Studenter sprider tekniken

Är ute i Kista i dag på Sweden ICT Week. Fredagens tema är Innovationer, entreprenörskap och samhällsnytta. Dagens huvudtalare, Innovationsbrons koncernchef Peter Holmstedt, lyfte fram att vi måste prata mer om entreprenörer och företagare i alla sammanhang. Och att det inte är en självklarhet att forskare ska bli entreprenörer. Forskarna behövs för att skapa fler idéer.

Jag håller med honom och kommer att tänka på en intervju jag gjorde för några år sedan med Sue Birley, en av de främsta entreprenörskapsforskarna i världen och tidigare professor vid Imperial College i England. Nedan ett utdrag från den artikeln:

”Steget för en framgångsrik forskare att bli entreprenör är enligt Sue Birley kortare än man tror.

- Den framgångsrike forskaren har en hel del av de färdigheter och attribut som en framgångsrik entreprenör har; vision, kreativitet, förmåga att tänka lateralt, förståelse för hur en vision realiseras, en tro på sig själv och en orubblig beslutsamhet.

Men hon tycker samtidigt det är skönt att de flesta forskare är bitna av forskningen. De behövs för att driva fram nya idéer som är kommersialiserbara.

- Jag tror att vi knappast vill att våra främsta vetenskapshjärnor ska bli företagsledare. De ska göra det de är bäst på, nämligen att forska, säger Sue Birley.”

Låt oss ha detta i åtanke när vi diskuterar kommersialisering från universitet och högskolor. Det handlar kanske snarare om att det måste finnas många olika modeller för kommersialisering. Vi får heller inte glömma att de studenter som kommer ut från universitet och högskolor är de främsta bärarna av den senaste kunskapen. Där har vi den breda teknikspridningen som sällan lyfts fram!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Även i Jante-land måste vi få misslyckas

”Om jag hade fötts 30 år tidigare hade jag varit entreprenör.” Det sa John Sculley, mest känd för att ha varit vd för PepsiCo och Apple Computer, i går på ett seminarium i Stockholm, arrangerat av Ernst & Young.

När Sculley, som föddes 1939, skulle ut på arbetsmarknaden var det ingen självklarhet att starta och bygga företag. I stället var det de stora företagen som gällde. Men i dag är en av de goda sakerna med USA att entreprenörer frodas där, menade Sculley. Och att misslyckanden ses som en del av lärandet. Det ger en frihet att ta risker. En av Sculleys poänger var att även vi européer kan skapa ett sådant företagsklimat.

Jag har tidigare i bloggen lyft fram att vi måste öka toleransen för misslyckanden. Inom kort får vi på ESBRI besök av professor Bill Gartner som myntat begreppet ”misslyckas framåt”. 2 oktober ger han en Estradföreläsning med rubriken: ”The American dream vs. Jante: On entrepreneurship in the US and Sweden”. Missa inte den!

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Makutsis lektion i nyföretagande

När jag kommit halvvägs i den fjärde boken om detektivbyrån i Botswana fastnar jag för nedanstående stycke. Bakgrunden är att Mma Makutsi har arbetat för att starta en egen verksamhet vid sidan av sitt arbete som assistent på detektivbyrån och garaget:

”If all businesses were as easy, she reflected, then the road to plutocracy would be simple indeed. What made it so simple and so painless? The answers might form the kernel of a school essay: a good idea; a niche in the market; low start-up costs; and what is perhaps most important of all, a willingness to work hard.” (sid 110 i The Kalahari Typing School for Men av Alexander McCall Smith)

Visst är det en bra beskrivning av vad som är viktigt när ett företag startas? Inte minst detta med att arbeta hårt. Det kan nog alla som driver företag skriva under på.

När jag lägger från mig boken inser jag att böckerna om Damernas Detektivbyrå i mångt och mycket handlar om småföretag: deras villkor och det ansvar som småföretagare känner. Det handlar även om konkurrens, om att leverera nytta för kunder och om hur personalfrågor ska hanteras. Tänk på det när du läser någon av böckerna!