Dags att bli mer entreprenöriell

Ser verkligen fram emot fredagens Estradföreläsning (2 december) på temat ”Being Entrepreneurial”. Jag är övertygad om att det blir en riktigt bra föreläsning med ett antal praktiska övningar. Professor Candy Brush kommer från Babson College som de senaste 18 åren har rankats som USAs främsta college i entreprenörskap. Jag har haft förmånen att besök Babson flera gånger och är klart imponerad av vad de gör. Förutom att Candy är en engagerad lärare där, är hon även en mycket välrenommerad forskare.

Personligen är det extra roligt att Candy kommer på besök då hon är en god vän sedan många år tillbaka (snart 20 år!). Tillsammans med henne och de fyra andra forskarna – Nancy Carter, Betsy Gatewood, Patricia Greene och Myra Hart – som grundade Dianaprojektet har jag haft många intressanta diskussioner och ett mycket bra samarbete. Tillsammans skapade vi Diana International Research Network som för varje år blir större och bättre.

Jag kommer aldrig att glömma hur vi en midsommarhelg arrangerade en av de första Diana International-sammankomsterna i Stockholm. Med gemensamma krafter fixade vi konferensmöblering, konferensmaterial och lunchbufféer. Det var inte lätt att hitta en öppen restaurang för lunch en midsommarhelg… Men bra blev det till slut.

Hoppas att vi ses på Estrad på fredag förmiddag!

/Magnus

Möjligheter och utmaningar med ökad migration

Här samtalar Dan Olofsson (entreprenör), Boel Godner (kommunstyrelsens ordförande i Södertälje), Elisabeth Svantesson (vice ordf Arbetsmarknadsutskottet) med dagens moderator Pernilla Norlin (vice vd och kommunikationschef Entreprenörskapsforum) om migrationens möjligheter och svårigheter. 

Förra veckan deltog jag i lanseringen av Swedish Economic Forum arrangerat av Entreprenörskapsforum. Temat var migration, integration och egenföretagande. Av en lång diskussion delar jag här med mig av några intressanta saker.

De senaste åren har invandringen tredubblats vilket har ställt stora krav på kommuner för att erbjuda bostäder och kvalificerad utbildning till de nyanlända. Köerna hos migrationsverket har också ökat drastiskt vilket är ett problem både för den enskilde individen och för samhället i stort.

Sverige ligger långt efter exempelvis Tyskland när det gäller att få ut individer i arbete snabbt. En av flera orsaker är att vi har mindre andel ”enkla” arbeten här. De senaste årens stora flyktingströmmar ställer ytterligare krav på både utbildningsinsatser och arbetsförmedlingens verksamhet.

Hur ska man då kunna underlätta för nyanlända att hitta försörjning? Ett förslag är att de snabbt ska kunna ta uppdrag och fakturera för sin tid via F-skattsedel. En annan lösning är så kallade egenanställningar via ett egenanställningsföretag som sköter administrationen och betalar ut lön till den anställde. Det kan vara en möjlighet för de som har en efterfrågad kompetens men båda modellerna innebär en osäker inkomst för individerna. Introduktions- eller lärlingsjobb med en lägre lön skulle också kunna öka möjligheterna för vissa nyanlända att få arbete.

Många av de flykting- och anhöriginvandrare som kommer till Sverige har sitt ursprung i länder där många är verksamma som egenföretagare, och ser det som en naturlig väg till att skaffa försörjning. Men det är inte utan problem. Så för att underlätta för de som vill starta eget skulle olika former av stöd kunna erbjudas. Det kan vara finansiellt stöd men också någon form av mentorsprogram där de kan få kontakt med andra invandrare som driver företag.

Vill du läsa mer om migration och ekonomisk integration? Du kan ladda ner hela rapporten här.

/Helene

Vi behöver mer walk the talk

Aija Voitkane och Jeaneth Johansson.

Häromdagen arrangerade vi en välbesökt Estradföreläsning med fokus på jämställdhet och business. Den här gången hade ett antal personer samlats på Inova i Värmland för att ta del av livesändningen så det var extra många tittare via webben. Kul!

Forskarna Jeaneth Johansson och Aija Voitkane gav oss en bild av hur det egentligen står till med jämställdheten i svenska företag och föreslog också en handlingsplan för jämställdhetsarbete.

Enligt forskarna bygger de befintliga strukturerna på att det är svårt att hitta tillräckligt med kompetenta kvinnor, och att de kvinnor som finns är mindre riskbenägna än män. Kvinnorna vågar inte heller satsa. Men är det verkligen så? Nej, forskning visar att det här inte alls stämmer. Om man jämför likvärdiga företag är kvinnor precis lika riskbenägna som män, men de fattar i allmänhet mer analytiskt underbyggda beslut.

Det finns klara ekonomiska incitament för att sträva efter en jämnare könsfördelning – och diversifiering över huvud taget. Det behöver inte bara gälla kön, det kan också gälla kulturell bakgrund och ålder. I företag med blandade grupper tar besluten oftast lite längre tid eftersom befintliga normer ifrågasätts, och det uppstår fler konflikter. På kort sikt är det mer kostsamt att fatta beslut i en diversifierad grupp, men på lång sikt leder det till bättre underbyggda beslut och bättre lönsamhet.

Det är viktigt att inte bara prata, utan att också ha en handlingsplan och arbeta långsiktigt med jämställdhet och diversifiering. Eller som talarna uttryckte sig: det behövs mer walk the talk och mindre talk the talk.

Men hur gör man då? Ett företags handlingsplan bör omfatta följande punkter:

* vem leder förändringen

* var vill företaget vara när förändringen är genomförd

* vilka behöver vara delaktiga

* hur man ska följa upp förändringsarbetet

* hur uppnår man en varaktig förändring 

Alla inom företaget/organisationen måste förstå behovet och se fördelarna för att förändring ska komma till stånd.

Jag inser att vi har lite kvar att jobba på eftersom utvecklingen går rätt långsamt. Med dagens tempo skulle vi uppnå hyfsad jämställdhet i företag år 2040. Det är ju ett tag kvar till dess. Men låt oss hoppas på att fler företag inser fördelarna och arbetar för ökad jämställdhet så att det går lite snabbare.

Vill du veta mer om jämställdhetsarbete i företag? Hela föreläsningen finns nu att se via webb-tv.

/Helene

”Entreprenörer bidrar till samhällsnytta”

Den årliga Global Entrepreneurship Week (GEW), världens största firande av entreprenörskap, hölls 14-20 november. För ESBRI, som är svensk värd för initiativet, är det ett tillfälle att lyfta fram en rad olika evenemang och aktiviteter som äger rum i Sverige månaden ut. En viktig händelse som rör entreprenörskap är det nya 3:12-regelförslaget. Vi ville veta mer om vad det innebär och vände oss till en av våra GEW-partners för en förklaring. Vi pratade med Urban Kardvik, skatteexpert på Grant Thornton, om vad 3:12 innebär, hur förslaget påverkar små och medelstora företag, samt varför Grant Thornton valde att vara en del av GEW Sweden.

Hej Urban, kan du ge en kort sammanfattning av det nya 3:12-regelförslaget?

Sammantaget medför förslagen att beskattningen av fåmansföretag ökar. Detta beror främst på att skattesatsen ökar från 20 till 25 procent, men även på att det utdelningsutrymme som beskattas som kapital kommer att minska för en del företagare. I korthet föreslår utredningen följande förändringar:

• Löneunderlagen beräknas i tre nivåer: 10, 25 och 50 procent beroende på den totala lönesummans storlek. Lönerna i bolaget fördelas på delägarna utifrån ägarandel. Sedan görs beräkningen på delägarnivå. Av de första 500 000 kronorna räknar man 10 procent, från 500 0000 till 3 600 000 kronor räknar man 25 procent och på resten 50 procent. Detta gynnar bolag med stora lönesummor. För bolag med lägre lönesummor blir det en försämring jämfört med i dag. För bolag med fler delägare innebär reglerna en försämring.
• Löneuttagskraven för att få använda löneunderlag höjs till maximalt cirka 75 000 kronor i månaden. Löneuttagskravet börjar på ungefär 40 000 kronor i månaden.
• Ägarkravet för att få använda löneunderlag tas bort, den så kallade fyraprocentspärren. Detta är en förbättring för bolag med spritt ägande.
• Förenklingsregeln ändras till att vara 1,75 inkomstbasbelopp mot i dag 2,75. Det innebär att summan minskar från 160 000 kr till ungefär 100 000 kr.
• Använder man förenklingsregeln får man bara använda den i ett bolag och i andra bolag inte göra någon beräkning av gränsbelopp.
• Skattesatsen ökar från 20 till 25 procents skatt.
• Det införs särskilda regler för generationsskiften.

Hur ser du på regelförslaget? Vilka för- och nackdelar innebär det?

Att det införs särskilda regler för generationsskifte är positivt. Det är i dag skattemässigt bättre att sälja sitt bolag i stället för att överföra det till sina barn. Utredningen kommer med ett förslag där alternativen beskattas lika. Det är även positivt att man tar bort ägarkravet på minst 4 procent för att få tillämpa löneunderlag. Ändringen gör att det blir en mer en neutral beskattning oavsett storlek på bolag. De nya reglerna med löneunderlag innebär att bolag med många delägare fortfarande missgynnas. Dock inte i lika stor utsträckning. Generellt blir skatten högre för alla då skattesatsen ökar från 20 till 25 procent. Utredningen räknar med ökade skatter på nästan 5 miljarder.

Vad innebär det nya regelförslaget för små och entreprenöriella företag?

Avkastningen beskattas lite hårdare då skattesatsen ökar. Det finns fortfarande kvar problemställningar som utredningen tyvärr inte föreslår lösningar till.

Vad ser ni som generella utmaningar för sådana företag?

Utmaningarna för företagen handlar ofta om att attrahera både kompetenta medarbetare och investerare. Vi på Grant Thornton har förslag på hur man kan komma till rätta med båda dessa problemställningar. En medarbetare som köper en mindre post aktier i ett entreprenörsägt bolag borde beskattas med en skattesats på 25 procent oavsett utdelningens storlek. Detta under förutsättning att det finns en huvudägare som äger mer än 50 procent. En investerare borde kunna göra mindre investeringar i onoterade bolag utan att riskera sitt ägarbolags skattesituation. Det skulle göra det enklare att hitta kapital och även få del av tidigare entreprenörers kompetens. Vi på Grant Thornton jobbar aktivt med att debattera frågor och komma med förslag på lösningar till lagstiftaren.

Varför har ni på Grant Thornton valt att medverka som GEW-partner?

Grant Thorntons vision är att bidra till ett välmående näringsliv. För oss är det tydligt hur entreprenörer bidrar till samhällsnytta, till exempel genom jobbskapande. Om Sverige får fler framgångsrika företag ökar vårt välstånd. Som ett led i att stötta dynamiska företag som har ambitioner att växa anordnar vi varje år nästan 300 seminarier där vi med råd och tips hjälper dem att frigöra sin potential att växa. För oss är det självklart att vilja visa på entreprenörskapets roll i att skapa samhällsnytta och bygga välstånd och därför är vi GEW-partner.

/Jelena

Här är brudarna!

Många svenska tech-företag rekryterar kvinnor från andra länder som har lyckats bättre i att utbilda kvinnliga ingenjörer. ”Jätteskumt”, som Annika Englund uttryckte det på seminariet ”Här är brudarna”, på Internetdagarna 2016. Annika Englund, growth marketer, modererade seminariet tillsammans med Anna Caracolias, serieentreprenör.

Tidigare år hette seminariet ”Var är brudarna?” och fokuserade främst på hur illa det är ställt med kvinnor i tech-branschen. Som att det endast är 20 procent av utvecklarna inom it-telekombranschen som är kvinnor. Och att branschen är jämställd först år 2133 om vi fortsätter i den här takten. Eller att 45 procent av kvinnorna inom tech är benägna att lämna sina teknikjobb under sitt första år som anställda på första jobbet – på grund av sunkig machomiljö. Men i år fokuserar seminariet mer på lösningar för att få fler kvinnor till branschen. Därav rubriken.

Bland annat får vi lyssna till en brudig panel med pondus – techentreprenörerna Michaela Holtz, Zeifie, Isabelle Edlund, Weavler och serieentreprenören Susanne Birgersson, iGotcha (bland andra!).

Alla tre berättar om utmaningarna med att hitta finansiering i en mansdominerad tech- och investeringsbransch.

- Stefan var den första investeraren som bemötte mig som entreprenör och inte kvinna, sa Michaela Holtz och pekade på en man i publiken, som investerat i Zeifie.

Isabelle Edlund löste problemet på ett annat sätt.

- Jag träffade en kvinnlig investerare som satsade i Weavler.

Susanne Birgersson som just nu driver tre bolag har tidigare upplevt svårigheter med finansiering. Men sedan ett tag tillbaka driver hon ett företag som skapar ett spel liknande Pokémon Go. Det släpps inom kort.

- Nu ringer investerarna oss. Vi är på väg mot stjärnorna!

Ett annat problem för kvinnliga tech-entreprenörer är att hitta programmerare. Dels för att det är brist på dem överlag, dels på grund av svårigheten med att hitta någon som passar in i det lilla startup-teamet.

- Jag rekryterar med hjälp av ett frågeformulär, som jag själv har skapat. På så vis får jag rätt kompetens och rätt person till mitt företag. Kön är ointressant, sa Edlund.

På Zeifie jobbar det en kvinnlig programmerare och utvecklare. Hon sökte jobb där eftersom hon var trött på den grabbiga miljön i många techföretag.

- Kvinnan är norm i mitt företag och jag ser det som en konkurrensfördel att vara jämställd, sa Holtz.

För att komma till rätta med underrepresentationen av kvinnor i tech-branschen var det några punkter de pratade om som jag tycker är värda att sprida:

- Du behöver inte kunna programmera för att jobba inom tech. Företagen behöver projektledare, designers, copywriters, 3D-animatörer, film- och mediefolk, sociala medie-experter, sälj- och HR-folk. Tech säljer inte sig själv!

- Programmerare och utvecklare kan jobba i vilken bransch som helst – de behövs överallt!

- Programmering/kodning måste vara en självklar del av skolan. Logiskt tänkande överlag behöver uppmuntras i skolan.

- Vill man bli tech-entreprenör behöver man sno idéer och för att få finansiering måste man ha en idé som kan säljas i hela världen. Sverige är för litet.

Ett superintressant och roligt seminarium! Tyvärr får jag inte plats att skriva om presentationen med Nathalie Wassgren, fullstacksutvecklare, men jag tipsar gärna om hennes humorserie ”Based on a true programmer”.

/Maria 

Jämställdhet – för bättre business

Bättre business med jämställdhet

Jeaneth Johansson och Aija Voitkane.

Forskning visar att jämställdhet i näringslivet har goda effekter på affärerna, men det är inte alltid så enkelt att integrera i affärsmodellen. Affärsmodellen är i sin tur också ganska svår att greppa eftersom man måste ta hänsyn till många olika komponenter, exempelvis kunder, resurser och intäkter.

Men lugn, vi kommer att få lite klarhet i det här! 21 november arrangerar ESBRI en spännande Estradföreläsning på eftermiddagen. Forskarna Jeaneth Johansson och Aija Voitkane från Luleå tekniska universitet kommer att bena ut begreppen och ge konkreta tips på hur företag och organisationer kan arbeta med jämställdhet för att uppnå hållbar utveckling.

Det finns platser kvar så tipsa gärna kollegor och bekanta om föreläsningen. Kan man inte vara på plats i Stockholm går det bra att följa livesändningen på www.esbri.se

Hoppas att vi ses!

/Helene

Nu är GEW 2016 här

I dag firas entreprenörskap! Global Entrepreneurship Week (GEW) kickar i gång i 165 länder och pågår till och med 20 november. Det innebär att mer än 20 000 olika partnerorganisationer arrangerar uppemot 40 00 events som lockar över 10 000 000 deltagare världen över.

I Sverige firar vi hela november. Just nu finns det 282 evenemang i vårt kalendarium. Vi välkomnar alla att engagera sig i manifestationen, antingen genom att delta i de olika aktiviteterna eller genom att registrera egna aktiviteter med koppling till entreprenörskap/innovation på webbplatsen.

I år fokuserar GEW på ungdomar och kvinnor, bland annat. Linnéuniversitet bidrar till veckan genom att arrangera en rad olika aktiviteter för sina studenter. Uppsala universitet arrangerar för första gången EIT Health Innovation Day. Studenterna ges ökad insikt om globala utvecklingsbehov inom hälsa, vård och omsorg och stimuleras att engagera sig i samhällsutveckling inom hälsorelaterade frågor.

Två kvinnliga förebilder, entreprenörerna Emy Blixt (Swedish Hasbeens) och Emma Wiklund (Emma S.), medverkar i årets GEW. Blixt pratar på temat ”Från dröm till internationell succé - Swedish Hasbeens”, en föreläsning arrangerad av Skellefteå kommun och Smart tillväxt. Wiklund föreläser under rubriken ”Från supermodell till entreprenör”, en aktivitet arrangerad av Linnéuniversitetet och Tillväxtverket.

Och vill du veta mer om vad som händer under GEW-månaden november hittar du alla aktiviteter i kalendariet.

/Jelena

Arbeta långsiktigt med realistiska ambitioner

I en tid av turbulens och radikal förändring är företags konkurrenskraft beroende av att organisationskulturen ständigt utvecklas. Men många förändringsförsök stöter på motstånd, rinner ut i sanden och misslyckas.

Mats Alvesson och Stefan Sveningsson har skrivit boken ”Förändringsarbete i organisationer” där de undersöker hur människor arbetar med och agerar i förändringsprocesser, hur de tolkar dem och gör dem begripliga. Boken följer ett företags (mindre lyckade) försök att förändra sin organisationskultur och beskriver processen, reaktionerna och konsekvenserna av förändringsprojektet. Alvesson och Sveningsson ger också tips på vad man inte ska göra i förändringsarbete. Företag bör exempelvis undvika att ha en svårfångad kultur, en alltför stark fokusering på värderingar och att förneka sin okunnighet. Det är viktigt att vara ärlig och att ge pedagogiska och trovärdiga exempel.

Enligt boken bör företag och organisationer lyfta fram samordning, engagemang, kompetens, kommunikation och kreativitet. Det här låter ju enkelt men är svårt att genomföra.

Genom att arbeta långsiktigt med realistiska ambitioner och genom att odla ”vi-känslan” kan man dock komma en bra bit på väg. Organisationskultur är ett trögt fenomen som man ständigt måste återkomma till. Författarna menar att det finns en myt att förändring alltid är bra. En förutsättning för bättre förändringsarbete är ofta färre förändringsinitiativ. Startas många förändringsprojekt som rinner ut i sanden, blir resultatet i stället cynism bland medarbetarna och det blir svårt att genomföra en verklig förändring.

Den här boken är läsvärd för alla som på något sätt arbetar med förändring i företag och organisationer.

/Helene

Grattis Hemfrid 20 år!

Kan pigdebatten ha varit det mest infekterade politiska getingboet någonsin? När Monica Lindstedt stack in huvudet där och startade rut-företaget Hemfrid 1996 hade tonläget i debatten varit högt i tre år. Och de politiska motståndarna fortsatte att gräla fram till 2007 då regeringen Reinfeldt drev igenom rutreformen.

I boken ”Slaget om rut – 20 år med Hemfrid” berättar entreprenören Monica Lindstedt om alla turer kring rutavdragets tillkomst. Och om företagsbygget. Och om hur Hemfrids tillkomst härrörde ur behovet av att få ihop livspusslet med två yrkesarbetande föräldrar och fyra barn i familjen.

Boken är också en levande berättelse om en entreprenörs dramatiska resa i med- och motgångar. Tillväxtresan var bitvis dramatisk och det tog flera år innan företaget gick med vinst. År 2015 omsatte Hemfrid 440,2 miljoner kronor. Hemservicebranschen sägs sysselsätta mer än 20 000 människor och har blivit hett stoff i debatten om nyanlända, eftersom vissa i debatten lyfter fram rutreformen som ett kostnadseffektivt sätt att skapa nya jobb.

Vi möter tongivande politiker - Maud Olofsson, Marita Ulvskog, Mona Sahlin - och deras berättelse kring ruts tillkomst. Men också Hemfridsanställda, kunder och fackliga företrädare. Och jag förstår att man vill ha alla röster kring företaget med i boken, men avsnitten där vi möter anställda och kunder andas mest reklamblad. Jag får också en dålig smak i munnen när det framkommer att ingångslönen på Hemfrid är 20 000 kronor per månad (dock enligt kollektivavtal). Nej, det är framför allt Monica Lindstedts livshistoria och turerna i pigdebatten som känns inspirerande och lärorika. Hon konstaterar: ”Jag skulle aldrig göra om det, men jag är glad att jag gjort det!”

/Maria

Överblick av ekosystemet för startups

I torsdags deltog jag, min kollega Jelena och vår praktikant Björn i Stockholm Startup Landscape som arrangerades av Venture Cup, SEB och THINGS. Evenemanget var i SUP46:s lokaler. Det är ett återkommande kvällsevenemang där många organisationer och företag får tillfälle att presentera sina verksamheter genom korta pitchar från scenen. Den här gången var det ett tjugotal aktörer som tog tillfället i akt.

Jag berättade om Esbris verksamhet, och det är verkligen en utmaning att klämma in allt väsentligt i en presentation på två minuter. Men jag tror att jag lyckades ganska bra, för ett antal nyfikna deltagare kom fram till oss under det efterföljande minglet.

Startup Landscape är ett viktigt initiativ både för de organisationer som vill synas och för startups som får veta vart de ska vända sig med sina frågor och utmaningar.

Vi ser fram emot kommande event!

/Helene