapristagarna kom från Göteborgs universitet, de som vann andra pris var från Lunds universitet och bidragen som delade på tredjeplatsen kom från Göteborgs universitet respektive KTH. Läs mer om vinnarna.

Nu har vi öppnat registreringen till den kommande tävlingsomgången, den åttonde sedan Nytt & Nyttigt startade. De tre bästa uppsatserna erhåller resestipendier à 30 000, 20 000 respektive 15 000 kronor.

Skriver du om innovationsprocesser under det här läsåret? Då kanske du blir nästa vinnare! Registreringen är öppen ända fram till 28 juni 2018, så du hinner haka på.

/Helene

fredag, september 15, 2017

Ny forskning om hur forskning kommuniceras

Den tryckta boken är ett sätt att kommunicera. Men i dag finns så många andra vägar att nå ut med forskningsresultat.
”Det kanske viktigaste budskapet från forskningen om forskningskommunikation är att det inte finns en universell lösning för hur vetenskap bör kommuniceras. Man måste förstå sammanhanget, då kan man vara tydlig med sina mål och ärlig mot sina åhörare.”

Det säger Massimiano Bucchi, italiensk sociolog som forskar om forskningskommunikation. Han intervjuas i Vetenskapsrådets tidning Curie. Bucchi skriver just nu på en bok om hur Nobelpriset har påverkat allmänhetens uppfattning av vad forskning är under de senaste seklerna.

Forskningskommunikation är ju vad vi på ESBRI jobbar med dagligdags, bland annat i form av föreläsningsserien Estrad och tidningen Entré. Ändå har jag aldrig reflekterat över att det borde finnas ett forskningsfält som uteslutande studerar forskningskommunikation. Det var en glad nyhet för mig!

I artikeln diskuterar Massimiano Bucchi olika former av forskningskommunikation, exempelvis bloggar:

”Det handlar kanske om en liten målgrupp men kommunikationen sker utan mellanhänder och oftast i realtid. Dessutom finns, inte minst via sociala medier, möjligheten till interaktion och en dynamik. Det har inte varit möjligt i traditionella medier.”

Och det finns ju verkligen många roliga idéer därute för hur forskningsbaserad kunskap kan kommuniceras. I e-Entré har vi till exempel skrivit om Forskar Grand Prix, Forskarfredag och Dance your PhD. Hur tycker du att forskning bör kommuniceras? På traditionellt vis, eller mer utflippat? Kommentera gärna!

/Åse

tisdag, september 12, 2017

”Allt entreprenörskap är socialt”

Professor Bill Gartner bjöd på sina 10 bästa lektioner om entreprenörskap på Estrad
I år är det 20 år sedan ESBRI grundades och den första Estradföreläsningen hölls. Det kändes verkligen som att cirkeln slöts när professor Bill Gartner stod på scenen igår. Det var nämligen han som höll i den där första föreläsningen hösten 1997.

- Otroligt att det har gått 20 år sedan jag stod här första gången. Jag var bara en pojke då, sa Gartner.

Gårdagens föreläsning var ett slags ”best of Bill”. Vad har han kommit fram till i sin forskning under de här senaste 20 åren som kan vara till nytta för entreprenörer? Titeln var ”10 entrepreneurial lessons from 20 years of research”.

En av lektionerna, och en av Bill Gartners käpphästar genom åren, handlade om att det finns massor av olika typer av entreprenörer. Att vara entreprenör är inte en personlighetstyp, det är en samling färdigheter. Som går att lära sig. En annan lektion fokuserade på att just utbildning är en av de viktigaste sakerna att satsa på om man vill boosta entreprenörskapet.

- Precis som tidvattnet lyfter båten, kan utbildning lyfta hela samhällen. Och det spelar ingen roll inom vilka områden, det kan vara teknologi heller humanism. Sverige lägger mycket pengar på utbildning – yay!

- Varför har ni så många bra tennisspelare i Sverige? Därför att det finns många tennisbanor, där barn och ungdomar kan träna. Och det finns förebilder. Ju fler som tränar, desto fler kommer bli bra på det. Och en del blir riktigt bra. Samma gäller inom entreprenörskap.

För att lyckas som entreprenör är Bill Gartners främsta råd att göra saker. Det spelar inte så stor roll vad man gör, bara man går ut och gör.

- Allt entreprenörskap är socialt. Det handlar om att interagera med andra människor, så man behöver ta sig utanför sitt hem och prata med folk.

Gartner menade också att det är viktigt att vara förberedd och att planera. Men också att alltid vara beredd att ändra sina planer. Det som ibland benämns för effectuation eller bricolage.

Hela föreläsningen går att se som webb-tv eller lyssna på som pod (sök på ESBRI i din podcastapp eller hämta hem som MP3 här). På vår webb finns även Bills slides att ladda ner, där alla 10 lektionerna finns samlade.

/Jonas

torsdag, september 07, 2017

Bristande arbetskraft hindrar småföretagen


I morse var jag på lanseringen av småföretagsbarometern, en årlig konjunkturrapport som görs av Företagarna, Swedbank och Sparbankerna. Jag vill lyfta fram några saker från presentationerna och kan rekommendera att se diskussionen i sin helhet.

Det var en mycket positiv bild som Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna, och Johan Kreicbergs, företagarekonom på Swedbank, målade upp. Konjunkturbarometern visar att småföretagen är mycket positiva inför 2018. Sju av tio ser expansionsmöjligheter, och nio av tio vill växa. Orosmolnet på himlen är arbetskraftsbristen. Den har inneburit att fyra av tio företag har tackat nej till ordrar de senaste 12 månaderna.

Tre företagare: Ida Karlbom, Unikon, Anna Molin, Temakonsult, och Arto Lassila, ELTT, var inbjudna för att kommentera rapporten och ge medskick till näringsminister Mikael Damberg och centerns ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström. Eftersom de kom från olika branscher upplevde de olika typer av problem. Bland utmaningarna fanns, precis som rapporten pekar på, arbetskraftsbrist. Ett annat tillväxthinder som nämndes var kommunikationen i den egna kommunen. Det är positivt att en kommun expanderar, men för ett företag kan det innebära att det tar längre tid att få olika tillstånd eftersom kön på ärenden också växer.

Först ut av politikerna var Mikael Damberg. Han var glad över konjunkturläget för småföretagen och menade att det var en ”imponerande läsning att sju av tio ser expansionsmöjligheter och att nio av tio vill växa”. Han lyfte fram att det viktigaste för tillväxten är en fungerande bostads-, infrastruktur-, och utbildningspolitik. Kring det senare betonade han regeringens satsning i den kommande budgeten som en ”exempellös utbildningssatsning”. Damberg berättade också om att det från årsskiftet blir förmånligare regler kring personaloptioner i nystartade företag.

Avslutningsvis delade Mikael Damberg med sig av hur svårt det kan vara att nå ut med politik. Han hade nyligen varit och pratat inför 300 personer och frågat hur många som kände till det nya Växa-stödet (det som innebär en rabatt på arbetsgivaravgiften på den första som anställs i ett företag). Ingen räckte upp handen…

Emil Källström höll med om att det är positiva siffror i rapporten, och menade att det känns när han är ute i landet och pratar med företagare. Men enligt Källström måste vi göra mer för att rusta oss för vintern som kommer. Han var besviken över att det har saknats ett reformtempo de senaste sju åren. En lösning när det gäller att skapa ett bättre företagarklimat vore, enligt Emil Källström, att riksdagspartierna från höger till vänster kom överens om att det hela tiden skulle bli lite bättre för företagarna.

Seminariet avslutades med en spänstig diskussion mellan Mikael Damberg och Emil Källström som börjar 1.10 in i filmen. Se gärna den om du har tid!

/Magnus

måndag, september 04, 2017

Välkommen tillbaka, Bill!

Bill Gartner. Foto: Sofia Ernerot.
Våren 1996 träffade jag Bill Gartner för första gången. Det var på den så kallade Babson-konferensen i Seattle, och vid den tiden var Bill professor vid San Francisco State University. Sedan 1 juni i år är han innehavare av en nyinrättad professur på just Babson College: Bertarelli Foundation Distinguished Professor of Family Entrepreneurship.

Jag kände till Bill innan konferensen 1996, jag hade läst några av hans banbrytande forskningsartiklar och visste att många svenska forskare lovordade hans forskning. Döm om min förvåning då jag fick veta att den hyllade professorn aldrig hade varit i Sverige! Och anledningen till det var enkel – ingen hade bjudit hit honom.

Så det gjorde jag. Och drygt ett år senare fungerade det för honom att besöka oss på ESBRI, vilket resulterade i att Bill höll den allra första Estradföreläsningen hösten 1997. Därför är det extra roligt att han nu inleder höstens Estrad när föreläsningsserien firar 20 år. Denna gång (11 september) pratar han på temat ”10 entrepreneurial lessons from 20 years of research”.

Sedan 1997 har vi arrangerat 190 Estradföreläsningar med cirka 23 000 deltagare. När Bill föreläste första gången hade vi tyvärr inte tekniken för webbsändning på plats, men från och med 2006 har vi filmat, sänt och tillgängliggjort alla föreläsningar. Besök gärna vår webb-tv-sida för mängder av kunskap och inspiration.

När det gäller Bill så har han sedan sitt första besök hos oss varit engagerad i många av våra aktiviteter och även formellt varit en av våra internationella rådgivare. I Kunskapsbanken och på Esbribloggen finns mycket att läsa om honom.

Jag ser fram emot att hälsa Bill välkommen till Stockholm igen, och få ta del av hans tankar och kunskap. Det brukar alltid vara mycket givande. Vi ses på Estrad!

/Magnus

onsdag, augusti 30, 2017

Gästblogg: Dagens hållbarhetsparadigm håller inte

”Hållbarhet” har blivit ett honnörsord för de flesta verksamheter, men vad inkluderar de i begreppet? Och vad missar de? Per Frankelius är forskare vid Linköpings universitet och en drivande kraft i Grönovation. I sin gästblogg diskuterar han hållbarhet i en bredare bemärkelse där även ekonomi och djurvälfärd ingår. /Åse

I boken ”Marknadsföring: Vetenskap och praktik”, här förevisad i Tiger World, kritiseras dagens hållbarhetsparadigm. I den boken finns Kolmården med som ett av praktikfallen. Grunden till Kolmårdens djurpark – som betytt oerhört mycket för bevarandet av utrotningshotade djurarter – var Ulf Svenssons vilja att förbättra ekonomin i den lilla orten Kolmården. Foto: Visitoria Carbonmarten
Opinionsbildare av alla de slag tävlar idag om att sätta hållbarhet i centrum. Ordet hållbar ingick i beskrivningen av inte mindre än 1 028 seminarier i årets Almedalen. Men många synes inte ha förstått begreppets innebörd.

I en majoritet av resonemangen i debatten, relateras hållbarhet bara till miljön. Fokus på klimatet är vanligare än fokus på ekologisk mångfald. Ibland väver man in också social hållbarhet.

Problemet är att denna bild inte överensstämmer med begreppets betydelse såsom FN definierade det från början. För FN var hållbarhet en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Underlaget var Gro Harlem Brundtlands rapport ”Our Common Future” 1987.

Där talades om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Alla tre delarna måste fungera i samklang för att hållbarhet ska uppnås. Brundtland insåg inte minst ekonomins betydelse för hållbarheten och skrev:

”Poverty is a major cause and effect of global environmental problems. It is therefore futile to attempt to deal with environmental problems without a broader perspective that encompasses the factors underlying world poverty and international inequality.” (s 12)

Brundtlandrapporten baserades delvis på agronomen Lester Brown, född på en bondgård i Bridgeton, New Jersey i USA. Mellan åren 1984 och 1987 var Brown redaktör för rapporter med rubriken ”State of the world”. Ett bärande tema i hans skrifter är att det alltid existerar ett samband mellan ekonomi, ekologi och sociala frågor.

Trots att Brundtland, Brown och FN insåg ekonomins betydelse lyser de ekonomiska dimensionerna ofta med sin frånvaro i dagens hållbarhetsdebatt. Är det hållbart?

Och vad kan vi då se bortom Brundtlands hållbarhetsperspektiv? I framtiden kanske vi bör byta ut triangeln mot en sexhörning där landsbygdsperspektiv, djuretik och kultur också finns med. Vidare finns nog skäl att tänka mer på hållbarhet i bemärkelsen produktkvalitet. Varför går saker sönder fortare än vi förväntar oss? Någon kanske vill föra in ständig teknikutveckling som en del av ett hållbart samhälle? Landar vi sålunda i en dynamisk oktaedermodell?

En sak är i alla fall klar: En hållbarhetsdiskussion med tonvikt vid bara en eller två av hållbarhetens tre fundament är inte hållbar.

Linné älskade naturen och var en hållbarhetsforskare före sin tid. Men varför har han här titeln ”Flora Economica”? Jo, för att han insåg att det ekonomiska perspektivet var lika viktigt som det biologiska. Foto: Grönovation

"Bojkotta palmoljan, den dödar regnskog”, var budskapet i Erik Hansson och Tom Svenssons artikel i Expressen 4 december 2015. De nämnde bland annat Snickers och pekade på stora negativa miljöeffekter i Indonesien i spåren av palmoljeplantager, exempelvis påverkas orangutangernas biotoper. Men allt detta bottnar i hög grad inte i ett miljöproblem, utan i ekonomi. De som vill livnära sig på palmolja upplever sig troligen inte ha något bättre sätt att försörja sig på. Foto: Bildverkstan

/Per Frankelius

onsdag, augusti 23, 2017

”Man behöver inte alltid göra forskarna glada”

I dag var jag på ett seminarium om forskningskommunikation, framförallt med fokus på forskning om hållbarhet och miljö. I en paneldiskussion deltog Sarah Cornell, forskare vid Stockholm Resilience Centre, Fredrik Moberg, forskningskommunikatör vid Albaeco, och Eva Karlsson, vd för Houdini Sportswear.

De pratade bland annat om svårigheten med att nå ut med komplicerade budskap på ett sätt så att ”vanliga människor”, politiker och företag kan ta det till sig – och bli inspirerade att göra något. 

- Det är svårt att gå från kunskap till action. Hur översätter man till exempel forskningsresultat om glaciärsmältning i Arktis till något som ett företag konkret kan agera på sa Sarah Cornell.

- Vi måste också inse att det är oss det handlar om. Det är inte de fattigaste eller de allra rikaste som är det största problemet, det är vi som finns någonstans mittemellan.

Fredrik Moberg poängterade att det inte bara handlar om att kommunicera forskning, utan att det också ska översättas till en verktygslåda som verkligen kan användas. Och ibland kanske man måste våga sticka ut näsan lite.

- Det är en dans mellan forskningsresultaten och att hitta konkreta implikationer som företag, politiker och allmänheten kan ta till sig. Det gäller att hitta sätt att kommunicera så att folk ser värden i att bidra, att de får något tillbaka om de engagerar sig. Och inte bara värden som räknas i kronor eller dollar, sa Fredrik Moberg.

- Man behöver inte alltid göra forskarna glada genom att använda svåra begrepp och komplicerade förklaringar. Det går att prata om det här utan att använda ord som ”resilience”.

Hållbarhetstänket är djupt rotat inom klädföretaget Houdini. De jobbar bland annat med ett cirkulärt tänkande kring både produktion och konsumtion. Eva Karlsson menade att en viktig del för att lyckas är att alla drar åt samma håll.

- Vår grundvision är klar och öppen. Jag tror till exempel inte att någon som bara är intresserad av vinstmaximering skulle köpa aktier i oss. Vi har heller ingen styrelse som hindrar olika satsningar, sa hon.

- Vi försöker vara transparenta med allt vi gör, men vi vill också inspirera!

Seminariet var en del av The Stockholm Act, en festival med målet att utforska vägar mot en mer hållbar värld. I grunden finns FN:s globala mål för en hållbar utveckling, och i festivalens advisory board sitter bland andra Johan Rockström, Stockholm Resilience Center, Thomas Öberg, sångare i Bob Hund och Kajsa B Olofsgård som är Sveriges ambassadör för 2030-agendan.

/ Jonas

onsdag, augusti 02, 2017

Framtiden går i femtio nyanser av grönt

Jag har precis läst ”Sverige ser inte ut som du tror” skriven av Helena Jonsson och Anna Lundell (Volante, 2017). Det är en nyanserad och faktaspäckad bok som belyser olika aspekter av lantbruk och kopplingen mellan stad och land. Författarna menar att de flesta i dag ser lantbruk som något föråldrat och omodernt, men inget kan vara mer fel. Det är ytterst viktigt att både stad och landsbygd utvecklas för ett hållbart samhälle.

En biobaserad samhällsekonomi bygger på de tre viktiga delarna av hållbarhet – miljömässig, ekonomisk och social. Vi är beroende av ett fungerande ekosystem, bibehållen bördighet i jorden, rent vatten, pollinerande insekter, biologisk mångfald och inte minst ett någorlunda förutsägbart klimat. Men de som arbetar inom gröna näringar måste också kunna ta betalt för sina produkter och sitt arbete. Det är nödvändigt att ha konkurrenskraftiga priser på en global marknad. Det här medför en balansgång för att tillgodose olika aspekter av hållbarhet och ekonomi.

Författarna menar att vårt samhälle står inför stora utmaningar och att det krävs strukturella förändringar och ett helt nytt sätt att tänka. Vi behöver förstå att allt hänger ihop i ett slags ekosystem och att det är våra val som styr utvecklingen mot ett hållbart samhälle. I stället för att fortsätta slösa med fossil olja och gas med svarta kolatomer ska vi byta ut dem mot gröna, förnyelsebara. På det sättet blir inte framtiden svart eller vit, den går istället i femtio nyanser av grönt!

Jag tycker att framtiden känns lite ljusare efter att ha läst boken, och kommer definitivt att bli ännu mer medveten om hur mina val påverkar miljön.

/Helene

tisdag, juli 25, 2017

Forskningen fortsatt högt i kurs

Trots allt tal om postsanningar, fejknyheter och alternativa fakta, står forskningen högt i kurs i Sverige. Eller kanske är det just på grund av faktaresistensen som vi vill hitta en motpol att vända oss till? Och då ligger forskningen nära till hands, även om den också har fått sig en törn av Macchiariniaffärer och annat.

Två nyligen publicerade alster visar i alla fall att vi tror på forskarna. Antologin ”Larmar och gör sig till”, som grundar sig i SOM-undersökningen gör klart att svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och demokrati, vår tilltro till experter och forskning, vår tillit till varandra och känslor av samhörighet, ligger på stabila nivåer. Boken finns att ladda ner

En rapport från Vetenskap & Allmänhet visar att universitet och högskolor har näst högst förtroende bland våra samhällsinstitutioner. På första plats ligger sjukvården. Forskarna som personer ligger ännu bättre till; drygt 70 procent av svenskarna har mycket eller ganska högt förtroende för gruppen.

/Jonas

onsdag, juli 12, 2017

Hur man blir kreativ och tjänar pengar på det

Det finns en utbredd myt att alla stora idéer kommer, utan ansträngning, från ett geni som sitter och funderar en stund. Men så är det verkligen inte. De allra flesta uppfinningarna föregås av en stor mängd misslyckade idéer. Så det gäller att ge sig själv tillåtelse att misslyckas. Och sedan försöka igen.

Jag läste nyligen boken ”Kreativitet utan flum” skriven av Stefan Ekberg. Det är en fullspäckad handbok i hur man kan öka sin egen kreativitet och hitta sätt att tjäna pengar på det. Ekberg menar att skickliga kreatörer inte behöver vara smartare än genomsnittet. De gör bara tre saker flitigare än andra: De skaffar fler erfarenheter. De tänker på problemet oftare, och på nya sätt. De jobbar också mer med idéerna de får fram – de ger inte upp efter en eller två lösningar. I dagens samhälle dränks vi hela tiden av olika intryck och det finns inte utrymme för tystnad. Vi behöver träna oss i att tänka, fundera och prova oss fram.

En bra strategi är att lära sig så mycket man kan om det området man ska jobba inom. Det är först när man har lärt sig allt som finns inne i boxen som man kan kliva ur den. Sedan är det bara att börja. 

När man väl är igång föreslår författaren att man skaffar en prestationsdagbok så att man kan peppa sig själv när det går trögt. Då ser man att man har åstadkommit en massa saker fast man inte tycker det just då.

Den här boken är inte värdefull bara för dig som är uppfinnare, jag tror att den kan vara till nytta för de allra flesta, både i arbetslivet och på fritiden.

/Helene

måndag, juli 03, 2017

Glad sommar önskar ESBRI!

Nu under sommaren blir det lite tunnsått här på bloggen, men på vår webbplats finns gott om artiklar, föreläsningar och annan förkovran. Här kommer några tips:

”Nedläggning av bankkontor drabbar företagen”
Mikaela Backman har skrivit en debattartikel till Entré nr 2-2017 utifrån sin mångåriga forskning om betydelsen av lokala bankkontor för företagandet på mindre orter.

Innovation in your box: Why meaning – not ideas – is the key to success
I maj gästades Estrad av två forskare från Politecnico di Milano i Italien: Roberto Verganti och Åsa Öberg. De menade att det viktigaste inte är att ”tänka utanför boxen”, utan att innovationsprocessen snarare ska komma inifrån. Under föreläsningen presenterade de hur de brukar arbeta konkret med företag.

Hemvändare ökar innovationen i utvecklingsländer
Entreprenörer som studerar utomlands och sedan återvänder till sina hemländer för att starta företag, är en växande grupp. Och de bidrar till ökad innovation och internationalisering i många utvecklingsländer. Det visar Wensong Bais forskning vid Uppsala universitet.

Läs en e-bok – gratis!
Fler och fler ger ut sina böcker digitalt, fria för nerladdning. Ett aktuellt exempel är ”Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe” av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula. Andra exempel är Eric von Hippels ”Free Innovation” samt Dean Shepherds och Holger Patzelts ”Trailblazing in Entrepreneurship. Creating New Paths for Understanding the Field”.

I Kunskapsbanken hittar du också tusentals andra artiklar och boktips, samt ljudfiler och filmer från våra evenemang. Det är bara att välja det format och de ämnen som passar dig!

Passa också på att sajna upp dig för nyhetsbrevet e-Entré och följa oss på Facebook och Twitter så riskerar du inte att missa några nyheter när vi drar igång igen efter semestrarna.

Väl mött i höst!

/Åse

onsdag, juni 28, 2017

Om jag var där…

På söndag inleds årets Almedalsvecka. I år är ingen från ESBRI på plats, men vi kommer nog inte kunna låta bli att följa det som händer på distans. Många seminarier går att följa på webben och de digitala kanalerna brukar – på gott och ont – svämma över av almedalsinlägg.

Det märks redan nu i inkorgen att det närmar sig, inbjudningarna till spännande seminarier, mingel och andra tillställningar droppar in med jämna mellanrum. Som vanligt har det slagits rekord i antal arrangemang, över 4 000 seminarier såg jag att det officiella kalendariet innehåller för tillfället. Och som vanligt är det många som ligger inom eller nära ESBRIs intresseområden.

Här är några av de seminarier jag skulle ha i min kalender om jag var där…

  • Vetenskap & Allmänhet arrangerar flera seminarier i samarbete med andra aktörer. Bland annat ett om civilsamhällets roll inom innovation, med Vinnova och Ideell Arena som partners. Mer här: https://v-a.se/2017/06/mingla-med-oss-almedalen/
  • Vinnova är medarrangör till ett gäng seminarier och håller även ett i par egna. Ett av dem, som också sänds på webben, handlar om globala hållbarhetsmål som drivkraft för innovation. Vinnovas program i Almedalen hittar du här: https://www.vinnova.se/nyheter/2017/06/vinnova-i-almedalen-2017/
  • Tillväxtverket bjuder in till framtidsfrukost om trender för företagandet 2030. Mer om Tillväxtverket i Almedalen: https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/mot-oss-i-almedalen.html
  • Almi arrangerar bland annat en tillväxtdag tillsammans med tidningen Breakit. Hela programmet: http://www.almi.se/Fristaende-artiklar/Almi-i-Almedalen/
  • Ett av Entreprenörskapsforums seminarier handlar om hur vi kan ta tillvara nyanländas entreprenörskapskompetens. Här hittar du deras Almedalsschema: http://entreprenorskapsforum.se/aktiviteter/inbjudningar/entreprenorskapsforum-almedalen-2017/
  • Entreprenörer – bortskämda eller bortglömda? Det är titeln på ett av EY:s seminarier. Här är hela deras lista: http://www.ey.com/se/sv/newsroom/pr-activities/almedalen
  • På Västsvenska Arenan håller komikern Johan Wester i ett quiz för att bota faktaresistensen. Arrangörer är fem västsvenska lärosäten. Mer här: http://vastsvenskaarenan.se/project/akademikvall-med-quiz-chalmers-goteborgs-universitet-hogskolan-boras-hogskolan-skovde-hogskolan-vast/
  • Hjärna.Hjärta.Cash bjuder för 7:e året i rad in till för social innovation och samhällsentreprenörskap. I år tillsammans med Mötesplats Social Innovation samt Reach for Change. Info och anmälan: https://simplesignup.se/event/97304-almedalsminglet-foer-social-innovation
  • Måndag 3 juli har utsetts till nationella entreprenörsdagen i Almedalen. För arrangemanget står Grant Thornton, Founders Alliance, Yeos, Företagarna och SUP46. Dagsprogram här: https://www.grantthornton.se/seminarier/almedalen/nationella-entreprenorsdagen/
Sök gärna i det officiella programmet http://www.almedalsveckan.info/ efter fler spännande tillställningar under veckan. Målet är väl ändå att springa på så mycket som möjligt? Det skulle i alla fall jag ha gjort, om jag var där…

/Jonas

onsdag, juni 21, 2017

Låt kunskapsinvesteringarna få utväxling!

Bra där! I en gästkrönika för Vetenskap och Allmänhet lyfter Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström vikten av att det ställs ”krav på att forskningsresultaten blir tillgängliga för flera grupper i samhället.”

Han skriver vidare: ”Forskarna måste vara starkt delaktiga i att kommunicera och nå ut med sin forskning, och med dagens teknik finns det stora möjligheter att enkelt och effektivt dela och sprida forskningsresultat.”

Det är lätt att hålla med honom om det. Dessutom måste det finnas bra funktioner för att göra forskningens innehåll mer lättillgängligt, utan att för den sakens skull förenkla så att substansen helt försvinner.

Alla som har följt ESBRIs verksamhet sedan starten 1997 vet att spridandet av forskningsresultat är själva kärnan i vår verksamhet. Därför var det extra roligt för mig att, så här inför midsommarhelgen, läsa Sven Stafströms text. Och dessutom när det 80:e numret av vår tidning Entré är på väg till alla prenumeranter runt om i Sverige, med fler artiklar om aktuella forskningsresultat.

Jag hoppas att fler forskningsfinansiärer, precis som Vetenskapsrådet, inser att det är en smart och relativt sett billig tilläggsinvestering att stödja kunskapsspridningen av den forskning som produceras på våra lärosäten. Från vår horisont ser vi att Vinnova har gjort en stark insats på området. De bidrar med delfinansiering för tidningen Entré och den nationella föreläsningsserien Estrad där forskare från hela landet presenterar sin forskning till en bred allmänhet.

Så om du är forskningsfinansiär och läser detta – hör gärna av dig! Då kan vi diskutera hur vi blir ännu bättre på att se till att den investering som görs i kunskapsproduktion får större utväxling och påverkar samhällets utveckling. Och då till det bättre får vi hoppas!

/Magnus

fredag, juni 16, 2017

Stockholms innovationskraft bygger på samverkan

Saeid Esmaeilzadeh
I onsdags var Magnus, Åse och jag på heldagskonferensen ”Ett innovativt Stockholm i en global värld”, arrangerad av Innovationskraft Sthlm. Magnus modererade dagen, medan Åse och jag jobbade med dokumentationen.

Innovationskraft Sthlm, som har funnits i fem år, samlar de aktörer som arbetar med innovationsfrågor i Stockholmsregionen. Konferensen var ett sätt att stämma av inför det fortsatta arbetet. Förutom regionala aktörer inom innovationsområdet medverkade ett antal internationella experter.

Det var ett digert program som avhandlades under dagen, med inledning av avgående landshövding Chris Heister:

- Den här konferensen är en fantastisk möjlighet för oss i Stockholmsregionen att träffas och prata om ett av de allra viktigaste områdena; vårt innovationsklimat. Vi har redan ett fantastiskt innovationsklimat i Stockholm, och vår betydelse för Sveriges ekonomi som helhet är jättestor. Men vi måste fortsätta ligga i, vi kan inte leva på det vi gjorde i går. Det är det vi gör i morgon som avgör vår plats i den hårda globala konkurrensen, sa hon.

Chris Heister.
Saeid Esmaeilzadeh, en av grundarna till Serendipity Innovations, höll ett inspirationstal. Han berättade om sin privata historia och om sin entreprenörskapsresa tillsammans med kollegan Ashkan Pouya. Vi har tidigare skrivit om deras bok Miljardmakarna här på bloggen. Saeid och Ashkan skrev även Åsikten i Entré nr 3-2010.

- Vi har byggt upp en företagsgrupp värd 4 miljarder, som säljer i 70 länder. Vi jobbar gärna inom områden där utvecklingen är demografiskt driven, bland annat med urban infrastruktur. Här är Stockholm en mycket lämplig region, fler flyttar hit och ska samsas på samma yta. Det finns många utmaningar att hantera inom infrastrukturområdet, sa Saeid Esmaeilzadeh.

Han poängterade hur avgörande vår svenska öppenhet är för innovationsklimatet. Själv växte han upp i Iran under tiden för revolutionen, ett polariserat samhälle med hög korruption.

- Korruption är så destruktivt. I Sverige kan vem som helst registrera ett bolag och det är klart dagen efter. I Iran måste man muta minst tre tjänstemän för att över huvud taget få det registrerat. Den öppenheten har varit en stor styrka för Sverige.

Innan förra riksdagsvalet skrev Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya en artikel, apropå de starka högervindar som blåste: ”Det är större risk att en utomjording tar ditt jobb än en invandrare”. De syftar på en studie som visar att 50 procent av alla dagens jobb kommer att ersättas av digitala system.

- Det kommer säkert skapas nya jobb också, men digitaliseringen är en stor utmaning som vi inte riktigt har förberett oss för – och det kommer att bli smärtsamt. Alla kan inte skolas om till att göra appar.

Förmiddagens andra pass handlade om trendspaning ur ett Stockholmsperspektiv, följt av paneldiskussionen ”Chris corner” med bland andra Chris Heister och Niklas Johansson, statssekreterare på näringsdepartementet. Ämnen som togs upp var bland annat attraktionskraft, flexibilitet, livslångt lärande, kompetensförsörjning för både bredd och spets, och ny teknik som kan underlätta exempelvis inom vården.

Efter en stärkande lunch, arrangerad av strukturfondsprojektet Matlust som jobbar för en hållbar och lönsam livsmedelsnäring i Stockholmsregionen, var det dags för trendspaning ur ett globalt perspektiv. På talarlistan stod tre internationella experter från tre olika världsdelar: Steven Leonard, vd för SGInnovate i Singapore, Thomas Meißner, direktör vid Berlin Partner for Business and Technology, och professor Mary Walshok, University of California, San Diego.

- Allt vi gör i Singapore är innovationsorienterat. Vi har inga naturresurser, och ingen åkermark för odling. På 1950-talet var vi i princip en fiskehamn, nu har vi en av de högsta BNP per capita i världen. Och vi ligger trea på listan över världens mest tätbefolkade områden. Vi har också en åldrande befolkning, en utmaning som vi delar med många delar av världen. Vi kommer exempelvis att behöva en ny sjukvårdsmodell framöver, sa Steven Leonard.

SGInnovate jobbar för att på olika sätt stärka högteknologiska entreprenörer och innovatörer i Singapore. Idéerna ska handla om att lösa globala problem, som just inom sjukvård eller vattenförsörjning. Leonard menade också att även om Singapore klarar sig relativt sett bra i den globala konkurrensen finns ett behov av att stärka viljan att ta risker och främja den entreprenöriella kulturen.

- Singapore ligger högt upp på många olika världsrankningar. Vi gillar verkligen att ligga etta, men det viktiga är ju vad vi gör med alla toppresultat. Och i Singapore blir vi lätt obekväma när det inte går som vi har tänkt oss, eller när vi måste stanna upp för ett hinder. Vi måste vända det tänkandet, annars kan vi inte uträtta stordåd.

Thomas Meißner tog bland annat upp att Berlin har många likheter med Stockholm. Båda regionerna är hotspots för startups. 2011 antog Berlin en gemensam innovationsstrategi, Stockholms kom 2012.

Mary Walshok lyfte fram att det finns ganska stora skillnader mellan USA och Europa respektive Asien, inte minst när det gäller regeringens roll i innovationsverksamheten.

- Regeringen spelar en avgörande roll även hos oss, men på ett helt annat sätt. I USA fungerar det offentliga framförallt som en viktig upphandlare av innovation. Allt stöd till innovation och företagande är privat finansierat. Målet för många politiker är att skapa ”bra jobb”, gärna välbetalda jobb inom högteknologiska sektorer. Det leder till att konsumtionen och tillväxten ökar i andra branscher också, sa hon.

Mary Walshok påpekade att San Diegos närhet till Mexiko är en stor fördel. Här finns arbetskraft inom högteknologisk tillverkning till ett mycket lägre pris än i USA. Sveriges och Stockholms närhet till Baltikum innebär samma strategiska fördel, menade hon.

- Minsta gemensamma nämnare för innovationsekonomin är samarbete.

Mary Walshok, Maria Rankka, Camilla Mellander, Steven Leonard och Thomas Meißner.
De tre utländska gästerna deltog i den avslutande paneldiskussionen, dit även enhetschef Camilla Mellander, Utrikesdepartementet, och Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, anslöt. Diskussionen kretsade mycket kring Kina som innovationsnation, hållbar tillväxt och möjligheterna i globala värdekedjor.

Chris Heister avrundade konferensen:

- Vi har jobbat inom Innovationskraft Sthlm i fem år för att vi har känt ett behov av att samarbeta bättre mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. I dag har vi hört många bra inlägg, och många trycker förstås på samverkan. Bra kommunikationer inom och utom regionen, är viktigt. Vi behöver både fyrspår till Uppsala och dagliga flighter från Singapore till Stockholm, sa hon.

Hela konferensen livesändes, och sändningarna går att se i efterhand.

/Jonas

måndag, juni 12, 2017

Inkubatorer för äldre kan öka företagandet

Foto: Entreprenörskapsforum.
I förra veckan var jag på lanseringen av ”Entreprenörskap i Sverige”, årets nationella GEM-rapport, utgiven av Entreprenörskapsforum. GEM – Global Entrepreneurship Monitor – mäter årligen den entreprenöriella aktiviteten i 66 länder och den svenska rapporten visar hur vi ligger till i jämförelse med övriga länder som ingår i studien.

Det var en rätt positiv bild som förmedlades. 2014 skedde en kraftig minskning i nyföretagandet, som nu nästan helt har återhämtats. Under 2016 var 7,6 procent av den svenska befolkningen på väg att starta eget, eller drev ett nystartat företag. Men trots ökningen är nivån fortfarande under genomsnittet i jämförbara, innovationsdrivna länder.

Det är framför allt kvinnorna, men även äldre, som driver entreprenörskapet framåt. Man kan därmed anta att osäkerheten runt RUT- och ROT-avdrag, som troligen orsakade den kraftiga minskningen 2014, har undanröjts. Under hösten 2016 uppstod dock en ny diskussion om dessa frågor och effekterna av den debatten kan visa sig i nästa studie.

En stor del av de som driver företag i Sverige är över 50 år, många är dessutom över 65. De äldre visar sig vara både mer riskvilliga och optimistiska än yngre företagare. En del fortsätter (ofta som konsulter) inom det yrke de har haft, andra vill prova på något helt nytt, och vissa behöver komplettera sin ekonomi. Nu finns tyvärr inte så mycket forskning om företagande bland äldre, de flesta tidigare mätningar har stannat vid 64 år.

En av forskarna som medverkade i GEM-studien är Carin Holmquist och hon har noterat att det finns gott om inkubatorer för unga människor men inte en enda för de som vill starta företag på äldre dagar. Varför inte starta inkubatorer för äldre? Det tycker jag låter som en alldeles utmärkt idé, på så sätt skulle man både kunna dela erfarenheter och få ett socialt sammanhang.

Nästan 80 procent av svenskarna anser att det finns goda entreprenöriella affärsmöjligheter i närmiljön, vilket är ett kanonbra resultat i jämförelse med andra länder. Men endast 36 procent anser att de har förmågan att starta och driva företag, vilket definitivt inte är lika bra. Rädslan för att misslyckas hindrar många från att ta steget till eget företagande. Ett av förslagen i rapporten är enklare och billigare lösningar för att rekonstruera företag så att entreprenörer kan få en andra chans.

GEM-rapporten visar också att vi i Sverige är duktiga på startup, men sämre på scaleup. De som planerar att anställa fler än 20 personer inom fem år har sjunkit sedan förra mätningen, och bara Grekland och Spanien ligger efter oss på listan. Båda länderna har haft en mycket besvärlig ekonomisk situation jämfört med Sverige, så vi ligger verkligen risigt till med tanke på vår högkonjunktur.

Men vad kan vi göra åt det här? Rapportförfattarna menar att konkurrenskraftiga personaloptioner är ett sätt att locka till sig kompetens och utveckla företag. De generella ramvillkoren måste också förbättras. För alla företagare – oavsett kön, ålder och bransch.

Vill du ta del av rapporten finns den att ladda ner här och här finns webbsändningen från seminariet.

/Helene

fredag, juni 09, 2017

Fredagsmys på kontoret

Dagens fredagsmys firas på kontoret med slutkorrande av Entré nr 2-2017. Äntligen dags för ett trevligt djur på omslaget igen, det var ett tag sedan sist. Kon, som egentligen är en tjur, kommer sig av att flera artiklar på olika sätt handlar om landsbygden.

Mikaela Backman skriver under vinjetten Åsikten om hur viktiga de lokala bankkontoren är för små företag. Natasha Webster har forskat om thailändska kvinnor som driver företag på den svenska landsbygden, och Hanna Martins avhandling handlar om miljöinnovationer.

Dessutom, som kuriosa, Colette Henry som är på porträttet har arbetat på en veterinärhögskola. Och, om ni ursäktar, hon heter ju faktiskt COlette…

Om allt går som det ska når tidningen er prenumeranter innan midsommar.

/Jonas

torsdag, juni 01, 2017

Från barnmorska till entreprenör

Jag har precis läst boken ”Mama Mia! Min resa från barnmorska till framgångsrik entreprenör” där Christina Wahlström beskriver hur hon startade Mama Mia, Stockholms första privata barnmorskedrivna mödravårds- och barnavårdsmottagning i mycket stark motvind. Året var 1988.

Hon hade arbetat länge inom landstinget och reagerade på att patienterna inte fick någon möjlighet att påverka sin vårdsituation, och att läkarna alltid ansågs ha rätt. Hon hade en vision om att varje enskild individ skulle behandlas utifrån sin egen bakgrund och inte tvingas in i ett färdigt, fyrkantigt system.

Wahlström mötte häftigt motstånd och kunde under många år inte ta ut någon lön alls. I boken får vi ta del av många historier om hennes kamp mot både missunnsamma läkare och ett hårdnackat etablissemang. Det finns ett antal fallbeskrivningar av när patienter kommit i kläm på grund av det stelbenta sättet att arbeta inom vården.

Men tack vare engagemang, en stöttande familj och en otrolig envishet har hon lyckats ändra på både regelverket och synen på hur mödravård och barnavård ska bedrivas. Hon vill skapa världens bästa mödravård och har kommit en bra bit på väg. Sveriges nuvarande modell är unik på många sätt.

Flera andra länder vill starta upp liknande verksamheter, både i Europa och i resten av världen. Det finns stora möjligheter att exportera kunskap till kvinnor i utvecklingsländer. Genom utbildning av ländernas befolkning kan vi se till att de själva kan driva välfungerande kliniker.

Det är imponerande och inspirerande att ta del av Christina Wahlströms historia. Hon visar att det är möjligt att lyckas om man drivs av en stark vilja och envishet.

/Helene

onsdag, maj 24, 2017

Entreprenörskap i Europa

Panelen från vänster till höger: Jeanette Andersson, Håkan Hillefors, Peter Voigt, Anna Maria Corazza Bildt och Magnus Henrekson.
Hur kan innovatörer och entreprenörer stöttas, i Sverige och Europa? Det var temat för ett seminarium i tisdags, arrangerat av IFN och Europeiska kommissionen.

Seminariet utgick från den sprillans nya ”Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe” som går att ladda ner gratis. Boken är författad av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, utgiven av Springer, och ingår i EU-projektet FIRES.

Magnus Henrekson inledde seminariet med att berätta kort om bokens huvudbudskap. Författarna har identifierat nio viktiga områden där regelverket skulle kunna modifieras i syfte att bygga starkare entreprenöriella ekosystem: 1. Ägande, 2. Skatter, 3. Sparande, kapital och finansiering, 4. Arbetsmarknad och socialförsäkringar, 5. Produkt- och tjänstemarknader, 6. Konkurser och insolvens, 7. FoU, kommersialisering och kunskapsflöden, 8. Humankapital, och 9. Informella institutioner.

- Vi behöver mer innovation, men vi behöver mer entreprenörskap också.

- Det finns stora skillnader mellan alla länder, och varje land måste utgå från sina förutsättningar. The devil is in the details. Och detaljerna påverkar en mängd aktörer inom olika sektorer, därför är det viktigt att ha ett systemperspektiv, sa Henrekson.

Han underströk att entreprenöriella ekosystem växer fram organiskt. Det ena ger det andra, man experimenterar, och något börjar spira till synes slumpartat. Så var det till exempel i Silicon Valley. Att hela världen sneglar just på Silicon Valley och försöker återskapa den miljön på hemmaplan verkar med andra ord dödfött. Enligt Henrekson bör politiker hålla sig borta och inte börja dela ut pengapåsar till lovande klustermiljöer.

- Jag kan dra en parallell till de svenska musikfestivalerna. Så länge de var spontana, självorganiserade initiativ gick det bra. Men så fort politikerna började stötta dem gick det sämre. Politikens roll är att se till att vi har bra regelverk, sa Magnus Henrekson.

Därefter vidtog en paneldebatt där även Jeanette Andersson, affärsängel, Anna Maria Corazza Bildt, EU-parlamentariker och entreprenör, Håkan Hillefors, Näringsdepartementet, och Peter Voigt, Europeiska kommissionen, ingick. I diskussionen lyftes bland annat finansieringsmöjligheter, regelförenklingar och vikten av en fungerande inre marknad inom EU.

- Vi politiker sitter inte längre i förarsätet, vi sitter där bak. Det är inte uppifrån-och-ner som gäller längre. Lösningarna kommer från kreativa och riskvilliga entreprenörer. Det bästa politiker kan göra är att på olika sätt underlätta för entreprenörskap, sa Anna Maria Corazza Bildt.

- Det är viktigt för Sverige och EU att skapa positiva attityder till företagsamhet; till att starta, driva och skala upp verksamheter, sa Håkan Hillefors.

Seminariet livesändes och filmades. Se hela i efterhand och/eller läs sammanfattningen på IFNs webbplats.

/Åse

tisdag, maj 23, 2017

Alla storlekar har betydelse

Daniel Wiberg, Martin Andersson, Pontus de Laval och Amelie von Zweigbergk.
Tidigare i dag arrangerade Entreprenörskapsforum ett lunchseminarium där de lanserade den nya rapporten ”Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige?” Författaren Martin Andersson var på plats och berättade om sin forskning.

- När vi pratar om nya jobb numera, pratar vi nästan bara om små och medelstora företag. Vi har även sett en strukturomvandling där industrin faller tillbaka, medan tjänstebranscher växer. Betyder det att de stora kunskaps- och teknikintensiva företagen minskar i betydelse och att näringspolitiken bör inriktas bara mot småbolagen, undrade Martin Andersson.

Frågan var såklart retorisk. Hela rapporten handlar om att det inte är antingen små eller stora företag som är viktiga för näringsutvecklingen, utan samspelet dem emellan. Förutom direkta effekter, som att de stora företagen faktiskt fortfarande anställer en stor del av den avancerade arbetskraften, är de indirekta effekterna betydande. De stora industriföretagen står för över 90 procent av de privata FoU-investeringarna, och forskningen visar tydligt att samhällsavkastningen på sådana investeringar är betydligt större än de är för företaget som gör själva investeringen. Det här brukar kallas för spillovereffekter.

Martin Andersson tog upp tre viktiga mekanismer där samspelet mellan stora och små företag blir tydligt. 1. De stora tekniktunga företagen fungerar som plantskolor för nästa generation av entreprenörer, många avknoppningar kommer därifrån. 2. De stora företagen är inkubatorer för erfaren kunskapsintensiv arbetskraft, som sedan kan anställas av andra. 3. De stora och de små företagen kompletterar varandra när det gäller innovation och att skala upp idéer.

En pionjär på forskning inom det här området var Steven Kleppersom Martin Andersson också har arbetat tillsammans med. Klepper har bland annat visat att stora teknikintensiva företag är viktiga grogrunder för nyföretagande på platser som Silicon Valley.

- Den här avknoppningsmekanismen är central för att förstå framväxten av nya branscher. Klepper satte verkligen fingret på vad stora företag kan betyda, och visar att de är viktiga aktörer i det entreprenöriella ekosystemet, sa Andersson.

- Slutsatsen för policy är bland annat att Sverige måste erbjuda: En attraktiv miljö för storskalig kunskaps- och teknikintensiv industriell verksamhet, spetsforskning på svenska universitet och lärosäten, goda villkor för kunskapsförsörjning och för att anställa spetskompetens från utlandet, och utmärkt kvalitet i svensk grund- och högskola.

Efter rapportpresentationen stod ett antal kommentatorer redo att säga sitt, först enskilt och sedan i en paneldiskussion: Pontus de Laval, Chief technology officer på Saab, Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling på Teknikföretagen, och Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.

De Laval höll med om vikten av att stora och små samarbetar, han har själv sett många sådana exempel under sin tid på Saab. Han poängterade också att staten har en viktig roll som upphandlare och risktagare i stora innovationsprojekt. Von Zweigbergk drog paralleller till Nordeas eventuella flytt utomlands. Det får uppenbara negativa effekter, menade hon, och det handlar om mycket mer än bara skatteintäkter. Hon lyfte också frågan om kompetensförsörjning i stad kontra på landsbygden, en fråga som hon tror är mycket mer konfliktfylld än om vi ska satsa på stora eller små företag.

Daniel Wiberg argumenterade för ett fortsatt policyfokus på de mindre företagen. De stora företagen har bättre förutsättningar att klara av regelförändringar och andra yttre utmaningar. Det är i de små företagen jobben skapas och det är därifrån skatteintäkterna kommer, menade han.

I panelen lyftes också att det behövs fler testbäddar där ny teknik kan testas under kontrollerade former, att kopplingen mellan akademi och företag måste bli bättre, och att kompetensförsörjningen – både i stad och på landsbygd – är den helt avgörande frågan framöver.

/Jonas

torsdag, maj 18, 2017

Grattis Mikaela!

Entreprenörskapsforum delar varje år ut Unga forskarpriset till en forskare som är verksam på ett svenskt lärosäte inom entreprenörskap och/eller småföretagande. Forskaren ska vid nomineringstillfället vara yngre än 35 år. I år gick priset till Mikaela Backman, Internationella handelshögskolan i Jönköping, stort grattis! Hon mottog sitt pris i samband med att Global Award for Entrepreneurship Research delades ut i måndags.

Mikaela disputerade 2013 och vi skrev om hennes avhandling i Entré nr 2, 2013. Till det kommande numret av Entré bidrar hon med en debattartikel där hon diskuterar ny- och småföretagande utifrån frågan: ”Vad händer när det lokala bankkontoret lägger ner?” Missa inte det!

/Åse

tisdag, maj 16, 2017

”Det finns en stor parallell värld därute”

Finansminister Magdalena Andersson diskuterar med pristagaren Hernando de Soto.
I går var Åse och jag på prisutdelningen av Global Award for Entrepreneurship Research. Årets vinnare heter Hernando de Soto. Han kommer ifrån Peru, Lima och är mest känd för sina tankar kring äganderätt i utvecklingsländer. Utan äganderätt leder globaliseringen bara till att de rika blir rikare. Med en mer västerländsk äganderätt, menar de Soto, skulle många länder ta stora steg i utvecklingen – när det gäller ekonomi, humanitära frågor och fred.

- Det finns en stor parallell värld därute. Den består av 5 miljarder människor utan äganderätt eller bevis för vilka de är, sa de Soto och höll upp sitt eget pass och sitt Visakort som illustration.

Den stora svarta ekonomin göder brottslighet, terrorism och utnyttjande av fattiga. Talibanerna i Afghanistan, IS i Irak och Farc i Colombia är några av de organisationer som ger ut egna bevis på ägande. Men utanför den närmsta kretsen eller mindre sammanslutningen är det omöjligt att veta vem som äger vad.

Det här skapar vad de Soto kallar för ”dött kapital”. Fattiga kan till exempel sällan ställa sin bostad som garanti för ett lån, som skulle kunna användas för att starta ett officiellt företag. I stället blomstrar den informella ekonomin inom alla sektorer. Det som saknas är alltså inte entreprenöriell vilja eller förmåga, utan snarare regelförändringar och pålitliga institutioner. Torghandlaren Mohammed Bouazizis självmord – startskottet till den arabiska våren – handlade bland annat om äganderätt, påpekade de Soto.

Hernando de Soto har undersökt hur lätt det är att starta och driva företag i olika länder. 1983 testade han, tillsammans med en grupp forskare, hur lång tid det tog att starta företag i Peru. Efter 289 dagar hade de fått alla nödvändiga tillstånd för att starta en klädbutik. I dag går det snabbare, men knöliga institutioner och stelbent byråkrati ställer fortfarande till det i många utvecklingsländer.

de Sotos forskning har haft stor policypåverkan. Han har jobbat för 30 olika statsöverhuvuden världen över, och hans forskning kring företagande ligger till grund för Världsbankens undersökningar om företagsklimatet.

I paneldiskussionen som följde de Sotos tal medverkade bland andra finansminister Magdalena Andersson. Hon var nöjd med att de Soto tydliggör vikten av politik, lagar och institutioner. Dels för att hon är politiker, dels för att det var hennes favoritämne som akademiker.

- Men det räcker inte med ett bra regelverk. Reglerna måste också efterlevas, och det är vi svenskar bra på. En anledning till det är att vi har stor social tillit. Och hög tillit har vi för att vi är ett jämlikt samhälle, sa Andersson.

- Det ni har lyckats göra i väst är att fånga tillit på papper i stor skala. När jag visar upp mitt pass eller mitt Visakort litar folk på mig – för att de litar på dokumentet. I informella ekonomier finns det också tillit, men bara i liten skala. Det behöver växlas upp, sa Hernando de Soto.

I panelen deltog även Joakim Appelquist, Vinnova, Lars Backsell, Recipharm och Magnus Henrekson, IFN. Moderator var Tove Lifvendahl.

Global Award for Entrepreneurship Research delas ut årligen och består av Carl Milles staty Guds hand och 100 000 euro. Grundare till priset är Entreprenörskapsforum och IFN. Finansiärer är Vinnova och Stockholms Köpmansklubb.
/Jonas

torsdag, maj 11, 2017

Innovation kommer inifrån

Glödlampan verkar vara det första vi tänker på när vi letar efter symboler för idérikedom, kreativitet och innovation. Glödlampor pryder bokomslag, illustrerar artiklar och petas in på webbplatser som handlar om innovation.

Symbolen är stark – men ack så uttjatad. Och dessutom har bilden av den ensamma tända lampan som lyser upp mörkret inte samma verklighetsförankring längre. I dag blir vi snarare förblindade av den massiva idéstorm som väller fram. Det anser i alla fall Roberto Verganti och Åsa Öberg, forskare på Politecnico di Milano. De föreläste på Estrad i tisdags, under rubriken ”Innovation in your box: Why meaning – not ideas – is the key to success”, och delade med sig av forskningsbaserad kunskap som var både tänkvärd och konkret.

Öppen innovation, och olika metoder för att samla in idéer och synpunkter från anställda, kunder och andra i företagets omvärld, har fått stort genomslag de senaste åren. De kan generera mycket energi, och nya lösningar som företaget kan använda. Men, menade föreläsarna, kanske är det inte så fruktbart att hela tiden jaga in fler och fler idéer. Ibland är det viktigt att i stället vända sig inåt och fokusera på det som verkligen betyder något.

- Vi har inte träffat ett enda företag som säger att de saknar idéer. Det handlar snarare om att de ännu inte har hittat Idén med stort I. Ofta finns den mitt framför ögonen på dem, men är ändå svår att upptäcka, sa Roberto Verganti.

Forskarna diskuterade innovation utifrån två nivåer. Den lägre handlar om lösningar – ”hur?” – och är den som de flesta innovationsböcker uppehåller sig kring. Den högre nivån intresserar Verganti och Öberg mer. Den ställer frågan ”varför?” och handlar om innovationens mening.

- När folk använder saker har de alltid en anledning att göra det. Det finns en mening, sa Verganti.

Åsa Öberg tog exemplet sparande. När man är liten stoppar man kanske några slantar i en spargris – det känns trist, men man gör det för att föräldrarna övertygar en om att det är en bra idé. När man blir vuxen fortsätter man förhoppningsvis med sitt sparande för att det fortfarande är smart att ha en buffert. På överskådliga sajter kan man se var pengarna bör placeras för att få högst avkastning.

- Det är bra – men också lite tråkigt. Finns det inte andra sätt att spara? Jo, företaget Dreams erbjuder ett annat sätt. Där börjar du med att sätta ett mål, till exempel att du vill åka på en cykelresa till Burma. Och när du har ett mål är det lättare att börja spara. Du bestämmer dig kanske för att börja ta matlåda till jobbet, och för varje gång du gör det kan du flytta över 75 kronor till Burmakontot. Och när du låter bli att köpa takeawaykaffe kan du spara lite till.

- Dreams erbjuder inte en annorlunda lösning, utan en annorlunda mening. Företaget tar därmed ut en helt annan riktning. Vem bryr sig om räntesatser? Sparande hänger ihop med drömmar, sa Öberg.

- Riktningen är viktigare än lösningen. Idén som Dreams bygger på fanns mitt framför näsan på de traditionella bankföretagen, men de kunde inte se den, sa Verganti.

Som forskare och konsulter har Åsa Öberg och Roberto Verganti jobbat med en stor mängd företag inom vitt skilda branscher, både offentliga och privata. Gillette, Gucci, Mutti, Svenska kyrkan, Alfa Romeo, Philips Healthcare, Deloitte, Ferrari, Unilever, Samsung, Zappos, Microsoft, IBM, Vodafone, Whirlpool, L’Oréal, ABB och Tetrapak är bara några. Under föreläsningens andra timme fick deltagarna inblick i hur en innovationsprocess som utgår från mening kan gå till, och hur ett inifrånperspektiv kan leda till nya insikter. Det handlar helt enkelt om att börja tänka inuti den egna ”boxen”, i stället för att desperat blicka utanför företaget för att få in så många idéer som möjligt i ett tidigt skede.

Processen har fyra steg: Awakening, Pre-emptying, Criticizing och Embodying. Forskarna tydliggjorde genom att distribuera ett förtryckt blad till deltagarna, som sedan själva fick fylla i nyckelord i de olika faserna. Därefter kunde de vika ihop pappret till en liten låda – som en påminnelse om var innovationsarbetet bör börja.

- Man måste börja i det man tror på, och det man älskar. Det gäller i alla faser av livet, inte minst när man är ung och ska välja en utbildning. Om man börjar fråga omgivningen, och alla kommer med sina synpunkter, drunknar man snart i idéer. Det gäller att utgå från sig själv, slog Roberto Verganti fast.

- Först därefter kan man börja jobba utåt och lyssna på andra. Den kritiska fasen handlar om att testa idén och omformulera den. Det handlar inte om negativitet utan om att borra djupare i idén och riktningen.

Åsa Öberg berättade om Nice, ett italienskt företag som tillverkar hustillbehör som larm, grindar och markiser. Efter en kraftig tillväxt kände de att de hade tappat riktningen och inte visste vad nästa steg skulle vara.

- Vi samlade cheferna och frågade vad som är hemmets mening. De fick, var och en för sig, välja en bild som de tyckte var representativ för betydelsen av ett hem. Exempelvis att det ska vara som ett fort, ett museum, något som är mobilt, konstnärligt eller kontrollerat.

- Alla hade visioner, och alla var nöjda med sitt val av bild. Men när vi redovisade valen visade det sig att alla hade valt olika. Det blev alldeles tyst i rummet. Det var verkligen ett uppvaknande för dem att få reda på att de hade olika visioner, sa Öberg.

Föreläsarna betonade hur viktigt det är att försöka skaka av sig sina förutfattade meningar och avsätta ordentligt med tid för reflektion. Var vill vi vara om två år?

- Våra hjärnor är lite lata, vi tenderar att göra som vi brukar. Det tar tid att gräva fram den rätta riktningen, sa Verganti.

När företaget väl har hittat riktningen är det dags att bli utmanad. Externa sparringpartners – eller ”tolkar” – kan bidra med mycket värdefullt. Men det gäller att inte välja de mest uppenbara tolkarna. Ett modeföretag som vänder sig till modebloggare kommer till exempel inte få den feedback som det skulle behöva.

- När vi jobbade med Gucci använde vi bland annat en filmskapare, en religiös ledare, och personer som jobbade på hotell, restauranger och gym, som tolkar. Kunden som köper ett par Gucciskor går ju till exempel också på en fin restaurang. Alla tolkarna bidrar till upplevelsen. De är inte heller konkurrenter. Därför ville de gärna delta i diskussionen, de såg ett värde i det trots att de inte fick betalt.

Öberg skickade ut en utmaning till deltagarna:

- Vilka tre tolkar skulle du vilja träffa, som inte finns i ditt nätverk i dag? Fundera på det, för de kan hjälpa dig att se saker på ett nytt sätt.

Vill du veta mer om meningsfull innovation? Vi livesände som vanligt, och hela sändningen ligger kvar på vår Youtubesida. Från och med fredag 12 maj finns den också tillgänglig i högre kvalitet på vår webb-tv-sida. Se den gärna, och tipsa kollegor och vänner!

/Åse

tisdag, maj 09, 2017

Innovation in your box: Why meaning – not ideas – is the key to success

”The future looks green”

Annika Johansson, vd på Greenwater, berättade om hållbar vattenrening på Connect Green Day i Stockholm 5 maj.
Jag och min kollega Jelena deltog nyligen i Connect Green Day. Det återkommande evenemanget är en del av Connect Green, en långsiktig satsning som Connect gör tillsammans med Energimyndigheten för att skapa en arena där gröna entreprenörer och investerare kan mötas.

Ett av företagen i nätverket är Watty. De menar att en övergång till hållbar energi är helt nödvändig. Användningen av energi i hemmen är oerhört ineffektiv och konsumenter har i allmänhet dålig kunskap om sin egen energiförbrukning. Watty arbetar med att effektivisera hushållens användning och öka medvetenheten om hur de använder energi. De ger också förslag på vad konsumenterna kan spara in på. Watty ser ljust på framtiden, utifrån mottot: ”The future looks green”.

Ett annat spännande företag är Greenwater. De tillhandahåller en lösning med solceller och batteriladdare för att kunna erbjuda rent vatten till exempelvis utvecklingsländer och i katastrofområden. Företaget är än så länge främst verksamt i Afrika. För närvarande finns tre anläggningar klara i Rwanda: Vid en sjö, på ett sjukhus och i en damm. Men ytterligare anläggningar och även fler länder är på gång inom en snar framtid. Teknologin kan också användas i sommarstugor med dåliga brunnar eller i skärgården där det ofta är bräckt vatten.

Och så det här som ibland kan upplevas som lite trist, men som är ack så viktigt: immateriella rättigheter. Erik Liljegren från Awapatent menade att om man har tänkt på detta i ett tidigt skede sparar man energi och slipper problem senare. En viss form av omvärldsbevakning måste man också ha. Det är viktigt att ha koll på vilka rättigheter konkurrenterna har, det skapar onödiga problem om man måste processa mot dem.

Vill du veta mer om gröna innovationer? På vår webbplats kan du bland annat läsa debattartiklarna ”Lantbruket är en framtidsbransch” och ”Cirkulär ekonomi – eninnovationsutmaning”. Här finns också artiklar om potentialen i vindkraften, om miljöteknikföretagen som borde tjäna mer och om hur skärpta miljöregler kan trigga innovationer. Du kan också se föreläsningen ”Cirkulära affärsmodeller” via webb-tv.

/Helene

fredag, maj 05, 2017

Idéer förverkligas innanför boxen

Tänk utanför boxen! Det är en vanlig uppmaning till alla som vill vara kreativa och komma på nya idéer. Men tänk om det är precis tvärtom, att det är mer tänkande innanför boxen som behövs? Forskarna Roberto Verganti och Åsa Öberg är inne på det spåret – åtminstone om man vill att idéerna ska bli verkliga. Många idéer omsätts nämligen aldrig i innovationer, eftersom organisationerna saknar riktning.

För att idéer i slutändan ska komma till liv i företagen, innanför boxen, behövs mening och en delad vision. En innovationsresa bör därför alltid inledas med att ta reda på vad som är viktigt – för företaget och dess kunder.

På Estrad 9 maj kommer Verganti och Öberg att avslöja hemligheterna med meningsdriven innovation, med exempel hämtade från Gillette, Gucci, Nest, Alfa Romeo, Philips Healthcare och Deloitte. Deras föreläsning hålls på engelska och har titeln ”Innovation in your box: Why meaning – not ideas – is the key to success”. Har du inte möjlighet att delta går det bra att titta live på Youtube eller i efterhand via webb-tv.

/Jonas

onsdag, maj 03, 2017

Frugal innovation ger större värde

När livet langar citroner fixar entreprenören lemonad, enligt forskaren Saras Sarasvathys teori om effectuation. På samma sätt försöker vi på ESBRI vara flexibla och agera på möjligheter som uppstår. När vi fick veta att författaren och TEDGlobal-talaren Navi Radjou hade vägarna förbi Helsingfors såg vi därför till att bjuda honom till Stockholm, och dra ihop några bra möten.

Det största mötet blev en specialestradföreläsning med närmare 130 deltagare. Den arrangerade vi på SUP46 27 april, tillsammans med flera pigga partners: Svenska institutet, Länsstyrelsen i Stockholm, Tillväxtverket och Vinnova. Det är kul att se att så många i vårt nätverk också är villiga att hoppa på grejer med extremt kort varsel: Seminariet blev helt fulltecknat över en natt, vi var till och med tvungna att säga ”tyvärr, det är fullt!” till några som ville delta.

Rubriken på Radjous föredrag var ”How to innovate more with less – a talk on frugal innovation”. Slår man upp ”frugal” i ordboken får man lära sig att det kan betyda måttlig, enkel, billig, sparsam eller rentav torftig. Och det, menar Navi Radjou, är ingen dum princip att leva efter när man vill skapa innovationer.

Han konstaterade att vi i västvärlden tävlar om att investera så mycket som möjligt i FoU, för att det ska leda till mer innovation. Men vi får inte ut så mycket som vi hoppas.

- Innovation är coolt, men det är också dyrt. Det finns ingen korrelation mellan vad företag spenderar på FoU, och hur de sedan presterar. Pengar kan inte köpa innovation, sa Navi Radjou.

Han är själv uppvuxen i södra Indien, med en påtaglig brist på mycket – särskilt vatten. Och han menar att vi kan lära oss mycket av hur utvecklingsländer innoverar. Där ställs de stora ”what if”-frågorna, enligt Radjou.

- I Silicon Valley funderar vi över frågor som: ”Tänk om min smartphone och mitt kylskåp kunde prata med varandra, så att jag vet när mjölken är på väg att ta slut?”. Det är vad jag kallar en liten ”what if”-fråga.

Han kontrasterade sedan med en större ”what if”-fråga, ställd av en indisk entreprenör: ”Tänk om mitt kylskåp kunde fungera utan elektricitet?”. Entreprenören löste problemet på ett smart och billigt sätt.

- Begränsade resurser är inte ett hinder, utan ett stimulus för de här entreprenörerna.

En peruansk innovation för att utvinna vatten ur luft, ett indiskt rymdprojekt som kostar en bråkdel av Nasas rymdsatsningar (och till och med är billigare än en rymdrulle från Hollywood), en sovsäckskuvös för prematura barn, 3D-printade händer och en violinist som skapade den vackraste musiken när en av hans strängar brast. Det var bara några av de många exempel som Navi Radjou lyfte fram för att understryka sin poäng: Att skapa mer värde med färre resurser. Och det handlar inte bara om ekonomiskt värde, utan också om sociala och ekologiska värden.

Han menade att vi i Europa har kommit längre än USA när det gäller hållbara affärsmodeller, och att det finns många tecken världen över på att medvetenheten ökar: Makerrörelsen, minimalism, DIY, medvetna ”prosumenter”…

- En frugal ekonomi drivs av mänsklig energi. Den vilar på tre pelare: Sharing, making, reusing.

- Nästa utveckling av delningsekonomin är B2B sharing. Vad händer när ett företags sopor blir ett annat företags råvara? När ett företag lånar ut sina lastbilar till konkurrenterna? När vi börjar dela på kunder och immaterialrättigheter? Varje gång något återanvänds skapas mer skönhet och glädje i världen. Självklart är det frugalt, sa Radjou.

Och enligt hans sätt att se det finns inga alternativ till den frugala – och samtidigt mer generösa – innovationen.

- Vi sitter alla i samma båt, den kallas jorden och just nu sjunker den. Klimatförändringarna är ett problem som påverkar oss alla. Vi behöver komma samman för att lösa problem och skapa radikalt nya globala innovationer.

/Åse