Samarbete är viktigt – och roligt

Jag både hör och läser ofta att samarbete är viktigt för att bli framgångsrik i olika sammanhang. Det här är något som vi på ESBRI försöker ta fasta på. Vi har ett stort nätverk och samarbetar på olika sätt med de flesta av Sveriges universitet och högskolor. Likaså ingår många organisationer som stöttar företagande och innovation i vårt nätverk. Vi lyfter fram forskning oavsett var den kommer ifrån. Kombinationen av oberoende och en liten, snabbrörlig organisation är ett par av våra styrkor.

Det känns extra roligt när vi blir kontaktade och tillfrågade om samarbeten av olika slag. Den här veckan är jag inbokad på tre olika möten med aktörer som är verksamma inom entreprenörskaps- och innovationsområdet. Det ska bli jättespännande att se vart de mötena leder.

Förutom två Estradföreläsningar har vi flera spännande evenemang på gång under våren som är resultatet av olika samarbeten. Genom att följa oss på Facebook och Twitter håller du koll på vad som är på gång hos oss.

Jag hoppas att vi ses på något av våra evenemang i vår!
/Helene

Interaktion och gemensam nytta viktigt i nätverk

I går föreläste Sarah Jack på Estrad. Sarah är den första innehavaren av Jacob och Marcus Wallenbergs professur i hållbar och innovativ företagsutveckling vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon var tidigare verksam vid Lancaster University och forskade då bland annat om vilken betydelse sociala relationer och nätverk har för entreprenörer och hur vi kan förstå entreprenörskap i olika kontexter.

Under den första delen av föreläsningen presenterade Sarah resultat från ett antal forskningsprojekt som hon har drivit eller medverkat i. Hon poängterade att en nyckelfaktor för ökad ekonomisk utveckling i regioner med svag ekonomi är kluster. De ger möjlighet att dela kunskap och öka produktiviteten.

Silicon Valley i USA ses ofta som en förebild och många regioner har försökt skapa liknande miljöer för att öka innovationskraften och den ekonomiska tillväxten. Men det visar sig att de initiativ som kommer uppifrån – det vill säga politiskt eller organisatoriskt konstruerade kluster – inte lyckas lika bra som de som startas av individer. Oftast är de framgångsrika klustren genererade utifrån allmänhetens behov, intressen och kunskap. De bygger också på partnerskap, interaktion och en gemensam nytta.

Sarah Jack lyfte också fram betydelsen av utbildning för att stärka individers förmåga och vilja att starta företag. Hur kan då universitet stödja blivande entreprenörer? Först och främst är det viktigt att paketera teorier och resultat på rätt sätt. Hon framhöll även vikten av att samla individer och erbjuda möjlighet till social inlärning. Det är också av stor betydelse att få inblick i olika kulturer och miljöer samt få kunskap om den globala marknaden för att underlätta framtida företagande.

Sarah visade ett antal olika exempel på projekt som främjar hållbara innovationer i mindre utvecklade landsbygdsområden i både Europa och olika utvecklingsländer. Här är några av dem som jag tyckte var extra intressanta:

Recirculate arbetar för att hitta innovativa lösningar för cirkulär vattenförsörjning och säkerhet. Tillgång till rent vatten är ett enormt problem i stora delar av Afrika och här ska partnerskap och interdisciplinärt samarbete hjälpa afrikanska forskare att hitta hållbara lösningar för att öka vattentillgången.

SIMRA vill öka förståelsen för social innovation och nyskapande styrning inom jordbruk, skogsbruk och landsbygdsutveckling. Projektet verkar också för att öka dem, särskilt i marginaliserade landsbygdsområden i Europa. Fokus ligger på Medelhavsområdet där möjligheterna att få stöd är begränsade.

The Growing Club är en ideell organisation baserad i USA. Verksamheten är global och riktad mot kvinnor som vill starta företag, framförallt inom hållbart jordbruk. Inledningsvis får de möjlighet att delta i The Sowing Club där de kan få kostnadsfria kurser för att stärka sin kompetens och få en ökad förståelse för vad det innebär att driva ett företag. Därefter ingår de i ett program med möten varje månad där tio kvinnor/företagare kan få rådgivning och ta del av varandras erfarenheter.

Vill du ta del av Sarahs presentation? Föreläsningen finns att se som webb-tv och du kan även ta del av hennes powerpointbilder. Där hittar du fler exempel på projekt som har lyckats stärka företag och regioner på ett hållbart sätt.

Vi planerar ytterligare två Estradföreläsningar under våren! Håll utkik i din inbox efter inbjudningar.
/Helene

Webbsändning: What's the point – can entrepreneurship research have an impact on its communities?

Dagens Estradör: Sarah Jack, Handelshögskolan i Stockholm. Föreläsningen pågår 15.00-17.00.

22 år senare på Estrad

Första gången jag träffade Sarah Jack var våren 1996, i Seattle. Då var vi båda med på Babsonkonferensens doktorandkonsortium. Sedan har våra vägar korsats i olika sammanhang under åren. Jättekul att hon sedan i höstas är den första innehavaren av Jacob och Marcus Wallenbergs professur i hållbar och innovativ företagsutveckling på Handelshögskolan i Stockholm. Och ännu roligare att hon kommer och håller en Estradföreläsning nu på torsdag, 19 april!

Sarah kommer bland annat att prata om vilken påverkan entreprenörskapsforskningen kan ha på sin omgivning. Hon kommer även att diskutera sociala relationer, nätverk och hur universitet kan stödja entreprenörer på ett bättre sätt.

Det ska även bli intressant att höra mer om hennes erfarenheter av Storbritannien där hon hade sin forskarkarriär innan flytten till Sverige, senast som professor på Lancaster University.

I porträttartikeln i det senaste numret av Entré berättar hon om hur man som forskare i Storbritannien måste vara beredd att kunna visa vilka effekter ens forskning har haft på samhället. Intressant!

Missa inte Sarahs Sverigepremiär på Estrad, vi ses där.

/Magnus

Gästblogg: Mobila forskare presterar bättre

Workshopdeltagare i mars 2018. Daniel Hemberg och Paula Stephan står som nummer tre respektive fyra från vänster i bakersta raden.

Att som doktorand få stöta och blöta sitt forskningsämne tillsammans med andra doktorander och seniora forskare är guld värt. Daniel Hembergs avhandlingsarbete handlar om hur företag kan avgöra om specifik kunskap kan användas i nya innovationer. Under en workshop med bland andra professor Paula Stephan fick han nya insikter att plocka in i arbetet. Gästbloggen publiceras i samarbete med Institutet för innovation och entreprenörskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. /Åse

På Institutet för innovation och entreprenörskap (IIE), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, arbetar vi med att fördjupa oss i frågeställningar relaterade till vårt ämne innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar. Frågeställningarna varierar brett från hur samverkan genom gemensam forskning mellan universitet och näringsliv resulterar i innovationer eller utveckling av förmågor hos båda parter, till hur ridsporten är ett gynnsamt område för innovationer. Forskningen som mina kollegor och jag utför sker på olika nivåer, med olika metoder, och med olika inriktning. Men ett har de gemensamt – vi vill bidra med mer kunskap kring innovation och entreprenörskap.

För ett par veckor sedan samlades doktorander och seniora forskare knutna till IIE i Alingsås för en tvådagarsworkshop. Deltagarna kom även från KTH, Georgia State University, Universität i Kassel och Aalborg Universitet.

Paula Stephan, professor vid Georgia State University i Atlanta, deltog i workshopen. Hon är en välrenommerad forskare som bidragit till forskningen i många år. Syftet med workshopen var dels att doktorander skulle få inblick Paula Stephans forskning samt diskutera ny forskning inom innovation och entreprenörskap, dels att doktorander skulle få möjligheten att diskutera sitt pågående arbete. Till varje presentation hade en senior forskare och en doktorand i uppdrag att bidra med feedback och kommentarer, detta för att hjälpa doktoranden framåt i processen.

För mig som doktorand var det ett bra tillfälle att öva på att tydligt och precist beskriva det område jag är intresserad av. Svårigheten ligger dock i tydligheten och då att skapa en tydlig presentation innan deadline. Mitt forskningsintresse är hur ett företag avgör om specifik kunskap är användbar till innovation. Om detta handlade min presentation och feedbacken jag fick var väldigt användbar.

Under workshopen lyssnade vi också till ett föredrag där Paula pratade om konsekvenserna av internationell rörlighet på forskares produktivitet. Två saker som jag tyckte var intressanta var hur stor andel av forskare i USA som kommer från andra länder, samt hur väl dessa forskare presterade i förhållande till sina inhemska kollegor. Det visar att forskares möjligheter till mobilitet är viktiga för att som nation kunna konkurrera på den internationella arenan.

Avslutningsvis till jag citera en kommentar som Paula gav i slutet av workshopen, och som jag fann mycket talande: ”The world runs on deadlines”.

/Daniel Hemberg