 |
| Glada Estradörer: Hjälmered, Konrad, Heidemann Lassen, McKelvey och Nilsson-Ehle. |
Vi hoppas kunna utveckla konceptet och arrangera föreläsningar på fler orter i framtiden. Kontakta mig om du har idéer!
Premiären av Estrad West i Göteborg handlade om kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap, KIE. Skillnaden mot ”vanliga” företag är att de kunskapsintensiva utvecklar och kombinerar avancerad kunskap inom olika områden för att öka konkurrenskraften. Den här typen av företag är viktiga för att förnya ekonomin, skapa socialt värde och nya arbetstillfällen.
Tre mycket kunniga talare gav olika perspektiv på temat:
Maureen McKelvey inledde och berättade att KIE-företag är snabbare och mer extrema i sitt entreprenörskap. De förekommer ofta i digitala och kreativa näringar – men också inom tillverkningsindustrin. Några exempel på sådana företag är Qamcom, Väderstad och Cellink. Utmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning. De behöver också vara globala för att täcka sitt kompetensbehov och ha en tillräckligt stor marknad. Vidare ser man att den här typen av företag ofta har kvinnor som grundare. De är också mer beroende av extern finansiering, teknologi och produkter jämfört med ”vanliga” företag.
Elmar Konrads forskning är inriktad mot de kreativa näringarna. Han menade att kombinationen av kreativt och kommersiellt absolut inte är något nytt fenomen. Kultur och konst har länge kombinerats med business, ekonomi och marknad. Individer som befinner sig i den kreativa sektorn men ser entreprenöriella möjligheter kallade han för Creative Creators. Konrad lyfte fram ett tyskt exempel på just en sådan person: Norbert Bauer har skapat ett kreativt landskap där artister har gjort installationer på små öar som kan besökas med båt. Bauer skaffade finansiering till projektet men såg sig inte som en entreprenör, utan enbart som artist.
Inom den här komplexa sektorn behövs både professionell, social, personlig och metodologisk kompetens, liksom en uttalad förmåga att fatta beslut och ta ansvar. Projekten behöver presenteras på ett bra sätt men det är också viktigt att ge ett bra intryck som person.
Dagens tredje talare var Astrid Heidemann Lassen. Hennes presentation fokuserade på olika former av digital disruption. Hon nämnde e-böcker som numera i stor utsträckning ersätter fysiska bokaffärer, olika streamingtjänster har ersatt skivaffärer och taxi ersätts till viss del av delningstjänster för transporter. Heidemann Lassens forskning visar att KIE-företag oftast är fokuserade på att hålla nere kostnaderna. De utvecklar hellre ett antal nya innovationer till låg kostnad än att göra en större satsning på ett framgångskoncept. Företagen är måna om konfidentialitet och sekretess, men i mindre utsträckning benägna att ansöka om patent för sina innovationer.
Vidare är innovationsförmågan och även utbildningsnivån hög inom kunskapsintensiva, innovativa företag. Den senare är markant högre inom den digitala sektorn än inom tillverkningsindustrin. Alla KIE-företag är mycket snabba och flexibla, och de egenskaperna framträder ännu tydligare inom digitala företag.
- Stora företag är relativt långsamma på nya bollar. De skulle ha mycket att vinna på att arbeta mer experimenterande, sa Astrid Heidemann Lassen.
Föreläsningen avslutades med en paneldiskussion där ytterligare två personer medverkade. Lars Hjälmered poängterade att det behövs mer kunskap inom politiken. Han menar att det finns ett antal frågor att agera på, exempelvis hur vi fyller kompetensbehoven och vad politiken kan göra för att driva på utvecklingen.
- Vi måste fokusera på hur vi kan agera för att förbättra konkurrenskraften, sa Lars Hjälmered.
Anna Nilsson-Ehle lyfte fram vad hon anser vara en nyckelfråga: Hur kan vi ställa om till en hållbar utveckling? Hon betonade vikten av relationer och allianser, samt att tillhandahålla god utbildning utifrån de behov som finns. Transporter och mobilitet behöver fungera på ett så optimalt sätt som möjligt. Det är också viktigt att vara anpassningsbar eftersom man då snabbt kan haka på möjligheter.
Panelen diskuterade det svenska utbildningssystemet och slutsatsen var att det behöver anpassas. Där behövs en större frihet och även möjligheter för elever att testa och misslyckas.
- Det är viktigt att lära ut olika kompetenser och det behövs såväl spetsutbildningar som bredare utbildningar, sa Maureen McKelvey.
Föreläsningen kommer inom några dagar att finnas på vår webb-tv-sida.
Följ oss gärna i sociala medier för uppdateringar och tips om spännande forskning. Vi finns både på Facebook, Twitter och Linkedin.
/Helene
Premiären av Estrad West i Göteborg handlade om kunskapsintensivt, innovativt entreprenörskap, KIE. Skillnaden mot ”vanliga” företag är att de kunskapsintensiva utvecklar och kombinerar avancerad kunskap inom olika områden för att öka konkurrenskraften. Den här typen av företag är viktiga för att förnya ekonomin, skapa socialt värde och nya arbetstillfällen.
Tre mycket kunniga talare gav olika perspektiv på temat:
Maureen McKelvey inledde och berättade att KIE-företag är snabbare och mer extrema i sitt entreprenörskap. De förekommer ofta i digitala och kreativa näringar – men också inom tillverkningsindustrin. Några exempel på sådana företag är Qamcom, Väderstad och Cellink. Utmärkande för KIE-företag är att de i stor utsträckning är beroende av personal med hög utbildning. De behöver också vara globala för att täcka sitt kompetensbehov och ha en tillräckligt stor marknad. Vidare ser man att den här typen av företag ofta har kvinnor som grundare. De är också mer beroende av extern finansiering, teknologi och produkter jämfört med ”vanliga” företag.
Elmar Konrads forskning är inriktad mot de kreativa näringarna. Han menade att kombinationen av kreativt och kommersiellt absolut inte är något nytt fenomen. Kultur och konst har länge kombinerats med business, ekonomi och marknad. Individer som befinner sig i den kreativa sektorn men ser entreprenöriella möjligheter kallade han för Creative Creators. Konrad lyfte fram ett tyskt exempel på just en sådan person: Norbert Bauer har skapat ett kreativt landskap där artister har gjort installationer på små öar som kan besökas med båt. Bauer skaffade finansiering till projektet men såg sig inte som en entreprenör, utan enbart som artist.
Inom den här komplexa sektorn behövs både professionell, social, personlig och metodologisk kompetens, liksom en uttalad förmåga att fatta beslut och ta ansvar. Projekten behöver presenteras på ett bra sätt men det är också viktigt att ge ett bra intryck som person.
Dagens tredje talare var Astrid Heidemann Lassen. Hennes presentation fokuserade på olika former av digital disruption. Hon nämnde e-böcker som numera i stor utsträckning ersätter fysiska bokaffärer, olika streamingtjänster har ersatt skivaffärer och taxi ersätts till viss del av delningstjänster för transporter. Heidemann Lassens forskning visar att KIE-företag oftast är fokuserade på att hålla nere kostnaderna. De utvecklar hellre ett antal nya innovationer till låg kostnad än att göra en större satsning på ett framgångskoncept. Företagen är måna om konfidentialitet och sekretess, men i mindre utsträckning benägna att ansöka om patent för sina innovationer.
Vidare är innovationsförmågan och även utbildningsnivån hög inom kunskapsintensiva, innovativa företag. Den senare är markant högre inom den digitala sektorn än inom tillverkningsindustrin. Alla KIE-företag är mycket snabba och flexibla, och de egenskaperna framträder ännu tydligare inom digitala företag.
- Stora företag är relativt långsamma på nya bollar. De skulle ha mycket att vinna på att arbeta mer experimenterande, sa Astrid Heidemann Lassen.
Föreläsningen avslutades med en paneldiskussion där ytterligare två personer medverkade. Lars Hjälmered poängterade att det behövs mer kunskap inom politiken. Han menar att det finns ett antal frågor att agera på, exempelvis hur vi fyller kompetensbehoven och vad politiken kan göra för att driva på utvecklingen.
- Vi måste fokusera på hur vi kan agera för att förbättra konkurrenskraften, sa Lars Hjälmered.
Anna Nilsson-Ehle lyfte fram vad hon anser vara en nyckelfråga: Hur kan vi ställa om till en hållbar utveckling? Hon betonade vikten av relationer och allianser, samt att tillhandahålla god utbildning utifrån de behov som finns. Transporter och mobilitet behöver fungera på ett så optimalt sätt som möjligt. Det är också viktigt att vara anpassningsbar eftersom man då snabbt kan haka på möjligheter.
Panelen diskuterade det svenska utbildningssystemet och slutsatsen var att det behöver anpassas. Där behövs en större frihet och även möjligheter för elever att testa och misslyckas.
- Det är viktigt att lära ut olika kompetenser och det behövs såväl spetsutbildningar som bredare utbildningar, sa Maureen McKelvey.
Föreläsningen kommer inom några dagar att finnas på vår webb-tv-sida.
Följ oss gärna i sociala medier för uppdateringar och tips om spännande forskning. Vi finns både på Facebook, Twitter och Linkedin.
/Helene
Prenumerera på esbribloggen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar