Välkommen till glöggmys och framtidsspaningar

När nätterna blir långa och kölden sätter in – då tar ESBRI och samlar ett helt gäng experter för att prata om digitaliseringens effekter på välfärden, jobben – och entreprenörskapet.

10 december är det dags för årets sista Estradföreläsning: ”Digitalization and its impact on welfare and labor: What does it mean for entrepreneurs and innovators?” Föreläsningen genomförs i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, i deras aula på Sveavägen 65 i Stockholm. Vi kör i gång med glöggfika i anslutande rum 120 klockan 16.30, och sedan pågår själva föreläsningen mellan 17.00 och 18.30.

Jag tycker att det ska bli jätteintressant att ta del av de 11 Estradörernas kunskap och erfarenheter, det blir en mix av forskning och praktik. Först får vi lyssna till Mårten Blix, Institutet för näringslivsforskning, Anthony Larsson, Handelshögskolan i Stockholm, Linn Lindfred, JayWay, Charlotte Mattfolk, strategisk rådgivare, och Robin Teigland, Chalmers. Deras presentationer diskuteras av två paneler bestående av Björn Eriksson, tidigare rikspolischef, landshövding och president för Interpol, Pernilla Lilja, senior affärskonsult, Peter Markowski, managementkonsult, Cormac McGrath, Stockholms universitet, Jan Söderqvist, journalist, och Olle Wästberg, tidigare diplomat, riksdagsledamot och chefredaktör.

Uppmärksamma Estradbesökare noterar kanske att Anthony och Robin är två favoriter i repris för oss på ESBRI, de föreläste tillsammans i början av 2018 och vi har även skrivit om Robins forskning ett antal gånger, t ex i porträttartikeln i Entré nr 1, 2016. Resten av talarfältet är helt nytt i Estradsammanhang, kul det också!

Föreläsningen utgår från två nya böcker (open access, kolla här och här) där föreläsarna ingår bland författarna. Den är kostnadsfri men antalet platser är begränsat, så vänta inte för länge med att anmäla dig. Det är redan stort intresse och över 100 anmälda, jätteroligt!

Om du inte kan delta finns det såklart möjlighet att se livesändningen i stället (men då missar du det värdefulla nätverkandet…)

Trevlig helg
/Åse

Din digitala identitet blev just ännu viktigare

Fintech i fokus på Estrad 19 mars 2018. Robin Teigland, Claire Ingram Bogusz och Mats Lewan var några av talarna. Foto: Viktor Aronsson.

Jag såg verkligen fram emot förra veckans Estrad. Och jag var inte ensam. Närmare 170 personer kom till 7A Odenplan för att se föreläsningen om fintech. Ämnet är i hetluften. Hajpen beror sannolikt på att några svenska företag har gjort enastående tillväxtresor. Men digitaliseringen av finansiella tjänster väcker också en rad framtidsfrågor.

Enligt föreläsarna finns knappt 190 fintechföretag i Sverige.

- Men frågan är om antalet är viktigt? Det intressanta är hur de utmanar våra föreställningar om vem som levererar finansiella tjänster, och hur. I framtiden kanske Facebook och Google kommer tillhandahålla finansiella tjänster och bedöma vår kreditvärdighet, spekulerade professor Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm.

Sverige är ledande inom fintech. Teigland nämner införandet av bankgirot på 1950-talet och bankomaterna i slutet av 1960-talet – två svenska uppfinningar (upphovsmannen till den senare, Leif Lundblad, tog för övrigt också initiativ till ESBRI). Det är en av flera anledningar till att Estradföreläsarna, som också utgör några av författarna till den nya boken The Rise and Development of FinTech. Accounts of Disruption from Sweden and Beyond, tar sin utgångspunkt i Sverige.

Dagens fintechvåg började när några entreprenörer insåg att det fanns kunder med önskemål och behov som bankerna inte kunde tillfredsställa. Entreprenörerna byggde sina företag på några enstaka handplockade tjänster.

- Bankerna trodde inte att företagen skulle få genomslag och växa. Men förändringstakten ökade och bankerna kom på efterkälken. Nu har några banker inlett samarbeten med fintech-entreprenörer och det börjar bildas ett ekosystem kring tjänsterna, sa Teigland.

Föreläsarna behandlade framför allt frågan om tillit i relation till insamling och hantering av data. Mats Lewan är techjournalist och författare. Han har intervjuat fintechföretag om hur de arbetar för att bygga förtroende hos potentiella kunder. En metod är att använda olika ”trovärdighetsmarkörer”. Marknadsföring med kändisar, att synas i medier, banklicens och BankID kan vara sådana markörer.

- De har inget att göra med hur objektivt pålitliga tjänsterna är, men de skapar en upplevelse av pålitlighet, sa Mats Lewan.

Viktigare än markörer är det sociala nätverket. Om det finns problem med säkerheten till exempel, sprids det snabbt via sociala medier. Samma sak gäller det omvända. Ett vanligt resonemang är: ”Har jag inte hört något negativt om en tjänst, är den sannolikt pålitlig”, konstaterade Mats Lewan.

- Vi är inne i ett kulturskifte. Vi lämnar ett samhälle som organiseras i hierarkier till förmån för en peer-to-peer-kultur. De som är födda runt millennieskiftet sprider information på ett friare sätt än äldre personer. Det kommer sannolikt medföra en förändring av hur människor bygger förtroenden. Millenniegenerationen kanske har större tillit till Facebook, Apple eller Google, än till gammelbanken, sa Lewan.

Men fintechföretag behöver inte bara ha förtroende hos användarna. De måste också kunna förlita sig på användarna, att de är kreditvärdiga och att de är de personer som de utger sig för att vara. I det här avseendet har BankID stor betydelse, enligt Lewan.

- Det finns också företag som vill automatisera kreditbetyg genom att analysera en persons sociala kontext med hjälp av data inhämtade från sociala medier, sa han.

Alltså baserat på umgängeskrets, intressen och konsumtionsmönster. Bedömningarna, som görs av en algoritm, uppges ha högre kvalitet än de som görs av människor – eftersom algoritmen är rättvisare. Men många människor känner sig otrygga kring insamlingen av personuppgifter på nätet.

- Det handlar om asymmetri. Man vet inte vem som övervakar. I framtiden kan man tänka sig att övervakaren kan bli synlig. Då kan man själv välja om man vill vara på en viss del av internet, eller om man föredrar darknet, sa Mats Lewan.

Digitala spår är värdefulla för företagen. Ju mer data ett företag har om sina användare, desto mer ökar företagets värde. Ur datan framträder mönster, inom och mellan olika användargrupper, som kan leda till att tjänster utvecklas och förbättras. Men, det finns också anledning att fundera över vad som faktiskt händer med de digitala spår som vi lämnar efter oss, enligt Claire Ingram Bogusz, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

Hon exemplifierade med det brittiska företaget Wonga, som erbjuder snabba krediter i stil med sms-lån. I samma ögonblick som användaren loggar in görs en första kreditbedömning. Användare som surfar med en high-end-apparat erbjuds högre lån, än användare med en gammal billig dito. Sajten iakttar också besökarens beteende. Utifrån beteendet görs ett antagande om hur sannolikt det är att besökaren befinner sig i en ekonomiskt utsatt situation.

Det finns också företag som kartlägger besökarnas beteende för att underlätta positiva beteenden. Dreams, till exempel, är en sajt som uppmuntrar användare att nå sina sparmål.

- Skillnaden handlar om transparens, att användaren förstår vilka data som samlas in och hur den används. Viss information är vi vana att uppge, som namn och adress. Men företagen samlar också in data som vi inte har kontroll över och som är dold för oss. Vi lämnar den kanske frivilligt, men vet inte vad som utläses av den, sa Claire Ingram Bogusz.

Hur stora datasamlingar kan användas på längre sikt, är svårt att veta. Men informationssamlande som inte är transparent kan också leda till en backlash för företag, menar hon. Vilket också blev uppenbart senare under veckan i samband med skandalen kring Facebook och Cambridge Analytica.

- EU-kommissionen funderar på hur man kan reglera internetgiganterna. Kanske blockchain eller andra tekniker gör det möjligt för oss att ta tillbaka våra identiteter på nätet. Det finns tryck både ovanifrån och underifrån kring frågan om hur vi ska hantera detta fortsättningsvis, sa Ingram Bogusz.

Anthony Larsson och Shahryar Siri avslutade med att utlova en till bok om fintech, en del 2, inom ett år. Den ska handla om vilka konsekvenser fintech kan få för framtidens samhällsutveckling. Det är en bok som jag garanterat kommer att hålla utkik efter!

Föreläsningen går att se i sin helhet på vår webb-tv-sida, och vi har också lagt upp föreläsarnas bilder.

/Anna-Karin

Webbsändning: Welcome to the future of FinTech

Dagens Estradörer är Claire Ingram Bogusz, Handelshögskolan i Stockholm, Anthony Larsson, Karolinska institutet, Mats Lewan, Shahryar Siri, Handelshögskolan i Stockholm, och Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm. Föreläsningen pågår 15.00-17.00.

Framtidens fintech på Estrad

Foto: Michał Parzuchowski

Kommer ni ihåg när ”banken” var som en institution: trygg, evig och maktfullkomlig? Den tiden är kanske inte förbi – ännu, men sannolikt ganska snart. Utvecklingen inom fintechområdet går nu oerhört fort. Så här från sidlinjen börjar jag, och säkert många med mig, ana att alla nya former för finansiella transaktioner kommer få genomgripande konsekvenser, både för samhället och oss som individer.

I dag är det nästan på dagen 20 år sedan Avanza startades, den 16 februari 1998. Avanza var den nya uppnosiga, uppstickarbanken utan bankkontor (bara en sådan sak) och utan avgifter. Det var något helt nytt och utan konkurrens. Den följdes snart av Nordnet, och dessa två kunde verka förhållandevis ostört under några år. Men för Sveriges del var snöbollen satt i rullning och snart började allt fler snabbväxande företag som erbjöd digitala finansiella tjänster att dyka upp på marknaden.

Fintech är temat för nästa Estradföreläsning, och i inbjudan nämns ett par snabbväxare: Izettle och Klarna. Collector startade redan 1999 men fick sitt banktillstånd först 2015. Grundaren Lena Apler har blivit förmögen och är nu en av Sveriges största fintech-investerare, enligt en artikel i Affärsvärlden. I samma artikel kan man läsa att de fyra stora affärsbankerna tillsammans gjorde en vinst på 105,7 miljarder förra året. Snabbrörliga entreprenörer som kan plocka marknadsandelar har en hel del att vinna, och nu saknas varken tillgång till kapital eller förebilder. Om jag var chef på gammelbanken skulle jag sova dåligt.

På Estrad 19 mars ska vi ta fram spåkulan och spana in i framtiden för fintech. För ett år sedan intervjuade jag en av talarna, Robin Teigland, en karismatisk extremsportare och då nyinstallerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon intresserar sig för utvecklingen av ”det tredje internet” och studerar just transformationen av finansbranschen, men också virtuella världar, kryptovalutor, delningsekonomi, blockkedjeteknologi och robotar – ja allt som ligger i framkant helt enkelt – och hur det kommer att påverka samhällsutvecklingen. En av de frågor som talarna kommer att behandla under Estrad är just hur fintech kommer att påverka samhället och vårt vardagsliv. Också talaren Mats Lewan, journalist och författare har siktet inställt på framtidens teknologi och samhällsutveckling, spännande!

Många sparekonomer har slitit sitt hår för att få oss konsumenter att ändra beteenden (byta bank), när det nu dyker upp billigare, smartare och mer tillgängliga tjänster, för att inte tala om billigare bolån. Men konsumenterna har varit konservativa och tvekat inför bankbyte. Ett skäl är sannolikt att vi känner oss trygga med att gammelbanken inte ska försnilla våra surt ihopsparade slantar. Vi litar på gammelbanken. Så, en annan väsentlig fråga för de framväxande fintechbolagen är hur de ska vinna konsumenternas förtroende. Vill och vågar konsumenter dela med sig av personliga data till en massa småbolag som de inte har ett par generationers relation till? Det är en annan fråga som vi tar oss an under månadens Estrad.

I år träder EU-direktivet PSD2 i kraft. Det öppnar en värld av möjligheter för kreativa fintechentreprenörer. Vår tredje Estradör, Claire Ingram Bogusz, disputerad vid Handelshögskolan i Stockholm, forskar om just samspelet mellan teknik och människa vid utvecklingen av fintechtjänster. Som talare medverkar också Anthony Larsson och Shahryar Siri.

En Estradföreläsning man måste se alltså! Så, vi ses där.

EDIT - Vi har bytt lokal! Alltså: Välkommen till Estrad 19 mars, på 7A Odenplan, Odengatan 65, klockan 15.00-17.00.

/Anna-Karin

Stockholms ekosystem skapar enhörningar

Robin Teigland, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, föreläste på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2017.

Stockholm har blivit känt som en enhörningsfabrik. Med enhörning syftas i det här fallet på snabbväxande högteknologiska företag, värderade till över en miljard dollar. Stockholm är den region i världen som skapar flest sådana företag, näst efter Silicon Valley.

Skype, King, Spotify, Mojang och Klarna är alla företag grundade i Stockholm som är värderade till över en miljard dollar. Varför har just Stockholmsregionen lyckats producera så många enhörningar? Om det pratade professor Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm, på den fjortonde upplagan av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som vi arrangerade 13 november.

För att förstå vad som är unikt i Stockholm menade Teigland att vi behöver fokusera på tre olika nivåer: individen, företaget och ekosystemet.

- Linkedin gjorde en stor undersökning som visade att Stockholm har en stor ”brain gain”. Talanger flyttar hit – de vill komma hit!

Robin Teigland menar att en av Stockholms – och kanske Sveriges – fördelar är att vi är användarcentrerade. Svenska designer och innovatörer sätter människan i centrum. De tänker: ”Hur ser behovet ut och hur kan vi lösa det med teknik.” Tekniken blir en möjliggörare, snarare än målet i sig. Teigland menar också att vi tänker strategiskt, och är bra på att måla upp scenarier med fokus på framtiden.

På företagsnivå handlar det mycket om att bygga relationer som sträcker sig mellan olika sociala nätverk. Att våga ifrågasätta, och kliva ur sin bekvämlighetszon när det gäller nätverkande.

- Lika barn leka inte bäst – olika barn leka bäst, konstaterade Teigland. Vad händer om jag tar en idé från ett sammanhang till ett annat? Kanske uppstår något helt nytt! Gå från att vara problemlösare till att bli lösningsupptäckare. Vi måste tänka mer på hur vi kan använda våra sociala nätverk, helst innan vi behöver dem.

Man brukar säga att ett ekosystem för innovation innefattar åtta pelare, där bland annat finansiering, utbildning, policy och regler ingår. En annan viktig pelare är kulturen.

- Stockholm har ackumulerat en entreprenöriell erfarenhet som matas tillbaka in i ekosystemet. De personer som var i centrum under den första internetbubblan på 1990-talet är väldigt involverade nu också, men på ett mer informellt sätt.

Robin Teigland är född och uppvuxen i USA och hon gjorde en jämförelse mellan de två länderna. Här i Sverige är vi vana att koppla ihop olika miljöer och nätverk från en tidig ålder. Skolan är ett nätverk, sport, musik och andra aktiviteter har separata nätverk. I USA är skolan i centrum för allt detta, och man träffar samma människor. Vi byter också skola oftare här än i USA.

- Det finns även en stark ”pay it forward”-kultur här i Sverige. Man kan bidra med något, utan att nödvändigtvis behöva få något direkt tillbaka. Det finns en öppenhet i nätverken här som inte är så vanlig på andra ställen, sa Teigland.

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum arrangerades 13 november på Birger Jarl Conference i Stockholm. På talarlistan stod även bland andra Anne Lidgard, Vinnova, Marie Wall, startupansvarig Näringsdepartementet, och Nami Zarringhalam, en av medgrundarna till Truecaller – ett företag som är på god väg att sälla sig till Stockholms enhörningshjord.

Hela forumet filmades och går att se på vår webb-tv. På webben hittar du också bilder, presentationer och annat material. Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum fungerade som kickoff för svenska Global Entrepreneurship Week (GEW), som pågick hela november.

/Jonas

Folkligt finansierat företagande

Robin Teigland forskar om crowdfunding i Sverige. Foto: Johanna Hanno.

Crowdfunding är ett hett ämne som det pratas om lite här och var nuförtiden. Det var också ett av spåren under årets Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum. Forskaren Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm var en av talarna. Hon har genomfört studien ”Crowdfunding among IT Entrepreneurs in Sweden” tillsammans med sin doktorand Claire Ingram.

De rapporterar bland annat att det finns runt 800 crowdfundingplattformar i världen, varav sex i Sverige. 2012 samlades totalt 17 miljarder kronor in via crowdfunding. Samma siffra i år väntas bli 34 miljarder. I Sverige är crowdfunding fortfarande en ganska blygsam företeelse – sedan mars 2011 har 26 miljoner samlats in – men helt klart på framfart.

Allt fler, inte minst från policyhåll, lyfter fram fenomenet som en möjlig lösning när banker och andra finansieringskällor inte ställer upp. Teigland menade att en lyckad crowdfundingkampanj kan fungera som ett bevis på att man har en bra idé. I förlängningen kan det leda till mer finansiering, och inte minst till värdefull uppmärksamhet.

Den form av crowdfunding som hittills varit vanligast är den så kallade belöningsbaserade, där investeraren får exempelvis en t-shirt eller en produkt för sina satsade slantar. En variant som nu blir allt vanligare är att investeraren i stället får en ägarandel i företaget, så kallad equity crowdfunding. Enligt Robin Teigland kommer crowdfunding att växa mycket de kommande åren, inte minst equity-varianten.

Hon påpekade dock att det finns en del frågor som fortfarande måste lösas om crowdfunding ska bli den framgångssaga många hoppas på: Hur gör man med skatt och annat vid investeringar över landsgränser? Hur ser riskkapitalister på att investera i ett företag som har flera hundra ägare genom equity crowdfunding? Teigland pekade även på flera intressanta implikationer som crowdfunding för med sig: Ökad lokal och global konkurrens, lättare för företag att ta sig in på nya marknader och färre problem med nya produkter och tjänster.

Efter lunch hölls en paneldiskussion om crowdfunding. Deltagare var Claire Ingram, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm som alltså forskar om ämnet tillsammans med Robin Teigland, Johan Jörgensen, styrelseordförande för svenskgrundade crowdfundingplattformen Funded by Me, Oskar Kalmaru, marknadschef och grundare för Narrative, som genomfört en framgångsrik crowdfundingkampanj på Kickstarter, och Johan Tysklind, medgrundare av crowdfundingplattformen Crowdcube i Norden.

Det blev en intressant och bra diskussion med mycket publikdeltagande. Hela panelen finns inom kort att se på ESBRIs webb-tv.

/Jonas

Favorit i repris….

Häromdagen satt jag och kollade in vårt webb-tv-bibliotek. Där finns massor av intressanta föreläsningar. En av mina absoluta favoriter är den med Robin Teigland från september 2009.

Hennes presentation handlade om virtuella världar av typen Second Life. I dessa världar kan man starta företag, misslyckas, starta ett nytt företag – och tjäna massor med riktiga pengar! Inga monopolpengar där inte, nänänä, pengarna hamnar direkt på ditt bankkonto. Och ingen dömer dig om din företagsidé går i stöpet.

Kanske är det dags för ditt företag att sälja varor i en virtuell butik med hjälp av din avatar (alter ego)? 2009 var nästan 600 miljoner människor världen över anslutna till Second Life, det är säkert ännu fler i dag. Om en bråkdel av dessa människor blir dina kunder och köper varor av dig kan du tjäna en rejäl hacka. Sedan kan du luta dig tillbaka på den virtuella paradisön och sippa på en digital paraplydrink – medan pengarna rullar in :)

Skämt åsido, kolla in föreläsningen om du tycker det här låter spännande. Och botanisera gärna lite mer bland titlarna när du ändå är inne i biblioteket. Där finns många andra godbitar också!

/Helene

Bibliotek satsar på företagarinfo

Om du är företagare eller på väg att starta eget har Stockholms Stadsbibliotek samt biblioteken i Högdalen och Kista stora avdelningar med information för företagare. De kallas Företagarinfo, och vid dessa kan man söka litteratur och få företagsrådgivning. Företagarinfo arrangerar även en hel del kostnadsfria föredrag. I morgon, torsdag, klockan 18.30 hålls en föreläsning om sociala medier i företagandet på Stockholms stadsbibliotek. Kostnadsfritt, ingen föranmälan!

Intresserad av forskning om sociala nätverk och sociala medier? Besök vår hemsida. Där finns bland annat en föreläsning med docent Robin Teigland om virtuella världar.

/Christina

Låt idéerna ha sex

I går spenderade jag större delen av dagen på SSES evenemang Good Morning 2020. Många intressanta talare och spännande möten. En klart inspirerande dag!

Moderatorn Magnus Lindkvist sa i sin inledning att framgång handlar om att låta idéer från olika håll mötas, eller ”ha sex” som han uttryckte det. Här finns ett intressant TED-talk på ämnet.

Först ut av talarna var Banny Banerjee från Stanford Design Program. Han menade bland annat att framtidens ledare kommer att dömas genom sin förmåga att framgångsrikt driva innovation inom sin organisation.

Två andra som talade på förmiddagen var Alf Rehn, som pratade om extrema konsumenter och fanatiska fans, och Robin Teigland, som berättade om hur sociala medier och virtuella världar påverkar entreprenörskapet. Här skriver vi om Rehns nya bok, och här finns en Åsiktsartikel av Teigland.

Efter lunch hölls en keynoteintervju med Bruce Nussbaum, professor i innovation och design på The New School, the Parsons School for Design. Han sa bland annat att dagens storföretagschefer kommer dö ut, eftersom de inte har ställt om till förändring och innovation.

Det hände såklart en massa mer under dagen. På Good Mornings webb kommer filmklipp och bilder upp i nästa vecka. Håll utkik där.

/Jonas

Avaprenörerna* får ökad uppmärksamhet

Till vänster: Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm. Till höger: Karinda Rhode,  Teiglands alter ego i den virtuella världen Second Life.

I senaste numret av Entré bjöd vi in Handelsforskaren Robin Teigland att bidra med en debattartikel. Hon valde att skriva om hur virtuella världar, och företagsamheten inom dem, kommer att förändra spelreglerna framöver. Teigland menar bland annat att arbetsmarknaden kommer bli mindre platsbunden och att oddsen förbättras för mindre företag. Hennes forskning visar också hur nya ekonomier – som inte är bundna till enskilda länder – växer fram. Artikeln hittar du här, och den finns även publicerad på engelska. Robin Teigland har också hållit i en Estradföreläsning, här hittar du referat och webb-tv från den.

E24 uppmärksammade Teigland och de virtuella entreprenörerna häromdagen och igår skrev DN:s Jonas Thente ”Wow! I låtsasvärlden finns riktiga affärsnäsor”. Han raljerar över svenska styrelsesvennar som överskattar sin egen kompetens. Thente hävdar vidare att ”Man hittar utan tvekan betydligt mer kompetenta bolagsledare i ’World of warcraft’ (Wow).” Jag vet inte om det stämmer riktigt, men nog tror jag att avaprenörerna skulle ha en bättre chans i den verkliga världen, än vad styrelseproffsen skulle ha i de virtuella världarna….

/Åse

* Avatar + entreprenör = avaprenör!

Först gerillamarknadsföring – sedan avatarer!

I tisdags föreläste docent Robin Teigland på ESBRI:s Estrad. Hennes presentation handlade om virtuella världar, typ Second Life.

Virtuella världar har blivit ett sätt att interagera med människor över hela världen. Det är i dag möjligt att äga både ett virtuellt företag med kunder över hela världen, och en virtuell bank (med statlig bankgaranti). Dessutom kan man tjäna massor av verkliga pengar.

Hittills under 2009 har de virtuella världarna gjort 2 miljarder dollar i vinst. Det finns virtuella butiker där man kan gå in och handla i form av en avatar (alter ego). I dag är ungefär 579 miljoner människor anslutna till olika virtuella världar. Tänk om en hundradel av dessa köper din vara och betalar en dollar var. Det blir lite pengar i plånboken…

Det är också möjligt att ha anställda över hela världen, i och med det öppnar sig en helt ny arbetsmarknad. För dagens tonåringar är detta helt naturligt, även om det kanske känns främmande för oss som är något äldre...

Andra användningsområden av virtuella världar är simulering av katastrofsituationer och operationer som är riskabla eller svåra att genomföra i verkliga livet. Virtuella miljöer används redan nu i undervisningssituationer – Handelshögskolan i Stockholm har till exempel ett eget virtuellt campus.

En fördel med att starta företag i exempelvis Second Life är att inget hindrar att du försöker igen om du misslyckas. I verkliga livet kan det vara svårt, man är ”körd” efter en konkurs. Åtminstone har det länge varit så i Sverige.

Visst låter det spännande? Ta del av föreläsningen via webb-tv här

Robin Teiglands presentationsmaterial finns också på webben

Hur ser det ut i framtiden när det gäller utvecklingen av den här typen av miljöer? Ja, det är nog ingen som vet.

Vad som händer på ESBRI framöver vet vi inte heller. Kanske kommer vi att hålla Estradföreläsningarna i vår egen virtuella värld om några år. Pax för att välja avatar först!

Helene Thorgrimsson, projektledare på ESBRI