måndag, februari 25, 2019

Att följa forskning

Som "följeforskare" gäller det att ha kraftiga bokhyllor...
Jag har insett att jag idkar följeforskning, fast i ordets orätta bemärkelse... Jag är ju ingen forskare som följer projekt och kommer med input i processen. Nej, min ”följeforskning” handlar i stället om att jag följer forskare och den kunskap de utvecklar, från doktorsavhandlingen och vidare genom karriären.

En av många forskare som jag följer är Ulla Hytti, University of Turku i Finland. 2003 intervjuade jag henne efter att hon hade disputerat. Artikeln fick rubriken ”Entreprenörer är också människor”. Ulla pratade bland annat om vikten av att avmystifiera entreprenörskapet – och därigenom göra det tillgängligt för fler. Hon sa:

”I Finland pratas det mycket om att vi behöver fler entreprenörer, men jag tycker att policymakarna lägger för stor vikt vid tillväxt. Folk i allmänhet är välvilligt inställda till entreprenörskap, men de tycker att det verkar väldigt svårt och riskfyllt – och det är synd! Vi måste fråga oss om tillväxt är ett självändamål.”

Ulla Hytti har behållit sitt intresse för entreprenöriella identiteter och vill fortsätta att bredda bilden av vad entreprenörskap är. I en ny studie har hon till exempel undersökt finländska, manliga techentreprenörer – som visar sig fokusera mer på sina familjer än vad man kanske skulle tro.

Häromveckan fick jag tillfälle att intervjua Ulla igen. Hon är nämligen högaktuell som mottagare av 2019 års European Entrepreneurship Education Award, och kommer att vara en av huvudtalarna vid European Entrepreneurship Education Workshop i Lund, 28-29 mars. Workshopen arrangeras av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship.

Intervjun med Ulla kommer att publiceras i Entré nr 1-2019. Tidningen landar i prenumeranternas brevlådor i slutet av mars. Fortsättning följer, alltså!

/Åse

fredag, februari 22, 2019

Ungt företagande med hållbarhet och socialt tänk

Ladugårdslands var en av utställarna på UFs mässa i Stockholm.
Det är kul med kreativitet och företagsamhet. Häromdagen besökte jag Ung Företagsamhets regionala mässa där det fanns gott om båda delarna. 670 UF-företag som startas, drivs och avvecklas av elever under ett läsår ställde ut och visade upp sina affärsidéer.

Mässgolvet var fyllt av både gymnasieelever och besökare, och när jag gick runt på mässan slogs jag av att hållbarhets- och sociala perspektiv var viktiga bland de flesta av årets UF-företag – oavsett om det var en produkt eller tjänst de sålde.

Det var svårt att hinna prata med alla men jag fick i alla fall kontakt med några av de tävlingssugna eleverna:

Ladugårdslands tillverkar äppelmust av skadad frukt som en av deras lokala butiker ratar. Flaskorna är i glas och kan återanvändas i hushållet. Gott och hållbart.

Ace of Case ställde också ut...
Ace of Case tillhandahåller färgglada mobilskal och beroende på hur många skal de lyckas sälja bidrar de med volontärarbete för olika organisationer. Jag håller tummarna för att de lyckas sälja väldigt många skal!

Implato är en plattform för arbetssökande och arbetsgivare. Grundarnas tanke är att det ska vara kompetensen som bedöms, inte bakgrund och/eller kön. Därför tar man bort de variablerna i ansökningsprocessen för en mer jämlik bedömning.

... liksom Implato.
Alla de här företagen marknadsför sig och säljer via Facebook och Instagram. De är också ute på olika köpcentrum och presenterar sina produkter och tjänster. De jag pratade med är öppna för att starta företag igen senare i livet.

Jag träffade också en ung man som, tack vare att han drev ett UF-företag för några år sedan, kan försörja sig på sitt företag i musikbranschen. Han sa så här:

”Det var ingen big deal att starta aktiebolag eftersom jag hade lärt mig hela processen och slapp göra en massa onödiga misstag. Nu är jag coach till min lillebrors UF-företag.”

Så bra!
/Helene

fredag, februari 15, 2019

Bodenskola vinnare i DECA Idea Challenge 2018

Från vänster till höger: Peter Skoglöf, Mattis Brunström, Wilma Öhman, Vilgot Jakobsson, Wilma Brenna, Ellinor Larsson, Albin Runelöv och Carina Hafrén. Andreas Landewall, som är en av andrapristagarna, var tyvärr sjuk och kunde inte delta i prisutdelningen.









I onsdags reste jag norrut tillsammans med Peter Skoglöf och Carina Hafrén från Skolverket. Det hade nämligen blivit dags att dela ut priser till vinnarna i den svenska delen av tävlingen DECA Idea Challenge – och både första- och andrapristagarna kommer från Björknäsgymnasiet i Boden!

Jag blev oerhört imponerad av miljön i skolan. Det var lugnt och trivsamt och ändå fyllt av energi. Eleverna fick arbeta flexibelt och lärarna visade ett stort engagemang. Varje fredag arbetar eleverna med sina egna projekt och då blir det både snack och verkstad. ”Hela skolan sjuder av idéer och samarbete”, sa lärarna.

DECA Idea Challenge är en tävling där elevlag runt om i världen utmanas att hitta innovativa sätt att använda ett vardagsföremål – förra årets föremål var gem. Den svenska tävlingen för gymnasieelever arrangerades under hösten av oss på ESBRI i samarbete med Skolverket.

Juryn hade ett tufft arbete men utsåg till slut följande vinnare:

Första pris vanns av Team Hook it, Björknäsgymnasiet i Boden. De fyra lagmedlemmarna var Wilma Brenna, Vilgot Jakobsson, Ellinor Larsson och Albin Runelöv.

Andrapristagare blev Team Rheumatism Shopping Handle, Björknäsgymnasiet i Boden. Laget bestod av Mattis Brunström, Andreas Landewall och Wilma Öhman.

Tredjepriset togs hem av Team Cliphanger Gang från Lugnetgymnasiet i Falun. Laget bestod av Maja Gustafsson, Wilma Hjärp, Matilda Islén och Milton Wiklund.

Vill du se lagens kreativa användning av gem? Du hittar deras tävlingsbidrag här. På samma sida finns även vinnaren i den globala tävlingen.

Priserna bestod av diplom, Tina Seeligs bok ”What I wish I knew when I was Twenty” och presentkort på ytterligare matnyttig litteratur.

I samband med prisutdelningen höll Harry van der Veen, vd och medgrundare i Nuiteq, en inspirationsföreläsning för ett hundratal elever på Björknäsgymnasiets teknikprogram. Harry delade frikostigt med sig av sina bästa företagartips och visade att det går att bygga ett framgångsrikt globalt företag från Skellefteå.

Han lyfte fram fördelarna med att vara verksam lokalt, och gav också ett antal praktiska råd för hur man ska lyckas med sitt företagande. Han poängterade särskilt vikten av att bygga relationer och skapa kommunikation. Och om man ska göra internationella affärer är det viktigt att lära sig de kulturella koderna i respektive land.

Harry konstaterade att ett nej från en kund inte alltid är ett slutgiltigt nej – det innebär bara ”nej, inte just nu”. Så envishet lönar sig, men lita inte på ett löfte om en affär. En försäljning är klar först när betalningen finns på kontot.

Ett annat av hans råd var att skaffa en mentor och sedan ge tillbaka. Harry lever som han lär, han lämnade generöst sina kontaktuppgifter och lovade att vara bollplank åt eleverna när de vill testa sina affärsidéer.

Jag vill återigen gratulera pristagarna, och tacka alla tävlande i DECA Idea Challenge Sweden 2018. Jag ser redan fram emot nästa tävlingsomgång!

/Helene

fredag, februari 08, 2019

Ingen tid + ingen risk = ingen innovation!

Jennie Björk och Mats Magnusson inledde Estradsäsongen 6 februari.
Innovation handlar om att utveckla nya produkter, tjänster, processer och affärer. Det innebär att innovationer avviker från det man tidigare har varit van vid, och medför ofta betydande osäkerhet och risk. I onsdags presenterade KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson sin forskning om hur man hanterar osäkerhet och risk i innovation på ESBRIs Estrad.

Jag tycker att det verkar väldigt roligt att arbeta med den här typen av innovationer, men det gäller att göra på rätt sätt. Så vad behöver man tänka på?

Mats Magnusson framhöll att en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med innovation är tid. Om man inte avsätter tid inom en organisation kommer det aldrig att bli några innovationer. En annan viktig faktor är att det finns utrymme för att ta risker. Oftast väljer man det säkra före det osäkra och då finns det risk att man missar intressanta produkter och tjänster. I Sverige är det definitivt ingen karriärfördel att ha misslyckade innovationer i bagaget. Mats uttryckte det så här:

”Ett av de säkraste sätten att göra karriär är att inte göra misstag. Så vilka personer ser vi i företags ledningar? Jo, de som aldrig har misslyckats.”

Det kan innebära att ledare avstår från riskabla projekt eftersom det kan slå tillbaka på deras egen karriärutveckling, konstaterade Mats.

Om organisationen vill vara innovativ bör det finnas en tydlig målsättning som kommuniceras till alla. Det är nödvändigt att stötta experimenterande och tillåta misslyckande. Att våga ta risker kan vara svårt men det finns exempel på fungerande strategier. Mats nämnde exempelvis ett företag där medlemmarna i ledningsgruppen måste investera en viss del av sin årliga bonus i interna (riskabla) projekt.

Ett annat exempel är företaget Perstorp som inrättade en idéombudsman. Om de anställda fick nobben när de presenterade sin idé hos sin närmaste chef kunde de få en ”second opinion” hos idéombudsmannen – och kanske få ja. Detta ledde till betydligt fler innovativa projekt inom företaget. Mellancheferna ville inte riskera att tacka nej till projekt och sedan framstå i dålig dager om projekten ändå blev framgångsrika.

Det är väldigt svårt att räkna på om en innovation kommer att bli framgångsrik eller inte, eftersom så många olika faktorer spelar in. Det kan vara svårt att förutse hur teknologin kommer att fungera och hur de presumtiva kunderna reagerar. Ibland är det helt enkelt slumpen som avgör. Vid utvärdering av innovationer är det en fördel om det görs både individuellt och via gruppdiskussioner där många får bidra med sin kunskap. På det sättet får man en bredare bild av potentialen hos produkten/tekniken och kan undvika de värsta flopparna, menade Mats.

Jennie Björk lyfte fram några framgångsfaktorer för att lyckas med innovationsprojekt med hög nyhetshöjd. Utgångspunkten var en analys av ett stort antal intervjuer och ”project journey mapping”. Hon menade att det väldigt förenklat innebär att förtydliga erbjudandet så att alla förstår det och sedan övertyga om att det är värt att göra.

Men kör för allt i världen inte in radikala projekt i befintliga system och processer! Då brukar de dödas snabbt, varnade Jennie.

För att projekt med kritisk nyhetshöjd ska komma igenom den befintliga organisationen behövs mekanismer som kan hantera att den hamnar utanför rådande styrramar och strukturer. Dessa är påtaglighet, tolerans och frihetsgrad.

Påtaglighet innebär att lyfta fram utformningen, kundvärdet och att synliggöra ekonomiskt värde för organisationen. Utan den tydligheten skapas skepsis och förvirring, och projektet uppfattas som riskfyllt och osäkert. Påtaglighet kan uppnås genom intern och extern utbildning samt prototyper och visualiseringstekniker som kommunicerar syftet.

Man bör också sträva efter att öka toleransen för osäkerhet, poängterade Jennie. Där måste man ta hänsyn till marknad, varumärke, interna kompetenser och företagsstrategi. Det är en fördel att involvera experter med specifika kompetenser – gärna på ett tidigt stadium. Det är också nödvändigt att hantera beroenden av andra projekt/partners samt eventuella konsekvenser av prioritering mellan projekt.

Målet är att hålla en så hög grad av frihet som möjligt för att behålla det unika hos de nytänkande idéerna, men ändå anpassa dem så att de fungerar att arbeta med i den befintliga organisationen. Ett sätt är att delegera projektets administration till specifika roller och att ställa tydliga prestationsmål.

Och om det visar sig att en innovation tyvärr inte är lyckad bör man så tidigt som möjligt ta beslut om att lägga ner den. Så här sa Jennie:

”En viktig kompetens är att veta när innovationsprojekt som inte går bra ska läggas ner. Det är mindre kul när man har spenderat 100 miljoner.”

Vill du förkovra dig mer? På vår webbplats hittar du både talarnas presentationer och hela föreläsningen som webb-tv.

/Helene

onsdag, februari 06, 2019

LIVE 15.00: Att hantera risk och osäkerhet i innovation

Välkommen tillbaka till Estrad! I dag kör vi igång den nya säsongen, och först ut är KTH-forskarna Jennie Björk och Mats Magnusson. Föreläsningen pågår ca 15.00-17.00. /Åse