Entré nr 2 i tryckpressen

Företagande som metod för fattigdomsbekämpning? Årets andra nummer av Entré rymmer en hel del samhällskritiska perspektiv med forskare som tar sig an företagsfinansiering, innovation och socialt entreprenörskap med stöd av postkolonial och normkritisk teori.

Efter några dagars intensivt arbete med slutredigeringen är Entré nr 2 överlämnad till tryckeriet. Den bör landa i din brevlåda om ett par veckor.

Tidningens tema handlar om socialt entreprenörskap i utvecklingsländer. Syftet är gott, men företeelsen är förknippad med särskilda utmaningar. Vi sätter ljuset på etiska frågor, maktperspektiv och demokratiska dilemman. Till hjälp har vi bland andra Ruth Brännvall och Mathias Karlsson, som har skrivit varsin doktorsavhandling om socialt entreprenörskap. Också Åsikten berör temat, när Pontus Engström, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, ifrågasätter nyttan med mikrolån.

Mats Magnusson porträtteras av Åse. Han är professor i produktinnovationsteknik på KTH och jobbar på institutionen för maskinkonstruktion. Här samarbetar innovationsforskare, ingenjörer och designer.

-Vi innovationsforskare identifierar problem, medan ingenjörerna vill lösa problem. Designer arbetar normbrytande, de provocerar och ser vad reaktionen blir, säger Magnusson.

Han tycker att miljön leder till nya frågor kopplade till innovation och jobbar gärna med aktuella frågor som självkörande bilar och AI. Dessutom deltog han nyligen i SM i styrkelyft. Vilken placering han fick? Om det kan du läsa i porträttet.

Också i Entré nr 2:

· "Normkritisk innovation är mer hållbar", intervju med Linda Paxling

· "Kunskap bärs av människor", intervju med Guido Buenstorf, gästforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

· "Problemen sitter i väggarna", Aija Voitkane om ojämlik fördelning av offentligt riskkapital.

Spännande va? Kan du inte behärska dig till dess att papperstidningen kommer kan du läsa tidningen digitalt redan nu på Issuu.

/Anna-Karin

Vikten av att involvera slutanvändarna

Innovationer är oerhört viktigt för att avhjälpa den extrema fattigdomen och förbättra livssituationen för människor som bor i utsatta områden. En rad svenska företag ligger i framkant när det gäller modern teknik och innovativa metoder.

I torsdags deltog jag i ett seminarium arrangerat av SIDA där representanter från SIDA, UNICEFs globala innovationsenhet och näringslivet presenterade olika tekniska lösningar och nya arbetssätt.

SIDA har en viktig roll i innovationsarbetet, nästa år kommer de att gå in med över 130 miljoner kronor till olika innovationsfonder världen över.

En viktig lärdom som både SIDA och UNICEF har dragit är att samarbete med lokala aktörer är oerhört viktigt för att olika projekt ska lyckas. Det är nödvändigt att involvera slutanvändarna, erfarenheten har visat att de insatser som misslyckats är de där man inte har utgått från de lokala behoven.

Det är också viktigt att göra innovationerna skalbara och möjliga att applicera även i andra länder. När man gör innovationer och data öppna kan man utveckla och förbättra dem. En annan viktig aspekt är hållbarhet, både miljömässigt och ekonomiskt.

Jag vill speciellt lyfta fram några av de projekt som presenterades. UNICEF har många projekt för barn och ungdomar.

I afrikanska länder har ungdomarna ofta mobiltelefoner (även om modellerna är äldre och enkla) och via kommunikationslösningen U-report hjälper UNICEF unga med information om bland annat HIV och Ebola. De bidrar sedan till att informationen sprids vidare i deras egna sociala nätverk.

I Bangladesh har man startat en mobil båtskola som åker runt och undervisar barn som annars aldrig skulle få möjlighet att gå i skolan.

De har också ett utbildningsprogram där de ger barn i flyktingläger tillfällig utbildning genom tillgång till billiga enkla datorer och ett webbaserat utbildningsprogram. I de fall där barnen inte kan lämna hemmet försöker man ordna hemundervisning.
Refugee Housing är ett socialt företag som tillsammans med UNHR och IKEA Foundation bygger enkla och funktionella hus för flyktingläger och katastrofområden.

Efter seminariet arrangerades en utställning där en rad olika organisationer och företag fick presentera sin verksamhet.

De jag pratade mest med var Shifo som arbetar med att förbättra barns hälsa i utsatta och isolerade områden där det är långt till sjuk- och hälsovård. De har utarbetat en elektronisk tjänst där mobila sjuksköterskor för statistik över barns hälsotillstånd, vaccinationer och allergier. Man kan via statistik se områden där inte hälsovården fungerar och även orsakerna, vilket gör att man kan sätta in relevanta åtgärder.

De här företagen är också värda att kolla in:

Solvatten som tillverkar vattenrenare med hjälp av solenergi.

Peepoople som arbetar med att lösa sanitära problem i exempelvis flyktingläger.

HiNation har enkla och smarta lösningar för att ta tillvara solenergi.

QuizRR har utformat ett utbildningsprogram för industrin i utvecklingsländer.

Jag kände mig så glad när jag gick därifrån. Jag vet att det finns ett oändligt behov av olika typer av insatser i krigshärjade länder och katastrofområden. Men kreativiteten och viljan att förbättra villkoren för de som drabbas är så inspirerande och hoppfull.

/Helene

Social innovation – för en mer genusinkluderande framtid?

Tänka fritt är stort men tänka rätt är större…

Så står det med stora bokstäver utanför den pampiga universitetsaulan i Uppsala där årets (som synes välbesökta) Anders Wall-föreläsning hölls i går. Eftermiddagen var fylld av presentationer och paneldebatter och jag fastnade speciellt för vad ett par av talarna sa.

Hans Rosling från Gapminder gav som vanligt en mycket underhållande och intresseväckande presentation av den ekonomiska utvecklingen i världen. Han kan konsten att visualisera siffror så att man förstår.

Rosling berättade om hur det var när han arbetade som läkare i Afrika under några år på 1980-talet. Förhållandena var mycket svåra, de var en eller två läkare som skulle ta hand om 300 000 människor. 3 000 barn per år dog. Vid samma tidpunkt i Sverige var förutsättningarna helt annorlunda, i en region med samma folkmängd fanns uppemot 800 läkare och det dog endast tre barn per år.

Det är fortfarande mycket ojämlikt, i stora delar av världen råder extrem fattigdom. Om vi kan underlätta deras villkor genom att ge förutsättningar för egen försörjning, då förbättrar vi världsekonomin rejält.

Senare under eftermiddagen berättade Linnea Söderström om sin resa till Indien och sitt möte med kvinnor som har fått mikrolån via Hand in Hand. Totalt har 100 kvinnor fått lån via organisationen, och de går ihop i grupper om 15-20 kvinnor i åldrarna 20-60 år. De startar verksamheter av olika slag i sitt närområde, några har skaffat kor som förser byn med mjölk, andra reparerar motorcyklar eller startar skönhetssalong. Dessa små företag lyfter hela familjer och byar. Dessutom är återbetalningsförmågan av lånen 100 procent.

Det kanske är just detta som är att tänka rätt! Genom att förbättra villkoren för de allra fattigaste i världen ger vi plats åt entreprenörer som skapar lösningar på vardagens problem.

Läs gärna boken ”Jag vill förändra världen” skriven av Percy Barnevik, grundare av organisationen Hand in Hand. Ta också gärna en titt på Hans Roslings blogg.

/Helene

Sociala entreprenörer tar examen

31 maj examineras de sociala entreprenörerna från SE Forums Outreach-program. De har genomgått ett intensivt åtta veckors-program i syfte att accelerera och utveckla sin affärsidé.

På examenskvällen får vi höra entreprenörerna pitcha sina idéer, som alla handlar om utvecklingsmarknader och fattigdomsbekämpning.

Under kvällen händer även mycket annat spännande, bland annat inledningstalar Emma Rung, som håller i Outreach, tillsammans med Johan Åkerblom från Sidas avdelning Business For Development. Ämnet är socialt entreprenörskap som verktyg för fattigdomsbekämpning. De har också bjudit in en panel som kommer att diskutera metoder för att mäta vilket genomslag sociala entreprenörer kan ha, och hur man som investerare resonerar kring avkastning på investeringar i socialt entreprenörskap. Kvällen avslutas med ett mingel.

Det hela går av stapeln 31 maj på Folkuniversitet på Kungstensgatan 45 i Stockholm, klockan 17.30–20.00.

För att anmäla dig, mejla till outreach@se-forum.se

Ett annat tillfälle att lära känna de sociala entreprenörerna inom Outreach är på ESBRIs konferens Global Symposium on Women's Entrepreneurship 1-2 juni. Här finns chansen att träffa representanter från två av Outreach-företagen: I Love Spam och Bridgit, som kommer dit som deltagare.

/Jonas

Det är inte bara att bestämma sig….

I går arrangerade ESBRI en Estradföreläsning om socialt entreprenörskap. Ester Barinaga och ”vår” Malin Gawell presenterade både forskning och praktiska exempel. De pratade inför en välfylld lokal och det var kul att se så många nya ansikten i publiken.

Det var också intressant att höra om de olika exemplen på socialt entreprenörskap. När Malin berättade om sin forskning med KRIS och Kreativa Hederliga Företagare kom jag att tänka på en diskussion som jag och Malin hade för ett par veckor sedan.

Vi pratade om hur svårt det kan vara för människor med kriminell bakgrund att bära skulden för det de ställt till med. Hur kan man då klara av att bli en Kreativ Hederlig Företagare? Malin sa på föreläsningen att ”Det är inte så enkelt som att bara bestämma sig”, och det kan man verkligen förstå. Det gäller att ha ett stödjande nätverk och kanske hjälp att bearbeta det man varit med om. Ofta har dessa människor ett tungt känslomässigt bagage med sig från sin uppväxt. De kan också ha stora skadestånd att betala av.

I vårt samhälle är det fortfarande så tabu att misslyckas. Om man förutom detta motstånd också möter misstänksamhet för att man varit kriminell och/eller drogberoende måste det kännas oerhört svårt. De som lyckas komma ur kriminalitet och beroende, och kanske till och med startar företag, gör en beundransvärd bedrift. De blir positiva förebilder för andra som kanske funderar på att bryta sig loss från kriminalitet och missbruk. Eller kanske bidrar till att några aldrig hamnar där.

Under föreläsningen fick vi också höra om Förorten i Centrum, ett projekt för att engagera ungdomar i samarbeten kring muralmålningar. Initiativtagare är Ester Barinaga, som alltså förenar sin forskning med ett socialt entreprenörskap.

Nyfiken på föreläsningen? Den finns på Bambuser och kommer inom kort även att finnas i ESBRIs välfyllda webb-tv-bibliotek.

/Helene

Kritiskt om socialt företagande

På mitt skrivbord just nu: Ulrika Levanders avhandling "Utanförskap på entreprenad".

På mitt skrivbord ligger Ulrika Levanders avhandling ”Utanförskap på entreprenad – Diskurser om sociala företag i Sverige” och väntar på att läsas. Jag ser fram emot att fördjupa mig i den eftersom den utlovar spännande frågeställningar kring socialt företagande.

På vilka antaganden bygger egentligen socialt företagande sin trovärdighet och sitt existensberättigande? Vad ger det oss för bild av människor med sociala problem och vilka lösningar presenteras som lämpliga? Det är några av frågorna som ställs.

Kanske är det för att Ulrika Levander tidigare arbetat som frilansjournalist som hon valt att kritiskt granska det som så många andra bara vill hylla, nämligen socialt företagande eller socialt entreprenörskap. Hon undersöker hur det sociala företagandet tolkas och konstrueras under 2000-talets Sverige.

Avhandlingen, som bland annat bygger på intervjuer med anställda på tre olika sociala företag, är utgiven på Daidalos förlag.

Ulrika Levander jobbar på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Vi kommer att skriva mer om avhandlingen i nästa nummer av ESBRIs tidning Entré som kommer i innan jul. Du kan skaffa en gratis prenumeration på tidningen, om du inte redan får den.

/Hanna Andersson

Nytt center för dig som har en idé till socialt entreprenörskap

Inne på Stockholms universitetsområde ligger en röd villa som kallas Villa Belona. Den ska du som vill bli social entreprenör besöka! Idag invigdes nämligen ett nytt center för socialt entreprenörskap där. Centret kallas CSES som står för Center för Socialt Entreprenörskap Sthlm.

Alla i Stockholmsområdet som har ett intresse för socialt entreprenörskap är välkomna dit, hälsar grundarna Thomas Arctaedius och David Lundborg. Du kan vara anställda eller egen företagare som söker kompetensutveckling inom området eller en entreprenör som är i uppstartsfas.

Under invigningen presenterade sig två av de sociala entreprenörer som blir de första att samarbeta/få stöd av CSES. Peik Stenlund, från Pamoja, berättade hur de vill få igång lokalt tillverkad elektricitet till småbyar i östra Afrika genom att samarbeta med teleföretag på plats. Sini Tinfors berättade om sin företagsidé, Stick Together, som går ut på att föra samman ensamma människor på stickcaféer runt om i landet och samtidigt få igång en produktion av handgjorda barnkläder.

Sociala innovationer behövs överallt, både i det lilla och det stora. En liten idé kan föda stor förändring. Själv blir jag otroligt inspirerad av allt detta, precis som när jag var på Playing for Change i våras. Det ger en känsla av att världen är full av möjligheter, tack vare såna här problemlösare som är fyllda av energi och nya kreativa idéer.

Någon som tänkte stort var Michael Young i England. Han startade över 60 organisationer i sitt liv, bland annat The Young Foundation som presenterades av Louise Pulford. Hon tipsade bland annat om de webbsidor som de själva driver, alla fyllda med information om socialt företagande. Besök SIX (Social Innovation eXchange) och Social Innovator (hundratals exempel på socialt företagande).

CSES bygger vidare på SU Innovation AB som ska driva centret med hjälp av finansiering från Svenska ESF-rådet. På invigningen delades förstudien till projektet ut, där kan du läsa mer om centrets idéer. Det ska bli spännande att se vilka sociala entreprenörer som kommer ut ur denna satsning.

Du hittar CSES i Villa Belona, Universitetsvägen 8 i Stockholm och på cses.se.

/Hanna

Paradoxalt socialt entreprenörskap

Ester Barinaga presenterade ny forskning om socialt entreprenörskap på konferensen NFF 2011.

I går avslutades den företagsekonomiska konferensen NFF 2011 som hölls på Stockholms universitet. Jag besökte bland annat ett seminarium om socialt entreprenörskap. En av presentatörerna var Ester Barinaga från Handelshögskolan i Köpenhamn. Hon har intresserat sig för entreprenöriella samhällsinitiativ som strävar efter att förbättra levnadsvillkoren för vissa grupper av människor, ofta stigmatiserade på olika sätt.

Det projekt hon har följt heter Förorten i centrum och syftar till att med konsten som redskap stärka förortsungdomars framtidshopp. Hon är själv en av initiativtagarna till projektet (”En del tycker jag är lite schizofren i det här”), som har drivits med stöd av bland annat Röda korset. Entré nr 2-2010 med ”Företagare med utländsk bakgrund” som tema illustrerades med en av projektets muralmålningar.

Även om syftet är gott, finns det en del problematik kopplade till den här typen av initiativ, menade Barinaga. En sak att tänka på när man identifierar en målgrupp är att man då också förstärker hur gruppen särskiljer sig mot resten av samhället. Och att man buntar ihop en väldig massa olika individer och undergrupper i en stor massa, som till exempel ofta görs med begreppet ”invandrare”.

- Man tar då samtidigt bort individernas subjektivitet och deras egen makt till social förändring. Det finns en risk att man reproducerar de maktförhållandena som man faktiskt vill förändra. Det här är en ganska svårlöst paradox, initiativet måste ju identifiera sin målgrupp för att kunna verka, sa Ester Barinaga.

/Jonas

En del av lösningen: socialt entreprenörskap

Caroline Casey berättar om socialt entreprenörskap och sitt företag Kanchi.

Vi har just nu förmånen att ha en "gästarbetare" här hos oss på ESBRI. Hon heter Hanna Andersson och kommer att synas en hel del framöver i våra olika kanaler. I går var hon vår utsända på en spännande konferens om socialt entreprenörskap. Hon fastnade bland annat för Caroline Casey som menade att passion och drömmar är det som driver sociala entreprenörer. Passion kan hålla företagaren flytande, även när det är som motigast. Läs hela Hannas inlägg nedan.

/Jonas

Förändring till det bättre sker ofta långsamt. Men det går att förändra, det förstod deltagarna på gårdagens inspirerande konferens Socialt entreprenörskap - en del av lösningen som hölls på Grand Hotel i Stockolm. Den anordnades av den ideella stiftelsen Playing for Change i samarbete med Sida, Ashoka och Malmö högskolas Mötesplats för social innovation och samhällsentreprenörskap.

Playing for Change grundades av Kinnevik i januari 2010 och har redan bidragit till att flera spännande företag som arbetar för att förbättra världen för barn och unga har sett dagens ljus. Ett av dessa nystartade projekt är Åsa Järnhäll Olssons och Johanna Järnhälls Utnyttjad.se som tagit fram ett utbildningsmaterial för lågstadiebarn som ska börja användas på en första pilotskola efter sommaren.

Bland talarna sågs även mer etablerade sociala entreprenörer som Stefan Krook, ordförande i stiftelsen GoodCause, som grundat företaget God El och Caroline Casey från Irland som grundat stiftelsen Kanchi. Casey berättade bland annat om hur det är att leva med ett handikapp som hon skämdes för och försökte dölja, vilket försvårade många situationer.

Nu vill hon ge handikappade nya möjligheter och en trygghet i att få vara sig själva genom sitt företagande. Kanchi delar ut The O2 Ability Awards till företag som på bästa sätt inkluderar människor med handikapp i sin verksamhet, både som kunder och anställda. Caroline Caseys vision är att alla företag så småningom ska vilja vara ”ability-märkta” eftersom de tjänar på att inkludera alla människor

Hon pratade mycket om att det är passion och drömmar som är drivkraften för sociala entreprenörer. Det är passionen som håller företagaren flytande även när det är motigt.

Caseys fem bästa tips till den sociala entreprenören är:

1) Sök samarbeten. Prata med stora företag om din idé och berätta om den på deras språk.

2) Misslyckas. Alla misslyckas ibland och det är okej, det är en del av processen helt enkelt.

3) Skaffa en mentor. Det är oerhört viktigt att ha någon som säger ”Jag tror på dig!”

4) Få din omgivning att förstå att det går att försörja sig som social entreprenör. Det handlar inte om att ge bort sina pengar utan om att använda pengar för att förändra världen.

5) Låt ingen tala om för dig att ”du kan inte!” Den enda begränsning du har sitter i din egen hjärna.

Med initiativ som gårdagens konferens med utrymme för samtal, idéer och möten, med fler företag som God El och de företag som Playing for Change stöttar, med initiativ som Mötesplatsen för social innovation och samhällsentreprenörskap – ja, då känns morgondagen helt klart ljusare!

/Hanna Andersson

Persbrandt satsar på sociala kalsonger

Nu ger sig även Mikael Persbrandt in i det sociala entreprenörskapet. Skådespelaren investerar i ett kalsongföretag. Det skriver DI Weekend i dag. Tio kronor per kalsong kommer att gå till Unicef, meddelar Persbrandt som även är Unicef-ambassadör. Och det kommer bli fler investeringar framöver, alla med ett socialt förtecken:

”Jag har ambitionen att utöva ett socialt entreprenörskap i Svedala. Jag kommer att gå in i ägande i några bolagskonstruktioner som jag tror på, men förutsättningen är att de övriga ägarna är beredda att dela med sig av den eventuella vinsten till socialt ändamål”, säger Persbrandt till DI Weekend.

Han säger att han har för avsikt att vara en aktiv ägare i företaget. Han lär också fungera som företagets ansikte utåt. Och med det stödet har kalsongen alla förutsättningar att lyckas. I senaste numret av Entré skriver vi nämligen om Erik Hunters forskning som visar att kändisentreprenörer som är aktiva i sina företag lyckas bättre.

Jonas Gustafsson, redaktör på ESBRI

Entreprenörskap som förändrar samhället – och ger klirr i kassan

Det behövs fler samhällsentreprenörer i Sverige, och fler innovativa idéer i samhällets tjänst. Det skriver Eva Moe i förordet till Entrepreneurship in the Name of Society (KK-stiftelsen, 2009), en engelsk kortversion av Samhällets entreprenörer – En forskarantologi om samhällsentreprenörskap, som kom tidigare i år. ESBRI skrev om den här. Redaktörer för boken är forskarna Malin Gawell, Bengt Johannisson och Mats Lundqvist. I sitt inledningskapitel skriver de bland annat att samhällsentreprenörskapet kan påverka samhället på många olika sätt: som en mobiliserande kraft, som en innovativ kraft och som en värdeskapande kraft. Ibland kan det till och med leda till radikala samhälleliga förändringar.

Och fler håller med om att samhället tjänar på att entreprenörer engagerar sig i sociala frågor. Centerpartisterna Kenneth Johansson och Birgitta Sellén skriver i en motion till riksdagen att det de kallar för socialt företagande kan ha en samhällsekonomisk vinst på upp till en miljon kronor per person och år. Med motionen vill de att: ”arbetet med att underlätta för och stimulera socialt företagande ska intensifieras.”

Ett nyligt exempel på hur näringslivet engagerar sig i samhällsfrågor är Björn Carlsons och Niklas Zennströms inlägg om miljöfrågor i Östersjön som de skrev om på DN debatt. Zennström har för övrigt en fond som arbetar just med att stödja bland annat socialt entreprenörskap.

Samhällsentreprenörskap är inget nytt, men kanske viktigare än någonsin när vi står inför stora samhälleliga utmaningar i form av klimatförändringar och ekonomisk kris. Och, det finns ju pengar att tjäna – både för samhället och för den driftiga entreprenören!

Jonas Gustafsson, Redaktör på ESBRI.

Entreprenörskap – mer än bara företag

Samhällsentreprenörskap är inget nytt. Det har alltid existerat vid sidan av det flashiga, riskkapitalfinansierade, vinstmaximerande och högteknologiska företagandet. Det är bara det att det inte har fått lika mycket uppmärksamhet. Detta vill en grupp forskare ändra på nu. I ett projekt, finansierat av KK-stiftelsen, skriver de på en bok som kommer ut om någon månad.

I dag föreläste bokens tre redaktörer – Malin Gawell, Bengt Johannisson och Mats Lundqvist – på ESBRIs Estrad. De berättade bland annat om samhällsentreprenörskapets rötter, och placerade in begrepp som CSR, social ekonomi, civic entrepreneurship och publikt entreprenörskap i en fyrfältsmodell som hade socialt–ekonomiskt respektive kollektiv–individ på de båda axlarna.

Gawell, Johannisson och Lundqvist bjöd på en rad exempel på samhällsentreprenörskap. Många av dem var kollektiva, kooperativa och/eller ideella: chalmersstudenter som bygger en solcellsdriven inkubator i Uganda, skatemekkat Stapelbäddsparken i Malmö, konstnärer som synliggör samhällsproblem, eldsjälar inom åldringsvården och Attac – som började som en gräsrotsrörelse, men som organiserats på ett entreprenöriellt sätt.

Inom det traditionella entreprenörskapet finns ett antal hjältar som ständigt lyfts fram (oftast manliga sådana: Persson, Kamprad, Zennström…). På samma sätt har även samhällsentreprenörskapet börjat få sina poster boys – men även dito girls: Putte Svensson (Rock City Hultsfred), Björn Söderberg (Watabaran) och Karin Stenmar (Dem collective ), för att nämna några.

Vill du veta mer om samhällsentreprenörer? ESBRI tillhandahåller föreläsningen som webb-tv – kostnadsfritt. Mejla estrad@esbri.se för mer info.
Om du hellre vill delta ”live” är du varmt välkommen åter i vår. Vi sparkar igång Estradåret 2009 med en föreläsning om ”Jakten på ett nytt Google” 13 januari. Läs mer och anmäl dig här.

Åse Karlén, redaktör ESBRI

EN entreprenör gör ingen sommar

I går hade jag nöjet att vara på finalen av SIFE Sveriges årliga tävling. SIFE är en global verksamhet som uppmuntrar studenter att ta ett socialt ansvar genom att driva egna entreprenöriella projekt i samhället. Det var härligt och inspirerande att se det engagemang och den entreprenöriella energi som studenterna uppvisar. I fokus för tävlingen står det sociala entreprenörskapet, något som vi uppmärksammade i Entré nr 1-2007 (här finns artikeln).

Årets vinnare blev SIFE-teamet vid Umeå universitet som får representera Sverige i världsfinalen som går av stapeln i New York till hösten.

I går presenterades även årets sommarpratare. Det här är en trevlig svensk sommartradition, men listan visar att det finns mycket kvar att göra för att entreprenörerna ska bli helt accepterade i Sverige. Av de totalt 58 sommarpratarna är det bara en som tituleras entreprenör och en som tituleras företagare, nämligen Gunilla von Platen respektive Maud Adams. Två andra entreprenörer som har byggt upp imponerande företag, Alessandro Catenacci och Bicky Chakraborty, tituleras vd respektive vd och ägare. Sommarpratar gör även en rad framgångsrika artister, som samtidigt helt klart är begåvade i sin roll som företagare. Varför ska det vara så svårt att lyfta fram dem som entreprenörer?

I måndags firade vi på ESBRI den 100:e Estradföreläsningen. I en nästan fullsatt Wallenbergssal på IVA i Stockholm presenterade nio professorer det senaste inom forskningen. Till hösten fortsätter Estradföreläsningarna som sedan starten hösten 1997 har haft närmare 13 000 deltagare.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI

Entreprenörskap finns överallt!

Socialt entreprenörskap är ett begrepp på tillväxt. Det pratas allt oftare om ”filantreprenörerna” som kanske inte har vinst som högsta mål med sitt företagande. I Sverige har vi företag som Dem Collective, God El och Fair Enterprise Network, som på olika sätt verkar inom den här ”branschen”. De bidrar till ekonomisk tillväxt, både i Sverige och utomlands. Samtidigt visar de att entreprenörskap och företagande är bra verktyg för att driva samhällsutveckling – och till och med för att förändra världen.

Entreprenörer finns också på många andra håll i samhället, även utanför näringslivet. Den ideella sektorn har byggts upp av kreativa, entreprenöriella människor som vill skapa en bättre värld.

I nästa nummer av vår tidning Entré handlar den långa temaartikeln om just socialt entreprenörskap. Om du inte har en prenumeration, skaffa en här – det är gratis!

Missa inte heller nästa Estradföreläsning som också handlar om socialt entreprenörskap.


Magnus Aronsson, vd för ESBRI

SIFE inspirerar och engagerar studenter (och mig!)

SIFE (Students in Free Enterprise) arbetar för att studenter ska engagera sig i samhället och många av studentprojekten handlar om entreprenörskap. I går arrangerade SIFE Sverige en inspirationsdag för studenter. En av talarna var Michael Treschow, styrelseordförande för Svenskt Näringsliv, Electrolux och Ericsson.

Han betonade att hur ens karriär utvecklas handlar mycket om tillfälligheter, och att det gäller att ha ett öppet intellekt och vara nyfiken. Detta gäller inte minst entreprenörer. Angående företagandet i Sverige var han hoppfull. Vi är en duktig forskningsnation, men tyvärr, än så länge, mindre bra på att skapa affärer av forskningen. Treschow lyfte även fram barns naturliga kreativitet, som ofta försvinner någonstans i skolan (jag skriver om detta i ett tidigare blogginlägg). En annan fråga som kom upp var att USA är mer entreprenöriellt än Sverige. En förklaring enligt Michael Treschow är att misslyckande inte är lika stigmatiserande där som här (här och här finns blogginlägg om detta).

Att våga pröva och inte se misslyckande som något katastrofalt poängterades även av SIFE-dagens nästa talare: Investors vd och koncernchef Börje Ekholm. Enligt honom är det viktigt att våga ta risker. Visst är det förenat med fara, men det är det enda sättet att ta sig framåt. Tricket är att hela tiden lära sig av eventuella problem och misstag. En annan sak som Börje Ekholm sa, och som jag håller med om till 100 procent, är att många som startar företag eller som arbetar i företag glömmer vad det handlar om: sälj, sälj, sälj (här bloggar jag om det).

Ett annat råd till blivande entreprenörer från Börje Ekholm, som inte bara varit anställd utan också drivit egna företag, är att det gäller att skapa ett team som delar visionen kring företagsidén. Idén ska även ha tillväxtpotential. Sedan gäller det bara att arbeta hårt och ha tur (enligt Ekholm har den som arbetar hårt ofta mer tur…).

Sist ut under inspirationseftermiddagen var Tove Lifvendahl, kommunikationschef på Svenskt Näringsliv. Hennes utgångspunkt var behovet av att förändra värderingsklimatet i Sverige – inte minst kring entreprenörskap. Främst var det frågor om socialt entreprenörskap som Lifvendahl lyfte fram och då utifrån sin bok ”Människor som gör – Samtal med sociala entreprenörer”. För henne är sociala entreprenörer ”nygörare inom sociala områden”. Inte nödvändigtvis inom företag, utan också inom ideell, kooperativ och offentlig sektor.

Just inom den sociala sektorn såg hon ett omättligt behov av entreprenörer. Allt fler kommer att vara beredda att betala mer för att få bra tjänster inom det området, menade hon. Dessutom framhöll hon att det är viktigt med mångfald och småskalighet i den sociala sektorn. Entreprenörens främsta tillgång är enligt Lifvendahl nyfikenheten. För den sociala entreprenören kompletterad med empati. För dig som vill veta mer om forskningen kring socialt entreprenörskap rekommenderar jag det kommande numret av ESBRIs tidning Entré samt den Estradföreläsning som vi genomför 18 april.

Sammanfattningsvis var det en mycket intressant eftermiddag som SIFE Sverige arrangerade. Jag tror att de närmare 70 studenterna från 12 lärosäten fick med sig en hel del att tänka på. Både för sina kommande SIFE-projekt och för sina egna funderingar kring ett framtida entreprenörskap. Må det vara i egen eller någon annans regi.

Magnus Aronsson, vd för ESBRI