Entreprenörskap i Europa

Panelen från vänster till höger: Jeanette Andersson, Håkan Hillefors, Peter Voigt, Anna Maria Corazza Bildt och Magnus Henrekson.

Hur kan innovatörer och entreprenörer stöttas, i Sverige och Europa? Det var temat för ett seminarium i tisdags, arrangerat av IFN och Europeiska kommissionen.

Seminariet utgick från den sprillans nya ”Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe” som går att ladda ner gratis. Boken är författad av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, utgiven av Springer, och ingår i EU-projektet FIRES.

Magnus Henrekson inledde seminariet med att berätta kort om bokens huvudbudskap. Författarna har identifierat nio viktiga områden där regelverket skulle kunna modifieras i syfte att bygga starkare entreprenöriella ekosystem: 1. Ägande, 2. Skatter, 3. Sparande, kapital och finansiering, 4. Arbetsmarknad och socialförsäkringar, 5. Produkt- och tjänstemarknader, 6. Konkurser och insolvens, 7. FoU, kommersialisering och kunskapsflöden, 8. Humankapital, och 9. Informella institutioner.

- Vi behöver mer innovation, men vi behöver mer entreprenörskap också.

- Det finns stora skillnader mellan alla länder, och varje land måste utgå från sina förutsättningar. The devil is in the details. Och detaljerna påverkar en mängd aktörer inom olika sektorer, därför är det viktigt att ha ett systemperspektiv, sa Henrekson.

Han underströk att entreprenöriella ekosystem växer fram organiskt. Det ena ger det andra, man experimenterar, och något börjar spira till synes slumpartat. Så var det till exempel i Silicon Valley. Att hela världen sneglar just på Silicon Valley och försöker återskapa den miljön på hemmaplan verkar med andra ord dödfött. Enligt Henrekson bör politiker hålla sig borta och inte börja dela ut pengapåsar till lovande klustermiljöer.

- Jag kan dra en parallell till de svenska musikfestivalerna. Så länge de var spontana, självorganiserade initiativ gick det bra. Men så fort politikerna började stötta dem gick det sämre. Politikens roll är att se till att vi har bra regelverk, sa Magnus Henrekson.

Därefter vidtog en paneldebatt där även Jeanette Andersson, affärsängel, Anna Maria Corazza Bildt, EU-parlamentariker och entreprenör, Håkan Hillefors, Näringsdepartementet, och Peter Voigt, Europeiska kommissionen, ingick. I diskussionen lyftes bland annat finansieringsmöjligheter, regelförenklingar och vikten av en fungerande inre marknad inom EU.

- Vi politiker sitter inte längre i förarsätet, vi sitter där bak. Det är inte uppifrån-och-ner som gäller längre. Lösningarna kommer från kreativa och riskvilliga entreprenörer. Det bästa politiker kan göra är att på olika sätt underlätta för entreprenörskap, sa Anna Maria Corazza Bildt.

- Det är viktigt för Sverige och EU att skapa positiva attityder till företagsamhet; till att starta, driva och skala upp verksamheter, sa Håkan Hillefors.

Seminariet livesändes och filmades. Se hela i efterhand och/eller läs sammanfattningen på IFNs webbplats.

/Åse

Alla storlekar har betydelse

Daniel Wiberg, Martin Andersson, Pontus de Laval och Amelie von Zweigbergk.

Tidigare i dag arrangerade Entreprenörskapsforum ett lunchseminarium där de lanserade den nya rapporten ”Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige?” Författaren Martin Andersson var på plats och berättade om sin forskning.

- När vi pratar om nya jobb numera, pratar vi nästan bara om små och medelstora företag. Vi har även sett en strukturomvandling där industrin faller tillbaka, medan tjänstebranscher växer. Betyder det att de stora kunskaps- och teknikintensiva företagen minskar i betydelse och att näringspolitiken bör inriktas bara mot småbolagen, undrade Martin Andersson.

Frågan var såklart retorisk. Hela rapporten handlar om att det inte är antingen små eller stora företag som är viktiga för näringsutvecklingen, utan samspelet dem emellan. Förutom direkta effekter, som att de stora företagen faktiskt fortfarande anställer en stor del av den avancerade arbetskraften, är de indirekta effekterna betydande. De stora industriföretagen står för över 90 procent av de privata FoU-investeringarna, och forskningen visar tydligt att samhällsavkastningen på sådana investeringar är betydligt större än de är för företaget som gör själva investeringen. Det här brukar kallas för spillovereffekter.

Martin Andersson tog upp tre viktiga mekanismer där samspelet mellan stora och små företag blir tydligt. 1. De stora tekniktunga företagen fungerar som plantskolor för nästa generation av entreprenörer, många avknoppningar kommer därifrån. 2. De stora företagen är inkubatorer för erfaren kunskapsintensiv arbetskraft, som sedan kan anställas av andra. 3. De stora och de små företagen kompletterar varandra när det gäller innovation och att skala upp idéer.

En pionjär på forskning inom det här området var Steven Klepper, som Martin Andersson också har arbetat tillsammans med. Klepper har bland annat visat att stora teknikintensiva företag är viktiga grogrunder för nyföretagande på platser som Silicon Valley.

- Den här avknoppningsmekanismen är central för att förstå framväxten av nya branscher. Klepper satte verkligen fingret på vad stora företag kan betyda, och visar att de är viktiga aktörer i det entreprenöriella ekosystemet, sa Andersson.

- Slutsatsen för policy är bland annat att Sverige måste erbjuda: En attraktiv miljö för storskalig kunskaps- och teknikintensiv industriell verksamhet, spetsforskning på svenska universitet och lärosäten, goda villkor för kunskapsförsörjning och för att anställa spetskompetens från utlandet, och utmärkt kvalitet i svensk grund- och högskola.

Efter rapportpresentationen stod ett antal kommentatorer redo att säga sitt, först enskilt och sedan i en paneldiskussion: Pontus de Laval, Chief technology officer på Saab, Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling på Teknikföretagen, och Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.

De Laval höll med om vikten av att stora och små samarbetar, han har själv sett många sådana exempel under sin tid på Saab. Han poängterade också att staten har en viktig roll som upphandlare och risktagare i stora innovationsprojekt. Von Zweigbergk drog paralleller till Nordeas eventuella flytt utomlands. Det får uppenbara negativa effekter, menade hon, och det handlar om mycket mer än bara skatteintäkter. Hon lyfte också frågan om kompetensförsörjning i stad kontra på landsbygden, en fråga som hon tror är mycket mer konfliktfylld än om vi ska satsa på stora eller små företag.

Daniel Wiberg argumenterade för ett fortsatt policyfokus på de mindre företagen. De stora företagen har bättre förutsättningar att klara av regelförändringar och andra yttre utmaningar. Det är i de små företagen jobben skapas och det är därifrån skatteintäkterna kommer, menade han.

I panelen lyftes också att det behövs fler testbäddar där ny teknik kan testas under kontrollerade former, att kopplingen mellan akademi och företag måste bli bättre, och att kompetensförsörjningen – både i stad och på landsbygd – är den helt avgörande frågan framöver.

/Jonas

Grattis Mikaela!

Entreprenörskapsforum delar varje år ut Unga forskarpriset till en forskare som är verksam på ett svenskt lärosäte inom entreprenörskap och/eller småföretagande. Forskaren ska vid nomineringstillfället vara yngre än 35 år. I år gick priset till Mikaela Backman, Internationella handelshögskolan i Jönköping, stort grattis! Hon mottog sitt pris i samband med att Global Award for Entrepreneurship Research delades ut i måndags.

Mikaela disputerade 2013 och vi skrev om hennes avhandling i Entré nr 2, 2013. Till det kommande numret av Entré bidrar hon med en debattartikel där hon diskuterar ny- och småföretagande utifrån frågan: ”Vad händer när det lokala bankkontoret lägger ner?” Missa inte det!

/Åse

”Det finns en stor parallell värld därute”

Finansminister Magdalena Andersson diskuterar med pristagaren Hernando de Soto.

I går var Åse och jag på prisutdelningen av Global Award for Entrepreneurship Research. Årets vinnare heter Hernando de Soto. Han kommer ifrån Peru, Lima och är mest känd för sina tankar kring äganderätt i utvecklingsländer. Utan äganderätt leder globaliseringen bara till att de rika blir rikare. Med en mer västerländsk äganderätt, menar de Soto, skulle många länder ta stora steg i utvecklingen – när det gäller ekonomi, humanitära frågor och fred.

- Det finns en stor parallell värld därute. Den består av 5 miljarder människor utan äganderätt eller bevis för vilka de är, sa de Soto och höll upp sitt eget pass och sitt Visakort som illustration.

Den stora svarta ekonomin göder brottslighet, terrorism och utnyttjande av fattiga. Talibanerna i Afghanistan, IS i Irak och Farc i Colombia är några av de organisationer som ger ut egna bevis på ägande. Men utanför den närmsta kretsen eller mindre sammanslutningen är det omöjligt att veta vem som äger vad.

Det här skapar vad de Soto kallar för ”dött kapital”. Fattiga kan till exempel sällan ställa sin bostad som garanti för ett lån, som skulle kunna användas för att starta ett officiellt företag. I stället blomstrar den informella ekonomin inom alla sektorer. Det som saknas är alltså inte entreprenöriell vilja eller förmåga, utan snarare regelförändringar och pålitliga institutioner. Torghandlaren Mohammed Bouazizis självmord – startskottet till den arabiska våren – handlade bland annat om äganderätt, påpekade de Soto.

Hernando de Soto har undersökt hur lätt det är att starta och driva företag i olika länder. 1983 testade han, tillsammans med en grupp forskare, hur lång tid det tog att starta företag i Peru. Efter 289 dagar hade de fått alla nödvändiga tillstånd för att starta en klädbutik. I dag går det snabbare, men knöliga institutioner och stelbent byråkrati ställer fortfarande till det i många utvecklingsländer.

de Sotos forskning har haft stor policypåverkan. Han har jobbat för 30 olika statsöverhuvuden världen över, och hans forskning kring företagande ligger till grund för Världsbankens undersökningar om företagsklimatet.

I paneldiskussionen som följde de Sotos tal medverkade bland andra finansminister Magdalena Andersson. Hon var nöjd med att de Soto tydliggör vikten av politik, lagar och institutioner. Dels för att hon är politiker, dels för att det var hennes favoritämne som akademiker.

- Men det räcker inte med ett bra regelverk. Reglerna måste också efterlevas, och det är vi svenskar bra på. En anledning till det är att vi har stor social tillit. Och hög tillit har vi för att vi är ett jämlikt samhälle, sa Andersson.

- Det ni har lyckats göra i väst är att fånga tillit på papper i stor skala. När jag visar upp mitt pass eller mitt Visakort litar folk på mig – för att de litar på dokumentet. I informella ekonomier finns det också tillit, men bara i liten skala. Det behöver växlas upp, sa Hernando de Soto.

I panelen deltog även Joakim Appelquist, Vinnova, Lars Backsell, Recipharm och Magnus Henrekson, IFN. Moderator var Tove Lifvendahl.

Global Award for Entrepreneurship Research delas ut årligen och består av Carl Milles staty Guds hand och 100 000 euro. Grundare till priset är Entreprenörskapsforum och IFN. Finansiärer är Vinnova och Stockholms Köpmansklubb.

Tillägg: Nu finns prisceremonin att se i sin helhet på IFN:s webbplats

/Jonas

Innovation kommer inifrån

Glödlampan verkar vara det första vi tänker på när vi letar efter symboler för idérikedom, kreativitet och innovation. Glödlampor pryder bokomslag, illustrerar artiklar och petas in på webbplatser som handlar om innovation.

Symbolen är stark – men ack så uttjatad. Och dessutom har bilden av den ensamma tända lampan som lyser upp mörkret inte samma verklighetsförankring längre. I dag blir vi snarare förblindade av den massiva idéstorm som väller fram. Det anser i alla fall Roberto Verganti och Åsa Öberg, forskare på Politecnico di Milano. De föreläste på Estrad i tisdags, under rubriken ”Innovation in your box: Why meaning – not ideas – is the key to success”, och delade med sig av forskningsbaserad kunskap som var både tänkvärd och konkret.

Öppen innovation, och olika metoder för att samla in idéer och synpunkter från anställda, kunder och andra i företagets omvärld, har fått stort genomslag de senaste åren. De kan generera mycket energi, och nya lösningar som företaget kan använda. Men, menade föreläsarna, kanske är det inte så fruktbart att hela tiden jaga in fler och fler idéer. Ibland är det viktigt att i stället vända sig inåt och fokusera på det som verkligen betyder något.

- Vi har inte träffat ett enda företag som säger att de saknar idéer. Det handlar snarare om att de ännu inte har hittat Idén med stort I. Ofta finns den mitt framför ögonen på dem, men är ändå svår att upptäcka, sa Roberto Verganti.

Forskarna diskuterade innovation utifrån två nivåer. Den lägre handlar om lösningar – ”hur?” – och är den som de flesta innovationsböcker uppehåller sig kring. Den högre nivån intresserar Verganti och Öberg mer. Den ställer frågan ”varför?” och handlar om innovationens mening.

- När folk använder saker har de alltid en anledning att göra det. Det finns en mening, sa Verganti.

Åsa Öberg tog exemplet sparande. När man är liten stoppar man kanske några slantar i en spargris – det känns trist, men man gör det för att föräldrarna övertygar en om att det är en bra idé. När man blir vuxen fortsätter man förhoppningsvis med sitt sparande för att det fortfarande är smart att ha en buffert. På överskådliga sajter kan man se var pengarna bör placeras för att få högst avkastning.

- Det är bra – men också lite tråkigt. Finns det inte andra sätt att spara? Jo, företaget Dreams erbjuder ett annat sätt. Där börjar du med att sätta ett mål, till exempel att du vill åka på en cykelresa till Burma. Och när du har ett mål är det lättare att börja spara. Du bestämmer dig kanske för att börja ta matlåda till jobbet, och för varje gång du gör det kan du flytta över 75 kronor till Burmakontot. Och när du låter bli att köpa takeawaykaffe kan du spara lite till.

- Dreams erbjuder inte en annorlunda lösning, utan en annorlunda mening. Företaget tar därmed ut en helt annan riktning. Vem bryr sig om räntesatser? Sparande hänger ihop med drömmar, sa Öberg.

- Riktningen är viktigare än lösningen. Idén som Dreams bygger på fanns mitt framför näsan på de traditionella bankföretagen, men de kunde inte se den, sa Verganti.

Som forskare och konsulter har Åsa Öberg och Roberto Verganti jobbat med en stor mängd företag inom vitt skilda branscher, både offentliga och privata. Gillette, Gucci, Mutti, Svenska kyrkan, Alfa Romeo, Philips Healthcare, Deloitte, Ferrari, Unilever, Samsung, Zappos, Microsoft, IBM, Vodafone, Whirlpool, L’Oréal, ABB och Tetrapak är bara några. Under föreläsningens andra timme fick deltagarna inblick i hur en innovationsprocess som utgår från mening kan gå till, och hur ett inifrånperspektiv kan leda till nya insikter. Det handlar helt enkelt om att börja tänka inuti den egna ”boxen”, i stället för att desperat blicka utanför företaget för att få in så många idéer som möjligt i ett tidigt skede.

Processen har fyra steg: Awakening, Pre-emptying, Criticizing och Embodying. Forskarna tydliggjorde genom att distribuera ett förtryckt blad till deltagarna, som sedan själva fick fylla i nyckelord i de olika faserna. Därefter kunde de vika ihop pappret till en liten låda – som en påminnelse om var innovationsarbetet bör börja.

- Man måste börja i det man tror på, och det man älskar. Det gäller i alla faser av livet, inte minst när man är ung och ska välja en utbildning. Om man börjar fråga omgivningen, och alla kommer med sina synpunkter, drunknar man snart i idéer. Det gäller att utgå från sig själv, slog Roberto Verganti fast.

- Först därefter kan man börja jobba utåt och lyssna på andra. Den kritiska fasen handlar om att testa idén och omformulera den. Det handlar inte om negativitet utan om att borra djupare i idén och riktningen.

Åsa Öberg berättade om Nice, ett italienskt företag som tillverkar hustillbehör som larm, grindar och markiser. Efter en kraftig tillväxt kände de att de hade tappat riktningen och inte visste vad nästa steg skulle vara.

- Vi samlade cheferna och frågade vad som är hemmets mening. De fick, var och en för sig, välja en bild som de tyckte var representativ för betydelsen av ett hem. Exempelvis att det ska vara som ett fort, ett museum, något som är mobilt, konstnärligt eller kontrollerat.

- Alla hade visioner, och alla var nöjda med sitt val av bild. Men när vi redovisade valen visade det sig att alla hade valt olika. Det blev alldeles tyst i rummet. Det var verkligen ett uppvaknande för dem att få reda på att de hade olika visioner, sa Öberg.

Föreläsarna betonade hur viktigt det är att försöka skaka av sig sina förutfattade meningar och avsätta ordentligt med tid för reflektion. Var vill vi vara om två år?

- Våra hjärnor är lite lata, vi tenderar att göra som vi brukar. Det tar tid att gräva fram den rätta riktningen, sa Verganti.

När företaget väl har hittat riktningen är det dags att bli utmanad. Externa sparringpartners – eller ”tolkar” – kan bidra med mycket värdefullt. Men det gäller att inte välja de mest uppenbara tolkarna. Ett modeföretag som vänder sig till modebloggare kommer till exempel inte få den feedback som det skulle behöva.

- När vi jobbade med Gucci använde vi bland annat en filmskapare, en religiös ledare, och personer som jobbade på hotell, restauranger och gym, som tolkar. Kunden som köper ett par Gucciskor går ju till exempel också på en fin restaurang. Alla tolkarna bidrar till upplevelsen. De är inte heller konkurrenter. Därför ville de gärna delta i diskussionen, de såg ett värde i det trots att de inte fick betalt.

Öberg skickade ut en utmaning till deltagarna:

- Vilka tre tolkar skulle du vilja träffa, som inte finns i ditt nätverk i dag? Fundera på det, för de kan hjälpa dig att se saker på ett nytt sätt.

Vill du veta mer om meningsfull innovation? Vi livesände som vanligt, och hela sändningen ligger kvar på vår Youtubesida. Från och med fredag 12 maj finns den också tillgänglig i högre kvalitet på vår webb-tv-sida. Se den gärna, och tipsa kollegor och vänner!

/Åse

Innovation in your box: Why meaning – not ideas – is the key to success

”The future looks green”

Annika Johansson, vd på Greenwater, berättade om hållbar vattenrening på Connect Green Day i Stockholm 5 maj.

Jag och min kollega Jelena deltog nyligen i Connect Green Day. Det återkommande evenemanget är en del av Connect Green, en långsiktig satsning som Connect gör tillsammans med Energimyndigheten för att skapa en arena där gröna entreprenörer och investerare kan mötas.

Ett av företagen i nätverket är Watty. De menar att en övergång till hållbar energi är helt nödvändig. Användningen av energi i hemmen är oerhört ineffektiv och konsumenter har i allmänhet dålig kunskap om sin egen energiförbrukning. Watty arbetar med att effektivisera hushållens användning och öka medvetenheten om hur de använder energi. De ger också förslag på vad konsumenterna kan spara in på. Watty ser ljust på framtiden, utifrån mottot: ”The future looks green”.

Ett annat spännande företag är Greenwater. De tillhandahåller en lösning med solceller och batteriladdare för att kunna erbjuda rent vatten till exempelvis utvecklingsländer och i katastrofområden. Företaget är än så länge främst verksamt i Afrika. För närvarande finns tre anläggningar klara i Rwanda: Vid en sjö, på ett sjukhus och i en damm. Men ytterligare anläggningar och även fler länder är på gång inom en snar framtid. Teknologin kan också användas i sommarstugor med dåliga brunnar eller i skärgården där det ofta är bräckt vatten.

Och så det här som ibland kan upplevas som lite trist, men som är ack så viktigt: immateriella rättigheter. Erik Liljegren från Awapatent menade att om man har tänkt på detta i ett tidigt skede sparar man energi och slipper problem senare. En viss form av omvärldsbevakning måste man också ha. Det är viktigt att ha koll på vilka rättigheter konkurrenterna har, det skapar onödiga problem om man måste processa mot dem.

Vill du veta mer om gröna innovationer? På vår webbplats kan du bland annat läsa debattartiklarna ”Lantbruket är en framtidsbransch” och ”Cirkulär ekonomi – eninnovationsutmaning”. Här finns också artiklar om potentialen i vindkraften, om miljöteknikföretagen som borde tjäna mer och om hur skärpta miljöregler kan trigga innovationer. Du kan också se föreläsningen ”Cirkulära affärsmodeller” via webb-tv.

/Helene

Idéer förverkligas innanför boxen

Tänk utanför boxen! Det är en vanlig uppmaning till alla som vill vara kreativa och komma på nya idéer. Men tänk om det är precis tvärtom, att det är mer tänkande innanför boxen som behövs? Forskarna Roberto Verganti och Åsa Öberg är inne på det spåret – åtminstone om man vill att idéerna ska bli verkliga. Många idéer omsätts nämligen aldrig i innovationer, eftersom organisationerna saknar riktning.

För att idéer i slutändan ska komma till liv i företagen, innanför boxen, behövs mening och en delad vision. En innovationsresa bör därför alltid inledas med att ta reda på vad som är viktigt – för företaget och dess kunder.

På Estrad 9 maj kommer Verganti och Öberg att avslöja hemligheterna med meningsdriven innovation, med exempel hämtade från Gillette, Gucci, Nest, Alfa Romeo, Philips Healthcare och Deloitte. Deras föreläsning hålls på engelska och har titeln ”Innovation in your box: Why meaning – not ideas – is the key to success”. Har du inte möjlighet att delta går det bra att titta live på Youtube eller i efterhand via webb-tv.

/Jonas

Frugal innovation ger större värde

När livet langar citroner fixar entreprenören lemonad, enligt forskaren Saras Sarasvathys teori om effectuation. På samma sätt försöker vi på ESBRI vara flexibla och agera på möjligheter som uppstår. När vi fick veta att författaren och TEDGlobal-talaren Navi Radjou hade vägarna förbi Helsingfors såg vi därför till att bjuda honom till Stockholm, och dra ihop några bra möten.

Det största mötet blev en specialestradföreläsning med närmare 130 deltagare. Den arrangerade vi på SUP46 27 april, tillsammans med flera pigga partners: Svenska institutet, Länsstyrelsen i Stockholm, Tillväxtverket och Vinnova. Det är kul att se att så många i vårt nätverk också är villiga att hoppa på grejer med extremt kort varsel: Seminariet blev helt fulltecknat över en natt, vi var till och med tvungna att säga ”tyvärr, det är fullt!” till några som ville delta.

Rubriken på Radjous föredrag var ”How to innovate more with less – a talk on frugal innovation”. Slår man upp ”frugal” i ordboken får man lära sig att det kan betyda måttlig, enkel, billig, sparsam eller rentav torftig. Och det, menar Navi Radjou, är ingen dum princip att leva efter när man vill skapa innovationer.

Han konstaterade att vi i västvärlden tävlar om att investera så mycket som möjligt i FoU, för att det ska leda till mer innovation. Men vi får inte ut så mycket som vi hoppas.

- Innovation är coolt, men det är också dyrt. Det finns ingen korrelation mellan vad företag spenderar på FoU, och hur de sedan presterar. Pengar kan inte köpa innovation, sa Navi Radjou.

Han är själv uppvuxen i södra Indien, med en påtaglig brist på mycket – särskilt vatten. Och han menar att vi kan lära oss mycket av hur utvecklingsländer innoverar. Där ställs de stora ”what if”-frågorna, enligt Radjou.

- I Silicon Valley funderar vi över frågor som: ”Tänk om min smartphone och mitt kylskåp kunde prata med varandra, så att jag vet när mjölken är på väg att ta slut?”. Det är vad jag kallar en liten ”what if”-fråga.

Han kontrasterade sedan med en större ”what if”-fråga, ställd av en indisk entreprenör: ”Tänk om mitt kylskåp kunde fungera utan elektricitet?”. Entreprenören löste problemet på ett smart och billigt sätt.

- Begränsade resurser är inte ett hinder, utan ett stimulus för de här entreprenörerna.

En peruansk innovation för att utvinna vatten ur luft, ett indiskt rymdprojekt som kostar en bråkdel av Nasas rymdsatsningar (och till och med är billigare än en rymdrulle från Hollywood), en sovsäckskuvös för prematura barn, 3D-printade händer och en violinist som skapade den vackraste musiken när en av hans strängar brast. Det var bara några av de många exempel som Navi Radjou lyfte fram för att understryka sin poäng: Att skapa mer värde med färre resurser. Och det handlar inte bara om ekonomiskt värde, utan också om sociala och ekologiska värden.

Han menade att vi i Europa har kommit längre än USA när det gäller hållbara affärsmodeller, och att det finns många tecken världen över på att medvetenheten ökar: Makerrörelsen, minimalism, DIY, medvetna ”prosumenter”…

- En frugal ekonomi drivs av mänsklig energi. Den vilar på tre pelare: Sharing, making, reusing.

- Nästa utveckling av delningsekonomin är B2B sharing. Vad händer när ett företags sopor blir ett annat företags råvara? När ett företag lånar ut sina lastbilar till konkurrenterna? När vi börjar dela på kunder och immaterialrättigheter? Varje gång något återanvänds skapas mer skönhet och glädje i världen. Självklart är det frugalt, sa Radjou.

Och enligt hans sätt att se det finns inga alternativ till den frugala – och samtidigt mer generösa – innovationen.

- Vi sitter alla i samma båt, den kallas jorden och just nu sjunker den. Klimatförändringarna är ett problem som påverkar oss alla. Vi behöver komma samman för att lösa problem och skapa radikalt nya globala innovationer.

/Åse

Viktigt med strategi kring immateriella tillgångar

En av programpunkterna under Immaterialrättsdagen var en paneldiskussion om ämnet ”Sveriges möjligheter och utmaningar - är vi rustade för att få fler små och medelstora företag att satsa internationellt?” Deltog gjorde Niklas Johansson, statssekreterare Näringsdepartementet, Katarina Wendin, direktör Global IP Management Assa Abloy, och Sebastian Navab, generalsekreterare Gröna städer, och Susanne Ås Sivborg, generaldirektör PRV. Moderator var Eleni Cronström.

I förra veckan arrangerade PRV Immaterialrättsdagen för första gången. Det skedde på World Intellectual Property Day, en dag för att uppmärksamma vilken roll immaterialrättigheter spelar för innovation och kreativitet. Generaldirektör Susanne Ås Sivborg inledde med att berätta om det regeringsuppdrag som PRV fick för ett år sedan. Det går ut på att öka kunskapen om just immaterialrätt, bland annat med extra fokus på små och medelstora företag.

- Den här dagen är en del i det uppdraget. Immateriella tillgångar skapas hela tiden, det gäller att förstå hur de ökar värdet i verksamheten. Annars missar vi något viktigt.

Niklas Johansson, statssekreterare på näringsdepartementet, var första talare för dagen. Han poängterade att världsekonomin går från fokus på prylar mot ökad betoning av immateriella tillgångar. Och Sverige har klarat sig relativt bra i den övergången.

- Den svenska modellen levererar. Vi har en stark startupsektor, ett bra innovationsklimat och är en framgångsrik kunskapsekonomi. Vi är bra på strukturomvandling, har bra förutsättningar för att ta vara på digitaliseringen och har klarat den globala utvecklingen väl.

- Immaterialrättsintensiva företag står för mer än en tredjedel av arbetstillfällena i Sverige, och för över 40 procent av BNP. Som företag är det viktigt att ha en strategi kring immateriella tillgångar. Sedan är det inte säkert att man alltid ska välja att skydda sig med patent, men det är viktigt att tänka över frågorna redan från starten.

- Det är ofta svårare för små företag att hantera sådant här, de har inte samma resurser som stora företag. Men man kan ta in andra som sköter det.

Owe Pettersson som är vd för Plantagon berättade mer om immaterialrätt ur ett mindre företags perspektiv. Han höll med om att det är viktigt att ha en strategi för sina immateriella tillgångar, och ett av hans råd var just att ta hjälp av någon som kan frågorna. Plantagon är ett innovationsföretag som har tagit fram ett sätt att odla mat på höjden i städer. Det handlar om stora satsningar, som också kräver stora investeringar. Att ha ordning på sina patent är en förutsättning för att få bra kontakt med investerare och forskare runt om i världen.

- Som vd måste jag förstå varför vi har en strategi kring immateriella tillgångar, och vilken affärsnytta den gör. Detaljerna sköter våra rådgivare, men jag fattar besluten.

/Jonas