Det bubblar i lantbruksbranschen

Estradgänget Engström, Axelsson, Reuterström och Frankelius. Foto: Viktor Aronsson.

- Branschen är inte gammal och mossig, utan högt specialiserad och framåt.

Det sa Jonas Engström som leder RISE-projektet ”Testbädd digitaliserat jordbruk”. Han var en av paneldeltagarna under förra veckans Estradföreläsning med rubriken ”Agtech – kan Sverige ta täten?” Under hösten har vi djupdykt i temat gröna innovationer med både ett 6-sidigt tema i Entré och denna Estradföreläsning.

Allt hänger ihop med allt – och när samhället nu ska bli klimatneutralt påverkas våra matvanor, vi ska producera energi på nya sätt och byta till biobaserade plaster. I navet för allt detta står faktiskt lantbruket. Det brukar kanske inte betraktas som den mest snabbrörliga branschen, men:

- Just nu sker en revolution. Det bubblar i lantbruksbranschen. Folk tror att det är en trög bransch, men lantbruket ligger före, sa Per Frankelius, dagens huvudtalare.

Han är innovationsforskare på Linköpings universitet med fokus på gröna näringar. Frankelius menade att föreläsningens titel var felformulerad, eftersom Sverige sedan länge är ett pionjärland inom utveckling av jordbruksteknik. Föreläsningen kom också att till stor del handla om teknikutveckling.

Per Frankelius inledde sin föreläsning med en historisk tillbakablick, och exemplifierade med bland annat Chalmers eltraktor från 1959 – en föregångare till dagens elektrifierade fordon. Han berättade också att produktivitetsökningen inom jordbruket har varit snabbare än inom någon annan näringsgren under 1900-talet. Men i dag står lantbruket inför helt nya utmaningar som ändrade matvanor, växande befolkning, miljökrav och klimatförändringar.

- Det handlar om enorma mängder livsmedel som ska fram, samtidigt som klimatförändringar medför att den odlingsbara marken minskar med fem procent per hundra år i USA och Europa, sa han.

I Sverige och världen tas nu många stora initiativ inom området Agtech. Några svenska satsningar som nämndes under föreläsningen är Agtech 2030, Testbädd digitaliserat jordbruk, Vreta kluster och Agroväst.

Intressanta teknikområden är enligt Frankelius: olika former av bevattning, robotisering, höghastighetsförädling, nya metoder för bevattning och avvattning, AI, ultragrund bearbetning och utvecklingen av bioekonomin där plast och gummi ersätts med fossilfria motsvarigheter. Ett spännande exempel är sensorer med kameror som monterade på sprutramper kan avgöra vad som är ogräs och bespruta enskilda plantor med vattenånga eller olja i stället för växtskyddsmedel. Samma teknik kommer sannolikt att kunna användas i andra syften, till exempel vid gödsling, och skulle då kunna spara stora mängder fosfor.

Sverige är också en intressant arena för att ta fram och prova ut nya produkter.

- Vi har många klimatzoner i Sverige och frekventa väderomslag. Dessutom är svenska lantbrukare tekniktillvända och investerar mer i teknik än lantbrukare i andra länder, sa Per Frankelius.

Hans anförande följdes av en paneldiskussion där Carolina Axelsson, Elmia och Karola Reuterström, Stora Lövhulta gård, deltog tillsammans med Jonas Engström. De diskuterade bland annat lantbrukens lönsamhet och kompetensförsörjning, som också är avgörande frågor för att nya innovationer ska vinna insteg och leda till verklig förändring.

Föreläsningen hölls 24 oktober på Finlandshuset i Stockholm. Se den i sin helhet!

Vill du fördjupa dig ännu mer i grön innovation rekommenderar vi Entréartiklarna:
”Det handlar om vår överlevnad”
Hallå Anna-Karin Hatt!
”Forskning sätter hållbar mat på bordet”
Ny svensk antologi om lantligt entreprenörskap
Fler lästips om grön innovation

/Anna-Karin

Gästblogg: Trolleri och ny teknologi på Web Summit i Lissabon

ESBRI arrangerar uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt tillsammans med Vinnova. Pristagarna får resebidrag som ska utnyttjas i fortbildningssyfte. Majken Tammisto skrev sin uppsats på Lunds universitet tillsammans med Frida Foreby och Rickard Åberg. De knep andraplatsen under läsåret 2015-2016 och Majken valde att lägga sina vinstpengar på en konferensresa till Lissabon. Hon har skrivit en gästblogg om sina upplevelser och lärdomar. /Helene

Under sista terminen på civilekonomprogrammet vid Lunds universitet skrev jag min uppsats på temat innovation. Jag fokuserade på att undersöka de positiva effekterna en startup kan nyttja av att delta i ett formellt nätverk. Det mynnade ut i en 54 sidor lång masteruppsats som 2017 prisades i Vinnovas och ESBRIs gemensamma uppsatstävling Nytt&Nyttigt.Det var dock inte förrän i slutet av 2018 som jag nyttjade mitt resestipendium för att besöka en av världens största tech-konferenser.

Majken Tammisto utanför Web Summit.

5 november 2018 bar det av till Portugal och Web Summit. Jag valde att bo centralt i Lissabon istället för vid mässområdet som låg en bit bort. Det var dock väldigt smidigt att ta sig till konferensen med tunnelbana eller tåg. På mässans första dag förväntade jag mig milslånga köer då 70 000 människor beräknades delta på konferensen, men eftersom man hade haft möjlighet att registrera sig redan på flygplatsen var detta inget problem.

Väl inne på området chockades jag över hur stort det var. Mässan bestod av fyra paviljonger plus den stora konsertarenan som bland annat användes vid Eurovision Song Contest tidigare under året. Sammantaget under mässans tre dagar fanns 24 uppbyggda scener med olika teman såsom ”MoneyConf”, ”SaaS Monster ”och ”Auto/Tech & TalkRobot”. För att hålla koll på mässans olika framträdanden hade man en app till sin hjälp. I appen kunde man, förutom att chatta med andra deltagare och talare, även sätta upp ett eget schema och hålla koll på tider. Eftersom de flesta presentationer bara var omkring 30 minuter långa innebar det en hel del springande mellan olika scener. Min Smartwatch räknade minst 25 000 steg om dagen så det var inte en stillasittande konferens direkt…

Höjdpunkterna dessa dagar var att lyssna på alla inspirerande talare. Några exempel på personer som medverkade var Tony Blair, Brad Smith från Microsoft, grundaren av Slack, Pinterests CEO, Twitters före detta CEO, samt designern Alexander Wang.

En presentation som speciellt utmärkte sig för mig var lanseringen av den nya sociala roboten Furhat. Jag är spänd på att se vad teknologin kommer leda till, hur mjukvaran i roboten kommer utvecklas och var man i framtiden kan tänkas stöta på Furhat. Under lanseringen gav man som exempel på användningsområde att Furhat kan vara ett utmärkt hjälpmedel vid vägledning i stressiga miljöer, såsom på en flygplats där även språkkunskaperna kommer till användning. Jag har dock anledning att tro att man kan få användning av roboten i oändligt många fler syften än så.

Ett annat framträdande som utmärkte sig involverade drönare som NASA Jet Propulsion Lab stod bakom. Presentationen gick under benämningen ”Creative Technology” och hölls på stora scenen. Den liknande mer en trollerishow än något annat.

Förutom alla intressanta föreläsningar hämtade jag också mycket inspiration från mässans mer sociala delar. Jag uppskattade skönt häng i Googles område där man kunde lära sig mer om deras teknik för röst- och ansiktsigenkänning, nätverka och snacka tech över en grön smoothie eller sträcka ut kroppen med yoga.

För en person som jag som är intresserad av allt vad kreativ innovation, IT och startups heter var detta en upplevelse jag sent kommer glömma. Efter mässan kände jag mig fulltankad på ämnen som IoT, Big Data, AI, Blockchain, Cloud Solutions och många fler, och jag kom hem till Stockholm med massa energi och inspiration. Även om jag har en bakgrund inom Business Strategy har jag ett stort intresse av teknologi och innovation och vill gärna vara en del av digitaliseringen som sker i alla branscher. Jag vill tacka Vinnova och ESBRI för denna möjlighet till trendspaning och inspiration!

/Majken Tammisto

Teklafestivalen väcker teknikintresse

Kön ringlade lång när Teklafestivalen 2017 slog upp portarna. Foto: Johan Ejermark

Hur får vi fler kvinnor inom den svenska techsektorn? En långsiktig strategi är förstås att satsa på aktiviteter riktade mot barn och unga. I år hade min unge äntligen den rätta åldern inne – 11 år – för att söka till Teklafestivalen som arrangeras av KTH och Robyn. Och bland de 1 000 sökande tjejerna hade hon turen att få en av de 400 eftertraktade biljetterna – hurra!

Teklafestivalen är en heldag där 11–15-åringar får delta i workshops, höra inspirerande föreläsningar, dansa, se musikframträdanden och träffa en massa nya kompisar. På schemat stod bland annat robotprogrammering, vulkanbygge, lastbilsdesign och låtsnickeri.

Festivalen genomfördes i lördags, 22 april, och det enda trista med den var väl att den var bara för kids. Jag missade med andra ord allt roligt. Men efter vad min dotter har berättat var det ett fantastiskt evenemang! Här kommer en minibloggintervju med Majken, 11 år:

Foto: Johan Ejermark

Vad var det bästa med Teklafestivalen?
Att få testa på saker som man inte hade gjort tidigare, och bli inspirerad av nya tekniker. Jag testade till exempel att designa en lastbil, då skulle man tänka på att den skulle vara så miljövänlig om möjligt. Jag satte en tratt på fronten och mjukade till några kanter för att minska luftmotståndet. Jag satte också solceller på taket. Tanken var att lastbilen skulle bli självförsörjande på energi. I en annan workshop, som Popkollo höll i, gjorde jag en låt på bara två timmar tillsammans med två personer som jag inte kände sedan innan. Vi fick göra ett beat, lägga till instrument och röster. Det var jättekul.

Lärde du dig något nytt?
Ja, jag lärde mig massor av nya saker! Det var lärorikt att vara där. Det var särskilt kul med lastbilsgrejen, för det visste jag inte så mycket om innan. Det var mest överraskande. Och jag blev verkligen inspirerad att bli ingenjör och läsa på KTH. Ambassadörerna som ledde de olika grupperna var studenter på KTH, de berättade mycket om hur det är att plugga där. Vi pratade ganska mycket om likheter mellan oss deltagare och ambassadörerna, att de hade varit som oss när de var yngre. Alltså att de var intresserade av teknik men kanske inte hade testat på det så mycket.

Lärde du dig något som du kan jobba vidare med?
Ja, verkligen. När vi gjorde låten jobbade vi med programmen ”Figure” och ”Take”. Det kommer jag nog att fortsätta med. Jag vill rekommendera Teklafestivalen till alla som har möjlighet att gå. Det var en av de roligaste dagarna jag har varit med om.

/Åse

Ett kretskort och en massa kreativitet

I går kväll kollade jag in livesändningen från Tekniska museets nördcafé. Kvällens nörd var Ellen Sundh som har uppfunnit en rad kluriga och en del också väldigt roliga konstruktioner genom att koppla ihop oväntade saker med internet och mobiltelefon.

Vad sägs om en skohylla som gråter när man slänger skorna vid sidan av i stället för att ställa upp dem prydligt i hyllan. Bra för de oordningssamma… Hon har också kopplat en lampa till sin dator som lyser när henne syster är online på Skype.

Hennes innovationer kan få användning inom friskvården, ett exempel på det är ett bälte med inbyggd sensor som larmar när man tappar hållningen. Himla bra för en kontorsråtta som jag som sitter och hänger över datorn.

Ellen tipsade om hur man kan börja med enkla elektronikprojekt även om man är nybörjare och ovan vid programmering. Läs gärna hennes blogg. Där kan du få tips och idéer.

Låter det intressant? Kolla då in eftersändningen, handla kretskort och kopplingar på valfri elektronikbutik – och bara gört!

/Helene

PS: Kolla in programmet om du är intresserad av kommande nördcaféer?